Hej!
Efter en veckas finurlande kring om jag ska ta upp skrivande som en del av mitt experiment så har jag valt att ge det ett försök. Varför jag valt denna kanalen är för att jag kan vara anonym, och det är en väldigt stor lättnad i att kunna skriva och prata fritt.

Jag har en kanske inte helt normal relation till alkohol, men klassar inte mig som alkoholist.
Jag hade velat testa att ge kroppen och knoppen en ärlig chans av total nykterhet i 3 månader.
Jag har varit nykter i någon månad här och där och någon 100dagars utmaning osv, men aldrig gett det 3 månader med aktivt reflekterande. Varför jag valt vidare livet är att jag inte endast kommer vilja skriva om Alkoholens påverkan på mitt liv. Jag har skrivit på denna sidan för några år sedan när livet var tumult, och det gav mig möjlighet till reflektion. Vi får se hur mycket jag kommer skriva :)
Nu kör vi.

Ta hand om er.🌸
Ella.

Tjena!
lite skrivkramp i hjärnan men vet att det är nyttigt att få ut tankarna. Om inget är det intressant att läsa när tiden går och erfarenheter byggs på. De tankar som främst gått runt är inte att avstå alkohol eller att jag känner något sug, för det gör jag inte. Däremot tänker jag mycket på hur jag ska hantera situationer framgår med vänner, för oftast förekommer det vin när vi ses.

För info så är jag barnfri, bor själv och dejtar inte någon just nu. Bor i Sthlm.
Stabilt jobb och några goda nära vänner. Livet är tryggt. Jag känner mig trygg i mig själv. Är ganska hundra på att jag har ADHD, och det påverkar såklart livet en del. Men jag försöker hantera det så gott det går :)

Vidare till dagens och egentligen veckans funderingar. Tänk om mina vänner lixom försvinner eller inte vill hänga med mig när jag inte vill dricka vin. De flesta vet att jag skippar alkohol i perioder, oftast för att jag själv märkt att det blivit för mycket på det senaste och att jag behöver vila kroppen från A. Det är ganska slitigt att dricka alkohol har jag märkt, speciellt efter 30 och det syns på kroppen, speciellt i ansiktet.

Samtidigt funderar jag på total nykterhet i mycket längre period än 3 månader. Delvis för att jag tror att alkoholen lite håller mig tillbaka i livet, eller så är det för att nykterheten lockar för att jag aldrig varit nykter längelänge. Antagligen är väl livet lika mycket upp och ner som när man dricker (kanske mer upp ifs). Men jag tror inte att något magiskt kulle hända och att alla "låga" stunder skulle försvinna.
Jag vet inte... En tanke slog mig här på kvällskvisten att jag skulle kunna söka om hjälp för utredning igen om adhd om jag varit nykter en längre period. Kanske försvinner vissa traits när hjärnan fått vila från berusning. Ge belöningssystemet en ärlig chans att reparera sig.

Ja ni hör ju. Mycket tankar, men är ändå lugn i sinnet. Troooooor jag går in på vecka 3 i morgon som nykter. kanske kan vara bra att ha ett startdatum. eller kanske ett slutdatum. Nyår kanske. Vi får se :)

Ta hand om er 🌸
/Ella

@Ella90 Välkommen hit! Klokt att sikta på 3 nyktra månader. Efter 3 månader händer mycket, men även vid månad 6-7. Och år 2 som nykter är också häftigt - då har man i princip gjort allt nykter tidigare och slipper helt att lägga energi på det.

Gällande dina kompisar är det klokt att undvika fest och frestelser i början. Bjud med dina vänner på promenader, lunch, brunch eller någon aktiv sysselsättning.

Efter en tid då du är tryggare i din nykterhet är det enklare att delta i festligare sammanhang. Tyvärr blir det rätt trist när de börjar fyllegagga, men då brukar jag smita hem.

