av Varafrisk

majken_r
sön, 2022-11-06 - 09:45

@Varafrisk Tänker att du vet så mycket själv om vad du behöver och allt det där, så jag skriver inga råd (om jag nu skulle haft något😇). Känner med dig och hoppas du får en fin söndag, trots starten. Kram🤎🍂

Varafrisk
sön, 2022-11-06 - 19:39

@majken_r Tack snälla du🙏🏻 Jag tänker att du har många kloka råd att komma med, du har ju din erfarenhet! Men tyvärr så är det nog så att även de bästa råd biter inte så bra på mig nu. Jag tror däremot att om/när jag lyckas få till nyktra dagar då kan t
råden bli mer behjälpliga för mig nu är det som att hälla vatten på en gås. Och för att förtydliga det innebär inte att jag är någon jäkla stjärna som inte behöver råd nej då verkligen inte men jag behöver känna känslan mer uti fingerspetsarna…aldrig mer alkohol. Nu måste jag istället ta en dag i taget…måste klara av det här…
Jag vet inte hur men jag behöver frigöra mig mer fr min dotter för hennes mående , beteende påverkar mig så starkt!

Nu har jag varit på ICA köpt lösgodis, ICA-pizza och Cola zero…och detta är ngt som jag nästan aldrig vare sig äter el dricker men det är i alla fall bättre än att dricka fyra stycken Norrlands Guld 3,5% vilket kan hända ngn enstaka gång när stämningen är låg. Nu blir det Hellenius Hörna och Tunna blå linjen.

Kram

Se klart
sön, 2022-11-06 - 22:30

Godkväll @varafrisk
Gott med lite godis och cola- och helt klart bättre än sunkig öl.
Jag vågar nästan säga att inte nån som blir nykter känner beslutet ända ut i fingertopparna.
Känslorna är inte säkert med från början, och inte ens långa stunder. Det är görandet, vilket du ju vet.
Görandet kan kännas riktigt fel, rentav. Görandet - det är ju att oavsett hur det känns- göra.
Det finns inget pussel att lägga, ingen dag som kommer att vara ”dagen D”.
Det är bara att sluta dricka.
Det är lika livsviktigt vid din ålder som en livsavgörande operation, lika allvarligt är det. Inga strategier eller känslor kan ändra på det, ingen vila råder bot, och ingen av oss här kan ändra på det, även om vi önskar att vi kunde bidra.
Nu har du två dagar. Det är två viktiga dagar som ger dig en chans om du tar den. Kram 🤗

Varafrisk
sön, 2022-11-06 - 23:02

@Se klart Kul att du tittade in😃
Nej…det finns ingen dag som är ”dagen D”…så är det. Och dagen imorgon får komma som den kommer…ligger lite efter på jobbet eftersom jag varit hemma fr jobbet några dagar. Men jag får ta en sak i taget…äta bra …försöka tänka på HALT…dessa känslor finns så starkt inom mig.

Godnatt🤗😴

Varafrisk
mån, 2022-11-07 - 06:37

Måndagsmorgon…kolsvart utomhus…lite för varmt ute för att vara i min smak. Trött..genomtrött…vår hund har varit orolig inatt..jag har drömt …minns inte vad men det var jobbigt iaf…men nu startar jag upp denna dag…in i duschen.

Kram🍁

Allegra
tis, 2022-11-08 - 17:59

Hej @Varafrisk , jag funderar på om det finns någon slags ”mammagrupp” när man känner att man behöver prata av sig om sitt barn som har psykiska diagnoser!? Har tänkt på det för egen del i perioder (min dotter har nyss fått ADHD-diagnos) men har liksom inte orkat kolla upp, är så trött efter alla år av att inte veta vad som varit fel. Det finns ju föräldragrupper då man får sin bebis men jag känner att jag egentligen skulle behöva prata och lyssna nu, när bebisen är tonåring! Tycker ändå det låter väldigt hoppfullt att du förstår att du behöver förändra något i relation till ditt barn, att _du_ behöver bearbeta allt ni varit med om. Kram🌹

