av Adde

..

Berra
fre, 2011-06-10 - 10:26

Ja jag blir så förvånad över hur man som alkoholberoende inte förstår hur det stinker!

För det gör det ju, och ganska märkbart dessutom...
Att smygsupa och sedan inte tro att andra inte märker det, det måste vara en alkis sämsta insikt...

Jag kan ta något exempel, för 20 år sedan var vi fyra man som delade på ett 15m2 stort kontor.
Två av dessa kollegor hade varit ute en onsdag för "..att ta en öl"...
Kvällen fortsatte med efterfest hos en av dem tills klockan var 05 på morgonen...
De försov sig fram till lunchen och kom sedan med rödsprängda ögon och en andedräkt som fungerat lika bra som radar.
Det gick inte att sitta på kontoret när de var inne på samma plats, det stank fyllångor så att när andra passerade i korridoren
stack de in huvudet och frågade om det hade varit fest här...
Det gick ju inte att ha dem där, så vi skickade hem dem igen, för på jobbet gjorde de ju ingen nytta,
och utgjorde nog mer en fara för sig själva och för andra när de fick sina "fyllryck" i produktionen.
Vi låste in dem ett tag för att hålla dem borta från utrustningarna...

Jo vi garvade åt dem då, och sådant må ju vara hänt i sin ungdom, nå'n gång!
Naturligtvis så var det livsfarligt, och vi andra tog det med en klackspark, och tog dem ju delvis i försvar...
De hade ju blivit "sjuka" och fått gått hem...
Idag är en av dem medelålders och delägare i ett företag, och jag vet att han skulle aldrig acceptera detta i "sitt" företag...

Men poängtera att det bara är en person, och knappast ungom, som heller ingenting berättar om vad han/hon har har gjort
föregående kväll, utan sitter där tyst och stinker, dag efter dag...
Vad skulle hans/hennes kollegor göra då?, medveten om problemet stillsamt nicka åt varandra, och sedan skvallras det på fikarasten...
Ingen skulle vilja ta upp problemet med den drabbade alls, utan han/hon skulle väl i det närmaste bli utfryst..
Alla vet, ingen säger något...

Jag vet i det närmaste ungefärliga kvantiteter min fru har druckigt när jag hämtar henne med bilen,
direkt på hennes beteende, full/jättefull, och sedan på hennes "ångor", salongsberusad, eller bara några glas vin och ett par drinkar..
Och vet ni, jag kan t.om känna om hon har druckigt Gin&Tonic, för gindoften är ganska så karakteristisk....

Så om en alkis påstår att han inte har druckigt alkohol, är ungefär samma sak som om han "inte" hade käkat vitlök...
Man har svårt att känna sin egna doft, andra kan känna igen ens kroppsdoft i kuddar etc,
men har man dessutom bedövad sina sinnen och däribland luktsinnet så är det rent ut sagt skitdumt att överhuvudtaget neka...

Har man druckigt, ja va' fan ta din smäll med att få skäll då, men stå inte för fasiken och blåneka de nyktra rakt upp i ansiktet!
De vet att du har fel och ljuger, hela din outlook visar på det och dessutom så stinker du gammal fylla, så glöm det...
Det är nog nästan värre att man står och ljuger än att man i verkligheten har druckigt...
Tillförlitligheten urholkas mot sina medmänniskor, och förtroendet sätts i gungning...

Så glöm det där med bara "en öl", nykterhetskontrollerna poliserna gör så betyder det att man till 98% har druckigt betydligt mer,
och det är egentligen bara ett kvitto på att "..ja jag har druckigt", och man kan vara alltifrån salongsberusad till kräkfull...

Jag tror på ärligheten, så smyg inte med fyllan, utan var rättfram och säg som det är, vad är det värsta som kan hända..?
Man kan ju få en behandling och bli nykter...
Alternativet är ju misstroende, skillsmässa, arbetslöshet och kanske t.om bostadslös...
Det är nog mycket mer jobbigt att behöva starta ifrån botten och jobba sig uppåt, än att ha en hygglig plattform i livet...

