Kom igen nu!

Har sedan september förra året varit mer eller mindre övertygad om att jag både vill och bör lägga ner det här med alkohol. Klipper med alkoholbeteendet då och då i en vecka eller två, och upplever då i överlag en påtaglig lättnad och förnöjsamhet, men är sedan förbluffande snabb på att ”tacka ja till mig själv” när jag plötsligt bjuder in mig själv till att börja om igen?! Och då håller jag igång var och varannan dag igen en stund. Blir galen på detta!!

Har läst i det närmaste alla trådar i detta forum och igenkänning med många är naturligtvis enorm. Är brutalt avundsjuk på (och imponerad av) er som håller över tid och grunnar på vad som skiljer mig och min typ av beslutsamhet från er...? Hur i h-vete kan jag låta mig själv dricka igen, lite hastigt och lustigt, när jag några dagar/några veckor innan är så sagolikt säker (gång på gång) på att det fan räcker nu! Det är inte inte värt det! Alls!!

Både mängd och frekvens är oroväckande och osunt, även om själva dryckestillfällena inte medför några direkt negativa upplevelser eller tokigheter. Slutar dricka ”i tid” (men har då eg druckit för mkt), gör inga märkliga eller oöverlagda handlingar och har aldrig typ somnat i soffan eller lagt mig utan att tvätta mig o borsta tänderna. Men dagen efter - skjut mig stenhårt alltså... Så vidrigt... Ångest och ofattbart dåligt mående på alla fronter. Om jag har druckit tex tors-lör (aldrig dagtid), blir det en ackumulerad vansinnes-baksmälla/abstinenskänsla som jag hatar och inte kan stå ut med!

Mitt liv är ganska intensivt och jag vet att jag oftast ”bjuder in mig själv till dryckestillfällen” när jag är lite överbelastad och samtidigt speedad och trött. Jag blir då stormglad när jag plötsligt kommer på att ”nämen nu tar vi och piffar upp den här aftonen med vin o bubbel!” ”JAPP” säger jag då DIREKT och tveklöst till mig själv utan att vara ett dugg intresserad av att identifiera något i HALT-modellen (som jag lärt mig om här 😊), eller att ”spela hela filmen”. Där och då vill jag inte hjälpa mig själv till en mental punkt där jag inte vill styra upp en festlighet, så att säga... Jag skiter då fullständigt i att jag typ några dagar/veckor innan fattat ett högst rimligt och klokt beslut att ge fan i att dricka, av den enkla anledningen att det definitivt inte är värt det.

Har som sagt läst här en längre tid och nu skriver jag mitt första inlägg, för att utforska om det kan vara medverkan här, som är en faktor som skiljer mig och min typ av beslutsamhet från er som finns här och som håller över tid 🙂.

Hej förresten 😊! Jag heter (inte 😅) Annabell, jag är 42 år och har ett jättebra liv med superfina relationer till barn och familj (lever utan partner), ett jobb som är givande och jag vill INTE dricka alkohol mer. 🤗

Profile picture for user Annabell

Dag 3✅👌😊! Har kikat in hos er! Härligt att du tog hem dag 2 Varafrisk 🌟❣️ Och Rehacer - starkt resonerat idag 💪🏼💚 och nu har du fyra förhandlingsfria dagar framför dig. Skönt! Vinägermamman - du känner dig ganska stabil nu ser jag 🌸🥰! Natalia - hoppas att du fick en fortsatt bra dag och sätter en ny ✅ idag❣️Hoppas att dag 4 blev fin Majaela och att du kikar in snart igen 🤗!

Imorgon då… Har haft oerhört intensiva jobbdagar nu, som avslutas imorgon kl 14. Fy farao vad less jag kommer att bli om Tjatterfjanten dyker upp 😖. Jag orkar inte med fanskapet… Just nu känns han väldigt långt bort, men jag känner på mig att han sitter och fnittrar otäckt nånstans i närheten, då han vet att det är svinbra läge att hoppa fram vid 14 imorgon och försöka förstöra mitt liv 😥. Jag SKA vakna och tycka om min lördag!! Jag hatar Tjatterfjanten med hela hjärtat och jag är rädd för det sätt han plötsligt kan ta över tankarna 😣.

Sådärja nu kan jag gå in här imorgon och läsa detta ⬆️ och förstå att det är JAG som bestämmer och JAG VILL INTE dricka.

