Min pappa har blivit dålig ramlat 2 ggr hemma och ligger nu på sjukhus. Och är inte alls med i matchen, förvirrad. Pratade med han förut och då sa han att han behöver nog åka upp till Sahlgrenska jag bara men pappa du är ju redan där sen ville han jag skulle komma hem till honom så fick återigen förklara han var på sjukhus och vi inte får hälsa på. Han bara ja ja men jag lägger pengar hemma hos dig. Min lilla pappa, å så för vi inte hälsa på honom pga jävla coronan de är de värsta. Och tidigare idag hade han varit orolig för mig och pratat om mig till personalen. Alla trodde först han fått stroke igen men de har röntgat huvudet och ingen blödning men tydligen förtätningar i halsnerven tror jag dom sa. Sen hade min syster prata med läkaren och då var inte hjärtat helt ok. Men skönt han är på sjukhus och de kollar upp honom ordentligt. Men tror tyvärr han inte kommer hem igen, blir nog boende av något slag. Pappa kommer inte acceptera det . Sen som grädde på moset har min terapeut precis gått på 4 veckors semester. Och jag ska åka till Polen om 12 dagar får se hur det blir med det. Just nu har jag mest stängt av och går på autopilot.

Ja fy. Han klarar ingenting själv behöver till och med hjälp med att äta, kan inte ens resa sig själv. Så vi måste få in han på hem. Men han kommer ju tvär vägra. Tyvärr är hemtjänsten han tillhör i kaos jobbar bara de som knappt kan svenska där och de är vikarier på vikarier. Vägrar utsätta pappa för det. Ska ha möte i mån med läkare mfl. Syrran är i upplösningstillstånd och far iväg och undrar hur de blir med lägenhet mm jag är mer ok men sånt löser sig de är praktiska saker. Men idag var han lite klarare prata med igår kom han ens inte ihåg han var på sjukhus, han sa att han måste åka upp igen antagligen (dvs åka till sjukhuset) jag bara men pappa du är redan där. Ja ja sa han då en undrade han när jag skulle komma hem till honom. Men pappa jag får ju inte besöka dig på sjukhuset. Min lilla pappa, vill bara få besöka honom. Ska sola och bada i Polen åker till kusten. Inte varit där sen okt 2020 pga coronan. Men känns lite sådär att åka just nu.

Låter jobbigt med pappa, Snusen. Men försök ha det skönt i Polen ändå. Förstår att det känns jobbigt nu när det blir så mycket runt din pappa. Och just när föräldrar blir så dåliga att de inte kan bo hemma är ju jättejobbigt. Hoppas ni hittar något bra ställe snabbt.

@snusen
Nu har jag inte läst alla svar men jag skulle råda dig att kontakta beroendecentrum i din kommun. Nu skiljer sig våra problem åt men det vi har gemensamt är alkoholen. Jag har fått suverän hjälp där. De har även egen läkare och terapeut.
Stort lycka till!

Vi väntar just nu på ledig plats på korttidsboende det gick pappa faktiskt med på att bo där ett tag. Men sen ska han hem säger han. Men tror tyvärr inte han kommer hem mer, visat sig vid nu hjärnröntgen att han haft en hjärninfarkt och troligtvis haft en liten hjärtinfarkt på det. Och troligtvis begynnande demens. Då han fortfarande är kvar på sjukhuset får vi fortfarande inte träffa honom men ska ringa i mån och höra om de inte kan rulla ut honom så vi kan ses utomhus. Han är ju inte fast vid några maskiner och har ju ingen sjukdom som gör att han inte bör va utomhus. Tror hans psykiska mående skulle förbättras rejält om han fick träffa oss. Om inte annat skulle min systers och mitt mående förbättras.

Tog ett återfall i veckan orkade inte kämpa emot längre, men bröt efter dag 2. Nu är jag abarnså ofantligt trött känns som jag skulle kunna sova dygnet runt. Men är väl spänningar mm som släpper.

Har kontakt med behandlingsgruppen men min terapeut är på semester och har även en underbar socassistent som jag har kontakt med, sen även kontakt med beroendemottagningen men deras hjälp är inget jag är intresserad av de har visat mig fler än en gång att de skiter i sina klienter. Är över en vecka sen jag skrev att mina sömntabletter inte funkar och jag behöver akut hjälp med min sömn. Ingen respons alls av dem @Maja71

Bra jobbat att bryta direkt Snusen! Nu vet jag inte hur du funkar, men alkohol ger mig inte alls det jag är ute efter. Det är en ganska tråkig insikt - för det finns liksom ingen genväg ut.
Vet inte hur det funkar med diabetes heller, så det kan ju vara orsaken till att du är så extra trött. Hur som helst, du är så jäkla bra som lyckas bryta - det är inte första gången. Du ger inte upp utan kämpar vidare. Det är starkt och du klarar dig egentligen mycket bra på egen hand för du bryter.
Beroende på var din pappa har fått sina skador på hjärnan kan hans personlighet förändras. Demens leder ibland till att man blir elak. Hoppas att du slipper det - och om du inte gör det, så är det en del av en sjukdom, glöm aldrig det.
Låter bra att ni kollar om ni inte kan träffa honom utomhus och det låter bra att han får komma till ett boende och att han har sagt ja. Hoppas att han trivs ned situationen.
Du har en hel del prövningar nu och jag tycker att du är så bra som kämpar vidare. Du är värd att kämpas för! Glöm aldrig det.

