Ja, jag tror som du att vi har olika sorters demoner, men de allra flesta har kanske saker att arbeta med. Vi har också olika lätt att ta in andras mående. Där tror jag verkligen att vi skiljer oss åt och att du även kanske tar in andras demoner och känslor. Där är det viktigt att säga stopp. Det är lite talande när din dotter säger att du är gladare än hon över den nya lägenheten. Nu tror jag att du har rätt… jag gillar också ljus och tror att det påverkar måendet, men sanningen är kanske att din dotter inte har tyckt att det är lika besvärligt som du. Det där med superego handlar just om det där att låta andra ta hand om sitt. Andra vuxna! Det är extremt svårt, jag är lite likadan och har jobbat mycket med det här. Skitlätt att halka tillbaka. Och jag förstår att det är ännu värre för dig om barnen inte mår bra. Det gör ont på riktigt. Men jag tror att det är nödvändigt, för det som händer när man fokuserar på andras behov är också att man saknar kontroll. Det och att man inte tar hand om sig själv. Superego VaraFrisk! Lycka till med det. Du är ledig idag. Ta hand om dig.

Alltså redan nu kommer de där lurendrejeritankarna😱Tror jag ska kalla dem för …skulle kunnat kalla dem för Hackspetten men det är en fin fågel så nej…men kanske.. Hackfjanten (behöver ett eget namn men kapar lite av dig@annabell). Men jag låter mig inte luras…nu vankas det kaffe och macka☕️🥪

Tack @Torn 🤗

Har tidigare citerat texter från boken ”Just idag…365 tankar för sinnesro” av Olle Carlsson. Dagens text lyder enligt följande:
”Att växa i tro och leva i samklang med min inre övertygelse innebär inte att jag undslipper yttre svårigheter och automatiskt blir av med mina inre svagheter. Men det räddar mig från meningslösheten och hjälper mig att våga se att motgång och svaghet inte är slutet, utan bara början på någonting nytt.”

☀️☀️☀️

@Varafrisk Glöm inte heller att de där tankarna är just bara tankar. Vi kan inte styra våra tankar, åtminstone inte på ett direkt sätt. Däremot kan vi välja om vi ska agera baserat på tankarna, eller om vi bara ska observera dem, konstatera att vi har de tankarna, låta dem vara ett tag och sedan släppa taget om dem utan att ha agerat på dem.

Du fixar det här nu. Jag tror på dig!

Ångesten är stark tårarna rinner😢Vid den här tiden brukar jag som oftast kapitulera för Hackfjanten håller på som en tok och jag orkar inte….fast jag köper inte alkohol förrän efter jobbet. Hackfjanten säger köp vin för det är gott till ramslökssoppa…köp vin för det är sol….köp vin för att få tyst på mig. Och jag blir så rädd…hur ska jag fixa att bli nykter😱
Min dotter messade frågade om vi skulle luncha. Först tänkte jag…jag vill vara ifred…man jag kan aldrig säga nej t henne såvida det inte beror på jobbet. Jag sa jag hör av mig lite senare men har ringt henne igen sa att vi kan ses tidigare. Kanske blir lugnare i min hjärna då…frågade om hon ville hänga med och köpa tomater och det ville hon. Jag ska inte ge upp!

@Varafrisk

Tycker faktiskt hackspett var ett bra synonym! Satt just och kände detsamma ute i solen. När jag började se det som en hackspett gick det lättare att acceptera och förbise den 🙂

Det är precis såhär du fixar att bli nykter @varafrisk
Exakt så går det till.
En dag i taget, en timme, en stund.
Mysigare att köpa tomater med sin dotter än att stå i hackefjantens koppel och gråta.
Bra gjort! 💕

Anonym31513

@Varafrisk Vill bara titta in och tala om att jag tänker på dig och läser det mesta i din tråd. Jag tror på dig! Kram!

Hej Varafrisk ❤️🍀, tänker på dig! En dag i taget och varje dag är ju en lika bra dag att börja strunta i att besöka systemet! Så om det blev systemet idag, så kan du börja strunta i det imorrn! Kram❤️

@Natalia @Se klart @Lavendelblomman @Annabell Tack för gårdagens support🙏🏻

Tyvärr så vann Hackefjanten😡men jag är på’t idag igen💪🏻Inser mer vad som krävs av mig. Efter jobbet idag ska träffa min diakon för lite andlig spis🙏🏻

En kram till alla men en extra stor till oss som befinner oss i skavighetens värld och vill komma över tröskeln❤️❤️

Godmorgon @Varafrisk!