🦆💚

Profile picture for user Varafrisk

@Annabell Skönt m dag 3✅

Är rädd att den där Tjatterfjanten kommer tränga sig på också imorgon! Dels för att det är fredag dels för att det har varit en tung vecka. Men jag SKA också vakna nykter och är dessutom pigg så ska jag upp och köra bil inte tidigt men ändå under fm och då kan jag inte ha druckit dagen före!

Heja dig och oss alla imorgon💪🏻🥰

Profile picture for user Annabell

Dag 4 ✅💚🦆. Lite nere och väldigt trött. Men tacksam över all lågmäld livsmagi som jag har omkring mig och som jag har möjlighet (& vett) att uppskatta som nykter 😊🌟🧚‍♂️.

Profile picture for user Vinägermamman

@Annabell så bra du kämpar på🤗💪🏻.
Ja, det är väl det jag upplever som jobbigast den första tiden utan A. Att man blir nedstämd och i mitt fall även orolig och rastlös. Men det går över, och i mitt fall var det helt borta från dag 5. Hoppas du är där idag! Kram🍀

Profile picture for user Se klart

Fint @annabell dag 5 idag. Bra där.
Man blir väldigt väldigt trött av att kroppen tvingas tvärbromsa = vara nykter istället för att ta några glas för att orka lite till.
Du fixar ju den här dagen, helt säker. Och det räcker bra, du vet, en dag i taget.
Önskar dig vila och lite sol idag.
Snälla barn, ibland minns jag man kunde deala till sig en rygg-massage eller så om det var långt till nästa månadspeng 💸
Kram till dig ✅🦄

Profile picture for user Annabell

Tack bästa ni 🙏 🥰! På de flesta vis är jag ändå alltid grundglad och stolt-stark när jag inte dricker och mina downs är då egentligen lindriga 😄. De är ingenting i jämförelse med hur det är att sänka sig med alkohol. Jag vet att jag kommer att få sova en frisk sömn inatt (redan hoppat i säng 😅). Jag har haft en helt okej dag. Säkert blir det sol imorgon ☀️😌. Två maxade veckor kvar och sedan semester 😊🌸💓!

Dag 5 ✅! 🦆

Profile picture for user Se klart

Jag undrar; vi borde vara liksom biologiskt rustade att klara av smärre dips och nederlag (dåligt väder, diskmaskinen trasig) utan att tillsätta kemiskt gift till hjärnan. Jag ältar savannen då och då men de kan ju inte gått om hörnet/hyddan och tagit magiska svampar när det var svårt att göra upp eld? Människan hade knappast överlevt då?
Denna utläggning pga din reflektion om att dagarna är rätt så bra- och downfall lindriga- utan A.
Nu ser vi till att ha en söndag där kraftens håvas in och läggs i skafferiet så har vi gott om livsmod för kommande stressiga dagar. Kram @annabell 🤗✅🌸

Profile picture for user Kennie

Jag såg i en dokumentär om alkohol att våra hjärnor har ett behov av något mer än vardagens bestyr och vedermödor. Att uppgå i något, ett förhöjt tillstånd. Det kan man tillfredsställa till exempel genom att träna, spela musik eller teater, fågelskådare, läsa, fiska, samla frimärken. Eller genom droger, men det vill vi ju inte, så därför behöver vi hitta vilken grej som ger oss den där känslan på naturlig väg. Jag tror det är jätteviktigt att hitta och ge tid till den typen av njutning.

Profile picture for user Sisyfos

Ja, läste SeKlarts råd om att få ryggmassage av barnen. De har sommarlov nu och jag tänker att du kanske kan passa på att utnyttja dem lite för att få lite ordning och reda om de är hemma och hänger bara. Brukade anlita mina att storstäda mot ersättning. Det fyller flera funktioner - de får lite pengar att röra sig med och jag får snyggt och fint (t.ex putsade skåpsluckor), de får sysselsättning, beröm och en glad och tacksam mamma.
Det är ok att vara trött och jag tror att den här perioden är rätt jobbig med allt som ska ordnas innan semestern. Så var extra snäll mot dig själv. Inget extra fixande och trixande för andra. Vila, återhämta dig och pyssla om dig de här två veckorna.

Profile picture for user Se klart

Här står hon nu 👓🤓👓
Du tänker kanske; orkar icke med, och så två maxade veckor till semester.
Men då ska du vara nykter. Lika bra att sätta igång.
Alternativet gör dig- och alla människor- bedrövade, olyckliga och så småningom sjuka. Det är ingen sommarpromenad.
Där är du inte. Du är i en onsdag där du har alla chanser. Alla. Ta en. Kram ❤️

Profile picture for user Annabell

Tisdag onsdag torsdag i gropen. Jag måste stå ut idag. Idag är en så god dag som någon att ta chansen.

