av Malin-My

Malin-My
fre, 2021-01-01 - 09:15

Jag har vetat ett tag att jag dricker för mycket men vägrat släpps fram tanken.
Så slog det mig idag ” jag är ju alkoholist”. Hur kan man bara vakna en dag och inse att man har ett alkohol-problem? Jag har alkohol problem ?.
Just NU tänker jag att jag aldrig mer ska dricka. ( så har jag inte tänkt innan)
Ångesten river i kroppen.
Finns det någon mer som precis kommit till insikt? Som vill sluta helt tillsammans med mig? Som vill stötta och bli stöttad?
Jag KAN inte diskutera det här med nära och kära. Jag vågar inte.

anonym32961
fre, 2021-01-01 - 09:34

Jag följer dig gärna på din resa. Jag har heller ingen jag kan prata med IRL och vill inte gå på AA.

Hur har ditt drickande sett ut? För mig har det varit Bag-in-box för att stressa ner och känna mig mindre ensam. Druckit hemma själv.

Malin-My
fre, 2021-01-01 - 10:34

Hur har det sett ut eller rättare sagt hur ser det ut?.
Bag in box vin på eftermiddagen/kvällen. Ibland några öl. 4-5 dagar av 7. Oftast blir det 2-3 glas men minst 1 dag i veckan klarar jag inte sluta. Då blir det betydligt mer.
Orsak? Jag tycker om känslan. Känna sig avslappnad. Tar bort stress för stunden. Jag blir gladare. Får mindre ont.
Hur ser det ut för dig? Vill du sluta?

anonym32961
fre, 2021-01-01 - 10:43

För min del har det sett exakt likadant ut, druckit även vardagar. Varit bakis på jobbet. Bakis med barnen och trött, trött, trött.

Senaste månaderna har jag dragit ned rejält och inte köpt hem bag-in-boxar. Igår drack jag bubbel. Vill nu ha en helt nykter period för att kontrollerandet av att dricka mindre tar oerhört mycket energi och för min sömns skull. Direkt jag har alkohol i systemet sover jag som en kratta.

Jag har druckit mest i min ensamhet. För att piffa till vardagen, för att orka städa, för att koppla av, för att.... massa dåliga anledningar.

Vill du sluta? Jag siktar på 100 dagar!

Andrahalvlek
fre, 2021-01-01 - 11:01

Välkomna hit båda två!

Det är så skönt när man hittar en likasinnad, som befinner sig på samma ställe på den nyktra resan. Då kan man peppa och stötta varandra lite extra.

Jag har här på forumet min ”flock” som har varit nyktra ungefär lika länge som jag, och det är ett ständigt ”samtal” som pågår mellan oss. Man lär känna varandra jättebra om man är lite aktiv och håller kontakten nästan dagligen. Nu är det lite glesare mellan kontakterna, men vi blir ju snart ettåringar som nyktra så det är inte så konstigt.

Ta varandra i handen och växeldra!

Kram ?

anonym32961
fre, 2021-01-01 - 11:24

Ja, häng på! ❤️ Har du någon egen tråd?

Malin-My
fre, 2021-01-01 - 11:53

100 dagar låter bra. Men jag borde sluta helt, för jag litar inte på mig själv. Som sagt oftast klarar jag stanna vid några glas men inte alltid.
Vad jag vill är att kunna dricka normalt. Njuta av alkohol. Men kommer jag någonsin kunna klara det? Jag vet inte. Det är först IDAG jag erkänner för mig själv att jag har problem. Jag behöver bearbeta dessa tankar för jag har inte vågat släppa fram dem tidigare.
Jag blir jätteglad om vi blir några som kan diskutera och stötta varandra. Jag känner redan nu att jag kommer förneka för mig själv att jag har problem OM jag inte berättar för någon. ( er). Då står det ju här svart på vitt och jag kan inte neka.
Har någon i er omgivning påtalat att ni dricker för mycket?

anonym32961
fre, 2021-01-01 - 12:06

Modigt av dig att erkänna för dig själv och oss ?

Jag ska försöka och ta en dag i taget, att tänka aldrig mer blir för stort och svårt. Utomlands utan en öl liksom? Nä, vi tar dagen idag först.