Kram 🐘

@Ella90 Välkommen hit! Vad bra att du vill vara nykter i tre månader för att undersöka hur du mår som nykter en längre period. Det är först efter en längre period man kan se den verkliga skillnaden. Mycket hände i början av min nykterhet men det stora skillnaden märkte jag mellan 3-6 månader, både psykiskt och fysiskt. Själv har jag valt att leva nykter i resten av mitt liv och har nu varit nykter i drygt 11 månader. Livet har gjort en helomvändning och jag mår så mycket bättre på alla plan. Aldrig mer alkohol som gjorde mitt liv till en misär.

Allteftersom min tid som nykter gick har jag blivit så stolt över mig själv och finner inga problem med att inte dricka när andra gör det. Andra har accepterat att jag inte gör det och skulle det vara så att någon inte accepterar det, är det nog inte en person jag behöver i mitt liv.

Det kan nog vara bra att göra en utredning för din egen skull. Kanske får du bättre verktyg och förståelse för hur du fungerar och vad som kan trigga dig. Riktigt bra gjort med tre veckors nykterhet, grattis!🥳. Ha en bra dag!💕

Hej på er Vår2022 och andra halvlek. Kul att ni kommenterade och tack för tips :)

Ser inte direkt alkohol som en frestelse inte heller svårt att vara nykter på kalasande, så det blir nog inga problem. Däremot när jag och mina vänner umgås brukar vi dela på en flaska vin osv. Det jag klurat på är hur dynamiken kommer förändras i vår vänskap, eller om den ens kommer påverkas. Jag vet inte, har inte provat men vi märker ju inom sin tid nu :)
Har bett om utredning tidigare för ADHD, men eftersom jag klarar skolan med betyg och högre studier så la dem ner utredningen. Skam den som ger sig. Om inge annat kommer jag spara ihop och göra en utredning på egen bekostnad.

De jag funderar på en del idag är hur min kropp kommer reagera på en sådan pass lång nykterhet (i mina ögon).
Jag hoppas att jag kommer tappa lite centimeter för just nu känner jag mig som en blobb. Helt okej att vara en blobb men jag vill vara en mindre blobb. I kväll ska jag testträna för en träningsgrupp och se om jag håller måttet. Det ska bli väldigt kul och jag ser fram emot det. Klart jag känner mig osäker på att de kommer döma min prestation, men jag vet att det mesta sitter i huvudet så försöker skicka snälla och omhändertagande tankar så fort osäkerheten slår till.
Var några år sedan jag simmade så jag hoppas att tekniken iaf finns kvar, men kondisen och styrkan kommer jag få starta om med. Ska bli riktigt roligt att se kroppens respons om några veckor. Jag är optimistisk.

Börjar bli mer och mer säker på att jag vill köra 3 månader på raken. lite kul för när jag såhär velar håller jag mig från att ta ett glas vi för att jag inte helt bestämt mig. Kanske ska vela hela vägen till jul XD
Nu undrar i kanske varför jag skriver här, jo när jag väl tagit det där andra glaset så räcker det oftast inte och jag vill dricka hela flaskan som sen eskalerar till boxen eller när alkoholen tar slut hemma(därför har jag aldrig alkohol hemma). Så jag vet att det inte är helt normalt drickande. I know this. Förr i tiden när jag skrev väldigt mycket här så fick jag oftast en del dåliga konsekvenser av mitt drickande, därför jag börja skriva delvis men oxå för att kunna sätta ord på mina känslor och beteenden.

Idag är jag på en helt annan plats i mitt utgångsläge och resan har varit lång för att komma till den plats jag är idag.
Nu vill jag mest ge mig själv en helt ärlig chans till att faktiskt ta mig an livet, för jag älskar verkligen att leva. Att vara närvarande och ge mig själv en riktig riktig chans på riktigt.
Ska bli spännande att se vilka hinder och chanser jag kommer notera detta kvartalet.
Häng med det blir kul ;)

Ta hand om er 🌸
//Ella

@Ella90 Jätteroligt att du ser detta som spännande, vilka hinder och chanser du ska upptäcka om dig själv. Det liknar sättet jag tänker om min nykterhetsresa. Jag såg och ser det som en utmaning som jag ska klara av och att jag har en tilltro till min egna förmåga. Jag utforskar nyfiket vad som sker inom mig själv, mina tankar och känslor. Hur jag hanterar dem själv och gentemot andra. Att utgångspunkten är att vara ärlig, sann, öppen i sinnet och även om andra. Att jag inte vet det jag inte vet, men att vill utforska det och lära mig mer. Likadant har min vikt och kondition varit en utmaning jag velat ta mig an. Det har gett goda resultat och framgångarna har fått mig att må bättre både psykiskt och fysiskt. Jag vill verkligen träna och det har blivit ett naturligt inslag i mina vanor. Nykterheten har har lett mig till en annan dimension av livet, en ny chans att upptäcka det på nytt. Ett liv i harmoni och kontakt med mig själv och min omgivning och där jag är närvarande och tillgänglig.

