av Ångestmoln

Ångestmoln
mån, 2021-03-15 - 17:06

Det går bra, dag 10 idag! Tofu: det var underbart att inte vakna med bakfylla och ångest i lördags, verkligen!

Dagarna är så långa när man inte dricker, på gott och ont. Man hinner göra så sjukt lite när man dricker samt att tidsuppfattningen är helt annorlunda. Jag har inte känt mig frestad att dricka (än!) men tröstar mig med shopping och socker tyvärr, men allt är väl bättre än att dricka. Ångesten har lättat lite men finns fortfarande där, känner mig lite paranoid eftersom jag inte riktigt vet vad jag gjort/sagt senaste fyllan. Men ingen har sagt något eller hört av sig och varit frågade eller upprörd så jag antar att jag kan andas ut litegrann tack och lov. Än så länge är det inga fara att jag kommer börja dricka men det kommer komma en dag när jag känner så, är som att jag söker mig till drama och problem och kan inte vara vara neutral och lunka på i vardagen. Behöver någon slags urladdning- någon som känner igen sig? Hur fasen ska man komma bort från det? Tack alla ni som skriver i tråden, det betyder jättemycket för mig 💗

FinaLisa
mån, 2021-03-15 - 18:16

Ångest moln🌷
Spontant tänker jag att du borde satsa på regelbundna urladdningar i form av fysisk tuff träning.
Du är ung och stark och det finns många roliga typer av träningspass med musik och höga energinivåer.
Det skulle vara ett bra alternativ till att gå ut och dricka sig drängfull. Slippa utsätta dig för risker....

Satsa på träning så ger du din kropp nyttiga endorfiner som du mår bra av och så minskar säkert din ångest också 😊👍
Lycka 🍀 och framgång önskar jag dig!
Kram 🧡🌷🧡

Andrahalvlek
mån, 2021-03-15 - 19:36

@Ångestmoln Ja, man får mycket tid över när man slipper dricka alkohol. Tid som man kan ägna till nytta, nöje eller en ny hobby. Det är viktigt i början att man sysselsätter sig så att tråkkänslan inte tar överhanden. Träna och sysselsätt dig omväxlande med att vila, så läggs dag till dag. Tvåsiffrigt är mäktigt!

Kram 🐘

Ångestmoln
tis, 2021-03-16 - 15:41

Tack snälla ni! 💗 Ja någon form av fysisk träning för att uppnå samma ”urladdning” skulle nog behövas... ska försöka ta tag i det... är tyvärr inte så uthållig med att hålla i med sådant, ger så lätt upp och slutar träna när man gjort det några veckor. Ironiskt nog är jag väldigt ihärdig när det gäller att få dricka, gör allt för att smussla, bota hemska bakfyllor och hitta tillfällen att dricka. Sjukt. Jag börjar så sakteliga känna ett litet sug, jag kommer troligen inte dricka än på ett tag- har vare sig möjligheten riktigt eller tycker att det är värt det. Men när den där soliga eftermiddagen kommer när det ”är tillfälle” så kommer jag troligen göra det. Sjukt nog dricker jag allra helst själv, ensam hemma. Strosar runt, nätshoppar, fyller på glaset gång efter gång och ”unnar mig” att släpp allt för en stund, drömma mig bort liksom. Hatar att jag älskar det så mycket, det är så härligt om jag ska vara ärlig. Varför minns jag den känslan så mycket bättre än den där fruktansvärda bakfyllan och ångesten efter en riktig snedfylla....? Jag är hopplös

Anonym26613
tis, 2021-03-16 - 19:12

Ja, varför minns vi bara det goda. Vet inte, brukar det inte vara tvärtom 🤔 men med A är livet upp och ner 🙃

Därför är jag så tacksam för alla modiga människor som skriver här efter snedsteg. Inte roligt när andra mår dåligt, men jag behöver verkligen påminnas om det hemska. Igår läste på tråden Ångest!!! hur hemskt hen hade det på sina första dagar nykter. Då skärpte jag mig och tänkte "Ush, aldrig mer dit!"

🌸💚❤

Ångestmoln
mån, 2021-03-29 - 11:39

Dag 24 blir det med idag om allt går vägen! Har inte känt några större svårigheter med att hålla mig nykter ännu.. men det är så det brukar vara. Har dessutom varit sjukt så då har det varit ännu lättare att avstå, så det är lite ”fusk” än så länge. Har klarat av några få sociala sammanhang där jag lyckats/ tvingats tacka nej till A. Gick helt okej, ingen sa något men de undrar säkert om jag är gravid. Tack och lov träffar man ju inte så mycket folk eller hittar på så mycket nu i Corona-tider. Känner mig lite piggare och klarare i huvudet, mindre ångestfull. Känner dock att jag går miste om något även om jag inte känner direkt sug. Ändå känner jag mig lite peppad, vill gärna hålla uppe i 3 månader och känna mig ”ren”. Därefter kommer det tyvärr bli mycket svårare. Men men... en dag i taget ❣️

Kennie
tis, 2021-03-30 - 18:40

Bra gjort! Fint att höra att du kämpar på! Svårt det där med att sluta känna att man missar något. För mig hjälpte det att läsa Annie Grace (fastän jag tyckte hennes stil var tjatig) samt Rebecka Åhlund ("Jag som var så rolig att dricka vin med"). Och jag ändrade inställning under resans gång. Så ha tålamod och gneta på. Och försök fokusera på hur skön kroppen känns när den är obakis och hjärnan inte har ångest..

