av less12

less12
lör, 2022-05-28 - 18:41

Skriver här för första gången. Ångesten är total idag, vet inte vad jag ska ta mig till. Länge läst här på forumet och har väl länge vetat att jag borde dra ner på mitt drickande. Men några dagar efter ångesten lagt sig så kommer suget igen och så fortsätter det. Har gjort en massa dumheter på fyllan och varje gång slutar det i två dygns rent mörker och ångest som gör att själen skriker inombords. Vet inte vart jag ska börja, eller jo, sluta dricka, frågan är bara hur man klarar det. Orkar inte vakna upp bakis en dag till i mitt liv, det räcker nu.

less12
lör, 2022-05-28 - 18:45

Bokat tid hos husläkaren men det är mest pga ångesten jag besväras av. Inte bestämt mig ännu om jag vågar ta upp detta med alkoholen, känns så skämmigt, vet ju att jag inte är ensam om att känna såhär och att varför ska jag skämmas inför min läkare? Men ändå..

vår2022
lör, 2022-05-28 - 19:02

@less12 Välkommen hit! Precis som du säger är du verkligen inte ensam om att känna skam. Jag kände massor av ångest, skuld och skam när jag drack och som du säger är det ett svart mörker att befinna sig där. Det var svårt att veta hur mycket ångest och skam som kom från alkoholen, men det blev väldigt tydligt när jag slutade dricka. Det var en sådan lättnad att bli av med detta som just alkoholen orsakade. Det som är skönt med att vara nykter är att slippa smussla, smyga och att få vara ärlig och sann, framförallt mot sig själv. Många här på forumet har tagit hjälp av sin husläkare och berättat om sina alkoholvanor, och fått mycket hjälp. Det är en styrka att ta hjälp, det kan vara svårt att orka med detta själv. Alkohol är en tung kraft och ju mer stöd och hjälp man tar desto bättre kan man komma ur det. Det kan säkert bli en lättnad för dig om du berättar för läkaren, då slipper du gå runt det vilket också tar energi. Läkaren är till för din hälsa och för att du ska må bra.

Lycka till!🌱💕

less12
lör, 2022-05-28 - 19:20

@vår2022
Tack för dina ord. Ja, har ju länge haft problem med ångest men har ändå lyckats hålla den i schack. Skulle väl säga att alkoholen gör ångesten 90% värre än vad den hade varit egentligen. Inte bara ångesten som blir sämre, självkänslan lika så. Är nog en beroendeperson, dricker jag så dricker jag tills jag stupar, tränar jag så gör jag det tills jag spyr osv. Dricker ju enbart för ruset. Först ute på krogen men nu oftare ensam i hemmet, inte för smaken, eller för drycken i sig utan för att få den där dämpade känslan och få lite lugn och ro i själen. Du har sant i det du säger att läkaren finns där för mig, känns dock otroligt jobbigt att ta upp det. Det är här på forumet och till rådgivarna nu senaste dagarna jag första gången berättat öppet om mina problem, ingen annan vet. Skönt att få lätta lite på hjärtat och skriva av sig här.

less12
lör, 2022-05-28 - 19:24

Som du skrev så, har ju tidigare försökt sluta själv. Haft strategier för att inte bli så full ute på krogen, försökt räkna på hur mycket jag kan dricka hemma utan att det märks för sambon osv osv. Har väl funkat någon enstaka gång men oftast så tar alkoholen över och det slutar med minnesluckor och total olycka. Nu på senaste tiden har det också hänt att jag sjukskrivit mig från jobbet pga den olidliga bakisångesten. Det är väl också det som gjort att jag inser att jag måste sluta en gång för alla, det har gått för långt. Är fortfarande ung och vill inte supa ihjäl mig innan min 30 års dag direkt.

Suburra
lör, 2022-05-28 - 19:30

Du låter som mig när jag var ung .. Mitt råd sök hjälp.. Jag har först nu i 48 års ålder vågat söka hjälp. Jag har ätit naltrexon ca 3 mån . De är väldigt vanligt problem så inget att skämmas över alls , många fortsätter hela livet utan att komma till insikt . Min ångest är nästan borta så de mesta kom från alkoholen!!!! Jag har alltså druckit mig till depression.. helt galet!

less12
lör, 2022-05-28 - 19:31

Nu känns det lite som att jag fyllesvamlar här för mig själv. Aldrig skrivit dagbok i mitt liv, vilket man kanske skulle kunna jämföra detta med så ni får ursäkta om jag skriver för mycket och för ofta. Även om jag läst mycket här på forumet så kan jag inte dem sociala reglerna här ännu:) På något vis kan man ju tycka att det borde räcka med alla de dåliga minnen man har från alkoholen för att kunna sluta, önskar iallafall att det vore så lätt. Att jag kunde tänka tillbaka på alla gånger jag legat i fosterställning med ångest och katastroftankar efter en fylla, alla blåmärken sår jag ådragit mig, alla pinsamma samtal, sms och telefonsamtal, den gången jag låg på badrumsgolvet och mådde så dåligt dagen efter att kylan från golvet var det enda som lindrade litegrann. Min förhoppning var iallafall att allt detta skulle kunna stoppa mig från att åka till bolaget och öppna den där första ölen, men då har ångesten lagt sig och suger kliar igen. Om och om igen.

less12
lör, 2022-05-28 - 19:33

@Suburra
Tack för ditt svar! Ja helt sjukt att man super sig själv olycklig i tron om att bli lycklig. Ja det är väl som du säger att det är ett vanligt problem, vet inte varför skammen är så stor. En av mina föräldrar söp ihjäl sig, kanske därför jag skäms över att jag själv har hamnat i samma beroende. Jag tänker ju själv att jag inte borde vara alkis, är ju en duktig, trevlig högutbildad person, inte kan väl jag ha så svårt att hantera spriten?? Hur ska folk se på mig när dem inser, jag vet inte.

