av Onkel F

Jullan65
lör, 2021-01-02 - 19:07

Det där med att vilja kunna.... dricka kontrollerat har jag oxå funderat på. Som jag ser det nu är det en form av abstinens . A djävulen vägrade helt enkelt att försvinna ur huvudet, så det var en bland många andra tankar. De andra var bla , jag kan dricka idag och bli nykter imorgon istället eller jag har nog inte så stora problem med a ändå, jag tar bara ett glas osv osv. Det maler på och visst kan det kännas trist ibland att jag inte kan tåla a. Men i ärlighetens namn så bleknar den sorgen ganska duktigt över tid och istället känner jag en enorm tacksamhet att just jag tog chansen att bli nykter. Känner mig tvärsäker på att du oxå kommer känna så fullt ut, så håll i och håll ut. Från ytterligare en 60-talist. Jullan

Onkel F
lör, 2021-01-02 - 22:24

för att sluta dricka nervgift! :)

@ AH, just nu läser jag en bok av Allen Carr, en av två personer som Annie Grace framhöll under Acknowledgements i This Naked Mind. Gjorde mig lite nyfiken. Jag har kommit halvvägs, och det verkar som om Grace har hämtat en och annan idé från honom. Inget ont i det. Har lagt Craig Beck i bevakningslistan. Detta med att viljestyrka inte är lösningen verkar vara en gemensam idé för alla tre. Får kolla upp det där med poddar, det verkar ju finnas ett antal som folk här inne uppskattar. Det gäller bara att få tid till allt.

@Jullan65, abstinens kan nog vara en bra beskrivning. Hjärnan är så van vid att få sin dagliga dos (i mitt fall) att den inte riktigt vill acceptera att det är över. Det är lite konstigt, mitt medvetna jag gillar egentligen inte att dricka. Efter 4-5 veckor nykter så mår jag skitbra. Måste "bara" lära mig att undvika dessa ständiga återfall som lurar i bakgrunden hela tiden. A-djävul eller mitt undermedvetna? Vet inte, men oavsett vem skall han in på korrektionsanstalt! Varaktig nykterhet är målet.

Går och lägger mig nykter.
Godnatt!

Andrahalvlek
lör, 2021-01-02 - 23:47

Att bestämma sig för att sluta dricka är en sak. Att bestämma sig för att man faktiskt inte kan dricka ”normalt” och därför avstår helt är en helt annan sak. Två beslut som är svåra att ta, men det andra beslutet kräver nog att man har landat i nykterheten några månader innan man ens kan tänka tanken.

Adde skrev det så bra i sin tråd idag, eller om det var i någon annans tråd. Det här är en kronisk, progressiv sjukdom som förr eller senare leder till döden. Efter en tids nykterhet är det dock inte en speciellt svår sjukdom att leva med - så länge man låter bli att ta det första glaset.

Det är ungefär som med min yngsta dotters medfödda hormonsjukdom. Hon tar mediciner för den fyra gånger per dag - och hon är inte sjuk alls så länge hon tar sina mediciner. För oss är ”medicinen” att inte dricka alkohol.

Kram ?

Andrahalvlek
sön, 2021-01-03 - 00:05

Tror jag vet vem du menar, har sett en intervju med honom tror jag. Självklart influerar de varandra. Just tanken om att viljestyrka inte räcker till, utan att det krävs att det undermedvetna påverkas, har de som sagt gemensamt. Det som Annie Grace och Craig Beck lyckats väl med är väl att göra kunskapen lite lättillgängligare än Allen Carr lyckats med kanske.

Det är i alla fall ett tänk som passar mig. Jag tror på min egen förmåga, och jag vill göra själv. Att lägga mitt liv i Guds händer tror jag inte ett dugg på. Jag förstår också rent intellektuellt hur vanans makt och vårt undermedvetna påverkar allt vi gör och inte gör.

