Hej alla!
Nyinflyttad idag från "att förändra sitt drickande". Helnykter sedan 1 jan i år, och så kommer det förbli!
Har valt att behålla mitt trådnamn "Det är aldrig försent". Det står för att utveckling i och av livet aldrig tar slut, man blir aldrig "klar". Men det är aldrig försent att hitta nytt, både inom och utom sig!
Ser fram emot att lära känna er härinne, som dem ni är i denna del av forumet!

Grattis Sattva!
Jag tänker ändå att du faktiskt kan diskutera alkoholen med din man innan det händer något allvarligt. Lite förutsättningslöst, hur det känns, varför han väljer att dricka, mådde inte han bättre under sitt långa uppehåll. En flaska vin är 6 standardglas. Vad landar hans veckokonsumtion i? Det är sånt som kanske kan få honom att tänka till, att reflektera, att inte bara köra på av gammal vana.
Att tvinga honom att prata om det kanske ändå kan dämpa så att han håller ner konsumtionen till under riskbruk. Att han inte vill köra på aldrig får du väl respektera, men att han kör på med dubbel konsumtion mot riskbruk är kanske inte något som du tyst borde betrakta med den kunskap du fått av 8 månaders läsning härinne. Alkohol är alltför farligt. Och jag tänker att det inte bara är progressivt utan påverkar olika ju äldre vi blir.
Jag tycker att det lät som om ni kunde prata med varandra och jag tänker att varje gång någon är tvungen att reflektera över sin alkoholkonsumtion så är ett litet frö sått, men du gör det du tror blir bäst för dig, honom och er.
Lycka till!

Tack gör alla grattis!!!
Sisyfos, du har ju rätt. Jag stoppar nog huvudet i sanden. Suck. Ja jag får ta tag i det. Nu ska jag iväg fre-sön och i veckorna är jag alldeles för trött. Det får bli nästa helg...
Jo vi kan prata om allt. Grejen är ju att han nekar till konsumtionen. Även när jag vet vad jag sett. Vet inte om han förtränger. Elker att han faktiskt inte tror på risksiffrorna, jag har ju nämnt dem flera gånger. Eller så är hans beroende så starkt att han inte känner att det är mycket. Jag vet inte o blir helt matt när jag funderar i såna banor. Håller tankarna ifrån mig för att få lugn inombords. Men att tyst betrakta är ju inte rätt. Jag älskar honom väldigt mycket o vill ha honom intakt o inte förstörd.

Förträngning ja, jag gick med i ett forskningsprojekt i Linköping (tror jag, tror det finns fortfarande), där man genom en interaktiv app fick stöd och hjälp i att minska sin alkoholkonsumtion.
Jag drack inte särskilt mycket då, men varje vecka skulle man summera sin konsumtion. Sen gick man utlåtande om det var rött, gult eller grönt den veckan. Tror jag låg på rött/gult varje vecka trots att jag upplevde att jag drack väldigt lite då. (Den eländiga appen rödmarkerade redan vid 7 glas per vecka). Så nog är det lätt att förtränga hur mycket det är. Har periodvis skrivit upp för jag har försökt hålla ner konsumtionen i åratal och det var lätt att det ändå drar iväg. Och det är lätt att lura sig själv lite och bagatellisera.
Det räcker kanske med det du har gjort nu. Du har pratat med honom. Du har påpekat. Förklarat. Det kanske räcker så. Han kanske har det under kontroll. Det är helt klart en bromsande effekt att han inte dricker öppet och väntar tills du lagt dig. Det var ungefär så min konsumtion såg ut. Väntade tills sambon lagt sig och drack, somnade. Man hinner inte få i sig några jättemängder men det är också fullkomligt meningslöst eftersom man bara förstör sin sömn. Du kommer att märka om det eskalerar, så du kanske kan sitta still i båten nu och låta honom styra. Du vet ju att du kan köra själv om du måste ta över ratten.

@Sisyfos Tack att du delar med dig Sisyfos!❣
Jag vet varken ut eller in, men tänker att det nog är bra att jag regelbundet visar att jag bryr mig, att jag är orolig till o från. Har dock slutat leta o kolla. Känner mig smutsig av det. Vill inte vara sådan, är inte sådan. Däremot har jag lätt att oroa mig och har svårt att sluta älta en tanke innan jag fått rätsida på den. Så jag släpper detta till nästa helg, för min egen skull. 💓

Grattis Sattva- ett lite sent från mig men inte desto mindre. Jag minns så himla väl din tråd från början och det är otroligt hur mycket du har jobbat- på alla plan. Jag skriver faktiskt inget om dina bekymmer kring din man, jag tycker det känns så svårt! Jag har inte ett enda gott råd. Det som slår mig är att dina känslor för honom känns så genuina, riktiga och viktiga så jag tänker att med en sån grund så kommer ni att komma vidare. För precis som det är nu, i någon sorts limbo- där går det inte riktigt att stanna kvar. Men tiden har sin egen process vet vi ju och allt går liksom inte att forcera. Varm kram.

