Nu är jag på botten. Jag bara sitter här och vet inte var jag ska börja ta tag i. Min sambo har just sagt att jag ska packa och försvinna ur hans liv. Blev full igår o har tydligen gjort honom illa, vilket jag inte minns ett skit av. Jag har insett sedan några veckor att jag måste ta tag i hur jag dricker men tyvärr har jag inte gjort det. Jag köpte en låda vin ändå, trots att jag visste att jag inte borde.
Min (fd får jag väl kalla honom nu) sambo dricker lika mycket som mig och beter sig illa på fyllan han också men jag är väl värst antar jag eftersom jag gjort illa honom. Han har märken på kroppen så uppenbarligen har jag gjort honom illa.
Jag vill bara dö och försvinna nu.
Jag har skickat ett meddelande till min vuxna dotter och talat om för henne vad som händer och att jag har ett alkoholproblem. Jag antar att det är bra. Att liksom erkänna det för någon annan. Jag antar att hon vetat om att jag dricker men inte hur mycket.
Jag dricker bara fredag o lördag, aldrig på vardagar så mitt jobb o sånt är inga problem med.
Jag vet inte vad jag ska göra nu, som sagt, jag bara sitter här som en idiot.

Nej det har han inte, jag hällde ut allt vin som fanns kvar (vilket han inte kommenterat) och det är ju stängt på Systemet. Vet inte om han skulle gjort det annars, kanske bara för att protestera.
Men vi är ju inga ”dricka varje dag” typer utan det är ”bara” fredag o lördag vi är onyktra. @Fröken H

@Kärring jag har också "bara" druckit på helgerna.
Det här kanske får lägga sig lite. Har du möjlighet att göra något som kan ta bort ditt fokus? Kan du besöka nåt av barnen eller mamma? Liksom hålla dig borta hemifrån. Ge honom och dig själv lite space, lite utrymme att andas... Vid nåt tillfälle kommer ni behöva prata med varandra. Komma fram till hur ni ska göra, hur ni kommer vidare. Jag känner er inte men jag tror inte att detta måste betyda slutet för er. Det kan vara en början till ett liv med annorlunda vinkling, utan alkohol. Tänk om ni kunde ta er an den kampen tillsammans?

@Fröken H Jag skrev ett långt meddelande till honom och försökte förklara hur jag känner.
Fick ett svar i alla fall, att ja vi kommer prata men inte nu. Och att han tänker fortsätta dricka fredag o lördag.
Men han svarade i alla fall, alltid något antar jag.
Ja, det är ju vad jag vill hoppas på, att vi skulle göra det tillsammans. Vi får väl se hur det blir.
Jag ska iväg till en kompis idag så det är skönt, för oss båda tror jag. Behöver annat att tänka på känner jag.
Äta måste jag nog också. Åt en dl yoghurt o en rostsmörgås igår. Det var allt liksom.
Vi verkar lite lika i sättet att dricka på inser jag när jag läst din tråd. Hur kändes den första helgen, var det jobbigt?

@Kärring det har gått så bra! Dag 10 idag! Redan!
Jag hade ju min härdsmälta på fredagen, på lördagen fanns inte en molekyl i min kropp som ville ha alkohol. Söndagen höll jag mig borta bara för att visa mig själv att jag kan.
Måndagen var känslomässig katastrof, jag bölade, pratade med alkohollinjen, bokade tid på vårdcentralen. Bråkade med sambon... Tisdag var igen känslomässig katastrof. Jag gick till läkaren, fick recept på medicin och skulle ta blodprover. Fick alltså diagnosen "alkoholberoende". Fyfaaaan.
Berättade för mamma.
Första onsdagen, lill-lördagen. Inte en droppe. Insåg att onsdagen triggar drickande på fredagen. Torsdagen, mådde så jävla bra! Sambon tog väl nåt glas, torsdagen var ju fredag denna vecka. Inget sug.
Fredagen vaknade jag, ingen ångest. Inte bakis. Den insikten och känslan. Fräsch och lycklig i spegeln. Fredagkväll och 100% närvarande, inget sug, normalt sätt hade jag hängt under dunken typ. Så mysig kväll. Visade sambon att jag är galen, glad och sprallig även utan promille. Sambon drack sina glas.
Lördagen som Fredagen. Så underbart att se allt klart. Känner mig befriad.
Söndagen som lördagen.
Måndag morgon som Söndagen.
Svårt? Inte nånstans! Sambon får dricka på precis som vanligt. Jag sniffar gärna på hur vinet doftar, om han öppnar nån finare öl vill jag sniffa bara och känna doften, jag frågar om det är gott. Jag känner inte att jag inte får. Känner inget sug. Jag tror det är medicinen som hjälper.
Jag mår så bra! Jag vill aldrig mer tillbaka till nattligt smygande, vaknande på morgonen med kaos i huvudet, minnesluckor, äcklig smak i munnen, den vidriga känslan av bakfylla, självförakt, ångest, funderingar på om jag egentligen är värd något, funderingar om sambon verkligen kan älska mig när jag är så misslyckad, halsbränna, illamående, dålig sömn, plufsigt ansikte, blåmärken... Jag har säkert glömt nåt. Hoppas tiden hjälper mig glömma mer och mer.
Snart är du på dag 10! Jag är här och hejar på dig varje timme.

