av Vaken

Vaken
sön, 2021-02-28 - 23:53

Jag har sökt mig till alkoholhjälpen, då jag är rädd för att jag håller på att utveckla ett beroende. Dricker oftast bara fredag och lördag, men dricker allt mer och märker att jag blir mer och mer tolerant. Från att tidigare ha druckit en halv flaska vin, dricker jag nu en hel. Förstår att det skadar min kropp. Har inga problem att avstå helt från alkohol (men kan vara väldigt sugen), men oroar mig över att jag dricker så stora mängder. Kan man genom att vara väldigt återhållsam under en längre tid, sänka sin tolerans och igen känna sig nöjd efter ett par glas vin? Någon som vet?

TappadIgen
mån, 2021-03-01 - 09:18

Dricker du alltså 2 flaskor per vecka? Man brukar väl definiera riskbruk som mer än 2 flaskor per vecka för kvinnor och mer än 3 flaskor för män, så det känns väl som att du ligger på gränsen. Dock är det ju bra att du börjar fundera på ditt drickande redan nu. I och med att du redan växlat upp i mängd för att den tidigare mängden inte räcker så är ju risken att den trenden fortsätter.

I och med att du tycks vara i ett tidigt stadium av något som kan bli ett riskbruk så borde dina chanser för att minska din konsumtion vara goda. Det är dock fortfarande väldigt individuellt.

När du drar ner på ditt drickande så kommer ju din tolerans att sänkas, det gör den för alla. Men går du tillbaka till samma nivå så kommer du ju att få tillbaka din tolerans igen. Kanske en väg för dig vore att ta 1 månad nykter till att börja med. Testa sen att bara ta ett par glas. Men om du inte vill återgå till att behöva en hel flaska två kvällar i veckan så behöver du nog dra ner på det något för att toleransen inte ska öka igen. T.ex, drick bara fredag eller lördag och inte båda, eller kör varannan vit månad? Märker du att det inte fungerar så gå tillbaka till ritbordet igen och testa något annat.

Vaken
mån, 2021-03-01 - 11:50

Stort tack för ditt svar! Jag är medveten om att mitt problem kan verka litet jämfört med hur många med ett uttalat missbruk har det. Till saken hör dock att jag alltid haft en tendens att dricka för mycket. Jag tycker helt enkelt om att bli onykter. Har bagaget fullt av dåliga minnen från tillfällen då jag gått över gränsen. Jag har svårt att sätta stopp när jag börjat dricka. Min kropp ropar alltid efter mer. Att nu aktivt dra ner på mängden vin i ”pensionärsvardagen” är på ett underligt sätt skamfyllt, då det innebär att jag erkänner att jag agerat fel tidigare. Från första fyllan i tonåren, under studenttidens omfattande festande, på fester på jobbet och i det vuxna sällskapslivet. Jag är så pinsamt gränslös. Det gör ont att erkänna!

Se klart
mån, 2021-03-01 - 12:42

Måste skriva en liten kommentar om att gränslöst inte måste vara dåligt, och här på forumet är ingen pinsam. Vi väljer nytt här och nu. Ibland varje dag. Ibland för livet. Ja, det ser olika ut. Läs och skriv här så kommer du säkert underfund med vad just du behöver! Kram.

TappadIgen
ons, 2021-03-03 - 09:14

Skam är ett problem som jag tror bidrar till att man inte förändrar sina alkoholvanor till det bättre. Det finns många av dessa små mekanismer med känslor av skam, ångest och uppgivenhet som blir som trumkort när alkoholdjävulen sätter sig vid förhandlingsbordet. Jag tror man måste jobba bort dem.

Att förändra sina alkoholvanor är ju dock inte ett erkännande att man har gjort fel tidigare. Det är ju bara ett konstaterande att man vill förbättra det idag, kanske beroende på nya förutsättningar.

För min egen del så har jag ju slutat efter en över tid eskalerande alkoholkonsumtion. Det gick ju inte spikrakt utför utan det blev för mycket och jag höll igen och hade en vit månad och fram och tillbaka, men trendkurvan pekade helt klart utför vilket gjorde att jag till slut slutade helt och jag vet att detta också är förknippat med skam. Det har kanske inte alltid varit självklart, men jag har valt att äga problemet. Jag klarar inte av att dricka normalt och jag drack många gånger på ett sådant sätt som inte var bra för mig eller de i min närhet. Skäms jag för det? Nä, det kan jag inte säga att jag gör faktiskt. Jag är ju inte stolt för det, men däremot är jag stolt för att jag har tagit tag i det. Jag har ett problem som jag har åtgärdat så gott jag kan.