Jag börjar tappa tron på mig själv. För trots att jag inte vill något hellre än att inte dricka och ha ett nyktert liv, så dricker jag ju. Om och om igen. Och jag fattar inte varför. Eller på sätt och vis gör jag det:
1: Jag vill gå över till (eller bjuda hem) vänner och syskon i solen (regnet, snön…), som jag alltid gjort, och vara uppspelt och obekymrad och spela musik och fixa med mat och spela fotboll etc. Om jag gör det så föranleder det orsak nummer 2: det startar en oro/ångest inombords och då vill jag inte ha den oron, utan vill byta ut den mot det där obekymrade igen. Om jag då ger mig på det så kommer orsak nr 3: En grundmurad trötthet tar över och då vill jag inte ha den tröttheten, så då tankar jag med vin för att orka fortsätta ”ha kul och fixa med allt”. Då är jag inne i en snurr där jag dricker typ alla kvällar som jag inte har kvälls- eller tidiga morgonaktiviteter som omöjliggör att dricka. Tillslut kommer en dag (som idag) då jag vet att jag inte orkar mer och vet att jag måste stå ut med oron och tröttheten. Jag är rädd och jag fantiserar om livet som jag vill ha det - och har haft det - där jag inte dricker utan lever istället. Längtar och vill vill vill. Sen går dagarna, få eller flera. Jag blir starkare och lugnare. Och plötsligt står jag där på 1 ⬆️ igen… Och när jag är på 1, så VILL jag inte ens stanna upp, tänka efter, välja omsorgsfullt… Jag VET där och då vilka konsekvenserna kommer att bli, men jag vill inte vara den personen som får de konsekvenserna, så jag trycker aktivt in den vetskapen i ett litet hörn i huvudet och trallar iväg. 1, 2, 3 och sen en dag som den här. Alla som jag umgås med vet om det här. De är alltid uppmuntrande och peppande när jag inte dricker och skulle aldrig försöka övertala mig att dricka. Men de uppfattar å andra sidan inte mitt själva drickande som problematiskt egentligen - mer självuppspöningen och ångesten som jag hamnar ni. Så de tar mina ”svängningar” (hatar dricka - dricker ”obekymrat” - hatar dricka etc) med ro så att säga. Vilket är lite förrädiskt. Jag är (som jag förstått att väldigt många här är/har varit) en sån som dricker till synes ”kontrollerat” - dvs i bemärkelsen gör i princip aldrig några tokigheter eller verkar klappkanon. Men det blir alldeles för mycket och ofta, jag mår dåligt på totalen och jag orkar och vill inte leva så.

Nä, det är inte för tunnisar det här, som Se klart brukar säga. Och klurigare nästan, när man inte har så många uppenbara botten-noteringar att påminna sig om från själva dricka-tillfällena… Det man upplever inombords dagen/dagarna efter är fullständigt vidrigt, men verkar ju blekna tyvärr. Och de falska ”skimmer-tankarna” tar över.

Det här med att komma in och skriva att man börjar om på dag 1 igen och igen känns inte bra. Men det känns ännu värre att bestämma sig för att sluta skriva…

Många kramar - och tack för att ni kikat in 🤓❤️!! 🦆

Profile picture for user te

@Annabell Förståelse och omtanke från mitt håll. När jag tog vin till maten sist hamnade jag också i gropen i flera dagar. Och det där dagarna i gropen blev en så stark påminnelse om varför min ambivalenta relation till alkohol definitivt måste vara över nu. Oavsett. Tungt, men lärorikt. Och en känsla av lite äntligen också. Se framåt. 🦄

Profile picture for user vår2022

@Annabell Så jäkla eländigt med den där jäkla alkoholen som hela tiden kidnappar hjärnan. Att den hela tiden lyckas förvrida tankarna och att man bara kör på och skiter i konsekvenserna. Att det som utvecklas är ett undvikande beteende och man vänder ryggen till. Finns det något annat du inte tänkt på som du kan stoppa i din verktygslåda💼? Kanske ska du prata om hur det verkligen är för dig när du dricker för dina vänner? Så att det kan stödja dig till att avstå? Kanske ta en kontakt med vården, medicin mot sug?