Det klumpar sig i halsen när jag läser ditt inlägg. Så härligt att det går så bra för dig! Jag vill också känns så där! Kanske är medicinen ett bra komplement? Ska kontakta vc och se vad de säger. Det är så svårt bara, skamligt. Jag en normalt fungerande människa med ett bra jobb är alkoholberoende. Ingen vet något för vi dricker ju typ alltid hemma bara. Ingen på jobbet vet, mina vänner träffar jag ju typ aldrig så de vet heller inget. De enda som vet är mina barn, men de vet nu allt! Min dotter är så klok och låter mig inte komma undan lika lätt som sönerna. De är mer förlåtande och liksom viftar bort det. Hon är mycket tuffare och ifrågasätter mig och är tuff mot mig, vilket är bra!
Samtidigt säger och visar hon att hon finns där hela tiden och det är så skönt. Tacksam!
Jag tror att man glömmer och tillslut förlåter sig själv. Jag hoppas det i alla fall.
Jag känner igen mig så i när du beskriver hur man mår dagen efter. All ångest, lucköppningen, usch! Vill aldrig känns så igen!
Det här är i alla fall världens bästa forum för mig just nu, så skönt att få ”prata av sig”
Tack för att du finns!

@Kärring du skulle inte heller tro att jag är den som sitter här och skriver. Jag vill så gärna skilja på mig som jag är nykter från den som jag är när jag är alkoholpåverkad. Jag vet att endast jag är ansvarig när jag dricker. Nu när jag inte druckit är jag den jag är när jag är nykter. Det är som två olika personer. Det jag försöker säga är att man inte har någon aning om vem som har den här sortens alkoholbruk. Googla lite så kommer du hitta människor alla samhällsklasser med alkoholproblem av olika slag.
Hade jag vetat att det är såhär enkelt att söka och få hjälp hade jag gjort det för flera år sedan. Det är som när jag slutade röka... hade jag då vetat hur "enkelt" det var så hade jag slutat flera år tidigare.
Din dotter är grym! Henne kan du verkligen lita på när det stormar.
Om du får chansen att testa medicinen så gör det. Jag tog själv upp det och läkaren var genast med mig på det tåget.

@Fröken H Jag vet ju egentligen att vem som helst kan drabbas men jag känner mig ändå så ”skitig” liksom.
Som att jag är mindre värd eller något.
Svårt att sätta ord på. Skäms över så mycket saker och hatar mitt fulla jag så in i Norden! Tycker inte heller om mitt vanliga jag längre eftersom så mycket skit liksom följer med och smittar den riktiga jag.
Skäms, skäms och åter skäms över hur jag betett mig under åren.
Jag ska nog prata med vc som sagt, det verkar ju som att medicinen fungerar för dig i alla fall. Kanske finns hopp för mig med.

En liten uppdatering från botten.
Lite, lite lättare idag, har haft en bra dag. Varit iväg med en kollega hela dagen. Åt till och med en hamburgare idag, vilket förutom 1 dl yoghurt o en tugga av en rostsmörgås är det enda jag ätit sedan i lördags.
Men som sagt, lite lättare idag.

@Kärring om du kan få en tid hos beroendemottagningen fort så kan du be att få tex Naltrexon utskrivet, så du slipper suget.
Ställ dig mentalt in på att inte dricka gift.
Skriv en liten uppdatering här varje gång du tänker tanken, när du är nära att trilla dit.
Hitta ett mantra du kan gå tillbaka till, typ: jag är fantastisk när jag är nykter. Eller: alkohol gör mig till en riktig drake. 🐲
Eller: fröken H kommer aldrig låta mig komma undan med detta. 🎈

Ha ha 🐲
Vaknade med en underbar känsla i kroppen!
Igår pratade sambon och jag äntligen och det känns som att det kan gå lite åt rätt håll :) Lycka mitt i allt elände!
Kanske finns hopp för oss, det känns lite så nu i alla fall, även om inget är spikat så känns det i alla fall hoppfullt.
Jag får kanske en chans att reda upp det här!
Så idag mår jag BRA!
Bävar lite för helgen men vet ju nu att jag kommer att få med dig att göra om jag ens tänker på att dricka :D
Hoppas du har en bra dag också!
Kram Kärring-draken 🐲 :D @Fröken H

@Kärring sådärja! Saker börja lägga sig. Pusselbitarna börjar trilla på plats.
Planera nåt för helgen för dig själv. Jag har tänkt att åka och handla god frukost eller en blombukett på marknaden. Friheten att vakna på lördag morgon, inte vara bakis, kunna köra bil. Vilken lycka!
Finns det nåt du kan planera in som motiverar dig att inte komma på villovägar? Förutom att jag vaktar dig 🐶🐶🐶

@Fröken H Ja, lite bättre känns det allt, eller faktiskt jättemycket bättre! Nu gäller det bara att fokusera på att INTE dricka i helgen. Jag går alltid morgonpromenad och det tänker jag såklart göra på lördag morgon också. Men då ska jag göra det utan att vara degig eller hängig utan insupa våren utan baksmälla, det ser jag fram mot! Ska försöka hitta på något roligt, kanske planera in att äta en hotellfrukost på lördag eller söndag morgon :) Eller ta bilen och äta frukost nere vid sjön kanske. Det känns som att det finns många möjligheter när man kan köra bil på morgonen.
Jag kommer ha dig som ett samvete på axeln :D
Kram Drak-kärringen 🐲😁