Hur går det för dig?

Vaken
lör, 2021-03-06 - 11:45

Känner väldigt mycket igen mig i det du skriver TappadIgen. Drickandet eskalerar på ett sätt som känns oroväckande. Som framgår av mitt första inlägg, är min önskan att kunna dricka ”lagom”. För mig innebär det att det inte ska vara givet att det ska serveras vin både fredag och lördag och framför allt att jag, när jag dricker, dricker med måtta. Igår delade min man och jag på en flaska vin. Hade tagit fram en flaska till, men valde att inte öppna den. Hade inget behov av att bli onykter. Kändes så bra! Att kunna dricka ett par glas vin, men inte känna suget efter ”fyllan” är mitt mål. Måste säga att stödet av att ha tagit klivet in i detta forum känns väldigt viktigt. Jag har erkänt för mig själv att jag har ett problem. Tror ni att det är en möjlig väg att tillåta sig att dricka ”lagom”, dvs att inte avstå helt, men inte söka ”fylla”? Tack alla för värdefullt stöd!

Anonym26613
lör, 2021-03-06 - 15:44

Jag tror att det är möjligt. Som att äta fisk en gång i veckan är nyttigt. Men man får inte hela paketet och det blir svårt att varje dag följa regler och räkna glas.

Frågan är så känslig för mig som försök många gånger att dricka lagom, att jag undvikit läsa din tråd. Då jag vill inte igen börja leka med elden. Men jag tror absolut du kan lyckas och jag hoppas du lyckas. Men jag kunde inte det. Och idag tycker jag att det var bra, för då var jag tvungen att hålla mig nykter tills jag började må bra ??❤

Sisyfos
lör, 2021-03-06 - 21:26

Den här frågan debatteras då och då härinne. Många lyckas ett tag, sen övergår det gradvis till samma konsumtion som tidigare. Eller mer.
Jag tror att det beror på hur konsumtionen har sett ut, hur långt beroendet har gått och vad motivet till drickandet har varit om det kommer att fungera eller inte.
Nu har du inte druckit så mycket, men 2 flaskor är 12 glas.., och det är ju i överkant. Vissa anger dessutom 7 glas för kvinnor per vecka som gräns.
Jag har periodvis druckit för mycket, långa perioder druckit ”lagom” och sen haft några tillfällen när det verkligen har eskalerat och som inte alls känts lämpligt. Inte alls VARIT lämpligt, så ja... när du funderar på om du borde skämmas för hur det varit och om du ”haft fel” då är du i gott sällskap. Se det som att det är klokt att du funderar nu istället. Du ger akt på om det är för mycket och ja, 1 flaska på en kväll är egentligen jättemycket. Onödigt mycket.
När man slutar helt som många av oss härinne har gjort är frågan kanske också Varför dricka?
Jag har inte bestämt mig för att alltid vara vit men det jag har märkt är att det är lätt att halka in i gamla hjulspår igen om man vanedricker varje helg. Och lätt att det eskalerar. Har man varit där nära gränsen eller över den ska man absolut vara på sin vakt.
Å då när man räknar glas, funderar, analyserar då är det också många som ifrågasätter - Vad vinner man på att dricka? När det har blivit ett beroende eller kanske det som du beskriver ett begär efter att dricka mer och mer när man dricker då är det inte lika trevligt längre. Fokus på alkoholen och att få i sig så mycket som möjligt, kanske utan att det märks. Många som slutat beskriver att man blir piggare och är nöjda över energin på helgerna istället för att gå lite halvsega.
Jag kan bara instämma. Man vänjer sig med att koppla av hemma utan alkohol och då är det skönt att komma ihåg filmer, prata med barnen. Det är lite svårt för mig just nu att se nåt positivt med helgdrickande hemma.
Man får väl kanske fundera över om fördelarna överväger nackdelarna.