/Berra

Adde
lör, 2011-06-11 - 16:00

varit med sen starten av den här sidan och sett utvecklingen av framförallt forumdelen. Den har varit helt fantastiskt bra !!

Magnus och hans gäng bakom sidan har gjort ett alldeles enastående bra jobb MEN..........

det är ni kära forumdeltagare, som för utvecklingen framåt vad gäller att föra budskapet vidare och hitta vägar bort från alkohol och droger. Att hjälpa och stötta och visa att vi inte är ensamma med vår sjukdom. Vi allesamman är värda en klapp på axeln och en gillande nick !!

Vi alla har gjort det så bra att regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson har tagit fasta på konceptet och vill fortsätta med internetbaserat stöd för oss som lever i eller med missbruk. Han har enl egen uppgift suttit och läst här och blivit imponerad av styrkan hos er/oss som hjälper oss själva och andra.

Trots att vi ibland slirar och mår dåligt, även solen har sina fläckar, så har vi imponerat på folk utifrån som inser vilka stordåd vi utför !!

Sträck på er alla medlemmar och forumskötare !! Vi är bra !! Vi duger precis som vi är !!

lillablå
lör, 2011-06-11 - 17:24

Skönt att läsa!!!
Vi är ju alla levande exempel på att det funkar, ibland bra, ibland skitbra,
ibland fort, ibland långsamt, men vi hjälper varandra!!!
kram!
/k

vana
sön, 2011-06-12 - 09:12

utan detta forum hade jag inte haft en livlina,eller en mjuk madrass att landa på emellanåt.
vetskapen att vi är många....att vi är olika men ändå så lika i vårt beroende.
Jag har rekommenderat den här sidan till andra "utanför".....
jag var på läkarbesök häromdagen....bl.a ska jag boka tid hos en kurator av olika anledningar...gissa vad han frågaden?
Han frågade hur jag hade det med alkoholen.
Det har aldrig någon läkare frågat mej förut.
Han är värd all respekt för det att han vågade ta upp den frågan.
Nåväl,sa jag som det var o att jag får hjälp av ett forum på nätet.
För så är det kära kära vänner!!!!
<3

Adde
sön, 2011-06-12 - 09:39

i nämnda utredning är just att kräva av läkarna att fråga hur det är ställt med alkoholen.

Nu är det väl så att barnmorskor och distriktare som genomgått Riskbruksutbildningen är mycket bättre på det än läkarkåren. Aldrig någonsin har någon läkare frågat mig hur det är ställt fast jag hade skyhögt blodtryck, konstiga stukningar av fötter, knepiga skär- och sticksår, diffusa ryggbesvär, magkatarr med sura uppstötningar som jag iofs inte märkte mycket av men som skadade min övre magmun för all framtid.

Finns lite att ta i men vi är ju på rätt väg !!

Adde
mån, 2011-06-13 - 08:43

som är alkis och knaprar lyckopiller börjar kännas som ett skavsår nu !

Hon är nykter och gör allting rätt ett tag med att gå på AA och göra saker som är bra för henne, men.........så kommer, som bekant, känslorna tillbaka efter ett tag i nykterheten. Och då helt plötsligt gör hon allt fel.

Slutar att gå på AA (det blir så jobbigt...), slutar att vårda sin nykterhet ("jag behöver inte det".....men vadfan!!!) och lider alla helvetes kval av demonerna som trängs i huvudet. Men prata om det i det här stadiet ?? ICKE !!

Återfallet kommer som ett brev på posten.

Lösningen ? Ja, självklart ! Börja med dessa dj-la piller ! Hon blir som en zoombie, virrig som få och närminnet helt väck och ett humör som pendlar hur mycket som helst. "Aaa, jag mår bara fint, jag mår bra...." Ok, hon byter alkoholen mot dessa sinnesförändrande medel och eftersom hon går som "hopp-in personal" på ett företag som pysslar med bla personlig assistans så blir hon utan jobb dessa perioder och kan inte förstå själv varför det blir så. Jag försöker tala om vad jag ser men förnekelsen är total " du kan aldrig se på mig om jag tar piller" ................jo tjena !