Ångestmoln
mån, 2021-04-05 - 18:49

Jag har druckit under påskhelgen, mycket måttligt, 1-2 glas per kväll i sociala sammanhang till festlig mat. Min man handlade till och med hem alkohol till mig trots att han brukar hata att jag dricker. Jag bad inte om någon alkohol, hade väl egentligen tänkt vara nykter men va inte se natt tacka ja nu när tillfälle gavs. Är nu lite rädd för att drickandet ska eskalera igen. Känner inget sug men det blir lätt att jag vill ha mer och mer liksom. Jag hann vara nykter 27 dagar nu, hann bli klar i sinnet igen. Nu ska jag vara nykter igen.

Andrahalvlek
mån, 2021-04-05 - 18:56

@Ångestmoln Om du inte dricker på några veckor så är det nog ingen fara alls. Bra att du är vaksam. Det hade varit en större risk om du tänkte ”det gick ju svinbra, jag kan nog dricka ibland”. Då är risken nog stor att du är tillbaka på ruta ett rätt snabbt igen. Bra att du skriver, så att du själv kan gå tillbaka i din tråd och kolla hur du tänkte.

Kram 🐘

Cilla8
tis, 2021-04-06 - 21:47

@Ångestmoln 27 dagar.. 👏 För mig som är på dag 2 känns det helt övermäktigt med 27 dagar. Även om det gått bra. Det var värst på dagen idag när jag tänkte på att jag inte får dricka ikväll. Men nu är det inga problem. Men det är en kväll imorgon o en nästa kväll o nästa.... 😱

Sisyfos
tis, 2021-04-06 - 23:00

Ja, kör på igen nu Ångestmoln. Tänker att man inte kan fortsätta att vanedricka när man har varit där och haft ett problematiskt förhållande till alkohol. Man måste stoppa snabbt igen tror jag.

Ångestmoln
tors, 2021-04-08 - 09:40

Tack till er som fortsätter svara i min lilla tråd! Det värmer verkligen ❣️ Ja nu blir det nyktert ett tag framöver igen, så det inte börjar igen... det är liksom lite tvångsmässigt att dricka för mig, är inte alltid jag tycker att det ”ger så mycket” men ändå känns att avstå när andra dricker som en oerhörd uppoffring. Om jag vet att jag inte kan eller ”får” dricka är det sällan ett problem på samma sätt, typ om bolaget är stängt och det inte finns någon alkohol hemma, då är det liksom självklart att det inte blir något. För skånskan ångest av den här ambivalensen till alkohol, att vela om man ska/vill/får/kan dricka något eller inte, det tar sådan fokus.

Ångestmoln
tors, 2021-04-08 - 10:21

Jag har börjat reflektera lite mer över mitt drickande och efterföljande bakfyllor, när jag var runt 25 kunde bakfyllorna vara jobbiga såklart om jag druckit för mycket, huvudvärk, kräkningar och trötthet. Men nu när jag passerat 30 är bakfyllorna annorlunda, jag blir liksom segare i huvudet, trögtänkt och liksom nästan paralyserad liksom. Kan inte göra någonting dagen efter dag druckit, inte ens när eventuell huvudvärk eller illamående lägger sig blir jag piggare. Enkla göromål I hemmet som inte kräver någon större hjärnkapacitet kräver stor ansträngning. Det är som ett lock lägger sig över mig. Dagen därpå är jag något piggare men har fortfarande ångest. Drabbas dessutom oftare av blackouts även när intaget inte är extremt. Efter sådär 5 glas vin ter jag mig inte redlöst full, pratar hyfsat normalt, etc men jag kan ändå ha lite suddiga minnen, minns inte vad jag sagt riktigt. Kan komma ihåg om jag påminns. När jag var yngre upplevde jag inte att jag fick minnessvårigheter efter ”bara” 4-5 glas. Ser även förfärlig ut efter en fylla, svullen och torr i huden, rödflammig. Håret blir matt och glanslöst, svullen mage, mm. Inte så kul.