Dessvärre likadant här. Tog tre glas vin när jag gick ut och åt med en vän igårkväll. Nu vet jag att middag ute är en vansklig fallgrop jag ännu inte hanterar men då jag inte träffat denna vän på en längre tid accepterade jag ändå en middag ute. Lyckades stoppa det vid 3 glas men det var sanneligen ingen lätt kamp.

Medan vännen begav sig hem till familjen i god tid drog mina ben istället mot ett annat drinkställe där hackspetten bestämt ville gå in och ta några till glas vin. Själv hade jag mest ångest över att ha druckit en dag som inte alls var lämplig. Ställde mig ensam utanför det här drinkstället, rökte ett par cigaretter, ringde min ex pojkvän och bad honom hjälpa mig. Han bad mig givetvis hejda mig vid de 3 redan druckna glasen och uppmanade mig att gå hem. Han påminde mig om att jag inte kommer bli bakfull efter 3 glas men att om jag går in på nästa ställe kommer det sluta med att jag där dricker 8 glas prosecco där innan jag slutligen tar mig hem. Jag visste att han hade rätt men visste också att jag inte skulle klara att låta bli det här på egen hand. Bad honom således att hämta mig för att övernatta hos honom. Bad honom helt enkelt ta bort mig därifrån. Vilket han också gjorde.

Där jag ställde mig för att klokt invänta honom med bil fanns ännu ett drinkställe och hackspetten ville mena att jag skulle hinna ta ett glas innan han kom. På riktigt. Hur sjukt kan huvudet bli?
Kampen att avstyra även detta var som att styra skeppet i kraftig storm och väldigt höga vågor.

Men... kvällen slutade vid 3 glas vin och min räddare i nöden kom.

Kära Varafrisk, idag är en ny dag igen, idag dricker vi inte. Eller hur 🌸

Hjärtlig kram till dig från mig 💕

Hej gumman 😘

Vi finns här oavsett hur det går. Hoppas du kan känna det ❤
Min väg är heller inte rak ännu och känner mig ofta misslyckad bland alla som nått bättre framgång. Men de har kommit längre i sina beslut och jag uppskattar att få skriva om mina misslyckanden också. För det är en krokig väg och en del av resan.

Tänker på dig.
Kram 🌹

@Natalia @Se klart @Sisyfos @Tofu på besök @Rehacer Varmt tack för era hälsningar, för hjärtan, kramar och fina ord. Blev så rörd för den värmen ni ger mig och ja...jag känner att ni är med mig:)

Så svårt att bryta detta destruktiva drickande...detta mönster..jag har tidigare skrivit på de dagar då jag druckit fast jag har inte skrivit här påverkad mer än någon enstaka gång. Man ska ju inte ha druckit när man skriver här på forumet och vara nykter när jag skriver är verkligen något som jag vill! Men nu har det varit så att jag har inte kunnat skriva även om jag inte har börjat dricka det har räckt med att ha vinet och ölen här hemma....det har känts så fel...så misslyckat!

Veckan som gick har inte varit så bra, det blir den ju inte när man dricker. Så himla trött obeskrivligt trött! Och så himla orolig för min hälsa!! Och därtill den där jäkla skammen...som säger till mig hela tiden nu borde du väl förstå!!