Mrx
sön, 2021-03-07 - 07:43

Vaken, Jag har lyckats vända ett riskbruk till något mindre riskfyllt bruk av alkohol. Jag vet att jag mår bäst av att inte dricka överhuvudtaget men väljer ändå att göra det i bland. Jag tror att varje individ måste prova sig fram till vad som funkar för dem. Sisyfos senaste inlägg i din tråd sammanfattar väldigt mycket hur min resa har varit. Det finns väldigt många beröringspunkter som jag delar men alla måste göra sin egen förändring. Skickar med en länk som stöd till din frågeställning.
https://accentmagasin.se/missbruk/manga-alkoholberoende-kan-lara-sig-dr…

Vaken
sön, 2021-03-07 - 10:15

Tack snälla ni för väldigt bra kommentarer! Känns otroligt bra att ha ert stöd. ?

Kände mig nöjd i morse, då även lördagkvällen stannade vid en halv flaska vin. Inser dock att jag lurar mig själv! Att jag tillåter mig att fortsätta med ett invant helgdrickande innebär dels att jag fortsätter dricka en ohälsosamt hög mängd alkohol, dels att jag riskerar att falla ur och dricka mig onykter. Jämför med mitt ständiga bantande, som består av långa perioder av bra, kontrollerat ätande, följt av att jag tappar kontrollen och ”förstör” uppnådd viktminskning. Jag saknar uthållighet och är alldeles för känslostyrd. Samma beteende återfinns i mitt drickande. Önskar att jag vore mer stabil! Men, då jag inte är det, måste jag väga in det i mitt förhållande till alkoholen. Tar emot, men inser att jag måste flytta gränserna mer och helt plocka bort vinet även helgkvällar. Att dricka vin ska vara undantaget, inte regeln!!

Andrahalvlek
sön, 2021-03-07 - 11:01

Jag tror att de allra flesta som har problem med alkoholen till en början vill kunna dricka kontrollerat. Så också jag. Men jag förstod rätt snabbt, bland annat genom att läsa här på forumet och plugga all alkislitteratur som jag kunde hitta, att det är ett vågspel. Har man väl blivit beroende så är det svinsvårt. Tror jag har hört siffran att 1 på 100 som har druckit sig till ett beroende kan lära sig att dricka kontrollerat över tid.

Jag tror däremot att det är lättare att dricka kontrollerat om man inte redan har druckit sig till ett beroende, för att inte hamna i ett beroende. För en som inte är beroende spelar det ingen roll om man får dricka eller inte. Man kan dricka eller avstå. Även om man har planerat att dricka och det uteblir, så rycker man bara på axlarna och tycker att det inte spelar någon roll. Känner du så?

För faktum är ändå att alkohol är en beroendeframkallande drog. Om man dricker regelbundet så blir man beroende. Och det är en progressiv sjukdom som gör att drickandet accelererar över tid, och i slutändan slutar det med döden om man inte lyckas sätta stopp för det.

Jag kan bara utgå från min egen upplevelse. För mig är det tusen gånger lättare att avstå helt än att dricka kontrollerat. Det är ungefär som med socker. Det är mycket lättare att avstå från godis om man inte tar en enda godisbit, än att ta några stycken och sen låta godisskålen stå orörd. Det är samma mekanismer i hjärnan som påverkas, dvs belöningscentrum.

Mitt råd är att avstå helt från alkohol i tre månader. Då får du uppleva fördelarna med nykterheten fullt ut, innan du fattar ett nytt beslut. Nu har jag varit nykter i över ett år och det finns inte boken att jag skulle börja dricka igen. Jag är numer otroligt anti alkohol, som orsakar så mycket misär både för individer och samhället.

Kram ?

Ångestmoln
sön, 2021-03-07 - 12:31

Min erfarenhet är att det både går och inte går att få ett mer normalt förhållande till alkohol efter en tids nykterhet. Men det finns alltid en risk att det går åt skogen igen tyvärr, så verkar det vara för mig. Har varit nykter i några månader många gånger och sedan långsamt börjat dricka igen, först ensaka glas i sociala sammanhang men sedan faller jag sakta tillbaka i gamla destruktiva vanor. Tror att om man väl haft ett problem med alkohol så finns det alltid kvar eller riskerar att komma tillbaka om man utsätts för stress, dåligt mående etc.

