Mitt mål är att dricka lagom. Och inte dricka ensam på vardagskvällar. Min värsta trigger är stress. Stress pga jobbet, stress pga jobbigt ex, stress pga krav på mig själv.
Nu har jag loggat mitt drickande i 300 dagar, jag har varit alkoholfri endast 2 dagar per vecka i snitt. Skulle vilja att det var tvärtom. I snitt blir det ca 3 glas vin de kvällar jag dricker. Dricker aldrig på dagen, har inget sug då. Det är kvällarna efter en stressig dag som är min svaga punkt. Jag är sällan bakis, mest trött. Men jag är orolig för min hälsa, jag vill vara frisk, jag vill gå ner i vikt, jag vill inte ha ont i lederna.
När jag nu försöker formulera ett mål så vet jag inte vad jag ska skriva. Jag vill inte sätta ett mål som jag inte kommer att klara. Jag vill skriva hur det är, inte hur det borde vara.
Vi får se vad det leder till.
Mer självinsikt förhoppningsvis.

Ensam hemma, en typisk dricka-ensam-kväll. Men inte ikväll. Ingen alkohol ikväll heller. Ska lyssna på Frötunameditationer med Björn Nattiko Lindblad när jag ska sova. Han har en så behaglig röst. Finns på Storytel.

Jag tror att det går att ändra sina vanor, tänker att det tar ungefär lika lång tid som du har ägnat dig till att bygga upp dina ovanor. Så om du kan stå ut med kampen under lika lång tid som du njutit av att bygga upp dem så är du sannolikt i mål. Tror det är samma för alla substanser vi stoppar i oss, varje gång vi "missbrukar" något behöver vi ta oss tid att bli frisk igen både fysiskt och psykiskt. För alkohol är min tro att det tar ca X dagar att nyktra till efter varje gång du dricker. Så om du dricker oftare än var X dag så bygger du upp ovanan, dricker du mer sällan än var X dag så avtar behovet av att dricka igen. Frågan vad X är i din ekvation. Själv har jag passerat gränsen för att lära om min hjärna och X för mig är livet ut. Men en kvalificerad gissning är någonstans mellan 10 och 30 dagar, men det har säker andra mer erfarenhet än mig som har lyckats med konsten av att ändra sin hjärnas mönster och klarat av att hitta en fungerande intervall och mängd för att inte öka beroendet. För mig blir det som att börja om från nära noll varje gång jag dricker igen. Men tror inte alla har gått så långt som för mig, det finns ändå hyfsat många som klara av att ta ett glas och sen inte dricka mer. Tror nyckeln ligger i att förstå att det är en skada som måste repareras varje gång då det är ett gift som påverkar både kropp och sinne.

Tack för dina insiktsfulla ord @Rolf
Jag förstår hur du tänker.
Jag är väldigt nöjd med mina a-fria vardagskvällar hittills den här veckan. Det var rätt länge sen jag hade 3 vita kvällar i följd. Det är min målsättning just nu. Inget drickande på vardagskvällar och max 3 glas de kvällar jag dricker när jag är ledig. Det är ett steg som jag känner att jag kan klara just nu.

Anonym26613

Varje gång som jag varit utan A en längre period, så har jag minskat drickandet. Först 100 dagar nykter. Sedan sporadiskt drickande en gång i veckan tre-fyra månader. Ökar på lite under hösten och i december drack när jag kunde (men kände att skit samma då jag ändå slutar i januari igen). Jag tror faktiskt att om jag fortsätter så, så minskar jag varje år och skulle tex kunna dricka lagom om jag tog flera 100 dagars pauser per år. Lekte med tanken att jag skulle vara nykter 3 gånger 100 dagar och dricka resten. Men då kände jag att jag inte ville vara onykter 65 dagar per år. Så jag släppte den tanken.

Jag tror inte att man kan minska från missbruk till lagom och må bra, men det är vissa som har lyckats. Men eftersom jag själv bara vet hur det känns nu (nykter 111 dagar) så utgår jag ifrån mig själv.