Efter ett tag kommer hon till nån form av insikt och slutar med pillren, börjar gå på AA, sköta och pyssla om sitt mående och sen kommer känslorna tillbaka igen och så kör hon en ny repa.

Varv efter varv.

Hon har en man som är kraftigt medberoende och inte vill lära sig något om sjukdomen, skjuter allt ifrån sig, och jag börjar se att han med all säkerhet också är beroende. Det finns inte på kartan att vi skulle kunna prata om sjukdomen. Jag skiter i honom nu och börjar även hålla mig på distans till henne, det tar bara på min energi när det inte funkar. Jag kan skjutsa henne till AA OM hon frågar själv, jag har slutat att ringa till henne för att fråga.

Det där kan jag känna frustration över men jag kan hantera det, då är det värre med deras yngsta barn.

Hon uppvisar alla symptom som finns på ett barn från en dysfunktionell familj, allt finns där. Hon har ett väldigt dåligt mående med alla utryckssätt som finns tex självskärning, ätstörning, våldsamt utåtagerande pendlande till lilla kramisflickan som behöver kärlek och uppskattning. Familjen ser detta och slutsatsen är : Hon har förmodligen ADHD, suck säger jag, på vilka grunder anser ni det ? Ingen läkare alls är inblandad i det hela än. Gudskelov skulle jag vilja säga !!

Jag har försökt att få dem att inse att flickan skulle må så mycket bättre av att få gå på en Ungdomsvecka och få se sin roll i missbruksfamiljen och få verktyg att hantera det utifrån sina egna förutsättningar. Men som vanligt är, när inte nån av föräldrarna gjort en egen behandling så att de vet vad det innebär, så är det oerhört svårt att förklara. Och jag antar att det kanske kan ses som ett utpekande på att de på något sätt skulle vara dåliga föräldrar vilket ju inte alls är fallet.

För att få flickan "att må bättre" bjöd de på en semesterresa till varmare trakter. Priset på den var ungefär vad en ungdomsvecka kostar. Goddag yxskaft !

Det är nu 4 barn som jag vet om som inte får den hjälp som jag skulle önska de fick pga att föräldrarna har någon forma av rädsla för det okända fast det finns så många vittnesmål på att det är bra för barnen. Genomgående tycks inställningen vara " Det blir bättre sen" och det är nog vi som är här på forumet rätt ense om att det inte stämmer, i varje fall om man inte gör något åt det.

Det finns så mycket att göra i den här branschen !!

Lelas
mån, 2011-06-13 - 08:56

Åh.

Jag befinner mig emellanåt i sammanhang där diagnosers vara eller inte vara diskuteras, och vid ett flertal tillfällen har jag sagt: "vad är det som säger att det här inte är ett barn som lever i en missbruksfamilj?". Jag blir så trött på denna iver att sätta diagnoser för att kunna friskriva sig själv från ansvar...

Hur gamla är barnen? Finns det någon möjlighet att du kan prata direkt med dem? De kanske behöver höra att det finns hjälp och att ingenting är deras fel?

Kram, vännen!
/H.

vana
mån, 2011-06-13 - 09:03

att jag stannar kvar här på forumet.H
Läser senare hela ditt inlägg Adde jag ska på utbildningsdag o är redan sen.
Ha en bra dag

Adde
mån, 2011-06-13 - 16:18

är mellan 13 och 16 år och således inte myndiga, det hade förenklat saken.

