Jag vet inte riktigt vad jag ska ta vägen. Men jag dricker för mycket, det är helt klart. Igår kväll var jag ute med min flickvän och hennes kompisar. Jag blev för packad, började svamla och talade över min egna flickvän, orkar inte gå in på detalj, men hon känner sig förödmjukad och vill knappt prata med mig just nu. I min dumma skalle så "skojade jag bara". Men hon känner sig förödmjukad och skäms över mig.
Detta är inte första gången hon, eller jag själv för den delen, känner att jag har gjort bort mig på grund av alkoholen. Det ska sägas att det inte nödvändigtvis sker ofta att jag blir så full att hon skäms över mig, men bara en gång är för mycket. Klara inte av att tänka på det här utan att gråta, känner mig så patetisk. Vill verkligen inte såra henne på något sätt, älskar henne så oändligt mycket. Vill leva mitt liv med henne. Men för att göra det måste jag skärpa mig. Annars kan hon mycket väl sticka.
Skriver detta för att jag är desperat, vill inte att mitt jävla missbruk av alkohol ska stå i vägen för lycka och välmående. Min flickvän kommer ju för fan snart att bli medberoende om vi fortsätter vara ihop och jag dricker som en alkoholist. Eller som sagt, hon kan även dra, med all rätt om jag skulle fortsätta på det här sättet. Det kan vara så att jag överdriver på det stora hela, men det känns verkligen helt åt helvete just nu.
Har ingen direkt fråga, mer än att jag gärna vill höra hur man kan sig ur skiten? Mitt mål är att dricka måttligt, men är beredd att åtminstone vara vit en månad eller under en längre period. Vill göra vad som helst för att rädda mitt förhållande.