Hittar inte mina gamla trådar, blir en ny.. Ser att jag varit medlem här i drygt sex månader. För sex månader sen tänkte jag att jag måste sluta dricka, sluta låta a styra mitt liv. Det har gått sådär... Vita perioder har blandats med perioder av alkohol varje dag, både bland vänner och smygdrickande hemma. Jag är rädd, rädd för att jag inte ska klara att släppa taget om a, min enda vän som alltid ”finns för mig”. Finns där för att ta bort ångest och oro, hjälpa mig att känna mig glad för en stund, tysta mina destruktiva tankar och hjälpa mig att sova. Jag är rädd för vad jag ska göra av alla känslor ich tankar om jag inte får hjälp av a. Samtidigt vet jag att jag är ute på en farlig väg.

Nu ber jag om lite hjälp och pepp från er på forumet. Ingen irl vet om mitt beroendeproblem och kan därför inte hitta någon hjälp i verkliga livet.

Har läst mycket här och blir så inspirerad av Amanda, Mary Poppins, Mirabelle, Emma79, Jojo (som började försöka samtidigt som jag och hållit sin nykterhet.. wow..) och många andra... Kan ni så borde ju jag kunna? Eller? Jag måste iaf försöka för jag är så trött, så otroligt trött på allt (ffa mig själv), sliten, ledsen och allmänt livstrött. Hoppas att nykterhet kan hjälpa mot några av de känslorna.

Kram till alla er som kämpar där ute!

Så glad för din skull, Jasmine. ? Det är du sååå värd.

Skriv och berätta mer om du vill och orkar. Är lite (positivt) nyfiken.

Kram

Alkoholuppehåll- någon mer?

Nu var det dags för ett alkoholuppehåll.... Jag är trött och sliten efter en vår med Covid och flytt. Jag vill få tillbaka lite av den energi och levnadsglädje jag hade någon gång 2019 eller när det nu var jag kände att jag levde istället för att bara överleva dag för dag. Jag är så otroligt trött, trött, trött och tänker att det inte precis hjälper att jag dricker vin vara och varannan dag.

Är det någon mer som vill vara med på ett alkoholuppehåll?

Kram och ha en fin dag i solen

Välkommen tillbaka! Klokt beslut, och du får garanterat många svar snart. Vore kul med lite aktivitet på forumet igen, för just nu är det väldigt låg aktivitet.

Kram 🐘 (min app visar 491 nyktra dagar, tjoho)

Jag har redan slutat, men vill bara säga: välkommen tillbaka. Jag minns dig från tidigare. Har ju hängt här rätt länge. Har nu slutat sen drygt 10 månader. Jag tog ett totalt alkoholstopp och har inte velat börja igen. Jag kan varmt rekommendera ett längre uppehåll. Hoppas du får många som hänger på.

@Jasmine

Jag klarade nästa tre år utan alkohol, sen trodde jag att jag kanske skulle klara det igen. Nu har jag druckit måttligt i 1 år, mannen och alla bekanta tycker att jag klarar det och de säger ofta att de är stolta över mig, men jag vet att jag inte kommer stå emot hur långe som helst - jag vet att jag borde sluta - jag kommer inte kunna kontrollera det. Även om det är trist att se dig här också Jasmine - ska vi testa att köra en gång till tillsammans? Vi har ju klarat det förut. Kram! ❤️

Vinäger 💕 och Jojo 💕- vad glad jag blir av att ha en hälsning från er här!! Jag ska titta in i era trådar efter jobbet. Jojo, jag börjar om idag :). Vinäger, såg ditt inlägg och förstår vad du menar... Jag kommer inte att kunna ha ett helnyktert liv (tror jag i alla fall...), men jag vill inte ha det som det är nu. Work-Drink-Sleep-Repeat. Jag har hamnat i ett tillstånd där inget är roligt, jag ser inte fram emot något, jag orkar inte ta tag i saker... jag går omkring som en robot och gör mina uppgifter, men jag lever inte.

Jag förlorade en släkting till mig för några månader sedan, hon var bara några år äldre än mig och dog av en kort tids sjukdom. Jag tänker på henne varje dag och tycker att jag som fick leva inte gör livet rättvisa. Jag vill leva, men orkar inte... och vet inte om det beror på alkoholen eller på mitt tuffa år med kronsik smärta, Covid, kärlekssorg och två byten av jobb. Jag är trött och vilsen. I mitt robot tillstånd ser jag inte ens någon mening med att bryta min cirkel, men det finns någon som viskar i mitt öra att det kanske kan bli bättre. Det måste bli bättre... Jag börjar på Dag 1 idag (för femte elfte gången..).

Kram och kärlek till er där ute!

@Jasmine skrev:"Jag har hamnat i ett tillstånd där inget är roligt, jag ser inte fram emot något, jag orkar inte ta tag i saker... jag går omkring som en robot och gör mina uppgifter, men jag lever inte."
Det är väl precis det du beskriver som är det värsta med alkoholen för mig. Jag blev pasiv, fick inget gjort, orkade inte göra något och allt för mycket tankar gick åt till alkohol.
Smärta är ju också lite så, man blir besatt och har svårt att tänka på annat. Alkoholen lindrar kanske också. Jag har själv använt det mot smärta, men det är ju inte hållbart i längden. Hoppas du får ordning på båda problemen.

