Nytt försök till alkoholfrihet eller måttlighet. Vilket det blir har jag inte bestämt ännu. Det är det sociala jag tycker är så svårt, vill kunna dricka måttligt till fest (tror jag?). Eller? Vad vill jag egentligen.

Nykter dag 3 efter en sommar med vin nästan varje dag. Men till helgen är det firande, som jag redan har ångest inför.

Surr surr i skallen.

@Arvedelen Det är förståeligt att du inte har en plan ännu när du inte har rett ut vad det är du vill eller vad du tror kan vara bäst, men att inte ha en plan gör att risken för att misslyckas ökar dramatiskt. Det som kommer hända, när du inte vet exakt vad du vill göra är, att du idag tänker att du ska göra en förändring, men när du väl är på firandet till helgen och festkänslan infinner sig så kommer alkoholdjävulen att vilja tänja lite på den där gränsen, som ju inte ens är helt definierad "Ett par öl till kan jag ju ta när det ändå är fest" kommer du att tänka.

Så oavsett om du bestämmer dig för måttlighet eller alkoholfrihet så skulle jag vilja påstå att det är viktigt att du har en plan för dig själv framåt för att ha en chans att lyckas. Jag vet inte hur mycket programmet här på sidan har förändrats men tidigare var det i alla fall så att det hjälpte en att bena ut vad man vill.

Nu kanske jag beskrev det i lite väl allmängiltiga termer men jag skulle tänka mig att det är så för de flesta. När man känner att det är dags för förändring tänker man att man ska dra ner eller sluta men vet inte riktigt. På fredag är det fest och när man väl är där bestämmer man sig för att man inte ska sluta ännu i alla fall och dricker en öl och tänker hålla det måttligt istället och sen blir det några till och så är man tillbaka på ruta ett. Att ha en plan är ju ingen garanti att man följer den men ger en i alla fall en chans.

@TappadIgen Det är vettigt det du skriver, att det är klokt att ha en plan. Förra året när jag gjorde mitt första allvarligt menade försök till nykterhet hade jag en plan och klarade ca en månad.

Det är som om jag inte riktigt vill eller vågar ge mig själv det löftet eller ställa det kravet på mig själv nu, av någon anledning.

@Arvedelen skrev:"Det är som om jag inte riktigt vill eller vågar ge mig själv det löftet eller ställa det kravet på mig själv nu, av någon anledning."

Extrem igenkänning på det där. Jag höll på ganska länge själv med det där och minns att jag var rädd att sätta någon annan egentligen plan än att bättra mig, för tänk om jag t.ex. hade satt en maxgräns för konsumtion och så hamnar jag på en fest och får feeling och kommer upp i den konsumtionen jag har kommit överens om mig själv med men vill dricka "bara en till" men så kan jag inte det för att jag har ett fast mål. Det var ju väldigt skrämmande! Nästan lika allvarligt som att få sluta på alkoholen.

Jag tror att de flesta har varit med om samma tankar. Man vill ge sig själv fria tyglar och kontrollera det ändå på något sätt för att man vill kunna och klara av det. Nu gör ju alla på olika sätt men efter att ha bestämt mig för att aldrig dricka igen så har det gett mig en sådan oerhört frihetskänsla. Jag behöver inte längre dividera fram och tillbaka och förhandla om huruvida en öl till är ok eller inte.

Jag tror nog ändå att det vore klokt om du försökte dig på att ha en plan, oavsett vad den är och även om det känns skrämmande att ha en.

@TappadIgen

Tack för att du tar dig tid att svara. Jag är inne och läser olika trådar när jag kommer åt men tiden är knapp.

I helgen gick det inte så bra, fest med fri bar, behöver jag säga mer? Det blev två öl till lunchen idag också, och efter dem mådde jag bättre igen.

Nu känner jag mig svullen & trött.

Frihetskänslan du beskriver låter härlig. Jag är inte där (än).