Varafrisk
tis, 2022-11-08 - 22:04

@Allegra Åh goa du❤️Min dotter är ju ingen tonåring utan en ung vuxen. Är patient inom vuxenpsykiatrin. Min känsla är att vuxenpsykiatrin inte är organiserad för sin målgrupp. Men idag har jag fått prata m min goa diakon…prata…prata…och prata🙏🏻

På fredag ska jag träffa min kurator och om en vecka ska jag träffa socialsekreteraren. Min känsla är alltid att jag ska passa in i systemet…men kan man tänka tvärtom?

Får ingen ro…..kram

Allegra
ons, 2022-11-09 - 07:12

Även om hon är ung vuxen så är hon fortfarande ditt barn @Varafrisk och du är hennes mamma. Att prata av sig i grupp, att känna att man inte är ensam är ju guld. Men som sagt, vet inte ens om en sådan grupp finns. Dock har du flera kontaktytor med diakon, kurator, socialsekreterare, det är superbra! Förstår känslan av att pressas in i systemet, så är det nog mer idag än någonsin med tanke på alla slimmade organisationer, vi är reducerade till kunder och brukare.. Tror du är på rätt väg dock, att du tar plats för dig själv och dina behov! Kram ⭐️

Varafrisk
ons, 2022-11-09 - 19:31

@Allegra Kram🥰

Varje kommun måste enl lag arbeta m anhörigstöd. I min kommun har en ny person anställts för att möta anhöriga t ngn med olika funktionsnedsättningar. När det öppnades var jag på Öppet Hus. Grejen var att jag där mötte föräldrar t barn som är patienter på mitt arbete så det blev lite knepigt. Men igår fick jag prata mycket m diakonen om hur det är att vara förälder t min dotter.

Socialsekreteraren träffade jag för ca två månader sedan. Jag känner mig nervös inför att träffa henne eftersom jag inte har lyckats att bli nykter. Inte lika nervös att träffa kuratorn men ändå. Eftersom jag sedan min son gick på högstadiet el ännu tidigare har varit på massvis av möten stressar dessa möten m soc och rådgivningscentrum mig. Får se vad vi beslutar när jag träffar dem.

Nej, nu måste jag laga mat.

Kram🥰

Varafrisk
sön, 2022-11-13 - 10:47

Läser i Det vidare livet om jobb och barnbarn…jag själv tänker också på jobb/mitt jobb. Jag har fem år kvar i mitt yrkesverksamma liv såvida jag inte går i pension tidigare el senare. Jag trivs på mitt arbete men har lite svårt att tänka mig att arbeta där tills pension. Har sökt några jobb men inte ens kommit på intervju vilket känns trist vilket i sin tur sätter igång massa funderingar. Men det känns ändå skönt att jag trivs på jobbet. Uppskattar även fördelen med att arbeta på samma ort som jag bor i. Så jag jobbar på och håller ögonen öppna för nytt jobb men väger för- och nackdelar mot varandra.

Tänker även på det här med barnbarn…skulle mer än gärna vilja ha barnbarn men tänker att jag kommer inte få några. För mig är det så förvånande att många (då menar jag generellt) utgår ifrån att man kommer få barnbarn. Fast jag hade kanske också gjort det om min man och jag inte hade gått igenom barnlöshet tills vi hade möjlighet att adoptera och att vår dotter uttrycker att hon vill ha barn (kanske inte heller så bra m tanke på hennes bipolaritet) samt att vår svärdotter har många olika sjukdomar.
Så även om man längtar efter barnbarn så tänker jag att det är bra om längtan stannar inom en själv.

