av vindruvan06

vindruvan06
tis, 2020-09-01 - 04:29

Jag har en liten fråga och om det är någon som känner igen sig!
Jag har ett vanligt jobb och sköter det utan problem. Men när jag kommer hem på kvällen är det svårt att koppla av och framförallt svårt att sova!!!! Tankarna rusar.
Då är det så skönt att koppla av med lite vin som ger mig lugn i hela kroppen!
Det ger mig en känsla av välmående och lugn och efter några glas kan jag somna skönt!
Är det någon mer som känner såhär?

På helgen när jag är ledig kan jag dricka en hel bag in box på en dag!!!!

Kristoffer
fre, 2020-09-04 - 14:29

Välkommen hit! Du beskriver att du hamnat i ett mönster där alkoholen kommit in som avkoppling och hjälp att somna till vardags, och att det kan bli mycket mer på helgen. Tror att många här kan känna igen sig i din beskrivning. Ibland tar det lite tid innan en tråd "tar fart", så att säga, så om du vill får du gärna skriva lite mer. Vad får det här mönstret för konsekvenser för dig?

Igen, välkommen till forumet, hoppas att du hittar något hjälpsamt här.

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Kaye
fre, 2020-09-04 - 19:02

Hej och välkommen hit.
Jag är också ny här ?
Ditt beteende verkar vara precis som mitt.
Vet inte hur länge du hållit på, men för mig funkade det hyfsat i några år.
Men sen började ångesten bli värre.
Jag blev deprimerad.
Jag fick hjärtarytmier
Mådde klart sämre på morgnarna.
Somnade snabbt, men vaknade tidigt med hjärtklappning
Och nu utan A i 25 dagar så är jag klart mindre stressad och kan slappna av utan A.
Och ångesten försvann efter bara en vecka.
Så på din fråga så känner jag igen mig, och säkert många andra här.

Lilleskutt65
ons, 2020-09-09 - 13:55

Hej, känner igen mig totalt. Vad skall man göra när man har en hjärna som går på högvarv....?
Efter en lång coronaperiod + semester med vin varje dag har jag nu inte druckit något på 4 dagar. Går bra men största problemet är att jag inte kan somna! Ligger o snurrar till 3 på natten. Blir det bättre?

knickan
fre, 2020-09-11 - 09:02

Känner igen mig i att dricka för att slappna av, eller stressa av. Det kan bli några glas vin nästan varje kväll, blir det två är jag nöjd, blir det fler känns det som ett misslyckande. Jag har loggat mitt drickande sedan i juni för att se om det finns ett mönster. Jag dricker aldrig på dagarna, tar aldrig en återställare, har inget sug då. Suget kommer på kvällen, ofta triggas det av att jag haft ett jobbigt telefonsamtal med mitt ex. Det är den starkaste triggern har jag märkt. Stress på jobbet är en annan trigger.
Jag vill inte dricka pga stress. Jag vill att alkohol ska spela mindre roll i mitt liv.

Ostrukturerad
lör, 2020-09-19 - 06:09

Du låter ju precis som de flesta svenskar, om man ska tro kvällstidningarna! ? Höhö. Ursäkta spydigheten!
Verkar vara mer regel än undantag att svensken gör så. Det gör såklart inte ditt, mitt, eller andra enskildas alkoholbesvär (+konsekvenser) mindre på något sätt! Jag har en tendens att rationalisera bort min egen (över-) konsumtion av att tänka att "jamen om detta är så vanligt, då kan ju inte mitt beteende vara så farligt.." Eller hur! ?