@Arvedelen Jag förstår. Jag har ju varit precis där du är också och hamnat i precis de situationer du har varit i nu i helgen. Men det är som sagt bra att fundera på hur du vill ha det. Utan plan skulle jag misstänka att det fortsätter lite som det gör. Lite bättre ibland och lite sämre ibland.

Men det finns ju lika många erfarenheter och lika många vägar som det finns människor här. Det är ju positivt att du är här och skriver och funderar. Det kanske tar ett tag att bena ut vad det är du egentligen vill.

För ett år sen var jag som sagt nykter i en knapp månad. Och jag mådde så bra. Så mycket mer ork och tålamod. Bättre hy & sömn, allt det där man läser om.

Jag är av födsel och ohejdad vana något av en quick-fix-person. Jag knaprar gärna piller framför att stå ut med jobbiga saker som skulle kunna lösas med lite arbete. Jag menar det lite på skämt & lite på allvar. Har varit lätt till måttligt deprimerad i ett antal år. Samt överviktig (numera fet). Bägge dessa bekymmer kan ju lindras avsevärt genom justeringar i livsstilen. Jag har istället ätit antidepressiva (några relativt starka) och inte ändrat nånting. Muskelavslappnande & smärtstillande istället för bettskena och sjukgymnastik när jag har ont i käkar & nacke. Vin istället för reflektion och tuffa beslut.

Det lite lustiga är - om nån läkare hade sagt till mig: här är ett piller som kommer göra dig 10 år yngre i energi, humör, sömn, hy, tålamod & framtidstro - utan biverkningar - alltså jag hade betalat vad som helst och svalt pillret innan jag kommit ut från apoteket.

Och det pillret är ju alkoholfrihet. Det är ju faktiskt så. Helt sjukt egentligen. Vilken möjlighet. Det borde vara ett enkelt val.

@Arvedelen skrev:"här är ett piller som kommer göra dig 10 år yngre i energi, humör, sömn, hy, tålamod & framtidstro - utan biverkninga"

Yes! Så är det. Tänk så varje morgon: ”Idag tar jag mitt mirakelpiller nykterhet!”

Kram 🐘

Förkyld och eländig. Fortfarande inte gjort något avtal med mig själv ang alkoholen men har inget sug. På lördag kommer jag vara ensam hemma med barnen vilket brukar innebära alkoholfrihet för att orka. Fredag är eventuellt en riskdag, dock ska jag upp tidigt och jobba extra på lördag morgon. Om bara förkylningen ger sig.

Det jag vill, som alla andra (?), är nog att kunna dricka måttligt. Att inte karusellen drar igång efter första glaset. Vet inte om det går att nå.

Ser framför mig en trappa med olika trappsteg, som leder mot ett bättre mående och liv. Alkoholen är första trappsteget. Sen snusandet. Sen motion. Sen maten. Egentligen borde kanske mat & motion komma efter alkoholen men jag tycker de är så väldigt svåra. I min bild av mig själv är jag girig, impulsiv, spottar inte i glaset, tar en portion till, ”ingen tråkig typ”. Får bilder av mig själv vid barndomens fikabord, vill alltid ta en kaka till, de vuxna som roat kommenterar vilken sockergris jag är. Nånstans på vägen ville jag väl äga den bilden själv. Ja, jag vill alltid ha mer, haha, vadådå! Det skäms jag inte för! Ni kan inte nå mig! Men egentligen är ju skammen alltid där. För mig är det väldigt lika känslor av kontrollförlust när det gäller maten och alkoholen. Har också ätstörningar i bagaget, då i form av bulimi och hetsätning utan kompensation. Samma känslor som triggar beteenden.

@Arvedelen skrev:"Det jag vill, som alla andra (?), är nog att kunna dricka måttligt. Att inte karusellen drar igång efter första glaset. Vet inte om det går att nå."