Så det här med alkohol då…träffade kurator i fredags och kommer träffa socsekreterare på tisdag. Och min kontakt med Rådgivningscentrum kommer nog avslutas. Kuratorn pratade om det men jag känner att det är även ngt jag vill. Det beror inte på att jag tänker nu dricker jag som jag vill osv. Eftersom jag inte har lyckats är det sådan stress och komma t rådgivningscentrum för att säga att jag står på samma ruta som sist. Det är även stressande att komma senare t jobbet el att gå tidigare. Dessutom har jag under de senaste ca 12 åren inte hållit på m annat än samtal och tider. Min kurator säger att ett avslut kan innebära en förändring för klienten. Jag är ju duktig flicka så jag köper hem böcker av Annie Grace mfl. Tittar på youtube-klipp med Peter Wirbing. Lyssnar på böcker mm. Jag börjar läsa, lyssna men slutar ganska så snart.
Kuratorn säger, nykterheten först. Det är när du börjat vara nykter som du kan ta till dig det andra.
Jag tänker att genomgå behandling för att kunna bli nykter är inte som tex behandlas för cancer. Man kan ta antabus och bli nykter den vägen. Jag fixade det i 58 dagar men när jag inte kunde fortsätta m behandlingen tog jag mitt återfall. Jag vill egentligen inte säga orden pga min stolthet för ni alla som är nyktra…ni bestämde er. Och jag har sagt att jag har bestämt mig för jag vill bli nykter få ett bättre liv på så vis har jag men jag har inte börjat agera. Fast jag måste….nu!

Idag är det mulet men vi ska trotsa vädret för att fira Farsdag med en grillning vid Vänerns kant🌭🍔

Ha en fin söndag🍁

Sisyfos
mån, 2022-11-14 - 06:50

Håller med dig om barnbarn, det är inget man ska räkna med. Jag önskar att jag får det, men det är ett val barnen har och ska göra. Men ibland tänker jag att jag skulle kunna bli bonusmormor år nån om det inte blir några egna. Det skulle vara så mysigt.
Jag har skrivit det förr VaraFrisk men kanske skulle du gå till någon annan som jobbar på ett annat sätt istället, KBT eller nåt. Du har som du skriver redan insikten, du vet egentligen dina triggers, du vet när, du har alkoholsamerat hemmet. Det handlar om att inte åka till systemet. En som skrev härinne skrev ner när hon drack för hon behövde se hur och varför och effekten, ett mycket starkt inlägg. Nu får man ju inte skriva under berusning, men kanske kan du pröva att skriva för dig själv om du dricker för att få lite mer insikt.
Egentligen vet du ju också att du kan leva utan alkohol. Du gör det på söndagar. Hur känns det? Är det ångest hela söndagen eller bara tankar på att på måndag kan du igen? Egentligen tror jag att det skulle räcka med två vita veckor eller kanske till och med med en för att få in vanan. Kunna skriva om framgångar här och bli peppad istället. Den känsla av misslyckande som du har hela tiden är tärande, tror jag. Bromsen funkar inte när du är trött. Du sover inte som du ska med alkohol i kroppen. Så nykter till jul nu då? Ingen sväng förbi systemet idag. Om du inte går förbi kanske du ångrar dig en kort stund, men jag kan nästan lova att du får ett lugn när det är kört. Ta ett bad, en promenad med hunden, vad som helst. Bodde jag närmare, skulle jag kanske tvinga mig på dig två veckor, hindra dig att passera bolaget, så att du fick ett stopp. Det är en sån ond cirkel du är i, men du kan hoppa ur karusellen. Lycka till nu!