@Sisyfos tack för klokt svar. Det är väl precis som du säger… att alkoholen gör att man blir passiv och livstrött… Men, ibland undrar jag vad som är hönan och ägget… man blir livstrött av alkohol eller man dricker alkohol för att man är livstrött 🤷‍♀️

Note to self: Efter fem dagar utan alkohol har jag inte haft ett enda abstinens symtom… något jag har oroat mig över. Jag känner mig bara pigg och glad 🙂.

Kram till er alla där ute 💚

Note to self: Efter fem dagar utan alkohol har jag inte haft ett enda abstinens symtom… något jag har oroat mig över. Jag känner mig bara pigg och glad 🙂.

Kram till er alla där ute 💚

Ja, Jasmine, alkoholen har absolut de effekter på mig som jag beskrev ovan, men det är ju också så att det är lätt att försöka medicinera exakt samma tillstånd med just alkohol för att det faktiskt har en positiv effekt till en början.
Jag var själv oerhört låg för nån månad sen. Vet inte vad det var. Tror det var hormonellt, men när det blev för svart drack jag. Det hjälpte för stunden. Baksidan för mig är ju att det spär på alla negativa känslor om jag fortsätter några dagar. Det går helt enkelt inte att medicinera med alkohol för mig. Jag medicinerar till slut de negativa bieffekterna och det kommer att vara omöjligt att veta när jag mår bra naturligt igen.
Nu gick mitt mörker över snabbt, men som Vinäger skriver i sin tråd, ibland är medicin livsavgörande. Jag skriver att jag är en tablettskeptiker, vilket jag är, men jag tror heller inte att det är ”normalt” att vara i det svartaste svarta. Det finns saker att göra för att kanske inte hamna där, men våra kemiska system är inte helt pålitliga alla gånger tror jag och man kan behöva hjälp upp. När inget är roligt, när livet är för grått/svart då är nåt inte som det ska och man kan behöva hjälp upp. Alkohol är en sån usel lösning på problemet. Funkar oerhört kortsiktigt.
Så bra att du har slutat dricka nu tycker jag. Jag tänker att vi som har levt med oss själva rätt länge (nu är du kanske mycket yngre än jag) ändå känner oss själva rätt bra. Vi vet hur det känns när vi mår bra. Det är lätt att inte komma ihåg det när det gradvis har gått nedåt en period, men jag tror att vi kanske ändå kan veta när nåt inte stämmer. Vad man sen behöver och kan göra åt det kan vara olika. Vitaminer, mineraler och motion och sömn, hjälper säkert några, men sen kan det behöva identifieras vad som är orsaken och kanske medicinera det.
Att hälla på alkohol är alltid en dålig idé, kortsiktigt snabb och effektiv, långsiktigt en fullkomlig katastrof med alla sina negativa bieffekter.
Har man varit där det är mörkt vet man och jag tänker att där ska vi inte vara. Det är inget normaltillstånd och beror inte på hur vi är som personer, vad vi gör eller inte gör, utan på något kemiskt. Det går att få hjälp för det. Det går att medicinera sig ur det stadiet och det går att medicinera sig till det stadiet med hormoner, tabletter och alkohol.,
Vilken annan jäkla medicin som helst är nog att föredra framför alkoholen. Jag tänker att vårt normaltillstånd borde vara att må bra. Hur och vad vi behöver göra för att komma dit är individuellt. väl kämpat med 5 dagar!

Nu 18 dagar utan alkohol och jag känner mig bara låg. Ingen abstinens (verkar inte ha något kemiskt beroende..), men känns bara tomt och trist. Fick ställa in min semester också och har inga barn hemma. Suck. När vänder det?
Kram till er alla där ute💙💙

Bamsekram @Jasmine!
Long time no see. Har tänkt på dig och undrat hur du har det🥰. Vad jobbigt att du känner dig låg. Har du kollat upp dina värden? Vill du berätta mer om hur du har haft det och hur du har det lyssnar jag gärna. Kram💖

@Jasmine Tittar in och säger hej! Och hoppas innerligt att du har fortsatt på den nyktra vägen. För varje nykter månad du har i ryggen så blir det bara enklare och enklare. Den 9/8 firar jag 2,5 år som nykter, tjoho!

Kram 🐘

Välkommen tillbaka Jasmine och bra jobbat med 18 dagar. Har du undersökt om det finns andra förklaringar till din nedstämdhet? Hormoner, näringsbrister, sköldkörtel? En stor anledning till att jag började dricka var järnbrist, vilket gjorde mig trött och nedstämd. Jag tror att man söker återställa balansen. Sen påverkar ju alkoholen så att hela belöningssystemet är ur funktion, men jag tänker att det är bra att se till att grundförutsättningarna finns. Lycka till nu!.