Vad gäller velande är det en beslutsprocess man ofta underskattar. Man kanske bestämmer något och sedan ändrar sig, bestämmer något nytt och ändrar sig eller att man inte riktigt kan bestämma något. En psykolog sade, att i själva verket är velandet ett steg mot att fatta ett bra beslut som man kan leva med och stå för😁.

Det ska bli spännande att hänga med i din resa! Ha en fin söndag!❤️

majken_r

@Ella90 spännande att läsa dina inlägg och hur du funderar. @vår2022 har hjälpt mig så mycket när hon skriver om detta med ”velandet” och processer. Jag var en ”velare” och blev efterhand alltmer nyfiken på min egna process. Önskar dig en fin dag!🌸

Måndag!
Idag har jag funderat mycket på hur ofta jag vill skriva här. Jag tror att en daglig satuscheck inåt med reflektion är att föredra med tanke på mitt syfte. Idag har jag inte tänkt så mycket alls, haft en riktigt stillsam dag med noll fokusförmåga, eftersom jag är väldigt trött efter gårdagens sena träningspass. Behöver minst 8-9h för att fungera.
Trodde i många år att denna "paralyserande" känslan av att jag inte kommer igång med något eller att jag prokastinerar var lathet. Att jag bara skulle skärpa till mig och vara som alla andra. För de andra fastnar inte i soffan. Jag vill ju göra saker men det är lite som att kroppen gått in i freez. Jag har förstått att detta är relativt vanligt trait inom adhd, så jag försöker inte döma mig själv. Det kommer en ny dag i morgon, kanske är det dagen då jag jobbar i 200% . För de dagarna kommer också. Hyperfokus kallas det, har jag förstått.

Anyhow. Idag har jag varit väldigt trött och mer eller mindre ätit mig igenom dagen. Tror mitt belöningsystem och trötthet har sökt kolhydrater för bränsle och dopaminutsöndring. Hade gärna inte haft sådana här dagar, men de kommer ibland och det är helt okej det med. Behöver inte överkompensera i morgon med varken svält eller överträning, skönt att ha kommit till den insikten också efter alla dessa år. ^^

Utagningspasset igår gick väldigt bra, jag klarade av hela passet men mina armar var som gele efter XD Idag har jag träningsvärk i nästan hela kroppen. Det är väldigt skönt ändå. Jag har idag också bestämt mig för att ge simningen en ärlig chans i 3 månader, och nog även beslutat mig för total nykterhet till nyår. Gruppen var himla trevlig också, kul med lite nya karaktärer i livet att lära känna.

Snabb reflektion så är jag ganska hundra på att sådana här dagar som jag haft idag när kroppen och knoppen skriker efter glädjehormorner så hade jag valt att dricka vin. Då visste jag inte hur knas den spiralen faktiskt är. Att man tömmer sina glädjeämnen och dagen efter är ännu plågare och mer uttömd (och tappar viktig läkande sömn). Galet hur man levt förr va, men det är en annan historia för en annan gång.