Tack Varafrisk och Se klart! Ja ett limbo är ju inte ett limbo i all evighet. Allt förändras. Förbannar ibland att jag hittade gömman, men tänker att det var en mening med det. På något sätt får jag ju fejsa mitt eget tidigare beroende, nu som anhörig. Förstår barnens frustration och undran över det självklara, "det är väl bara att låta bli?" För är det ett tvång/ beroende tror man ju att hela livet står o faller med att man får sitt vin eller inte...

Nåja, är påväg till en yogagrej fre-sön. Underbart!!! Ska njuta!!!

@Sattva Det är ju såklart trist att din man uppenbarligen är ganska starkt beroende av alkoholen. Men vi vet ju hur det fungerar, man måste ju själv må så dåligt att man vill sluta. Det snackas jämt om en massa orsaker till att någon dricker. Det stämmer väldigt dåligt tycker jag. Jag älskade min fru och mina barn, trivdes på mitt jobb, hade inga krämpor. Jag hade ingen anledning till att dricka. Det var alkoholen som gjorde att jag bara mådde sämre och sämre. Alkoholens beroendeframkallande egenskaper och dess negativa påverkan både fysiskt och psykiskt. När man väl inser detta, då kan man sluta dricka, då vill man inte dricka.

Jag ser det som att så länge någon ser något som helst positivt med alkohol, så är hen beroende av den. Och det är det ju väldigt många som är.😅 Min fru tex, som tog ett glas vin i går kväll för att hon hade haft en stressig dag på jobbet. I förlängningen ökar bara stressen av alkohol, även i små mängder. Sedan är det ju som tur är långt i från alla som blir så kraftigt beroende. Men vem som helst kan bli det. Och tex du, jag och din man hade otur helt enkelt.

Människan behöver ingen alkohol för att må bra och njuta av livet, men så länge majoriteten tror det, så finns alkoholen kvar som ett dryckesalternativ.
Jag är överlycklig för att jag inte ser alkohol som något positivt överhuvudtaget.😍 att inte vilja dricka ett gift, det borde ju vara självklart!

Sorry för att jag skrev om detta i din tråd, men orden bara kom. 😂 Ha en bra helg, och njut av intresset du brinner för!

Kram

@Torn Tack Torn för ditt kloka inlägg! Jag är helt med dig med det du skriver! Ett sånt där meddelande jag önskar det fanns en "dela"-funktion till!
Kram!🥰

Är på min yogagrej o det är då himla skönt. Tre dagar helt till att ta hand om sig själv.
Jag fick svar på min håranalys i veckan. Den mäter värden 3 mån bakåt i tiden, så ett tidigare drickande visar sig ju inte. Kanske däremot vad flera års för mycket drickande kan göra? Jag har nämligen näringsbrist. Jag, som äter nyttigt 90% o alltid har gjort.
Terapeuten sa att är man så låg på alla mineraler, och äter bra näring, beror det troligtvis på att kroppen inte tar upp näringen. Detta kan också förklara att jag kan bli så himla trött framåt dagen. Cellerna kan inte producera tillräckligt med energi. Steg 1 är att utesluta gluten eftersom gluten kan göra att tarmen inte tar upp näring, läckande tarm kallas det tydligen. Så ska jag äta vissa tillskott som ska hjälpa kroppen att bygga på sina mineralförråd. Jag är glad att jag gjorde detta, och att jag gjorde det när jag vet att alkohol inte är en direkt del i bilden. Det är så lätt att hänföra allt till alkoholen annars.

Spännande! Jag är ju i grunden skeptisk till vissa såna här analyser. Särskilt när de landar i att man ska äta tillskott (sålda av de som utför analyserna). Samtidigt väldigt nyfiken eftersom jag tror att näringsbristerna är rätt viktiga och vanliga. Ska bli spännande att se om du mår bättre. Man är liksom inte sämre än att man kan ändra sig och ompröva såna förutfattade meningar.
Skönt med yogahelg!

@Sisyfos Förstår hur du tänker! Jag tror på denna analysen. Vi är flera från yogan som gjort den och vi har alla fåttt olika resultat. Däremot vill ju företaget sälja sina produkter. Där är "vår" terapeut väldigt duktig o kunnig, byter till andra märken av tillskott där de dyrare inte är befogat enl hennes bedömning. Ja det ska bli spännande att se om energin ökar de närmsta månaderna!