Ångestmoln
sön, 2021-04-18 - 18:06

Och så va man på det igen, drack mig full med en väninna i helgen! Har minnesluckor trots att intaget inte var ”extremt”. Minns inte hur jag tog mig hem, eller jag vet nu i efterhand men har inga minnesbilder av att jag tog mig hem alls. Fullkomlig ångest. Vet inte riktigt vad jag gjort/sagt. Har en katastrof känsla över mig att alla i hela världen hatar mig och är arga på mig. Efter lite efterforskningar verkar det inte som om jag gjort något speciellt alls förutom att dricka för mycket och inte minnas hemfärden men jag har ändå helst ångest och känner mig aningen paranoid och förvirrad. Ibland kan jag tänka på saker när jag är full som bara är tankar men sen i efterhand är jag osäker på om jag har gjort något eller bara funderat på det. Sjukt. Bakfyllor och snedfyllor blir verkligen värre med åren. Det är helt ovärdigt. Jag blir aldrig bättre

Kennie
sön, 2021-04-18 - 21:49

Det ligger ju i alkoholens natur att det blir sådär. Det är så mänga jag känner som ibland dricker lite för mycket när de dricker men aldrig ballar ur. Och så vissa som regelbundet tappar kontrollen. Man förstår att det inte är slumpen som styr, utan ett beroende som tar över snabbt när det dricks alkohol. Kommer inte ihåg, har du testat få hjälp från någon klinik som fokuserar på kontrollerat drickande? Jag får känslan av att med några konkreta verktyg så skulle du kunna få kontroll över situationen. Riddargatan 1 har jag läst mycket bra om. Ta hand om dig och nedvärdera inte dig själv nu, du lider av ett beroende som du nog skulle må bra av att få lite hjälp med. Kram!

Ångestmoln
sön, 2021-05-09 - 09:02

Har lekt med elden på sistone, inte spårat ut men druckit mig berusad vid några tillfällen senaste två veckorna. Mår väldigt dåligt av alkohol, men det är inget nytt. Inget särskilt har hänt förutom att min man är sur. Men han är alltid sur, kanske är därför jag dricker. Han retar sig på det mesta jag gör eller inte gör. Varje dag hackar han på mig och kritiserar, även hur jag är som person. Jag kan inte ändra på allt. Så jag kan lika väl dricka känns det som.

TappadIgen
sön, 2021-05-09 - 09:48

@Ångestmoln skrev:"Jag kan inte ändra på allt. Så jag kan lika väl dricka känns det som."

Jag tror att du sätter ord på kärnan i problemet, där man fastnar. För de som har förändrat sitt drickande på något sätt har vid något stadie själva blivit varse om att där finns ett problem, men det tar oftast tid innan man åtgärdar det. Jag vet inte om jag vågar mig på att uppskatta hur lång tid det var för mig, men det är väl flera år. Just det du skriver var då, i någon form, ofta en vanlig förevändning.

Det låter som att du har lite att klara upp med din man. Det hjälper såklart inget att han alltid är sur, men det känns destruktivt om han blir en del av den onda cirkeln. Jag vet inte vad du skulle kunna göra dock :/

Kennie
sön, 2021-05-09 - 09:49

Att leva med ständig kritik från någon man istället borde få värme och stöd ifrån är inte rimligt. Det skapar förstås ett flyktbehov hos dig. Men är det värt att vara kvar i relationen? Ditt och allas liv är värdefullt. Vi har en möjlighet att leva gott och må bra, och ibland måste vi gå igenom svårigheter och uppbrott för att komma dit. För mig låter det som att du måste ta dig igenom det och leva det liv du vill. Du förtjänar att må bra.

Blenda
sön, 2021-05-09 - 10:02

@Ångestmoln skrev:"Om jag vet att jag inte kan eller ”får” dricka är det sällan ett problem på samma sätt, typ om bolaget är stängt och det inte finns någon alkohol hemma, då är det liksom självklart att det inte blir något. "
Fångade upp ditt citat från april. Jag funderar på om antabus skulle vara en lösning för dig under en tid. Äter själv det nu, och det är en sådan lättnad att inte ens kunna fundera på alkohol :)

Du vill ju egentligen inte dricka, men som oss andra så använder du alkohol för att täta en mängd hål i själen och som bränsle för att orka. Tänker på relationen med din man. Jag funderade länge i samma banor – är förhållandet dåligt för att vi (i vårt fall drack även min man) dricker eller dricker vi för att förhållandet är dåligt? I mitt fall har det lett till en separation, ett steg som jag borde ha tagit för länge sedan. Och som jag antagligen HADE tagit utan tillgång till trösten i flaskan. Inte alls säkert att det samma gäller er, men reflektioner och beslut om relationen kan bara tas i nyktert tillstånd. Du är fortfarande så ung, och kan se framemot det liv som du själv vill ha, men du kanske måste söka lite till efter vad det verkligen innebär. Om jag minns rätt har du aldrig sökt dig till samtalsterapi eller annan hjälp, har du aktivt valt bort det?