Jag hoppas du lyckas 💚🙏

Kaffetanten88

Om jag skulle utgå från mig så tror jag inte att jag kommer kunna dricka normalt. Med det sagt vet jag inte. Att jag missbrukat är på grund av dåligt mående och jag försöker fixa det nu. Nykter 4 månader, går hos terapeut och psykiatriker. Om vi får bukt på mitt psyke kanske jag kan dricka normalt men kommer nog kanske då heller inte ha behovet att dricka. Och om jag för första gången i mitt liv mår bra så kommer jag fan heller förstöra det med alkohol. 🙈😂 Men lyckas du dricka måttligt så heja dig! Det är det inte så många som klarar. ☺️💕

@Miss Mary Poppins och @Kaffetanten88, tack för era pepp. Jag hoppas ju fortfarande att det ska gå att dricka måttligt, men jag tror inte att det blir lätt. Kanske är det bästa att börja med en längre helvit period för att verkligen utmana alla triggers och alla möjliga tillfällen när suget sätter in. Jag ser ju att det finns många sådana.

1. Stresslindring: Jag använder alkohol som stresslindrare efter stressiga dagar på jobbet. Det är det försåtliga ensamkvällsdrickandet, tänker bara ta ett glas till maten, lagar något gott som passar till vin och då ska man ju kunna ta ett glas till maten, eller hur, men sen blir det oftast ytterligare ett eller två. Visst ser jag hur jag lurar mig själv, varje gång. Detta händer 2-3 dagar per vecka. Innan jag började logga trodde jag att det var mer sällan, men sanningen är en annan. Ingen direkt fylla, ingen baksmälla, bara avslappning, men är oftast trött på morgonen efter. Det känns så fruktansvärt onödigt. Och det har hänt att det blivit fler glas än 3 och det har hänt att jag har hört hur pladdrig jag har blivit i telefonen, och det har hänt nån enstaka gång att jag har vaknat med huvudvärk. Det är detta drickande som har blivit min varningssignal och det som gjort att jag är här och vill förändra mitt drickande.

2. Helgdrickandet: ensam eller tillsammans med mannen. Det "legitima" drickandet. Det som "alla gör". Ett avkopplande matlagningsglas, en drink på verandan, ett gott vin som passar bra till den goda maten. Men det är varje helg. Inte bara som en höjdpunkt någon gång då och då. Och med minskad arbetstid (har gått ner i tid) blir helgerna längre och drickandet fler dagar. Inte heller på helgerna blir det någon fylla, lättare berusning, inga minnesluckor, ingen baksmälla, bara trötthet och kanske en lätt huvudvärk någon enstaka gång. Ingen sprit, bara vin. Det som oroar mig är dock att det är så vanemässigt, att det är så självklart, att vi inte ifrågasätter det alls. Och att det ändå är en rätt hög konsumtion. Särskilt när jag jämför med mina föräldrars oerhört måttliga konsumtion under min uppväxt.

3. Festliga tillfällen: jul, nyår, påsk, midsommar, födelsedagar, bjudningar: självklart med alkohol men oftast ganska städade tillställningar om det är blandade åldrar vilket det ju brukar vara på släktkalas till exempel. Jul och påsk brukar vara måttliga, inte så mycket vin, men gärna en nubbe eller två till sillen. Midsommar: här beror det på sällskapet och var vi firar. På midsommar har det spårat ur några gånger, med minnesluckor till följd. Men senaste gångerna har jag haft med mig alkoholfri dryck och varvat, och då har det gått bättre. Så dessa tillfällen tycker jag att jag har lärt mig att hantera. Senaste nyårsaftnar likaså.

Det finns säkert fler tillfällen som är riskabla och som skulle vara utmanande om jag skulle vara helvit en längre period. När jag tänker på vad som kan motivera mig att testa helvitt är när jag ser på de gånger jag misslyckats med att dricka måttligt. Det kan vara tillfällen när jag druckit så mycket att någon närstående kommenterat det, även om det har varit på ett skämtsamt sätt, t ex om något jag glömt att jag har sagt. Det är flera gånger jag har hållit färgen och inte låtsats om att jag har en minneslucka. Det är fruktansvärt skamfyllt. Även om ingen har kommenterat det, och jag själv känner att det blivit för mycket, så är det skam jag känner, särskilt om min ambition har varit att dricka måttligt. Sedan jag började bli medveten om problemet har jag blivit bättre på att hantera det sociala drickandet, det var länge sedan något sådant spårade ur. Mer än ett år sedan. Det är det andra drickandet som oroar mig. Att jag dricker ensam och att jag dricker varje helg. Men i kväll dricker jag inte.

