majken_r

Livet liksom rusar just nu..det är ok men jag är glad att jag lärt mig skapa tid och utrymme för återhämtning och nyfikenhet. Har en smärtsam, sorglig och skrämmande situation nära mig. Men jag är i den, flyr i inte. Men kan också lämna den och vara i annat. I livet och det ljusa. Fylla mig med kärlek och kraft. Att inte dricka vin är en stor anledning att jag på riktigt kan ta hand om mig och min familj. Klar i huvudet och i hjärtat. Nu ut med hunden och sen en träff med en vän. Det blir bra🐶🤎🍂

majken_r

Vaknar tung i huvudet och med halsont..inte så konstigt med tanke på en vecka med snörvligt barn.. Blir en lugn dag vilket känns skönt.
Tänkt på att jag numer har noll problem med att säga nej till vin bland folk. Hur det så enkelt, och sant, bara kommer något i stil med ”nej tack, jag mår inget vidare av vin” eller ”det ger mig sömnproblem”. Förra året när jag hittade hit upptog det mycket tid att fundera på detta. Hur skulle jag säga?? Förstår ju att det handlar om skam, att bli blottad. Nu finns det inte kvar. Integritet har jag, den är också mer självklar. Jag måste inte berätta för någon om mitt beroende. Att jag får bestämma det själv. Också en viktig insikt. Tidigare kände jag att då skulle jag skämmas för det, att jag inte var uppriktig. Men nu vet jag att jag väljer. Att min uppriktighet mot mig själv är den som räknas.
Nu blir det Alvedon och kaffe och en dag i soffan. Tur hunden finns så jag kommer ut en liten sväng 😅🍂

@majken_r Visst är det befriande att inse att vi inte har någon redovisningsplikt!? Vi berättar precis så mycket som vi själva är bekväma med, och skammen är noll. Jag är enbart stolt över att jag har tagit ansvar för mitt psykiska mående. Att jag tar hand om mig på bästa sätt.

Jag, precis som du, var i början helt skräckslagen inför att jag skulle behöva säga nej tack. Vad skulle jag säga? Vad skulle jag skylla på? Jag minns hur jobbigt det kändes de första gångerna, och jag minns att oron var helt obefogad. Så mycket oro som vi har burit runt på som har varit helt obefogad. Inte konstigt att stegen känns lättare när man har slängt av sig den bördan.

Kram 🐘

@majken_r Bra sagt, det är uppriktigheten mot mig själv som räknas. Så är det. Jag kände också precis som du i början, skammen och att man måste vara uppriktig om varför man inte dricker. Men insåg också ju längre jag varit nykter att det är faktiskt min ensak. Min integritet som du säger. Att man själv sätter gränsen för var den ska vara. Min nykterhet har också ökat min självkänsla och mitt självförtroende och därmed också min stolthet över att lyckas sluta dricka. Jag tycker det är skitstort! Jag bär den stoltheten inom mig och därför är det lätt att säga nej tack! Svaret blir så tydligt och kraftfullt så det går inte ta ta miste på vad jag vill😂. Och vid frågor på det blir svaret lika stolt och kraftfull, jag dricker inte alkohol, och då blir det inte fler frågor. Skammen är som bortblåst och fick slå följe med alkoholdjävulen dit pepparn växer. Jag har också andra glasögon och annan radarn nu som nykter, det är tydligt vilka som har problem med alkohol. Känner en slags sorg för dem, men också en slags lättnad över att jag kommit ur detta.

Ha en fin söndag och krya på dig!❤️

Härligt att läsa i din tråd @majken med undantag för sjukdomen då, krya krya 💞
Jag blir ofta förvånad av att nästan varje person som kliver in på forumet har så mycket funderingar kring vad hen ska säga till andra. Men jag har glömt bort hur det var. När jag tänker efter minns jag att jag till och med ”varnade” andra inför aw- ”ja för mig blir det då alkoholfritt” som om jag
1) hade redovisningsplikt
2) skulle förbereda andra på att jag inte fullt duglig i aw-sammanhang.
När jag tänker på det nu känns det främmande. Iofs går jag inte så ofta på aw längre. Det beror inte bara på post-pandemi utan också att jag inte uppskattar det så mycket, och det starkaste skälet var ofta just att få ett legitimt skäl att dricka mitt i veckan.
(Om någon hade sagt då, att mina aw-tillfällen kommer att minska med 90% när jag blir nykter hade jag säkert deppat ihop men det är inte deppigt alls.)
Heja dig! Kram 🥰

@majken_r Jag fick känna den känslan nu i helgen. Det som jag oroat mig och tänkt igenom så mycket hur jag ska säga det. Bara min man som vet och nu även en vän. Jag sa ”jag dricker inte” varpå hon svarade ”är du nykterist nu?” Jag kände att nu kommer det och jag kände mig stark men det var ändå lite pirr (som när man säger att man är gravid typ) så sa jag ”Nä det vet jag inte men jag ser ingen anledning att dricka längre”

Kändes så skönt att nu börjar det komma ut, och jag är så säker på vad jag vill eftersom jag fått så mycket bevis på att jag mår så mycket bättre utan alkohol.

Idag märkte jag en ny grej, jag ser saker mer tydligt, som om jag haft lite dimma i synen innan. Är det ett vanligt fenomen i nykterheten?

Kram

@Himmelellerhelvette Skönt att du fick sagt detta till till din väninna! Efter ett tag blir det helt naturligt, och inget man tänker på överhuvudtaget. Det är ju en fördel också när alla man umgås med vet om att man inte dricker, så dom kan se till att ha goda alkoholfria alternativ att bjuda på.😃

Jepp, alla sinnen blir bättre när man har varit nykter några månader. Synen, hörseln och smaksinnet framförallt.

Kram

majken_r

@Himmelellerhelvette Visst är det skönt när orden som kommer ut stämmer med det inuti?! Jag upplevde också det med en slags klarhet i syn, och andra intryck som @Torn skriver. Upplever också att andra ser mig mer, lite flummigt, men det är något med att min blick också släpper in lite längre liksom.
Kram🍂