Är ny här idag....
Besviken på mig själv. Tänkte att ikväll ska jag njuta SAKTA av EN öl. Men den ölen blir till två, tre, fyra, fem o ännu fler o sen leker livet. Dagen efter vaknar man med dåligt samvete o ångest. Försökte i eftermiddags tänka att jag ska vara nykter men så TRIST. Fattar att jag måste sluta men känns som att jag kommer gå in i en mörk tunnel...

Fredag igen. Läskig veckodag. Sitter ensam i soffan o känner bara tomhet och längtar efter ett glas vin. Blir väldigt rastlös. Hade jag druckit vin nu hade jag liksom varit nöjd med att göra ingenting. Hmm, undrar hur helgen kommer sluta?

@less12 Tack för dina ord! Jo du har så rätt.
Tänkt mycket på varför jag börjat dricka mer sista åren. Min man köper hem många flak öl som han har i vår källare. Med mitt ex var det aldrig så. Jag köpte en flaska vin att dela till fredagsmyset. Visst minns jag att man ville ha mer när den var slut, men det fanns ju inget mer. Menar inte att det är min mans fel, men att ha fri tillgång till alkohol kan vara farligt.
Hoppas du mår bättre från din ångest nu. Vi får kämpa på!🤗

@Nini ja verkligen, att hela tiden ha tillgång till alkohol gör det både svårare att hålla sig nykter men även att sluta dricka när det väl satts igång. Tack, jo men det börjar släppa, lyssnar på alkispodden, det hjälper mot ångesten, just att man dels får en tro på en nykter framtid men också om att andra sitter/har suttit i exakt samma sits.

@Nini Livet kan vara skittråkigt utan alkoholen. Men det är inte det som gör det tråkigt. Det är beroendet som gör dig rastlös och får dig att tro att det inte finns nått annat sätt att bli glad på. Kolla på en löpare som springer sin mil varje dag. Om han skadar foten finns det ju inget han kan göra som ger honom den belöningen han är van vid. Lite samma sak. Jag har saknat ruset och det positiva många gånger sen jag lade ner. Men när jag tänker tillbaka så funderar jag å hur länge det är kul på en kväll och hur värt det är det dagen efter? Jag tog nyss återfall mitt när livet funkade som bäst och helt från klar himmel. Men inte med alkohol. Den föraktar jag. Fan vad jag ångar mig nu och måste börja om för att alla ska kunna lita på mig igen. Särskilt jag själv. Men två år utan alkohol kunde jag fira med ett glas vatten igår iaf. Resten är en en ny grej som jag nu får reda ut så det inte händer igen. Och utredning ska det bli. Och allt jävla stöd som finns att få som funkat förr. Lärt mig en läxa av att känna varningssignaler och ta dom på allvar och göra nåt fort innan den där kommer fram och hittar på vägar att självmedicinera. Lite klokare, men med en jäkla bakläxa!