Suburra
lör, 2022-05-28 - 19:39

@less12 Hej! Jag förstår jag är själv högutbildad och få som skulle ana detta. Ingen behöver få reda på det utan be att få naltrexon och gör upp en plan . De flesta säger att ett längre uppehåll är det bästa. Jag har alkisgen på båda föräldrars sida och då bör man vara extra försiktig. Men du är ung du har insikt går att lösa . Hejha dig !

Suburra
lör, 2022-05-28 - 19:42

@less12 Känner igen mig har gjort dessa saker med ! Men du har inte skadat någon ? De har ännu inte fått större allvarliga konsekvenser så ta tag i det nu ! Gör ett försök och hålls upp .. kämpigt som fan i början men ge fan på det !

less12
lör, 2022-05-28 - 19:43

@Suburra
Det är väl sant det du säger, är så skönt att helt plötsligt kunna få nya insikter och råd från andra istället för att hålla allt inom sig. Ja ett längre uppehåll behövs verkligen, frågan är om det räcker dock, vet inte riktigt men när jag lyckas sluta dricka tror jag aldrig att jag vågar börja igen. Chansen att jag ska lära mig dricka måttligt känns liten, har ju ändå försökt i några år haha.

less12
lör, 2022-05-28 - 19:46

@Suburra
Nej som tur är har jag aldrig skadat någon. Har hamnat i bråk som mest på krogen men utan att det barkat helt åt helvete. Ja, som du säger, det är ju dags att sluta nu, innan jag gör något så idiotisk att det inte går att ta tillbaka. Det mina katastroftankar handlar mycket om dagen efter, den största rädslan egentligen, att ha gjort något brottsligt eller oförsvarligt, vet inte egentligen om jag varit mest rädd för att jag skulle ha gjort något olagligt eller om den största rädslan har varit för att om jag hade ”åkt fast” för något så hade jag varit tvungen att outa mitt beroende för världen

Suburra
lör, 2022-05-28 - 19:57

@less12 Nä jag har försökt dricka måttligt i många år och inte lyckats men tydligen skall naltrexon göra att man kan nöja sig med mindre . Jag har hamnat i många lite farliga situationer då man blivit för full varit ensam och känner att nä nu är det slut med detta . Jag var med i AA några gånger och bröt i hop varje gång men oerhört avskräckande historier Hur de KAN sluta om man inte slutar.. Ingen idé att älta det som varit och de flesta kommer bli imponerad av längre nykterhet.

vår2022
lör, 2022-05-28 - 20:03

@less12 Du behöver inte ursäkta dig för att skriva för mycket här, det är det som är bra med detta forum, man kan skriva av sig om allt när som helst. Det är din tråd😁. Känner igen mig mycket i dig när jag var yngre, är 50+ nu. Drack för att komma åt ruset, kunde inte stoppa när jag väl börjat. Senaste 10 åren, eller mer har mängden ökat och till slut drack jag varje dag, och började t.o.m. med återställare😱. Pandemin gjorde det enklare och drickandet kunde starta vid 16. Ville dricka ifred hemma och drog mig allt mer inåt socialt. Så jobbigt att vara på jobbet, skakig och tro att alla såg igenom mig. Utåt sett bra med god utbildning, bra ekonomi mm. Ingen utomstående visste. Alkoholism i generna. Till slut fick jag nog, höll på att gå under. Så mycket ångest, skam, dålig självkänsla och självförtroende. Har nu varit nykter i över 7 månader och det är som att leva ett nytt, fräscht, lugnt liv. Livet har kommit åter liksom självkänslan och självförtroendet. Som någon på forumet sagt, man blir chill som nykter😎.

Tips är att gå med i alkoholprogrammet här på forumet. Det ger stöd, råd och tips på en 10 veckors plan. Du har inget att förlora på att ta hjälp, tvärtom du har bara något att vinna💕

less12
lör, 2022-05-28 - 20:08

@Suburra
Ja kanske får försöka samla mod och be om det, läst många som tipsat om den medicinen. Har också funderat på AA men vet inte om jag vågar, återigen, skammen. Dock sett att dem har onlinemöten, kanske det kan fungera

vår2022
lör, 2022-05-28 - 20:09

@less12 Tänkte på det du skrev om att ångesten blir 90% värre efter alkohol. Tänk vad mycket den kommer att dämpas om du slutar? Du skulle till läkaren pga ångesten, men den verkliga medicinen verkar vara att sluta dricka eller?

less12
lör, 2022-05-28 - 20:10

@vår2022
Grattis till 7 månader! Inspirerande. Ja har gått med i alkoholprogrammet och försöker ta hjälp av rådgivarna. Ja otroligt jobbigt att försöka hålla fasaden utåt på jobbet när man är skakig, ångestfylld och mår skit. Det har hänt för sista gången nu!

less12
lör, 2022-05-28 - 20:11

@vår2022
Du har så rätt, ingen alkohol hade lett till otroliga saker för mitt psykiska mående. Problemet har väl varit för mig att jag kan tänka detta rationellt första dagarna efter en fylla, men i takt med att ångesten går ur kroppen så kommer suget igen och då blir det svårare och svårare att hålla igen.