Jag tänkte först och främst för din inskjutna fråga där, om inte alla vill kunna dricka måttligt. Det korta svaret är nej, det är väldigt många som är nöjda med att inte dricka alls och vill inte ens försöka av olika anledningar. Frågan är dock ganska kontroversiell här på forumet och en det händer att man provoceras av de som har andra lösningar än en själv. Kanske till viss del för att vi tenderar att tala i allmängiltiga termer.

"Om jag kunde dricka som andra människor skulle jag göra det hela tiden"

Jag tycker om det citatet. Delvis för att det är lite roligt och absurt, samtidigt som det förvisso är lite sorgligt, men också för att jag har kommit fram till att det innehåller kärnan till varför helnykterhet är det jag föredrar och det som fungerar för mig. Länge försökte jag få ihop det där med att dricka måttligt men det var när jag tog bort alkohol ur ekvationen helt som den ändå gick ihop. Så svaret är lite komplicerat. På ett sätt skulle jag väl önska att jag kunde dricka måttligt, men efter att ha varit nykter ett längre tag så är det inte bara det att jag vet att det inte är ett alternativ för mig eftersom det inte fungerar, men det är heller inte ett alternativ jag önskar. Jag är nöjd som det är och vill inte ändra det.

Nu kommer jag på att det här kan bli en ganska lång diskussion men min paus är strax över. Låt mig avsluta med att påpeka att det finns ju de som väljer måttlighet här på forumet också och för en del tycks det ju fungera, så du kanske kan kika in lite närmare på hur de har gått till väga om det är vad du önskar.

Här igen, nu på min 10:e nyktra dag, heja mig! Känns bra förutom trött trött trött.
Brytpunkten denna gång kom när jag nattade dottern och läste bok, hörde att jag sluddrade… aah ångest!! Sån avsmak av mig själv. Satte upp som mål att vara alkoholfri december ut, sen ta nytt beslut.
Gått ner ett par kg dessa dagar trots att jag ätit sötsaker utan att bry mig. Motiverande, för mig, då jag är tung i kroppen med högt BMI.
Försöker lyssna till vad jag behöver, lättare utan alkohol som bäddar in hjärnan i dimma. La mig och vilade på jobbet nyss, 10 min bara, men kändes snällt mot mig själv.

Använder appen Try Dry för att pricka av dagarna, motiverande än så länge.

Effekter jag noterat såhär 11 dagar in:

1. Sover bättre
2. Mer tålamod och leklust med barnen
3. Stolt
4. Ett eksem mellan två fingrar som jag haft i över ett år har inte blossat upp igen efter senaste kortisonbehandlingen, som det annars alltid gör (jobbar i vård så spritar mkt och bär handskar) - relaterat? Vet ej.
5. Inte så pigg som jag önskar men är förkyld just nu
6. Inte dåligt samvete över matintaget för en gångs skull
7. Bättre på att gå och lägga mig när jag är trött

@Arvedelen Välkommen tillbaka! Jättebra att du listar alla förbättringar du märker av! Varenda liten fördel ska man glädja sig åt. Ett positivt tänkande gör allt så mycket lättare. Kram

Förhandlar med mig själv. Irriterad på familjen. Vill bara vara ifred. Om jag måste vara med dem (och det måste jag ju) vill jag ha vin som tröst. Som en trulig tonåring känner jag mig. PMS som spökar. Längtar efter nåt som tar udden av allt.

Tack Kennie! Jag satte i mig en halv burk Ben & Jerry’s framför ett avsnitt av Downton Abbey medan maken nattade barn 😁 Suget var kvar, var såå nära att hälla upp lite av makens vin till mig själv. Men hade alkoholfritt vitt vin hemma så tänkte att jag provar det först (!). Det var sött och räligt tyvärr. Men vid det laget var klockan så mycket att det kändes ovärt att börja med vin. Så, klarade mig ikväll, med nöd och näppe! Känns väldigt bra nu, att krypa ner i sängen alldeles nykter och veta att morgonen blir fri från alkoholångest och skuldkänslor. Men jäklar vad svårt det var ikväll.