Craig Beck brukar säga att vårt medvetna är en klenis jämfört med vårt omedvetna. I vårt omedvetna bor våra värderingar och föreställningar om världen - och alla inarbetade vanor och handlingar. De är bannemej inte lätta att rucka på.

Men det går - om man blir överbevisad. Gång på gång, från olika håll. Och det är just det som nöta fakta, fakta, fakta syftar till. Och sen ska man träna, träna, träna och repetera, repetera, repetera. 20:e gången man säger ”nej tack, jag dricker inte alkohol” känns det helt naturligt ?

Kram ?

Onkel F
sön, 2021-01-03 - 16:47

Ni har naturligtvis rätt, det är två skilda saker.
Jag har haft tid på mig att fundera på "Kontrollerat drickande". Sedan 2012 har jag en period på två år och tre månader, en period på sju månader och i somras tre månader då jag varit nykter. Utspritt över tid, ja, men sammanlagt en ganska lång tid.
Jag har inte bestämt mig för att jag inte kan dricka normalt, det är en insikt jag kommit till. Det är ett faktum, därför måste jag sluta dricka. Punkt. Stora ord från en som guppat upp och ner på ett alkoholhav sedan hösten, men återigen: en dag i taget så blir det hanterbart.

Craig Beck har rätt (känner han mig?) om styrkeförhållandet mellan mitt medvetna och mitt undermedvetna. Att nyckeln till förändring ligger i att försöka bearbeta det undermedvetna är, som sagts, Beck, Carr och Grace överens om.
Det är väl där någonstans jag är nu. Försöker ta in så mycket fakta som möjligt för att komma tillrätta med mitt alkoholproblem.

Tar tacksamt emot tips om (ljud)böcker och poddar (Whohoo! jag har lärt mig hur poddar funkar! Onkel F, The Tech Wizz)!

Andrahalvlek
sön, 2021-01-03 - 20:41

⭐️ ”Skål ta mig fan” av Torbjörn Åberg.
⭐️ ”Och jag som var så rolig att dricka vin med” av Rebecka Åhlund.
⭐️ ”Så som jag minns det” av Mikael Persbrandt.
⭐️ ”Mrs D Is Doing Without” av Lotta Dann.
⭐️ ”This Naked Mind” av Annie Grace.
⭐️ ”The Alcohol Experiment” av Annie Grace.
⭐️ ”The Stop Drinking Expert - Alcohol Lied To Me” av Craig Beck.
⭐️ ”I Can Stop You Drinking” av Craig Beck.

⭐️ Alkispodden
⭐️ Beroendepodden
⭐️ 2 fyllon och 1 sanning
⭐️ Närvaropodden

Det här är böcker och poddar som jag kan rekommendera. Ljudböckerna av Åberg, Grace och Beck använder jag som insomningsljudböcker. Jag ställer sleep-timern på 30 min och lyssnar varje kväll innan jag somnar. Det har jag gjort i snart elva månader, och det är en perfekt daglig repetition!

På youtube rekommenderar jag Craig Beck och Sober Leon. Fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera.

Kram ?

Onkel F
tis, 2021-01-05 - 18:51

8:de dagen nykter efter julhelgens bravader. Hur lugnt som helst på jobbet, ingen stress. Trevligt att träffa kollegor som varit lediga sedan innan julafton.
Inga yttre omständigheter som triggar sug, men ändå. 1-2 timmar innan det är dags att åka hem kommer den där känslan av obehag, det börjar krypa i kroppen och jag blir nästan lite skakig. Sug! Av gammal vana: Åka hem = bolaget = vin. Har fortfarande lust att åka och handla, de stänger ju inte förrän 20:00.
Det kommer inte att inträffa, men det kräver en viss viljestyrka för att låta bli. "Vita knogar"!
Det kommer att ta tid att jobba bort gamla vanor och få skeppet på rätt kurs, att tänka i nya banor, men skam den som ger sig.