Nu är det spännande tider minst sagt!
Och det är dags för denna böna att gå och lägga sig, äntligen <3

Ta hand om er!
/Ella

Jag läser det du skriver om ADHD och tänker att det jag kallar ”rastlösa själar” härinne är i närheten. Jag tror att alkohol är väldigt skadligt i de sammanhangen. Passiviteten man får av alkohol och rastlösheten som många har är en riktigt usel kombination. Jag hoppas du lyckas med dina 3 månader eller ännu hellre 6 månader. Rastlösheten eller energin är en fantastisk tillgång tror jag om den kanaliseras åt rätt håll. Det du skriver om spretigheten och svårigheten att fokusera och hitta rätt hjälps inte ett dugg av alkohol, men det är lätt att vända sig dit för att få tyst, för att få avslappning för att få fokus när det blir för splittrat.
Men utan alkohol kanske det räcker med något som kräver fullt fokus - dans, bergsklättring, annan träning etc, kanske också nåt som enbart kräver mental fokus, men jag tror att vi måste sköta om oss. Det finns otaliga fördelar med att vara ”rastlös” och det blir kanske lite lättare med åren. Men för att få ut det mest positiva av sig själv krävs nog alkoholfrihet. I alla fall tills man fattat vad som får en att må naturligt bra.
Lycka till!

Hej Sisyfos! Vad kul att du skrev, var länge sedan vi pratade nu. Jag skrev mycket förr när jag studerade (hint hint), men under att annat alias. Har bytt alias nu för jag ville inte starta ett nytt kapitel i min historia, utan en helt ny bok.
Som vanligt kloka tankar från dig, och absolut är det en typ av rastlöshet. Vi kan diskutera det vidare sen, för nu måste jag in i ett möte! Hoppas du mår bra Sisyfos, och väldigt kul att se dig här.

Många kramar
Ella

Onsdag!
Idag har varit en prövande dag på jobbet. Jag arbetar som systemförvaltare och är relativt ny i min roll. Eller ny och ny jag tog examen i december och blev anställd i januari. så inte helt ny. första halvåret har gått helt okej, mycket jag lärt mig och så men min organisation är så fruktansvärt ooganiserad och arbetsbördan har verkligen ökat nu de senaste 3 veckorna. De bara läggs mer och mer grejer på mig utöver det som faktiskt min roll innebär. Så ibland känns det som att jag bara springer runt och släcker bränder tbh. i typ panik.
Har noterat idag att jag mer eller mindre blir förbannad på saker för att jag blir så himla stressad.
Inte förbannad utåt såklart mot människor eller kollegor, tacka gudarna för att jobba hemma säger jag.

Jag känner inte heller direkt att jag utvecklas år det hållet som jag vill eller att kompetensen finns för mig att utvecklas på denna platsen. Med tanke på hur omvärlden ser ut nu så är det mest strategiska att stanna kvar. inflationen och kommande kris som kommer påverka arbetsmarknaden gör att jag absolut inte vill sitta i en provanställning efter december.
Istället ha jag sträckt ut en hand och bett en bekant inom branchen att vara mentor, det ville han. Vi hade vårt första möte förra veckan och det var riktigt bra. Fick energi och nya perspektiv på arbetet efter det. Vi ska ses nästa vecka igen. Har även bett min chef om inte bara en utan två utbildningar. Han skulle kolla på det och se om det gick att ordna in i budgeten till nästkommande år.
Kanske blir jag kvar iaf till sommaren nästa år. Men om det kommer en rekryterare som kan erbjuda mig en roligare tjänst där de redan nu arbetar enligt ett etablerat ramverk som tex ITIL så blir det svårt att tacka nej.

När jag blir tillräckligt stressad eller pyssel på jobbet så har jag gått ut och sprungit. Idag drog jag till gymmet över lunchen. Det var oerhört skönt. I kväll ska jag ta ett varmtbad och förhoppningsvis kunna fokusera lite på läsning. Det ska också bli skönt.
Jag försöker vara lite mer närvarande på det som ger mig glädje underdagarna när stressen är så hög på arbetet.

I morse när jag vaknade var jag oerhört tacksam över att vara singel och inte en endaste man eller ex fanns i mina tankebanor. Bara jag. Det är väldigt befriande ändå. Jag var ihop med en inte så najs Guy för något år sedan, och vår relation har påverkat försök till andra relationer efter. Kanske var jag inte helt läkt, kasnke hade jag inte helt gått vidare. Han finns fortfarande mina tankar. Inte varje vecka men han poppar upp ibland. Jag behöver åka förbi hans tunelbanastation när jag ska in till TC, och då påminns jag. Varje gång.