Se klart
tis, 2022-11-15 - 13:06

Hej,
Jag funderar på varför de vill att du avslutar din kontakt/rådgivning?
Hur ser möjligheten ut att få hjälp via arbetsgivaren? Det är förstås något annat att behandlas för cancer men det finns ju också likheter, i om att det är ett förlopp som ofta accelererar. Och att aktivt ta emot den hjälp/behandling som finns att få.
Jag funderar på när du skriver om ”bättre liv” utan alkoholen. Om du tror att det skulle bli bättre- eller ungefär samma? Vilka är de största fördelarna som du målar upp för ditt inre- i ett nyktert liv? Ibland tror jag att allt måste stå på spel för att förändringen ska bli möjlig. Att bli lämnad av sin partner, att bli av med jobbet eller riskera relationen till barnen. Är några av de saker som verkar få människor att ta steget. Eller- att se framför sig att det är där- man kommer att hamna.
Om du ser livet framför dig, om ytterligare tre år, och du fortfarande dricker, vad ser du då? Och tvärtom- livet om tre år som nykter- hur ser det ut?
Kram 🥰

Varafrisk
fre, 2022-11-18 - 15:15

@Sisyfos @Se klart ❤️❤️

När man skrivit så länge på forumet som jag har gjort utan att ha slutat så känns det ibland som att jag kanske inte ska skriva. Det känns ju bättre att skriva när man lyckas men jag har varit ihärdig med att skriva. Vi får se var det landar om det blir lite upp och ner.

Träffade socialsekreteraren i tisdags som inte hade tänkt att avsluta mig. Att kuratorn sa att det ev kunde bli så berodde nog på att om man liksom står still fortsätter att dricka så gör ju samtalen/behandlingen ingen nytta. Jag sa själv att jag kanske ville avsluta för jag orkar inte med alla dessa tider. Då sa socialsekreteraren ”så du får supa i lugn och ro”. Jag vet ju själv att det kommer inte bli bra om jag slutar. Socialsekreterarens plan är att jag går t kuratorn en gång per vecka samt ett AA-möte i veckan för att ev kunna gå på behandling under sju till nio veckor på hemmaplan. Då måste jag sjukskriva mig och då kan jag inte längre hålla arbetsgivaren utanför. Jag tänker att det är nog där jag behöver landa. Men jag är skiträdd och skammen är nog allra värst!

Hur jag tänker mig mitt liv som nykter? Jag tänker att jag kommer få fortsätta att kämpa m min självkänsla. Men jag kommer slippa förhandlandet med köpa/inte köpa alkohol, slippa lögner, vara rak i ryggen gentemot mina barn om vi pratar om alkohol. Just nu är jag orolig för min dotters alkoholbruk och jag får svar på tal för hur trovärdig blir jag? Ångesten kommer troligtvis minska. Kommer alltid kunna köra bil. Förhoppningsvis få lite piggare hud, hår. Och…även om jag utsatt min hälsa för oerhörda risker under många år…låta kroppen m all dess ”tillbehör” vila.

Tog en flexledig dag för att vila. Äntligen lite kallare så hundpromenaden var skön. Min dotter är avvisande just nu och jag försöker finna någon form av accepterande i det h mig själv men så svårt. Ligger på soffan nu och pusslar lite emellanåt.

Ha en fin fredagskväll🤗

Sisyfos
lör, 2022-11-19 - 08:03

Men det här låter ju jättebra! Vad skönt att socialsekreteraren inte låter dig ”slippa undan”. Jag tycker verkligen inte att du ska skämmas. Du har vidtagit en massa åtgärder för att sluta, för att hålla kontroll. Du kunde inte av medicinska skäl fortsätta med antabus. Sjukdomen är lurig och du har egentligen två val nu kanske. Sluta dricka nu på egenhand eller dricka på i 7-9 veckor och arbetsgivaren får veta. Socialsekreteraren kommer inte att släppa dig och det är du som har initierat det här på egen hand. Klart du kan gräma dig lite över det nu, men du har fattat kloka beslut för dig själv när du tog hjälp och det ska du vara stolt över.
Och du, om du är något i närheten av oss här på forumet som faktiskt slutat så finns det oändligt många fler fördelar med nykterheten. Det är nånting annat. Att dricka varje dag fast man inte vill och inte borde, ger ett kort rus. Ger möjlighet att stänga in sig i en liten bubbla en kortare stund om det blir bra. Ger avslappning, lindring från ångesten. Men också ett planerande av inköp, den där gnagande känslan av misslyckande, ångest i kubik, tankar på hur värdelöst det är att inte kunna sluta, oförmåga att ”komma igång”, nedstämdhet, gnistan är borta, projicering på andra (dotterns drickande)…
Jag vet att det är skitsvårt att sluta för den där lilla stunden av avslappning är det som finns i fokus och det man längtar efter, men om man lyfter blicken och ser helheten så är det 7-9 veckors drickande kvar, med de negativa effekter som det medför, eller sluta nu och ha jobbigt några dagar. För dig är det ju inte en fråga om OM utan en fråga om NÄR.
Jag är övertygad om att det du får nykter är så mycket bättre än det du beskrev ovan, men det är svårt att föreställa sig och ta till sig när man fortfarande har det som livlina. Men nu vet vi att det förr eller om 7-9 veckor blir bra. Då finns det inte längre någon bakdörr.
Kramar till dig VaraFrisk! Du grejar det.