Vaknade inatt igen då maken lade sig. Tydlig alkohollukt. Jag går hemifrån innan någon är vaken hemma, så skickade sms senare att jag är orolig etc. Han svarade att han hade haft en skitdag o "bara" tagit två glas vin. Ej orkat prata med mig om det igår, men berättade i sms om något som hade hänt under dagen. Vad som slog mig var att jag har glömt det där med hin som "tröst" för en jobbig dag. Min intuitivt första känsla när jag läste att han tagit vin pga jobbig dag var "varför då??". Känns så skönt nu i efterhand att det inte var en känsla av förståelse, utan snarare bara ett stort frågetecken kring kopplingen vin och dålig dag...Blev ett litet bevis på att det verkligen skett omkopplingar i hjärnan.

@Sattva skrev:"varför då??" Härligt, det händer verkligen stora saker på ditt hjärnkontor nu!😍 Jag kommer ihåg den befriande känslan! Där tror jag det är avgörande med att du inte har haft något återfall fram till nu. Sker det ett återfall där man upplevde att alkoholen gav en något positivt. Tex att det var lättare att somna, så tar det nog längre tid att känna som du gör nu. Det är därför jag anser att det är alldeles för tidigt för någon att försöka sig på ” måttligt” drickande efter bara tex 5-6 månaders nykterhet. Då har inte den känslan av ”varför” riktigt hunnit infinna sig. Obs, det är vad jag tror, efter att ha följt många reser här på forumet, och har sett hur olika personer utvecklas. Sker det däremot ett återfall där känslan var blä!🤢 direkt, så tycks det inte spela någon roll.

Något som du antagligen kommer märka av det närmaste året är att du kommer se att även personer som som dricker ” normalt” tycks må sämre än vad du själv gör. Det är lite svårt att inte tycka synd om dem.😅Utmaningen är att acceptera detta, men det är faktiskt en väldigt tillfredsställande utmaning.

Kram

@Sattva skrev:"Vad som slog mig var att jag har glömt det där med vin som "tröst" för en jobbig dag. Min intuitivt första känsla när jag läste att han tagit vin pga jobbig dag var "varför då??". "
Jag tror att det här är jätteviktigt. Medicineringen med alkohol är så inlärd och så socialt accepterad. Har tänkt på det mycket i några serier som jag sett på på sista tiden. I en av dem hinkade de stora mängder vin varje dag. Mådde bra dagen efter. I den andra vin varje dag. I en serie från SVT drack 18-åringarna vin på samma sätt - för att hantera jobbiga situationer. Hur sjutton de fått tag på vin framgick inte. Tycker SVT skulle fundera över sin roll litegrann. Den enda gången alkohol faktiskt skulle kunna vara till nytta är nog om man fått en riktig chock.
Ibland känner jag den där längtan efter att varva ner nu också för det är jobbigt på jobbet då och då, men jag har fattat att alkohol inte hjälper alls i de där lägena och jag tror egentligen inte att den gör det för någon som dricker regelbundet. Kan du inte fråga lite om han tycker att det hjälper? Jag känner mig lite lurad nuförtiden när jag faktiskt har fattat att det får rakt motsatt effekt.

GÄSP, hämtade dottern o kompisar på en fest inatt. Blivit så känslig för alkohollukt, känner minsta lilla. De stank sprit i min mening, men betedde sig inte fulla. Jag vet ju att de har alkohol på sina fester,vjag rår inte på det. Hellre det än att, som dottern berättat om flera av hennes kompisar, de lovat sina föräldrar att inte dricka mot att de får körkortet betalt. Och sedan dricker de ändå, och ljuger om drt hemma. Jag är glad att dottern är ärlig mot mig istället.

@Sisyfos Håller med, det är jättemycket alkohol på TV! Och aldrig några baksidor. Tänkte verkligen igår påväg hem från jobbet på det där med alkohol som signal till avslappning. Varit enormt trött tor o fre. Förr hade jag tagit första glaset direkt efter jag kommit hem fre em. Kanske slumrat till. Ha ha, det gjorde jag ändå, slumrade till alltså. Nej, suget är helt borta. Lockar inte det minsta med vin. Sprit o öl drsck jag ändå inte. Så TACKSAM, jag är fri!!
Har inte pratat mer med maken om hans konsumtion. Denna helgen är inte riktigt läge heller, han är iväg stora delar av dagarna. Känns så känsligt dessutom. Han sa nu i vdckan att det är max 2 flaskor vin per vecka. Jag måste ju tro honom, vill tro honom.
Får försöka kicka igång dagen...