Kämpa på, ta kommandot i ditt liv. Det går och som du tidigare konstaterat, det är bara att inte dricka som är den enda vägen till nykterheten, till det liv du vill ha. Kramar❤️

Profile picture for user Se klart

Vad bra att du skriver ner alla de här sakerna @annabell
Jag tänker att olika utvecklingar måste hitta nån takt, det som händer innerst inne och ytterst ute.
Jag tänker att det också stressar dig och gör dig frustrerad de här dag 1,1,3
Vad skulle det kunna vara? Hitta takten inne i dig på något vis?
JAG ger ju sannerligen inte upp hoppet om dig och det gör inte du heller. Imorgon ska jag skriva lite om mina erfarenheter av att inte nudda botten under många år men sedan göra det. Tyvärr tyvärr är detta mycket vanligt och en sorglig utveckling. Jag önskar dig slippa det, men vi kan ju inte göra varandras resor, även om jag lätt skulle ge dig 100 av mina dagar.
Vi får tänka lite. Kram från din glosögda skolgårdsvän som du inte verkar slippa ifrån. 🌸😍🤓

Profile picture for user Kennie

Hej,
Jag tänker när jag läser ditt senaste inlägg att en anledning till att det är svårt att bryta är just det där med att du inte blir plakat och ställer till drama när du dricker. Det var samma för mig länge, jag kände att något var fel, men hade lätt att vifta bort det när andan föll på. Sen kom den där våren med allt fler minnesluckor, och till sist en fylla då jag typ gick i sömnen och var okontaktbar. Då fattade jag att jag var på väg nedåt och det gav mig kraft att bryta. Du vädrar brandröken och drar klokt slutsatsen att du behöver fly, men än så länge är elden på avstånd. Vill få fram att jag fattar att det är svårt när det är så. Men följ din instinkt, backa innan stupet, för som vi alla härinne vet så är beroendet progressivt, när man halkat tillräckligt långt ner blir det svårare att uppbåda den handlingskraft man behöver..

Profile picture for user Se klart

@annabell jag sitter och väntar på att bilen ska ladda klart i metropolen Mantorp… Igår träffade jag lite folk och en vän berättade om en fest härom helgen som hade slutat vid 05. Hon berättade så roligt, jag tänkte ”det där var ju MIN fest”.
För 20, till och med 10 år sen, var det en typiskt-mig-fest. Jag hade slutat dricka och övergått till att dansa, med nån stöd-öl under natten, hade prommat hem i fågelsången och sovit några timmar.
För 5 år sedan hade det varit annorlunda, inte främst för att jag är äldre utan för att jag hade druckit för mycket. Kommit hem vid 02-03, inte riktigt kommit ihåg sista timmen. Haft ångest när jag blivit påmind. Och druckit ett par glas samma kväll för att döva ångest. (Och så nästa dag igen- för stressen, tråket.)

Det är så väldigt klurigt med denna progressiva utveckling, man hinner inte med. Och det tror jag många av oss som länge varit lite i överkant men inte trillat utför- har upplevt.
Känslan att dra sina vän bort från stupet är stark. Men det här är ju egentlig inget du ska springa från. Och jag tänker också att det kanske passar dig, eller är smart att dela upp sin nykterhet på tex 3 månader, ett år, och hinna tänka, och samla bra dagar, under tiden.

Jag hade ju några riktiga skit-tillfällen som ju ligger i grunden för mitt beslut att inte dricka mer, har skrivit om dem många gånger.
När jag så småningom blev nykter så insåg jag att många många fler tillfällen gick att räkna in i det skadliga drickandet.
År av att förhöja, eller minska fallet, fallen.

Jag fastnar i det som du beskriver som roligt och lite obekymrat - som är något av startpunkt för att argument går och lägger sig längst in i en garderob.
Laga mat, spela fotboll- men också ”fixa med allt”. Bakom de tre generiska orden finns väldigt mycket arbete, ansträngningar, kämp.
Ibland är detta svårt att kännas vid- inte minst i nyktert tillstånd. Hur mycket det fixas med allt av oss som fixar allt.
Jag hällde vin på denna fixar-brasa. Det var mitt sätt att orka. Och att slipp riktigt se och förstå allt som jag ansvarade för- för jag kunde inte se något alternativ?
VEM ska- om inte jag.
Visst, ”be om hjälp, dra ner på krav”, allt det där.
Det låter också lätt men är i själva verket hela nyckeln. (Bonusen är ju att man som nykter blir mindre trött av att sköta allt. Bonus två; man ställer till en del även under blygsam alkoholism, vilket framgår när man slutar= inte lika mycket att sköta om.)
Andas lite. Lokalisera, som Bruce Springsteen sjunger, ”a leap of fait”.
Helt hundra på att du har den inombords, det modiga klivet att förändra. Jag känner på mig att du redan övat på sånt i ditt liv.
Du är så värdefull, glöm inte det. Kram 🥰