Det är inte helt enkelt att som "gammal" gubbe klampa in i deras liv speciellt som jag känner dem genom deras föräldrar. Vi är några som nu drar igång ett projekt med syfte att föreläsa, spela teater, uppträda med "känt" folk som tar avstånd från droger och alkohol och udden vill vi ha mot barn i missbruksmiljöer. En av de yngre som hjälper till med projektet har kört teater för barn och fått en väldig respons på innehållet, faktiskt så mycket att hon känner att hon inte alls räcker till när ungdomarna vill prata. Jag är väldigt imponerad av de unga som jag mött och de jag läst om i det som kallas Local Hero i DrugSmarts regi. Det är ett projekt som vi vill uppmuntra ungar att starta för tyvärr finns inget sådant i vårt län fn. Stort i Skåne och Stockholm dock.

Jag är tacksam att folket på KRIS har lovat att försöka hjälpa till för de har väldig erfarenhet av att driva snarlika saker. Däremot har jag blivit rätt så negativ till åldermännen och kvinnorna inom IOGT-NTO lokalt, märkväl : Lokalt, som bara vill at det ska bli vid det gamla !! Centralt ifrån är vi påhejade !

Hur det än är i samhället i övrigt så finns det fortfarande människor som är villiga att arbeta ideellt själva för att andra ska få det bättre istället för att bara skjuta bort det till "samhället" (dvs vi !!) och att "det är nån annans problem" (Kära Timbuktu så mycket bra saker du får fram i dina texter !!)

Vi har alla ett ansvar att hjälpa till efter bästa förmåga.

vana
tis, 2011-06-14 - 08:15

att inte kunna göra ngt för någon som man vet såväl behöver det.
Men din gräns Adde går väl någonstans?
Det man inte kan förändra....?

När min son var liten,3år,separerade jag frrån pappan.han fortsatte dricka jag blev nykter.Efter 4 år reagerade jag på pappans drickande när han hade sonen...JAG ANMÄLDE HONOM TILL HANS JOBB!!!!
Han hade ett sådant jobb där det var känt att många hade alkoholproblem,det fanns en sjuksyster där som var allas "mamma" liksom,det var henne jag vände mej till.
I samma veva gick min son på Vändpunkten i en pojkgrupp(han var 7 år då)o jag i en medberoendegrupp.
Sonens pappa fick av jobbet en minnesotabehandling o blev nykter.

Han kunde dock aldrig förlåta mej att jag anmälde honom vilket är ironiskt,men ngt jag får leva med.
Han fick dock 3 nyktra år,o som min son ser som de bästa i hans liv(sitt eget alltså,med sin pappa)

Jag kan se Adde att du slösar energi på att försöka vända något rätt som du ser är fel.Förstår jag rätt?
det är nästan som att bära någon annans bördor.
Om du inte kan göra något drastiskt,som att sätta gräns,kanske måste du släppa o ändå finnas där fast låta det vara.......

Adde
tors, 2011-06-16 - 19:33

min dotter börjar glömma bort hur det var en gång i tiden !!

Hon kom knallandes med en upprörd min och sa " Har du sett grannen (pensionär) ???" Nej, vad är det med honom? "Han kom knölfull från ****(annan granne, också pensionär)"!!!! Jaha ?? "Men klockan är ju bara halv sex ???" Ok, hade jag några såna speciella klockslag då ?? " Ehhh, näe, det spelade ju ingen roll vad klockan var........"

Nu är dessa grannar inte i närheten av att vara alkisar utan bara att gratulera till att de kan sköta sig ! Och såååå knölfull var han inte !!! Och jag vet att han får sina fiskar varma när han kommer hem till huskorset !! Stackarn !!

Så kan livet på lanne't va' en varm sommardag ! Allt är inte nattsvart ifråga om alkoholen !

Ha det bra alla vänner !!

Adde
fre, 2011-06-17 - 19:22

mig glad ,lättad och tacksam för livet idag !!

Har Skypat med Segaletta och dessutom fått ett meddelande att det fungerar bra från en som inte skrivit på forumet på ett tag !!

Måste säga att sådana här upplevelser är väldigt mäktiga och berör mig mycket.

Tänk att så "små" saker kan göra såna intryck !!

Lelas
lör, 2011-06-18 - 00:44

Åh vad härligt att höra! Både med livstecken från Segaletta genom dig, och att du mår bra. :-)

Kram och godnatt!
/H.