Ingen i min omgivning har någonsin sagt något till mig i alla fall. Kanske någon på jobbet pratat sinsemellan? Det vet jag inte. Undrar mycket om någon på jobbet märkt nåt. Din omgivning? Har de reagerat? Jag tror inte att jag ”skadat” min omgivning särskilt mycket med mitt drickande utan mest skadat mitt egna inre. Jag blir aldrig arg eller så. Jag är nog lite av en duktig flicka som överpresterar för att det inte ska märkas.

Se klart
fre, 2021-01-01 - 15:05

Och bra att ni krokar arm, det finns otroligt mycket att vinna på att hitta som Andra halvlek beskriver det, en flock. Då är man aldrig ensam, och ofta kan man dra varandra lite.
Ett råd i välmening är att strunta i aldrig mer- perspektivet precis i början. Det är svårt nog att välja nykterhet dag för dag, med ett längre perspektiv av kanske 3 månader (rekommenderas bland annat här) i botten.
För mig har det varit ny dag, nytt beslut, säkert 7-8 månader. Jag passerar ständigt viktiga tillfällen som tidigare känts omöjliga att hålla nyktra men det går bra med en dag i taget då med.
I början kunde det handla om en timme, en kvart i taget.
Tålamod är en god egenskap i sammanhanget: de flesta av oss får öva upp det! Heja er! Kram ?

Malin-My
fre, 2021-01-01 - 16:08

Hej
Ja det är nog klokt att inte tänka ”aldrig”. Som jag skrev, önskan är ju att ha en hälsosam konsumtion.
Min omgivning har inte sagt något till mig. Men jag vet inte om det pratas. Min man dricker mindre än mig men även han uppskattar livsstilen som inkluderar gott vin och god öl. ( box-vinet är bara jag) Vi har båda jobb med mycket ansvar, ( jag jobbar som verksamhetschef med många anställda) och vi lever ett aktivt liv. Vi har 3 barn (2 vuxna utflugna ett halvstort) och många intressen. MEN Vi öppnar gärna ett gott vin tillsammans... ofta. Och jag dricker på kvällen själv ofta..Det får mig att varva ner och må bra. Det började som lyx i vardagen. Som kom oftare och oftare och blev mer och mer. Sen kom ångesten. Svårt att sova. Sms:en som jag skickar på fyllan som är helt logiska i stunden?. Sakerna jag säger när jag pratar i telefonen.. ( Coronan gör att vi inte träffar så mycket folk - men i somras vet jag att jag druckit för mycket vid flera grill-tillfällen då vi träffat folk). Ångesten ”vad har jag sagt” ”VAD har jag textat” ”vad tänker folk.”” Uppfattade barnen mig som full ?. ” MEN ändå har jag aldrig tänkt att jag har problem. Snuddat vid tanken men slagit bort den.
Just nu säger mitt inte ” en kall IPA när jag kollar Ivanhoe kan väl inte skada, det är semester och fredag” Första dagen och jag vet inte om jag klarar stå emot. Snart kommer maken att säga ”ska vi bada badtunnan ute och ta några öl” eller så tänder han en brasa, luftar mitt favoritvin och bjuder mig på det... ni hör?!? JAG vill dricka. ?

Malin-My
fre, 2021-01-01 - 16:22

Stor igenkänning.
Jag tror inte jag skadar någon heller.. mest mig själv. Jag lägger mycket tid på barnen och deras intressen, jobbet, familjen, vänner, huset, träning, Mm Mm. ( ja jag är nära den berömda väggen ofta men klarar vända precis innan jag kraschar)
Men kanske skadas de mer än vad vi tror? Jag ska fundera över hur det påverkar dem en annan dag. Kanske är en bra grej för oss att diskutera? Kanske kan det ge en extra push i att låta bli?

anonym32961
fre, 2021-01-01 - 16:32

Tack för att du delar med dig. Din situation är annorlunda än min på det sättet att du har en partner som också gillar att dricka gott. Kanske ni tillsammans kan ta en vit månad eller så? Om du nu vill. Och han. Jag romantiserar gärna också den goda maten och drickandet, vill som inte vara utan det. Men jag vill sluta dricka i min ensamhet - det känns inte sunt. Kanske du och mannen kan ta en promenad tillsammans och sen se en serie.