Ikväll dricker jag inte.
Jag känner mig stark i beslutet att inte dricka på vardagskvällar och särskilt inte ensam. Jag kommer få mer tid och ork att göra annat som jag tycker om.

”Dricka lagom”? - den här frågan kommer upp här med jämna mellanrum. Ibland är ”lagom” definierat som en ganska hög veckokonsumtion i några trådar.
En konsumtion som ligger under de rekommendationer som finns är väl i så fall ”lagom” och det är inte så mycket, högst 9 glas om man är kvinna (1,35 liter). Och högst 4 glas per gång (0,6 l). När man inte är van att dricka är 4 glas ganska mycket. För mig hade det varit för mycket när jag fortfarande drack på ett ”sunt” sätt och det var långt upp i åren. Av 4 glas hade jag blivit rejält bakfull. Jag tog alltid med halvflaskor eller delade med nån. Så att svara på om det går att dricka ”lagom” är svårt. Både Rolf och Marypoppins beskriver det bra. Det tar X dagar att nyktra till... och om man inte ”nyktrar till” mellan gångerna hamnar man lätt i det MaryPoppins beskriver där det sakta ökar igen.
Tänker att du beskriver problemen rätt bra själv när du definierar dina triggers.
Stressdrickande... Jag har verkligen behövt lära mig att koppla av på annat sätt, vilket är mer effektivt efter ett tag. Alkohol skapar stress dagen efter.
Helgdrickande - samma som ovan för mig. Jag var tvungen att lära mig koppla av på annat sätt och helgdrickande var för mig en signal om avslappning och belöning, nu får det bli god mat, a-fritt och blommor eller nåt annat jag blir glad av. Jag mår verkligen så mycket bättre utan alkohol. Ibland undrar jag om det ändras med ålder vilken påverkan det får. Det mest positiva är ju dagen efter när man inte är seg alls utan pigg. såååå mycket roligare.
Festliga tillfällen - här har jag inte satt ner foten själv. Jag drack en nubbe i påskas. Inbillade mig att det var bra för matsmältningen för det har ofta angetts som orsak när jag var barn😂. Lyckades dock inte googla fram nån sanningshalt i det. Kanske är som ”bada efter maten” Tänker att jag kan bli en sån som är sådär extremt måttlig om jag dricker igen.
När jag drack sporadiskt blev det dock för mig lite svårt att ibland att hålla det ok. Fanns det tillgängligt kunde det spåra ur på ett sätt som jag inte kände igen. Just nu har jag alltså druckit 4 cl alkohol på snart 8 månader. Har verkligen ingen längtan alls efter mer.
Tänker att det är bra som du gör att börja reflektera över när och varför. Och kanske att prova en period utan för att känna hur det känns.

@Sisyfos jag har läst delar av din första tråd och jag känner igen mig i mycket. Tack för dina reflektioner. Och nu när du rullat stenen ända upp och fått den att stanna där, tror jag att du kommer att lyckas med att fortsätta så.

Jag ser ju hur konsumtionsökningen för min del verkligen har smugit sig på, sakta, sakta. Sommarpimplandet som fortsatt under hösten, helgdrickandet som först var fredag-lördag har blivit fredag-lördag-söndag.

Just nu är det tredje dagen utan alkohol, och det känns bra. En dag i taget. Det är verkligen ett stöd att skriva och läsa i detta forum. Så bra!

Fyra dagar utan alkohol.
Det var länge sen jag hade ett så långt uppehåll, och det är ändå inte särskilt långt, men så skönt att känna att jag klarar det. Och så mycket jag har fått gjort dessa kvällar, när jag inte har "slappnat av" framför en film med några glas vin. Sovit bra, och vaknat ganska utsövd. Nu sova!
Och kram till alla som kämpar!