Vaken
sön, 2021-03-07 - 21:32

@ andrahalvlek; Jo, jag kan avstå från att dricka, utan att det blir jobbigt. Jag är inte beroende, men har ett riskbeteende som skadar mig både fysiskt och psykiskt. Jag dricker mig alldeles för gärna berusad. När jag nu valt att skapa en förändring, har jag även börjat fundera på varför jag dricker för mycket. Många jobbiga tankar. Bristande självkänsla spelar stor roll. Att mitt 40-åriga äktenskap dessutom i alla år har haft ett inslag av att stärkas av alkohol, har passat mig dåligt. Mycket att fundera på och ta tag i. Första steget är att skippa alkoholen!

Vaken
mån, 2021-03-08 - 23:07

Två saker:
1) Efter att ha läst inlägg här på forumet, inser jag att mitt sätt att dricka, ÄR ett missbruk. Verkar väldigt vanligt att man kan låta bli, men att man vill ha MYCKET när man dricker. Och det är ju precis det som skapar problem; pinsamma situationer och ohälsosamma mängder.
2) Jag kommer att testa att vara nykter under en längre period, dock med ett planerat avsteg på lördag, då jag kommer att dricka två glas bubbel. Känner i nuläget inte för att berätta om min plan för min man, utan vill köra det som min egen ”grej”, så får jag ser hur det tas emot. Vill inte höra t ex att ”så farligt är det väl inte” eller ”nått glas kan du väl dricka”. Känner att jag behöver få hitta min väg, utan löften till någon annan.

Anonym26613
tis, 2021-03-09 - 06:48

Det är bra att du väljer "startdatum" . Förbered dig mentalt att söndagen blir din första dag. Ett tips: var väldigt närvarande när du dricker dina 2 glas bubbel. Skriv ner på ett papper varje halvtimme hur det känns. Jag lovar att det inte alls är så viktigt och skönt som man tror. Speciellt efter första timmen. ???
Jag är glad för din skull ❤

Vaken
tis, 2021-03-09 - 08:13

Har gått tillbaka och läst hela tråden och vill tacka er alla för otroligt bra input och stöd! Ni har verkligen hjälpt mig att öppna ögonen och förstå. Stort, stort tack för att ni delar med er av era erfarenheter och klokskap! ??

Se klart
ons, 2021-03-10 - 22:48

Jag dricker inte alls. Jag tror det är väldigt olika från person till person och givetvis enklare att dra ner om man inte gått över diverse gränser. De ser ju också olika ut. För mig handlade det om att jag började handla vin - bara till mig själv- när min man var bortrest. Jag drack allt oftare mer än planerat. Under mina första nyktra månader ville jag helst att någon (gärna här på forumet ☺️) skulle säga att jag var en sån som inte behövde sluta helt. För livet. Vilket jag hade någonstans i bakhuvudet, jag hade liksom fattat att risken fanns om jag inte gjorde något radikalt.
Det radikala var beslut om 3 månaders nykterhet. Forumet - och en besatthet i att försöka hitta fördelarna med nykterhet- har varit avgörande för mig.
Nu påmindes jag i helgen om att det är exakt 14 månader sedan jag slutade. Lagom har just för mig aldrig varit ett alternativ men det finns många som klarar det. Du kommer att hitta din väg!

Vaken
tis, 2021-03-16 - 23:12

Har varit i fjällen sedan början av förra veckan. Här lever vi helt vitt. Känns lätt och självklart. Mycket skidåkning och fokus på hälsa. Funderar nu på hur jag ska förhålla mig till alkoholen till helgen när jag kommer hem. Tänker att jag vill fortsätta känna mig fräsch, men kanske dricka max två glas vin en av helgkvällarna. Bryta mönstret att dricka både fredag och lördag och bryta ovanan att dricka för mycket. Fler alkoholfria dagar och mycket mindre mängd - det skulle för mig vara ”lagom”.

Andrahalvlek
tis, 2021-03-16 - 23:24

@Vaken Prova! Huvudsaken är nog att du gör ett medvetet val, och sen reflekterar ärligt över hur det gick. Jag försökte som sagt för 1,5 år sedan att dricka kontrollerat, men det gick inte bra i längden. För mig är det mycket enklare att avstå helt, men vi är alla olika.

Kram 🐘