Dock har jag inget vettigt svar till dig, eftersom jag själv tar ett par eller fler öl i stort sett alla dar i veckan. Jag har haft detta beteende i flera år nu utan att lyckas bryta det. Jag har varit helt utan alko i 1-3 dagar då och då under åren, men längre går inte. Verkligheten gör sig påmind, kan man säga. Min verklighet är inte så mycket att hurra över! Det är ju såklart inte så att den blir bättre av det att jag dricker (+tar en annan tyngre drog) i den omfattning jag gör..! Den enda vettiga förklaring jag har till att det inte gått att lägga ner eller minska, är att det har blivit ett såpass invant och inlärt beteende att jag inte kan få stopp på det. Söka hjälp vågar jag inte eftersom de använder s.k. sammanhållen journalföring, vilket innebär att psykiatrin och Soc kommer se direkt när de går in på min journal att jag får hjälp för missbruk! Kan inte riskera att bli utan min ADHD- medicin eller riskera att inte få träffa min son! Så jag sitter fan rätt i råttfällan och kan inte fly åt något håll! Vad fan gör man i den situationen?!?

Ostrukturerad
lör, 2020-09-19 - 06:18

Viktigt att tillägga: jag har ALDRIG druckit en enda droppe i samband med att jag träffat min son! Varken i hans närhet eller innan jag ska dit! Det har hänt att jag gått på krogen när jag kommit hem från umgängena med honom däremot. Det är en ganska lång resa dit, och därifrån samma långa resa tillbaka, och jag är alltid så otroligt full av en massa olika känslor efter jag träffat honom, totalt känslomässigt utmattad! Jag har då känt behov av att sjunka ner i nån skön soffa på nån fin krog med några öl för att senare orka med sista resbiten hem, dvs tunnelbanan och att stå & vänta tills den kommer med alla andra människor i värsta tänkbara rusningstid!

Lottan100
lör, 2020-09-19 - 12:38

Jag dricker oxå efter jobbet. Planerar och bestämmer vilken tid jag skall sluta, så att jag kan köra bil på morgonen. Det innebär att första ölen knäcks så fort jag kommer innanför dörren. På helgerna längtar jag till klockan 16.00 så att det skall vara socialt accepterat att dricka. Jag började med Campral idag, och igår var första gången på 10 år som jag inte gjorde slut på de öl som jag inhandlat för kvällen. Jag smyger för familjen och om min sambo köper alkohol till helgen, så har jag alltid köpt extra öl i smyg som jag trycker i mig när jag är i tvättstugan eller låtsas gå på toaletten. Så jäkla mycket ångest..

Blenda
lör, 2020-09-19 - 12:54

...sen blev det värre i samband med tunga livshändelser. Och värre. Och värre.
Som så många skriver, så blir den tidigare lösningen istället grundproblemet och allt blir ett enda trassligt helvete.
Jag har ganska nyligen bestämt mig för tre helvita månader. Efter det ska jag ta ett nytt beslut om min fortsatta alkoholförtäring, men just nu tänker jag inte längre än så. Varken lätt eller kul, men för mig blev det ett måste för att överleva på ett någorlunda vettigt sätt.
Jag kan rekommendera programmet här på alkoholhjälpen om du vill reflektera mer om dina egna alkoholvanor. Du har inte så mycket att förlora i alla fall :)

knubbsael
sön, 2020-11-08 - 11:42

Känner absolut igen mig, även om jag nu seden ett tag tillbaka lyckas låta bli att dricka i veckorna, men det blir desto mer fredag-lördag. För mig var det också delvis för att jag sov(er) dåligt, men jag har kommit fram till att just det antagligen beror på alkoholen.

DetGårBättre
tis, 2020-11-17 - 13:24

Jag och många med mig har börjat dricka på det där sättet. Risken är dock att det sen eskalerar, dels att man behöver öka mängden för att slappna av och sova. Sen blir det en liten extra guldkant i tillvaron att få "unna sig" lite vin även när man inte behöver slappna av. Sen kan det där sluta lite hur som helst beroende på vilken person man är. En kamrat till mig började likadant. Slutade med att han drack dygnet runt i två år men skötte jobbet till en dag då chefen misstänkte att något inte stod rätt till. Killen blåste då över 3.0 i promille. Han fortsatte dricka och som mest var det två flaskor vodka och en liter vin samt 10+ öl dagligen. Högsta han kom upp i var 5.6 i promille och då talade han inte sluddrigt eller vinglade. Nu har han blivit alkoholdement dessvärre! Men han körde jävligt hårt.