Profile picture for user Annabell

Tack så jättemycket för era hälsningar, kloka tankar, medkänsla och stöttning ❤️❤️❤️! Har försökt ta det lugnt idag och åkte och handlade först efter kl 15… Har inte riktigt bra tillgång till hjärnan känner jag. Är väldigt vimmelkantig och lite små-rädd nu på eftermiddagen… Jag längtar tills det gått några dagar till. Har pratat lite mer ingående om det här nu med några av vännerna och verkligen beskrivit hur det egentligen blir för mig i ett dricka-liv. Vad det gör med mina dagar, min självbild, min kraft och trygghet. Det är verkligen ingen som tycker att det är värt att jag ska dricka om det blir så här. Men de uttryckte också att det är svårt att hoppa fram och säga ”Nej - stopp Annabell!” om jag sen kommer farandes med ett vilja-dricka-vin-humör igen… Och jag förstår det och det ska inte behöva vara så. Det måste vara upp till mig.

Igen - tack för att ni finns och hjälper mig ❤️! 🦆✅

Profile picture for user Se klart

Ta bara en dag taget.
Kan man tänka sig:
1. När spelafotboll-laga mat och fixa allt- mode kommer och vill spralla till dig och livet- när allt det kommer: återkalla morgonen löfte.

2. Som du alltså högtidligt har avgett.
Idag dricker jag inte. Redan innan du kliver upp.
Inte ”hoppas” ”tror” eller ”troligen inte”
Bara: IDAG dricker jag inte.
Allt annat kommer senare.
3. Messa ett par kompisar som kan hjälpa till att checka av läget under dagen och eftermiddagen.
4. Orka med att vara allt det som känns, och säg som det är: idag får ni backa mig.

5. Du får gärna skriva till mig och vi kan komma överens med admin om att de får lämna ut varandras mailadresser (med samtycke) så kan vi skrivas när som.
Om det kan vara hjälpsamt?

Femstegamodellen kan vi säga att det är. (12 verkar jobbigt och du har troligen inte jättemånga du måste bekänna för eller skämmas inför)
Kram. Yrslet är övergående. Imorrn är du skarp och fri 😍🌱✅🦄

Profile picture for user vår2022

@Annabell Jättebra att du pratat med dina vänner om hur det egentligen är för dig. Att ni kan prata om det och att de förstår och samtidigt att det är svårt för dem att stoppa dig om du är på ett visst humör. Tror ändå att det är verksamt att du berättat och att de lyssnat, du har tagit upp det på ytan och nu får budskapet landa hos er alla. Kanske kan er samvaro bli på ett lite annorlunda sätt nu när du berättat? Kanske kan de stödja dig i att ni inte behöver dricka för att umgås? Nu när det är uppe på ytan så kanske det blir lättare för dig att inte dricka, då dina vänner vet hur det blir för dig och du behöver inte låtsas vara en superkäck fixare på alla sätt och som inte ha problem med att dricka. Du var jättemodig och stark som berättade för dem, sann och ärlig.

Om några dagar mår du bättre igen och hjärna kommer att funka bättre. Stå ut och kämpa på! Du kan💪❤️

Profile picture for user Annabell

Ja! Femstegaren ser väldigt lovande ut ✨

1. Idag uttryckte jag precis det där till en vän - att jag VET så väl att om jag bara skiter i att gå igång - och gå fel - när det där sprall-kallet kommer, så är jag ju ALLTID svin-nöjd och oerhört lättad redan efter ca en timme!
2. Varje morgon som jag vaknar och inte har druckit är jag så genuint genomgripande lättad och tacksam så att jag kan fälla en tår. Jag skulle kunna skriva på vilket kontrakt som helst då, att jag inte ska dricka den dagen (det kändes så alla 87 dagar i vintras). Sådana morgonlöften har visat sig hålla tunt på sistone kan man säga… Så det blir att testa att uttala löftet högt (rent verbalt), och sedan tänka ut ett sätt att också hålla mig själv ansvarig för det löftet sedan (vilket jag inte riktigt testat i en sån tydlig bemärkelse).
3. &⬇️
4. Ja. Som Vår också är inne på. Tydligare och mer daglig och direkt efterfrågan om backning från nära och kära. Blir också som en påminnelse till vännerna om vad jag EGENTLIGEN vill (även om jag skulle uttrycka nåt annat mot eftermiddagen…🙄).
5. ❣️🙏😭❣️

Lite fri och lite stark och bara liiiite yr idag 🥰✅🦆

Profile picture for user Se klart

Sprall-kallet är sug, det går över. Det har aldrig hänt att det inte gått över. Det är i huvudsak kemi, och max en timme tror jag forum-vetenskapen säger- allra oftast kortare.
Kanske behöver du lite repetition nu när du främst fokuserat på din egen (inbillade) oduglighet? Du vet, hjärnan och dopaminer samt hur alkohol får ångest att blomma som riktigt svulstiga pioner. Överdådigt på det hemska sättet.