Känner mig inte direkt ledsen längre, och jag har gått vidare. Det ät väl egentligen först nu det senaste som jag faktiskt inser hur skönt det är att vara själv. Tidigare har jag flytt mig själv och ensamheten. Varit rädd för mina egna tankar och därför val relationer som inte varit dem bästa för mig. Allt för att slippa vara själv tror jag.

Men jag känner inte så längre. Denna här som faktiskt är jag är ganska trevlig att hänga med. Så länge jag sköter om henne. Lite som en tamagutchi. Jag var väldigt sjuk för några år sedan, då försökte jag ta hand om mig själv som jag hade tagit hand om min bästa vän. det hjälpte att distansera jaget till något annat.

Fan vad saker man ska behöva gå igenom va.
Tänk ändå att jag hamnade här, i min egna lägenhet tillsut, och genuint tillfreds med livet.
Allt ordnade upp sig. Jag ordnade upp det.
Nu blir det ett bad!

Ta hand om er!
/Ella

Hejhej!
Jag fattade vem du var! Kul att du återvänder och verkar må bra.
För mig går det bra för det allra, allra mesta. Jag behöver se till att hålla stress nere och jag har problem med smärta som gör mig fruktansvärt trött. Alkohol hjälper inte alls, tvärtom, så mycket vet jag. Skulle jag få ordning på smärtan skulle det vara så mycket bättre. Men jag försöker inte dricka bort den i alla fall och det är ju positivt.

Kör på med dina nyktra månader även om alkohol inte verkar vara nåt jättebejymmer just nu, men såhär på andra sidan ser man effekterna av rätt små mängder. Att vara nykter gör att man kan hantera saker på ett annat sätt. Som du skriver springa och ta ett bad istället för att dricka. Jag tänker att det också finns saker som du kan behöva processa. Du vet vad jag menar och har ju också processat. Men ibland tror jag att man behöver återkomma och processa igen lite i taget, inte fastna, men ta ett omtag. Särskilt när det har varit svåra saker som man har varit med om.
Jag tycker att du verkar stark och klok. Då både ber om hjälp och ställer krav pö nya jobbet. Sätt lite gränser också så är du hemma.
Önskar dig all lycka till!

Hej fina Sisyfos!
Fan vad segt med smärta. Det påverkar verkligen hela livet. Lider med dig på den :/ Betvivlar inte att du sökt all hjälp som finns att få bot på det. Jag fick diskbråck och det gjorde jävligt ont. Kunde sjukgymnastika bort den som tur var. Om det är något som kanske funkar för dig med? Väldigt positivt att inte dämpa smärtan med alkohol, bra av dig!

Du har med största sannolikhet rätt med att det finns något mer att processera, kan inte sätta fingret på vad det kan vara helt ännu. Men jag tror att det kan vara total nykterhet som skulle kunna ge möjligheten till någon typ av pollett som trillar ner där också tillslut. Lite därför jag tagit upp skrivandet igen, det är ju en del av många läkeprocesser. Så why not, det har ju funkat förr. Och det fungerar för väldans många här inne :)

Enig dig med att även små mängder ger någon typ av effekt. Jag har den där lilla oron i bakhuvudet som gnager att jag fuckat up något organ inne i kroppen finns ju där latent oavsett mäng. Jag tycker att mina ögon ser gula ut men ingen jag frågar ser det, men jag ser det. Jag förlorar ju absolut ingenting genom att skita i A ett tag, ser genuint bara vinster med det. Du måste ha samlat på dig en jäkla massa tid nu? Hur känns det? Vad har varit det bästa enligt dig? Vad har varit klurigast? :)

Jag har varit ganska timid på jobbet hitintills, men nu börjar jag våga säga emot och be folk förklara sig. Jag har en tanke om att snart våga säga nej till saker också. Det kommer. Nu har jag snart varit förbannat på arbetstid en hel vecka XD Ska bli så jäkla skönt med helg. Att jag börjat simma gör det hela mer överkomligt. Men det kommer i ett annat inlägg snart i en tråd nära dig ;)
Ta hand om dig Sisyfos ^^

Och ta hand om er!
/Ella

Löööördag!
Hade simpass i morse. Mitt första besök med gruppen på en lördagsmorgon. Riktigt kul och nästan 5k kom vi upp i.
Blir imponerad över att jag faktiskt orkar hänga med, men satan vad jag känner av mina armar och mjölksyrakänningar i typ hela kroppen. Hoppas på att koppen reagerar snabbt och börja bygga muskler som bara den. Något typ av muskelminne borde väl ändå finnas? Kasnke! vi märker.
Sov riktigt oroligt i natt för jag inte ville försova mig. Men det gick bra allt som allt.