Nu när jag drack sist så fick jag faktiskt ut de jag ville av alkoholen, de blev en slags paus från allt. De var riktigt skönt. Känns som pappa givit upp han är halvsides förlamad. Men kan förstå honom levt ett helt liv alltid klarat sig själv och nu på kort tid gå till knappt kunna dricka själv. Han vill inte leva sitt liv som en grönsak. Jag känner pappa han vill inte leva så. Han kommit till kortidsboende nu så vi kan äntligen besöka honom, de var så skönt träffa han irl igår. Men samtidigt jobbigt se hur dålig han är, han behöver hjälp med allt. Och tror pappa inte riktigt förstått detta med att vi inte kunnat träffats pga Corona så hoppas han får lite energi nu när han får träffa mig och min syster och alla sina barnbarn. Besöksrummet är fulltecknat av oss i familjen :) Han såg glad ut när han såg mig, lilla pappa skulle vilja vara hos han hela tiden. Ska träffa han igen i mån för sen på fredag åker jag till Polen. Känns sådär att åka men måste komma iväg och få va lite själv och få en liten paus från samtal mm med läkare, biståndshandläggare och gud allt vad de är. Ja, de kommer inte bli en lätt tid nu men har tack och lov bra syster och vet att mina syskonbarn finns där och hjälper till. De är skönt att veta. Tack @Sisyfos

Du skriver så fint om din pappa. Det måste vara väldigt jobbigt att se honom dålig, men skönt att ni får tråffa honom och skönt att du har din syster.
Ha det fint i Polen! En välbehövlig semester!

Haft en underbar resa. Nästan bra väder hela tiden så mycket bad och sol, och god mat. Och var på 2 katt cafen så fick gosat lite med katter. En perfekt resa. Drack ytterst lite men inte för döva utan för jag kände för njuta av något gott. Blev en alkoläsk och en drink.

Idag var jag träffade pappa, var skönt få träffa honom. Och han såg så glad ut när han såg att jag var med. Är ju minstingen och den han alltid oroar sig för. Vi hade även möte med biståndshandläggaren ang ansöka om äldreboende. Pappa fyller år om några dagar så frågade han om han ville ha en speciell bakelse han gillar. Han lyfte på huvudet och hela ansiktet sken upp på honom och han sa jaa och gjorde tummen upp. Lilla, pappa alltid pigg på godsaker :) Han skrattade flera ggr idag de var härligt att se. Ringde han varje dag i från Polen och frågade hur han hade det. Ja de är jobbigt se honom inte knappt ens kunna dricka själv, men när man märker han är med på skämt mm så är de skönt att se. Detta att han får träffa oss gör nog en hel del. Och han är med på flytta till boende, de ända krav han har är att de är nära oss barn och barnbarn.

Vad bra att du haft det fint på resan! Och skönt att det verkar ordna sig bra med din pappa trots allt. Det är väldigt jobbigt att se föräldrar bli dåliga, men som du skrev, det är skönt när deras personligheter kommer fram. När humorn finns kvar.
Ha det bra Snusen!

Jag kämpar på. Hur har du det? Varit mycket med pappa och hans flytt till äldreboende. Plus börjat plugga polska så varit fullt upp på dagarna. Men kämpar på bara haft ett återfall en dag i september. @Sisyfos

Låter riktigt bra, Snusen. Det är jobbigt att ta hand om föräldrar och jag tänker att det kanske inte alltid är så konstigt med ett återfall. Det är klart att det inte ska hända, men just att göra som du, gå vidare direkt, är det bästa att göra om det händer. Jag har också haft återfall. Stress och hormoner tror jag. Men det gick över och det gör mig mer övertygad om att det är bättre utan.

Börjat dricka igen, ska ansöka om stödboende. Ska på möte om de nästa vecka känns sådär. Och min gamla socialsekreterare ska sluta så kommer inte få henne igen :( Synd för hon var jättebra.
Har precis slutat dricka i går, så mår inte speciellt bra just nu. Men ska snart prata med min terapeut de ska bli skönt. Funderar på testa campral men läkarsamtalet med läkaren på beroende gick åt helvete, var sån där dryg person som hade dömt mig inan jag ens kommit in. Sen fick jag skit för min kontakt inte skickat så jag kunde lämna prover och hon satt där bara och lätt mig ta de utan att säga ok jag har missat skicka remiss. De vet ju om att jag hatar lämna prover så om de inte skickar remiss så ringer ju inte jag och påminner dom direkt. Så stormade ut från läkarbesöket. Så väntar svar från vc om de kan skriva ut i stället. Känns som jag tagit ett jättekliv bakåt, är rädd för jag inte ska fixa ta mig tillbaka på banan igen.

Ja, glöm inte det Snusen! Bara det att du söker hjälp nu igen är ett stort steg framåt och visar ju hur mycket du har utvecklats. Minns hur rädd och orolig du var där i början och hur du tvingade dig själv att göra saker som skrämde dig men som du visste var bra för dig. Du kämpade så bra och den här gången kan du faktiskt också leva i vetskapen att du har grejat det tidigare. Stort lycka till och starkt av dig att bryta igen!