Dina konsekvenser verkar vara samma som för mig - ångest och dålig sömn och vad sa jag/vad skrev jag. Jag skulle önska att jag hade mer tid för träning, orkar sällan träna dagen efter. Också en konsekvens.

Jag har också ett jobb med ansvar och har en normal fungerande vardag så sett. Universitetsutbildad och så. Barn.

Du har nog svaren inom dig ? fortsätt gärna skriva. Kram!

Pixie
fre, 2021-01-01 - 17:00

Jag har berättat för min man att jag känner att jag dricker för mkt och vill ta en rejäl paus. Känns inte laddat och jag tror han vill samma sak. Han dricker på ett väldigt sansat sätt och tycker inte att jag dricker för mkt. Men han har nog ingen koll egentligen. Hade jag ett beteende som gick ut över omgivningen när jag dricker hade han kanske sett på saken på ett annat sätt. Vi lever ett liv där det är så många tillfällen och en livsstil där alkohol ofta ingår. Men jag tycker nog familjen också påverkas eftersom jag känner mig så trött och nedstämd. När jag höll upp sist gjorde det att jag fick så mkt mer energi...

anonym32961
fre, 2021-01-01 - 17:00

Självklart skadar alkohol alltid relationerna till dem man älskar. Mer eller mindre. Men mest har mitt vindrickande kanske skadat mig själv? Men också då i förlängningen mina barn. Jag har varit mycket trött, frånvarande och ”oäkta” på något sätt. Jag ser fram emot mer energi, klarare sinne, bättre humör och äkta känslor! ✨

Malin-My
fre, 2021-01-01 - 17:06

Jo jag har väl svaren. ?
Jag ska kolla om han vill ta en vit månad med mig, om jag vågar. Han är världens snällaste så jag är inte rädd för honom men jag vet inte om jag vågar för då erkänner jag ju för honom att vi ( mest jag) har ett beteende som behöver ändras. Jag vågar inte erkänna det. Jag tror han kommer svara ” varför då.. vi som har det så bra” och det har vi för det mesta. Jag tror han blundar för han trivs och vill inte ändra något. Han gillar sin livsstil och han gillar att ha en avslappnad fru. Jag tror han aktivt väljer ( tillsammans med mig) att blunda för att jag somnat på soffan, byter ut boxarna-ofta, gömmer rödvin i kaffemuggen.
Jag tror jag ska köra ”nytt år nytt liv” grejen. Att jag ska äta mer hälsosamt för att gå ner i vikt och då kan jag ju inte dricka alkohol ?. Tur att jag har några trivsel-kilon att jobba på... den skulle han och min omgivning köpa utan att ifrågasatta. Fegt? Ja. Men jag tror att det får bli så för jag orkar och vågar inte säga annat när jag knappt fattat själv.
Flyklinje- är dina barn små? Lever du ensam?

anonym32961
fre, 2021-01-01 - 17:06

Så skönt att kunna vädra tankarna med mannen och ha stöd därifrån. Känner igen mig i det där med nedstämd och trött. Så klart barnen påverkas. Hur länge höll du upp sist? Jag kan inte minnas jag klarat mer än en vecka sen jag var gravid sist - för snart ett decennium sen!!

Malin-My
fre, 2021-01-01 - 17:10

Det låter som att vi 3 inte är helt olika. ?.

Pixie
fre, 2021-01-01 - 17:17

Jag höll upp i 6 veckor. Gick riktigt bra. Skrev här, lyssnade på poddar och läste böcker. Blev ett riktigt uppvaknande och jag mådde så mycket bättre. Hann till och med sluta fundera speciellt mycket över alkohol. Så blev vi bjudna på en middag. Som vanligt jättegod mat. Champagne och bra viner. Det låter kanske konstigt men jag ville egentligen inte dricka men kände mig som jag på något märkligt sätt inte bidrog till stämningen och drack ändå. Efter det kändes det som allt var förstört i kombination med att jag kände mig trygg med att "klara" en period utan alkohol och därför kunde dricka. Sedan ramlade jag tillbaka i samma vanor och nu under hösten som varit riktigt tuff jobbmästigt har det blivit klart mycket mer.