Har inget mer inplanerat idag förutom att ag ska äta pizza i kväll. Vi har träning i morgon också, så det blir lixom ett måste att ta det lite lugnt för att orka. Eller iaf för mig. Vet inte hur andra i gruppen lever. Men jag ska iaf ta en skogspromenix med min doggo och sen blir det nog fortsatt chill och en ganska tidig kväll tror jag.

Känner ingen direkt FOMO över att ta en lugn helg, känns mer som en lyx. Köpte med mig butiksgjord skagenröra och frallor efter träningen. Lite extra guldkant sådär. :)

Reflektion kring att leva alkoholfritt är väl att det hade inte gått att träna lördag morgon och söndag om jag hade druckit. Har svårt att stanna på 2-3 glas, och bakfyllorna har blivit helt jävla galna efter 30. det måste ju vara något som kommer mer åldern, eller så har jag bara blivit en mes. Klart inte värt det iaf XD

Det känns ändå skönt att ge kroppen 3 månader att få bygga upp sig och läka. Sen får jag ta ett nytt beslut tänkte jag.
Blir stolt över mig själv och känner ändå att det är den bästa selfcaren som finns där ute. Helt gratis är det oxå.
Kanske är detta början på en helt ny identitet?
känns spännande iaf. Hoppas ni där ute också har en fin dag ^^

Ta hand om er!
/Ella

Härliga Måndag!
Spännande hur mycket jag ändå reflekterar per dag och försöker förstå. Finns en hel del på YouTube att kolla på kring just alkoholens påverkan på både kropp och sinne. Älskar ju biokemi så när jag trillade förbi Biopsykosociala perspektivet på alkoholens inverkan och påverkan så kickade någonting igång inom mig.
Stor fördel med adhd (för mig) är att när jag hittar något som jag tycker är intressant så är det det enda som är intressant för tillfället. vill lära mig allt. precis allt.
Så passande att det korrelerar med denna resan då ^^

Helgen var lugn och skönt. Lyssnat en del på podd (framgångspodden, tips), tränat och hängt med min doggo. Passade på att inte ställa klockan igår och fick in 11h sömn. Väldigt skönt

Jag funderar en del på framtiden, på mina tiggers och vad som hänt bak till varför jag inte fortsatt hålla mig helt totalt nykter efter mina tidigare perioder av reflektion. Det jag kommit fram till är att livet varit ganska turbulent runt omkring. Ja näst intill varje gång, och när det varit som mest turbulent så släcker jag alkoholen först som action.

Nu är det inte turbulent, det är tvärt om väldigt väldigt tryggt. Och det känns lite som att utgångsläget denna gången skulle kunna vara den sista pusselbiten för att få ett bestående resultat.
Jag har ingen romantiserad bild av alkohol, inget behov att ha den varken i min vardag eller på fest. Jag längtar inte efter ruset och det är inget jag heller känner att jag försakrar genom att säga tack men nej tack.
Enda tillfället där jag tror att jag vill ta ett glas bubbel är på nyår, men sen börjar jag fundera på just varför? Varför vill jag det? så den går jag och finurlar en del på. Försöker hitta vad det är för version som min hjärna vill skapa fram.