Efter midsommar ska sommarskolan handla om vidareläsning kring att be om hjälp.
Jag vet själv mycket lite om det.
Jag nästan hitte-på-ber-om-hjälp.
Forumet har varit min bästa övning.
Det är en klurig grej, men ofta behövs det- för att man ska klara en vardag där man tidigare druckit för att orka. Be om hjälp- och dra gränser för vad man orkar med- trots att bilden man gärna vill förmedla om ”klarar-allt-personen” får sig en törn.
Varför jag kom på det nu var för du skrev att du pratat med vänner om vad du behöver och det kallar jag viktiga kliv i denna stundtals snåriga skog.
Kram till dig 🌱

Profile picture for user Annabell

Det HAR ju aldrig hänt att sug inte går över! Satt länge sysslolös och småkikade på en fotbollsträning idag. Jag tänkte på tråk och vad det egentligen är för nånting. Det är ju egentligen i så hög grad en inställning bara! Jag har aldrig tråkigt på riktigt egentligen. När jag är i en dricka-period så låtsas jag tråk ibland. För att tjatterfjanten ska få studsa igång och vinna. Satt där på träningen och iakttog mig själv låtsas-tråk-tänka om kvällar som ska gå utan vin, och blev verkligen nöjd när jag såg igenom mig själv och synade låtsas-tråket och bytte inställning. Har sedan dess haft en oerhört otråkig kväll med bilutflykt till superfint friluftsområde, med kidsen som fick hänga ut huvudena genom bilrutan bara denna gång 😅. Det är totalt otråkigt att inte dricka, om man bara tar sig samman och synar & lägger ner sitt eget tråk-tänk och tänker/gör nåt annat. Det är ju bara falskt ändå! Man sitter där och blå-ljugs-tänker helt enkelt. Och sug går alltid över. Och när det gör det, så vet man ju alltid att man blåljög när man satt där och tänkte ”vadå- det vore/blir väl härligt att ba dricka ändå för sjutton!” Det var nog bra att jag satt där jag satt en stund idag, så jag liksom hann syna mig själv och aktivt styra från tråk-tänk till sann-tänk om livet 😅.

Se klart ❣️ Jag har skickat ett meddelande till dig igår via admin m min mailadress och om du skriver till dem att du vill ta emot det, så skickar de detta till dig (tror jag 😅).

Kram 🦆🌸☀️❤️!

Profile picture for user vår2022

@Annabell Härligt! Ja, vad var det nu Alfons pappa sade ”man måste ha tråkigt för att kunna ha roligt” något i den stilen om jag minns rätt😁. Eller var det någon annan som sade det? Men hur som helst så är det ju så det är.

Kram💕

Profile picture for user Se klart

Så bra av dig @annabell
Jag brukade själv-suggerera stress och stön och stånk för att ”nämen nu MÅSTE jag bara ha ETT enda litet glas för att allt i mitt liv är så FRUKTANSVÄRT stressigt”
Blev chockad sen över att det inte var en ständig stress och plåga att leva sig igenom en tisdag. Kram kram till dig 🌸

Profile picture for user Se klart

Så bra av dig @annabell
Jag brukade själv-suggerera stress och stön och stånk för att ”nämen nu MÅSTE jag bara ha ETT enda litet glas för att allt i mitt liv är så FRUKTANSVÄRT stressigt”
Blev chockad sen över att det inte var en ständig stress och plåga att leva sig igenom en tisdag. Kram kram till dig 🌸