Tålamod. Det får ta den tid det tar.

Vinäger
ons, 2021-01-06 - 11:26

"Det får ta den tid det tar."

Skönt att du har kommit förbi första veckan. Många verkar tycka att den är jobbigast, även om det för mig är precis tvärtom. Har inga problem med att sluta, det svåra är att inte börja igen.

Intressant att följa dina tankar under resan. Önskar dig lycka till, jag tror på dig.

Kram

Andrahalvlek
lör, 2021-01-09 - 14:35

Du måste skriva då och då, så vi vet hur du har det! Skriv oavsett hur du har det, men jag hoppas förstås att Annie Grace har lyckats hjärntvätta dig ?

Kram ?

Onkel F
mån, 2021-01-11 - 21:33

Jag måste samla mod och kontakta beroendemottagningen. Jag inser att jag inte klarar detta på egen hand.
Jag letar hela tiden efter anledningar till att dricka. Jag var nykter i mellandagarna, över nyårshelgen (öken, men det gick) till i fredags.
I torsdags fick jag ett lika väntat som ovälkommet besked från en neurolog. Impulsen att köpa vin dök upp blixtsnabbt, men jag stod emot. I fredags lämnade jag in bilen på verkstad för att få en del utbytt. När jag hämtade bilen fick jag veta att delen var bytt, men mekanikern saknade kunskap om hur man skulle programmera den. Återbesök nödvändigt.
Blev skitförbannad men höll det inom mig, men POFF så försvann min förmåga att avstå alkohol. Köpte ett par tröstlådor vin på vägen hem.
Jag skall inte säga att jag druckit vin hela helgen, det vore en förskönande omskrivning. Jag behöver kalla det för vad det är: jag har ägnat mig åt alkoholmissbruk.

Blenda lade till en sak till sin lista över sådant som måste gå bort: Tröstedrickande.
Det är jävligt mycket det som det handlar om för min del, jag tycker synd om mig själv.
Jag vet vad alkoholen gör med mig, och jag vet varför jag behöver sluta missbruka (skrev först dricka, men det är missbruk det handlar om).
Tyvärr klarar jag inte av att trumma upp den kraft och beslutsamhet jag kände under mitt (nästan) tre månader långa uppehåll i somras. Jag letar smått desperat efter den känslan inom mig, men jag hittar den inte.
Åter till de två första meningarna i detta inlägg....

Andrahalvlek
mån, 2021-01-11 - 21:57

Ring imorgon! Vi finns här hela vägen och stöttar dig. Du måste skriva även när det går dåligt, det är då du behöver vårt stöd som allra mest.

Kram ?

Andrahalvlek
tis, 2021-01-12 - 22:20

Vill vill veta hur du mår. Håller med Jullan, det blir bra. Till slut. Men skjut det inte framför dig, då drar lidandet bara ut på tiden i onödan.

Kram ?

Onkel F
ons, 2021-01-13 - 20:51

Jag har något slags mental barriär jag måste passera för att våga kontakta vården. Det är som att bestiga ett jävla berg! Men det kommer att sluta med att jag söker mig dit till slut, insikten att jag behöver hjälp på vägen har som sagt landat. Bara en tidsfråga.
De två perioder jag har tagit Antabus har känts som en befrielse. Att veta att man inte kan dricka verkligen hjälpt. Samtidigt känns det som om de inte är jag själv som bestämmer, beslutet ligger i någon annans händer. En viss känsla av ofrihet infinner sig.
Å andra sidan kan man ifrågasätta hur fri jag är att ta mina egna beslut när jag hela tiden ger efter för suget efter alkohol. Är det verkligen jag som bestämmer när och hur jag dricker, eller är det alkoholen? Tyvärr vet jag svaret på den frågan.
Som tur är har jag inga problem med att stänga kranen efter en blöt helg. En arbetsvecka, påföljande helg och en arbetsvecka till är inga problem. Det är den andra helgen som verkar vara något slags magisk gräns för vad jag klarar av.
Jag är inte så lite besviken på mig själv för att jag inte klarar att fortsätta vara nykter, men jag kommer att komma dit förr eller senare, med eller utan mediciner. Att ge upp är inte ett alternativ.