Varafrisk
lör, 2022-11-19 - 13:27

@Sisyfos Kanske att jag skrev lite otydligt. Min socialsekreterare är även behandlare. Har varit medberoende t sin pappa som är död. Hon och en annan person startar nästa behandling som börjar i februari. Den behandlingen pågår i 7 - 9 veckor. Jag grämer mig inte att jag har tagit kontakt m socialtjänsten men jag har fortfarande inte blivit nykter. Det är därför man föreslår den här behandlingen i februari men då krävs det en sjukskrivning. En sjukskrivning innebär att min arbetsgivare måste få reda på mitt alkoholberoende, och faktiskt så tror jag att det är vad som behövs för mig. Så jag behöver sluta dricka NU plus träffa kurator och gå på möten.

Jag tror att livet som nykter är bättre än vad jag beskrev. Jag valde en lite enklare beskrivning för jag äger ju inte sanningen. Något som ändå är skönt är att veta är att jag har varit nykter fyra femtedelar av mitt liv fast å andra sidan är det riktigt läskigt att en femtedel av mitt liv jag jag ägnat mig åt att fly…att supa…fy f-n!

🍁🍁🍁

vår2022
lör, 2022-11-19 - 16:15

@Varafrisk Låter som en bra plan att påbörja behandling i februari. Det viktigaste i livet är att du ska må bra och detta verkar vara en bra chans till det. Verkar också som att det är en bra socialsekreterare du har kontakt med.

Ha en fin lördag❤️

Varafrisk
sön, 2022-11-20 - 09:09

@vår2022 Min socialsekreterare är tuff men med hjärta. Hon ser så tydligt på mig hur dåligt jag mår. Mitt dåliga mående döljer jag ju hela dagarna men i mötet med kurator el socialsekreterare kommer det fram då jag ofta gråter. Det är lätt att säga nu att jag vill/har möjlighet att gå in i ett behandlingsprogram i februari. Oavsett vad så behöver jag vara nykter men vill jag delta i behandlingen så måste jag vara nykter nu.

Har sovit jättedåligt inatt. Vaknat och tänkt på vår dotter. Hon är ganska avvisande nu och det är aldrig ett bra tecken. Dagen igår var inte särskilt bra. Vår son var hemma igår. Bytte till vinterdäck på bilen. Han kom dock väldigt sent, min man och jag hade tänkt åka ut en sväng. Det är mysigt när han kommer men förståelsen för hur vi planerar vår dag saknas ibland. Han konfronterade mig m alkoholen vilket är jobbigt men ändå bra tänker jag. Fast väldigt lätt att hamna i gamla mönster…

Nu ligger en helt ny dag framför mig…och jag ska jobba på att inte hamna i en negativ spiral…Tre veckor kvar till 60-årsdagen…nu vill jag förbereda mig…tre veckor kvar på livet mellan 50 och 60 sedan tar jag klivet över till livet mellan 60 och 70 år👱💃🏾