@knickan Bra jobbat!💪 Får du till en vecka så är det värsta över. Kul att du och Varafrisk ligger på samma dagar! @Varafrisk 5 dagar i morgon då, och den här gången kommer du fixa det! 🤗

Kram

Valborg! Lugnt firande såklart! Inga stora folksamlingar men egen brasa, god mat, sång med några av barnen (de unga vuxna alltså) och ikväll är ett sånt tillfälle när jag vill dricka vin, i måttlig mängd. Det är ju min målsättning att jag inte ska dricka på vardagskvällar och inte ensam, och det har jag inte gjort senaste veckan, men jag vill kunna dricka socialt (Max 3 glas). Jag har också goda a-fria drycker att blanda upp med. De gånger tidigare som jag gjort så har det fungerat bra.
Men nu tänker jag på alla som kämpar med helnykterhet och abstinens, och ska jag ens skriva det jag skriver. Ska jag hellre vara tyst? Men så tänker jag att vi har olika sorters kamp. Och vi måste ju få skriva här även om vi inte vill vara/bli helnyktra.
Önskar alla en glad Valborg och att ni alla lyckas med era föresatser!🔥💚

Tack för din hälsning @Varafrisk
Jag höll min föresats, bara tre glas. Trevlig kväll med eld, sång och musik och frågesport.
Kram till dig och glad 1 maj❤️

Min föresats att inte dricka mer än tre glas var inte svår att hålla. Men under helgen blev det ändå vin varje dag till maten, ca 2 glas.
Att klara av de ensamma vardagskvällarna utan alkohol känns inte svårt, jag har bestämt mig.
Därefter kommer utmaningen med helgerna. Inte helt nöjd med att det blev varje dag, men nöjd med att det inte blev mer än 2 glas per gång. Måste jobba bort att guldkanten måste bestå av alkohol.
Det är ju inte sant.

Tänker på varför jag inte dricker på morgonen, på dagen, med barnbarnen, på jobbet. Varför jag inte har sug då, varför det känns helt otänkbart då. Jo, för jag vill ju såklart vara klar i huvudet, kunna tänka klart, vara koncentrerad och fokuserad, veta vad jag gör och säger, och inte bli trött och ofokuserad. Det är ju så självklart vid dessa tillfällen. Så varför inte en lördagskväll? Ska fundera på det.

Igår kväll, återföll jag i gammalt beteende efter en stressig dag på jobbet. Jag lurade mig själv att tro att jag kunde ta ett glas till maten. Efter det glaset som jag drack långsamt, kände jag mig nöjd. Trots detta drack jag ytterligare 3 glas. Sov dåligt, vaknade med huvudvärk. Trots att jag ville vakna pigg. Nu känns allt trögt och tungt. Jag har mycket att fixa idag, ledig från jobbet, men mycket privat. Måste lära mig att säga nej, inte bara till alkohol utan till åtaganden av olika slag. Jag hamnar alltid i sådana situationer att människor förväntar sig saker av mig, för att jag sagt ja till att fixa, hjälpa etc. Och då hopar det sig och blir mig övermäktigt. Och då har jag så lätt att falla dit, och dricka vin för att få en stunds lättnad. Vilket jag får betala med ångest och trötthet efteråt.
Ok! Nu har jag skrivit av mig! Nu börjar en ny dag!

Anonym31513

Tack för trevligt inlägg i min tråd. Nu har jag läst igenom din tråd och visst stämmer det att vi har mycket gemensamt! Jag dricker nästan aldrig dag före arbetsdag längre vilket är en befrielse. Lustigt det här med meditationer. Jag trodde länge att sådant där "flum" inte var något för mig, men jag gillar det. Det ger mig sinnesro. Jag lyssnar också på Björn Natthiko Lindeblad ibland när jag ska sova.
Förutom Frötunameditationerna så kan jag tipsa om hans guidade meditationer som finns där poddar finns. "Mörkret" är min favorit.
Kram på dig och ha en fin lördag!

@Lavendelblomman Tack för inlägg och tips om fler meditationer. Bra att att du inte dricker före arbetsdag. Det lyckas jag också med allt som oftast nu för tiden. Det är en så skön känsla att bara vara naturligt morgontrött, vilket jag är, och inte bakis. Men jag vill inte vara bakis på helgerna heller, så därför är det max tre glas som gäller.
Önskar dej en fin lördag!
Kram

@knickan privata åtaganden och jobbåtaganden som stressat mig har varit en stark trigger att dricka. Du gör helt rätt i att dra ned på livet till ett minimum av åtaganden. Pausa från dem så mycket du bara kan. Då ska du se att det blir så mycket lättare att välja något annat, till exempel dig själv framför alkoholen.

Kram!