Profile picture for user Sisyfos

@Annabell skrev ”Det är totalt otråkigt att inte dricka, om man bara tar sig samman och synar & lägger ner sitt eget tråk-tänk och tänker/gör nåt annat.”
Jag instämmer SÅ mycket i det du skriver. Jag har ju egentligen aldrig gillat att dricka eller gillat ruset så den rosaskimrande bilden av vad alkoholen tillför i många sammanhang har aldrig stämt för mig.
Jag blev heller aldrig någon partypingla. Den effekten fick jag aldrig. Drack kanske aldrig tillräckligt mycket för det eller så blir jag inte glad av att dricka.
Vad jag menar med inlägget är att jag tycker att man ska syna roligheten i att dricka. Att uppleva sin student t.ex. i ett halvrus. ÄR det roligt? Blir studenten t.ex.roligare med alkohol eller ÄR det roligare att vara med helt och fullt (ofull)?
Jag tycker att bilden av att det blir guldkant på tillvaron med alkohol inte stämmer alls för mig. Inte ens de år när jag var mycket måttlig. Alkoholen gjorde mig lite seg, initiativlös och det tillför väldigt lite till något som redan är kul. Tänker på skidåkning t.ex. skidåkning är kul och efter en dag i backarna är det underbart att slappna av. Gör man det med alkohol blir det en helt annan kväll än annars. Den underbara tröttheten efter en dag med frisk luft räcker långt. Den toppas inte av vin. Tvärtom tänker jag. Det är föreställningen om att det är lyxigt som gör det till en bra idé.
Tänker att en del av det du räknade upp 1, 2 och 3 där ovan om viljan att skapa fest och undvika tråk, kanske egentligen också handlar om en föreställning om hur livet ska vara. Som ett övertrött barn på fest som bara springer och springer för att undvika att somna. Kanske är det alkoholen som bränsle som är intressant för att man inte ska fatta att man är trött. Trött och TRÅK är inget för rastlösa själar. Eller så är Tråk som du beskriver ganska roligt och man får vara med helt och fullt (ofull).

Profile picture for user Rehacer

@Annabell
Ett riktigt bra och tänkvärt inlägg!!
Det är inte så kul att dricka, man blåljuger bara för att man ska övertala sig själv. Bra när man som du kan se igenom det. 🧡
Ha en fin tisdag! ✅

Profile picture for user Annabell

Glad midsommar alla 🍓💕🤗! En vecka nykter 😊🦋. Firat så fint hela dagen och badat massor i (ganska) varmt hav 🌊! Nu börjar semestern! Med en köksrenovering… 🙄 Och en liten tripp på ett par-tre dagar. De jag ska besöka kommer inte att vara ett dugg nyktra… Men det ska jag vara! 💪🏼🦆✅. Kram 🥰!

Profile picture for user Se klart

Vad fint @annabell en VECKA är nånting och värd att hålla i. Gör det, kosta vad det kosta vill (nykter är inte dyrt i längden tvärtom men kan tarva en massa ”unn” de första veckorna)
Kram ❤️✅

Profile picture for user Rehacer

@Annabell
Blir glad över att läsa om dina nyktra dagar, suveränt gjort! Jag tar nya tag nu, drack på midsommarafton. Men måttligt, vill ju verka normal och inte visa att jag har problem. Så det var lugnt och tog bara några glas. Men la märke till andra som inte tog det måttligt, sura blickar från deras fruar osv.
Ha en underbar semester och hoppas köksrenovering går smidigt!
Kram 🤗

Profile picture for user vår2022

@Annabell Härligt med en nykter vecka och att semestern börjar. Har också köksrenoverat en semester för några år sedan, både jobbigt och roligt men det blev ett fint resultat😁. Henne fin nykter tripp, det kommer att vara så värt det!

Ha det gott!🌞❤️

Profile picture for user Annabell

Hej igen 👋 alla fina forum-människor 💖! Jag tittar in för att jag vill se hur ni har det, skriva till er hur läget är för mig och också för att dela en tanke om återfall och hästar 😊!

När det gäller alkohol och upprepade återfall/snedsteg (dag 1 igen och igen… som det ju varit för mig) och det här med ”bara-att-hoppa-upp-på-hästen-igen!” vill jag bara dela med mig av hur jag har känt och tänkt (alltså utifrån hur JAG har upplevt det)… Så här ser jag på det (inte så här ÄR det): Att bara ”hoppa-upp-på-hästen” när det gäller alkohol och återfall är nästintill omöjligt. Det handlar om att desperat och typ blind kräla sig fram till hästen, få en spark, grina, gräva en tunnel fram till hästen och försöka smyga sig upp på den bakifrån, flyga rakt av, skita i hästen fullständigt en stund, böna och be till hästen att man ska få komma upp, hästen kutar iväg fem km, bestämma sig som satan för att man ska upp!, åla sig fram fem km i sitt allra sämsta skick mot hästen och sen inte ens orka klättra upp på den, komma upp tillslut, hästen rör sig inte ur fläcken, tröttna och självmant hoppa ner i leran igen, desperat och typ blind kräla sig fram till hästen…etc etc - på repeat. Och allt det här slitet med att komma upp på hästjäveln ska göras parallellt (helst omärkbart), med att det övriga livet ska pågå och man utåt sett verkar helt normalglad och powerful. Det är egentligen ofattbart att man nånsin kan glömma hur jäkla svår hästkampen är och hur dåligt man mår medan man håller på med den…😞.