Adde
mån, 2011-06-20 - 15:41

aktiv alkis och har sagt upp bekantskapen med sina barn(ett vuxet och så "den lilla") och pappan är spritfri. Dottern i de tidiga tonåren och har inte fått nån hjälp överhuvudtaget trots att fler än jag stött på om det till fadern.

Hans motivation : Dottern är så less på sprit så hon kommer inte att röra det.

All tillgänglig vetenskap och erfarenhet säger att han har fel. Men det går inte att få honom att lyssna, det är helt stängt i båda öronen. "Det kostar ju pengar" !!

Vad gör karldj-ln ?? Köper en hund till henne !!

Det finns 2 oändliga saker här i världen : Universum och människans dumhet !!

Adde
ons, 2011-06-22 - 08:02

med en AA vän igår som har en låååååång nykterhet ! Jag tycker mycket bra om honom, han är en sån där liten godmodig gubbe som plirar på mig och kommer med kvicka kommentarer, både förnuftiga och rent skämtsamma. Han har valt att leva ensammen men har jättefin kontakt med sina barn och barnbarn och har dessutom även en son i gemenskapen. Han har en väldig livserfarenhet från ett långt liv i missbruket bla som uteliggare i Stockholm och är en sån som druckit det som går att dricka ex vis T-röd. Han är verkligen värd att lyssnas på och lära av, jag är glad att han finns där och kan lära mig det jag inte fattar.

Han har ett riktigt bra liv idag, sån vill jag bli när jag blir stor !!

Nåväl, av någon anledning har jag sett honom som "enbart" AA människa men ju mer vi pratar och ju mer han ser att jag har ett liv utan att vara AA-taliban så kryper det fram att vi har så lika syn på det här med en bra nykterhet och vad som ingår i det. Jag har skrivit det förr men det tål att upprepas, inte minst för min egen skull:

1) Att prata om det som tynger, få ur mig mina spöken och troll.
2) Ärlighet. Där finns inget mellanting.
3) Förändring. Jag måste förändra mig själv i från grunden, det går inte att fuska.
4) Att våga gå emot mina rädslor, göra det som är ovant men bra för mig.
5) Att ständigt vara nyfiken och verkligen leva livet, inte bara kolla läget !

Lätt att skriva men inte fullt så lätt att leva efter. Min vän och jag är ense om att AA inte har någon ensamrätt på "måbra grejen" men han som kom direkt från gatan och in på ett möte har ju mer pondus att tycka till än jag som blev inskolad genom ett behandlingshem. Våra möten betydde allt i början av vår nykterhet men allteftersom har det blivit en stunds påminnelse och att visa att det fungerar för de nya. Alkoholen kommer för alltid att vara en del i vårt liv men idag är vi båda så medvetna om att vi faktiskt har ett val om hur vi vill leva det. Det valet fanns inte när vi var aktiva.

Det konstiga med det där valet är att det var min hustru och dotter som fick mig att verkligen förstå det !! De gick på en helt frivillig föreläsningsserie på ett lokalt behandlingshem och kom sen hem och diskuterade vad de hade hört, och jisses, där kom en av poletterna nerdimpande i plåthjärnan !! Efter den händelsen gick även jag på den där föreläsningsserien och där började min nyfikenhet inom alkoholismens vetenskap.

Att med ett öppet sinnelag kunna ta in vad andra säger utan förutfattade meningar är en upplevelse ! Helst för mig som tidigare skulle styra allt själv och var knökfull av fördomar.

Nu nalkas vi amatörernas afton, när det ska krökas och ätas in absurdum. Jag kan förmedla ett litet tips från min gamle vän om att se till att äta mycket rödbetssallad innan ni går loss på spriten !! Varför ?? Jo, spyorna blir så vackert rödstrimmiga sen !!

Ha en trevlig helg !!

Lelas
ons, 2011-06-22 - 11:01

Adde, du är på god väg att bli en sån när du blir stor. ;)
/H.