@Jullan65: Om du läser detta; Jag vill inte vara ofin, så förlåt om jag frågar, men jag tror du tog Antabus och följde upp med Naltrexon. Hur fungerade Naltrexon för dig? Om du inte vill svara, så bortse från frågan.

Kaffetanten88
ons, 2021-01-13 - 21:17

Onkel F. Jag tar mig friheten att svara på hur naltrexon var för mig och hur det var för min vän. Jag kände inte ett dugg. Inget alls. Åt campral och naltrexon och det hade ingen effekt. Min vän åt en liten dos naltrexon och hade jättebra effekt. Inget sug alls. Så jag tror det är väldigt olika. Jag ska till beroendecentrum på måndag får se om det blir antabus för mig då.

Onkel F
ons, 2021-01-13 - 21:43

Kaffetanten88.. Jag är naturligtvis tacksam för alla svar!
Hmm.. Jag får väl prova mig fram!
Jag bävar fortfarande för att kontakta beroendemottagningen, men det ligger som en sista lösning.

Lycka till på måndag! Hoppas du får Antabus (om du vill) det är jävligt skönt att ha det som "nödbroms".
Berätta hur det gick!
Vi får försöka bli att låta bli att lyfta glaset, en dag i taget.

Kaffetanten88
ons, 2021-01-13 - 21:47

Tack! Ja jag tror jag gärna tar antabus den här gången. Jag känner mig väldigt säker i mitt beslut att vara nykter men kan vara skönt med en extra säkerhet. Så man undviker impulser. ? Ja jag återkommer med hur det gick sen. Iaf i min egen tråd. ?

Jullan65
ons, 2021-01-13 - 22:40

Onkel F, jag körde hela registret med antabus och naltrexon. Antabus är mycket bra om man som jag är benägen att svara på impulser (alkohol sug). Naltrexon äter jag ff, men vet inte om de har någon effekt. Med det menar jag att jag aldrig provat att dricka sedan jag startade med dom. En av effekterna ska ju vara att det inte är gott och man vill inte ha mer. Det jag däremot märkt är att jag inte äter så mycket som förut och ej heller snusar så mycket. Där känner jag att stopp , jag vill inte ha mer. Kan mycket väl vara naltrexonets hjälp enligt beroende sköterskan. Så jag säger bara, ta all hjälp du kan få. Du kommer inte ångra dig. Kramiz

Andrahalvlek
ons, 2021-01-13 - 23:03

Men det låter som det mognat klart snart. Jag har hört/läst att naltrexon är bra för vissa men inte alla. Och man vet inte vilka det funkar på. Det är nog därför det inte är standard i behandling kanske, men det är synd. Det är ju verkligen inte fel att testa.

Det verkar som det funkar lite som stoppa-snus-medicinen som Vjlo och Charlie fått. Minskar suget och om man skulle få för sig att prova så får man inte samma positiva effekt. Besattheten kommer liksom av sig då.

Jag tycker att du ska gå all-in på både antabus och naltrexon. Du behöver en period då du inte KAN dricka. Men det är viktigt att du ändå gör den mentala resan, tills du verkligen inte VILL dricka. Då fördelarna med nykterheten känns så stora att du inte vill riskera något genom att ”testa” och dricka litegrann. Men du behöver lite nykter tid i bagaget för att känna så, och under den tiden får du hjälp av antabus. Som en skyddssele.

Du har en beundransvärd vilja att verkligen sluta dricka och snart är beslutet moget fullt ut. Vi står här vid sidan om och hejar på dig!

Kram ?