Efter tre månader nykter hoppade jag av hästen i mars och gick tillbaka till gropen. Sedan dess har jag hållit på med hästkampen på repeat länge… GÖR inte det misstaget om du är en av dem som hållit dig på hästryggen ett tag! Gör det bara inte! Det. Kommer. Sannolikt. Inte. Att. Gå. Bra. Att-ba-dricka-lite-vin. Då hade du inte varit här på forumet. (Måste nämna att Kennie är undantaget, men du kommer aldrig att kunna göra som Kennie för hon dricker typ nästan aldrig och isf bara ett (på riktigt 1 alltså) glas - det vill inte du egentligen, erkänn! (Eller okej, om du nu på riktigt vill eller redan kan/gör det så kan du bara bortse från det här snacket 😊)).

Nu har jag tagit mig upp på hästen igen för ett (för mig betydande och avgörande) antal dagar sedan (okejdå, det är bara 17 😄). Jag tänker göra vad som helst för att sitta kvar på hästen nu och aldrig mer behöva göra hästkampen!! Till dig som kanske precis håller på som värst med hästkampen - försök kämpa dig förbi tio dagar på rad till att börja med! Då har du skapat en liten, men viktig, lucka mellan dig som den du vill vara, och dig som den som ofta tvärbestämmer sig för att dricka trots att du hade bestämt dig för nej. I och med luckan kan så smått en annan sorts ”kamp” börja. Den skriver jag inget om nu för den är nystartad och i sin linda här hos mig (känns mycket ljust, fint och ganska o-kämpigt än så länge, men en slags medveten, beslutsam rörelse pågår)😄, men de som vet har ju berättat att det handlar mycket om att lära sig leva och ta hand om livet - som det är.

Massor av stora kramar till alla 🥰!! Och styrka och pepp 💖✨. 🦆

(Ps. Och såklart - uppriktigt grattis om du är en sån som faktiskt KAN hoppa-upp-på-hästen med enkelhet😀! Det här ⬆️ med hästkampen är som sagt bara min uppfattning om- och erfarenhet av hur det blir när man tänker ”äh, jag tar väl lite vin som vem som helst för bövelen”. Och kanske några känner igen sig ❤️)

Profile picture for user Ny dag

@Annabell Vad bra att du har 17 dagar ”i bagaget” nu, man känner sig alltid lite bättre då (själv dag 14). För mig handlar hoppa upp på hästen att bryta drickande, att återgå till att leva nykter igen. Jag vill aldrig mer trilla av för det är precis så jävligt som du beskriver det. Ett rent helvete utan omskrivningar. Som ett stöd kan jag förutom att skriva/läsa här rekommendera Annie Grace och Craig Beck - deras böcker och på youtube. Läser själv återigen Annie för att samla fakta o kunskap om alkoholen. Kram och styrka till dig och alla🥰💪❤️

Profile picture for user Varafrisk

@Annabell Jag är ju rädd för hästar men jag ska till mig den där hästkampen ändå👍🏻 Min dotter ska bli med katt i slutet av augusti. Är hundmänniska så det där m katter är lite svårt. Nu får jag ta till mig både hästkampen och bli ”kattmormor”💪🏻

Grattis t 17 dagar❤️

Profile picture for user vår2022

@Annabell Härligt att höra att du sitter på hästryggen sedan 17 dagar!💪. Spänn fast dig ordentligt och sätt fötterna stadigt i stigbyglarna. Kämpa på, det kommer att gå bra! Kram❤️

Profile picture for user Sisyfos

Du är för underbar, AnnaBell. Ja, stanna kvar på hästryggen nu. Kan se dig rida bort i solnedgången i lagom maklig takt. 17 dagar är riktigt bra, då har du och hästen hittat varandra ordentligt.

Profile picture for user Rehacer

@Annabell
Ridning är verkligen inte min grej, inte hästar heller! Kanske därför jag har såna problem med att stanna kvar på hästryggen. Kastas av med jämna mellanrum och det tar mig då en dag eller två att ta mig upp igen.
Hoppas du har det bra nu. Tänker på dig ibland, även om jag inte är här så mycket nuförtiden. Har inte helt orken att följa med i allas trådar tyvärr, fast jag vill. Jag hejar på dig, det kommer jag alltid göra.
Mot solnedgången skumpar vi på på våra hästar!
🤗