Det jag inte kan hitta riktigt på nätet och något jag genuint undrar över är när hjärnan faktiskt blir beroende av alkoholen? Är det när man inte längre kan sluta dricka när man väl tagit 2 glas? När det där lilla ruset i bakhuvudet väckts? jag vet att det finns fler kriterier, men det jag undrar över är när det rent biologiskt skapas ett beroende? Någon som vet? Jag vill minnas att jag hittat det svaret för något år sedan och jag vill också minnas att det var att hjärnan "byggde" om sina transistorer? att när de var ombyggda och beroendet lagt så byggde hjärnan inte om sig igen ish? Hade gärna fått förslag på källor om det är någon som vet?
(jag vet allt det andra om när det påverkar ens vardagsliv negativt, psykologiskt beroende osv osv. men jag söker fysiken bakom)

Nu ska jag ut och lunchpromenixa!
Ta hand om er!
/Ella

@Ella90 Hej! Kul att du mår så bra och tycker det är spännande och försöka förstå. Tycker också att det är mycket intressant med vad som sker i hjärnan vid alkoholberoende. Vet inte om du får svar på dina frågor men detta har jag hittat på nätet:

Alkoholism är en stor och heterogen grupp av tillstånd. De som är i riskzonen har en mer än 50-procentig ärftlighet som samspelar med miljöfaktorer, säger Markus Heilig som sedan sju år basar för den kliniska forskningen vid amerikanska NIH:s alkoholforskningsinstitut NIAAA i Bethesda utanför Washington DC.

Folk förlorar kontrollen över sitt beteende av olika skäl, förklarar Heilig.
* Dels är det människor som får en ovanligt intensiv kick av alkohol. De får en mycket stark dopaminutsöndring som ger en intensiv belöning.
* Dels stresskänsliga personer som får en tillfällig lindring när de dricker. De slipper sin oro på kort sikt, men hamnar snart i en ond cirkel.

Att beroendet är så svårt att bli av med, trots att allt förnuft säger ”lägg av!” beror på fysiska förändringar i hjärnan.
– När man under lång tid utsatt kroppen för alkohol triggas en plasticitet i hjärnan. Vi har sett det på råttor som blivit alkoholiserade. Man tar bort alkoholen och låter dem vara utan i fyra månader, vilket är en stor del av livet hos en råtta. Ändå har de kvarstående förändringar av genuttrycken i stressystemet. Alkoholen förändrar hjärnans funktion grundligt och långvarigt.

David Engblom och hans forskargrupp studerar de kretsar i hjärnan som signalerar belöning och obehag. Normalt råder en balans mellan systemen. Men ibland rubbas balansen och den är svår att återställa. Vid drogmissbruk sker en omprogrammering i hjärnan. Vissa kopplingar mellan nervcellerna förstärks, andra försvagas. Det påverkar i sin tur flödet av olika signalämnen som dopamin, glutamat och GABA samt ett antal neuropeptider.

– Vi vet att stress innebär en risk att hamna i återfall men vad som då sker i hjärnan är inte kartlagt på molekylär nivå. I det läget är det inte i första hand en kick man söker utan att komma upp ur en känsla av att må dåligt.

Kortslutning i systemet
Hjärnans belöningssystem är viktigt för vår överlevnad; vi mår bra av att äta, dricka och ha sex. Normalt trubbas systemet av då vi utsätts för samma stimuli gång på gång. Men vid droger gäller något annat.
– Då sker ett slags kortslutning i systemet. Det ”filter” hjärnan har vid stimuli som mat, och som håller belöningssystemet i schack, fungerar inte då man använder droger. Mängden och signaleringen av dopamin ökar oavsett hur många gånger drogen tas.

Belöningssystemet är kopplat till minnen som upplevelsen av en kick, en viss plats eller annat man associerar till. Positiva upplevelser skapar ett sug efter drogen, man fastnar i ett beroende. Minnen är svåra att sudda ut – det går inte att ”backa bandet” – vilket gör risken för återfall livslång. Risken att fastna i drogmissbruk har stark genetisk koppling. Men troligen är många ärftliga komponenter involverade. Det finns, säger David Engblom, ingen ensam ”beroendegen”.

Så när man läser och börjar förstå hur farligt alkohol är och hur det skadar vår hjärna, känns beslutet om att aldrig mer dricka helt rätt. Det som känns som en tröst är ändå att hjärnan kan återhämta sig och skapa balans igen. Och man kan må bra😁. Man kan aldrig få en helt återställd hjärna, men om man inte tillför den alkohol så triggas inte systemet igång igen.

Ha det gott!💕