Personligen har jag inte kommit dit ännu utan hoppas jag hoppade av tåget i tid och kan leva nyktert framöver även om tankar kommer och går hela tiden. Försökt sluta ett flertal gånger senaste året! Jag påverkas dock mycket av hur omgivningen är, med stress och annat som kan anses vara kaos.

Livat
fre, 2020-11-20 - 21:04

Hej, jag hade det precis som du, förstår precis Drack varje dag, egentligen inte för att det var ett sug, men för att det var en vana och att det var lätt att somna. Femte juni i år så vaknade jag med den vanliga huvudvärken o ångest igen. Hade läst lite innan, men den dagen var det bara stopp, nu räcker det! Jag berättade för min familj att nu är det så här, tidigare hade jag bara lovat Mi själv, med noll resultat. Iallafall, nu har jag inte druckit en droppe sedan dess o mår så himla bra! Visst, det känns lite då o då, men detta livet är SÅÅÅÅ mycket bättre. Ingen ångest, inget dåligt samvete, osv osv. Livet utan alkohol är mycket enklare än livet med.
Så det går! Hade svårt att sova första veckan men sen gick det över.
Kram ??

Sannex
sön, 2020-12-06 - 14:42

Hej!
Känns som att det kunde varit jag som skrev den texten. Jag köper alltid extra för att jag är orolig att det ska ta slut..Jag genomlider veckorna för att vänta in fredag för då är det okej att dricka men sen dricker jag till söndag typ, ångesten måste dämpas och tristessen försvinna . Kram

Isaksson09
ons, 2020-12-09 - 20:10

Jag är en sådan som inte kan sluta när jag börjat. Jag dricker tills det tar slut eller att jag däckar. Nu har jag, efter helgen, en kraftig minneslucka men ska tydligen ha burit mig väldigt illa åt. Just nu sitter jag med världens ångest. Har gått med här idag för att nu vill jag verkligen inte dricka mer

Lena Newfonland
ons, 2020-12-09 - 21:22

Välkommen! Du har hamnat på rätt ställe för här vet vi alla vad riktig fyllångest är. Går över men tar ett tag och blir bättre för varje nykter dag. Lovar.

Kram för det behöver man mot ångesten?

lunkens1
tors, 2020-12-17 - 22:13

Hallå,
Jag är i samma sits. Jag jobbar och tränar varje dag. Men kl 20 är det avslappningsvinet som gäller.
Jag tänker 1 glas men det blir lätt 3. Jag tror att jag inte kan somna utan. Gör allt för att bli själv i vardagsrummet så ingen ska se när jag fyller på glaset.

Vesta
ons, 2020-12-30 - 17:05

Hej Lunkens1, Den där texten kunde min sambo ha skrivit. Han sköter jobbet, tränar mycket, allmänt hälsosam i allas ögon. Sedan ett halvår tillbaka hittar jag vinflaskor lite överallt. Han blånekar. Jag börjar tro att det är jag som är galen, att jag kanske inte sett de där flaskorna ändå?! Hur ska jag nå honom, få honom att förstå att det inte är ok? Jag upplever att han inte vill erkänna detta ens för sig själv. Jag är beredd att hjälpa honom genom detta, men hur??

Sandbakken
tis, 2021-02-02 - 08:40

Jag gör precis likadant, knäcker en öl så fort jag kommit hem, planerar att lägga mig i tid för att kunna köra, ibland ligger dessutom alkoholmätaren bredvid sängen så att jag kan dubbelkolla mig om jag är osäker. Jag har på sista tiden gömt öl i bilen när jag vet att min mamma ska komma förbi (jag är 35) När helgen kommer så blir det betydligt mer, jag känner att jag inte har kontroll längre.