Mycket att göra på jobbet. Tunga ärenden där jag använder mig själv som verktyg. Och igår morse blev jag så besviken, arg och ledsen på min chef. Jag ska försöka formulera mig kort (något som är supersvårt för mig) och inte för uttömmande men ändå så att ni kan förstå. Min chef bad mig komma in till henne igår morse. Hon berättar att man försöker avskeda en kurator på en annan arbetsplats. Jag vikarierade för den här kurator för ca tre år sedan under en kort period. Under en månad arbetade vi parallellt fast hen pratade aldrig med mig, tog tillbaka sitt telefonnummer innan jag hade slutat. Vi hade en grupp på Messenger vilken hen tog bort mig ifrån direkt. Hen var så där utfrysande som man inte riktigt kan ta på. När jag kom tillbaka till min nuvarande arbetsplats berättade jag detta för min chef men jag ville inte att hon skulle gå vidare med detta. Jag skulle ju inte behöva möta den andra kuratorn i mitt vardagliga arbete. Igår berättar min chef att hon hade ändå berättat detta för HR-avdelningen. Hon undrar om jag vill berätta om det igen, för min chef (som inte är chef över hen) och hens chef vill använda det som underlag. Hen som man vill avskeda har inte varit på arbetet under två år pga pandemin, har arbetat med smittspårning. Tydligen har hen en missbruksproblematik. Min chef kallar hen för psykopat. Det här samtalet går snabbt över. Min chef säger att det är absolut sekretess på det här. Så utan på något vis vara förberedd har jag fått en historia i mitt knä som jag tänker att jag inte ska ha...plus att man önskar att jag ska berätta om saker som jag har lagt bakom mig och gått vidare. Jag är verkligen inte förtjust i hen, och när hen ser mig känns jag som luft men jag vill inte vara delaktig något avsked av henne. Det måste vara på ledningsnivå.

Jag blev väldigt påverkad av detta och jag kände mig verkligen fångad dessutom tror jag även att jag blev påverkad av berättelsen pga att hen har en missbruksproblematik. Kl 13.30 hade jag tid hos socialsekreteraren för att svara på massa frågor, ett underlag till hennes utredning och beslut. Jag flexade alltså ut ca 3,5 timma för min arbetsdags slut. Kollegor frågade mig om jag skulle göra något särskilt eller bara njuta. Jag svarade...inget särskilt...bara njuta...snacka om att känna sig oärlig. När jag kom till socialsekreteraren var jag så fylld av berättelsen med min kuratorskollega att jag var tvungen att prata om det för att sedan kunna svara på frågorna. Jag var verkligen ledsen. Så jag berättade....sa även att jag var rädd att jag inte skulle få vara kvar på rådgivningscentrum eftersom jag inte blivit nykter...rädd att de inte skulle tro på mig att jag vill bli nykter...tårarna rann längs med kinder. Socialsekreteraren sa ...du kommer få vara kvar. Hon sa även jag ska berätta något för dig som jag inte berättar för alla men jag tror att det skulle vara bra för dig...Hon sa att hon hade varit missbrukare i tjugo år. Minns inte riktigt nu om det var både alkohol och droger. Hon sa...nu jobbar jag med några som tog hand om mig. Jag sa....tack för att du berättade...det kändes skönt. Och, sen körde vi igång med alla frågorna...och vissa frågor fick jag skatta. Det handlade om alkohol, droger, spel, kriminalitet, psykiatriska sjukdomar, min man, mina barn, mina föräldrar, syskon, släkt...efter 1,5 timma var vi färdiga. Om ca en vecka ska vi träffas igen tillsammans med min kurator och hon ska redogöra för sin utredning men hon sa redan igår att jag kommer bli beviljad fortsatt stöd.

Så jag känner mig ganska tömd.....har mycket att göra på jobbet....vilket i och för sig är kul....men det gäller att inte stressa upp sig. Idag är det Valborgsmässoafton...ska ta det lugnt...ev gå ner till en Valborgsmässoeld....vi får se. Idag är det även sju år sedan min man absolut inte kunde få ner en bit mat...det slog helt stopp...två veckor efter det fick han diagnosen matstrupscancer...idag är han frisk...men påminns om cancern varje dag...då han inte kan äta för stora portioner, att viss mat, frukt mm är mer svårsmält....men han är otroligt duktig på att ta hand om sig.

Vi får se...kanske skriver jag snart igen...ska försöka fixa den här dagen....3,5 timma kvar tills Systemet stänger...

Kram till er alla och med en önskan om en så bra Valborgsmässoafton som möjligt:)

majken_r

@Varafrisk det är lätt att fatta att det här med tidigare kollegan påverkar dig.. Men så bra att du får fortsatt stöd. Och att det verkar vara en bra kontakt med socialsekreteraren. Önskar dig en fin helg🌸