En första vecka utan alkohol

Profile picture for user Torn

@annacananda Härligt! 🤗 Jag minns hur det var. En riktigt befriande lycklig känsla, som kvalar in som en av de största vinsterna med min nykterhet. När mina barn insåg att jag hade lagt av med alkohol för gott, och dom litade på mig till 100 procent i alla lägen. 😍 Ett exempel är detta med skjutsningar/hämtningar. Det spelar ingen roll om det är en sen fredagskväll, eller en tidig söndagsmorgon. Det är till mig dom vänder sig till, för dom vet att jag alltid kan köra bil. Även om min fru är väldigt måttlig med alkohol, så går vinet före hennes egna barn i dessa lägen. Tänk vad detta beroendeframkallande gift gör med oss människor. 😣

Ha det bra!

Profile picture for user vår2022

@annacananda Vilken fin upplevelse du hade med din son igår. Det är stort😁. Ett riktigt happy moment som lämnar avtryck. Det är också stort att vara i kontakt med sig själv och känna alla känslor som nykter.

Ha en fin lördag❤️

Profile picture for user höstkvinna

@annacananda bra gjort 👏 barnen är en bra motivation. Att kunna finnas för dom i alla läggen. Både med skolarbetet och deras känslor. Märker på mina två pojkar 13 och 21 hur mycket dom har börjat öppna sig och prata om allt möjligt, som dom inte gjort förut! Att dom riktigt myser när mamma är nykter och närvarande! Du kämpar på bra!🌷🍂

Profile picture for user annacananda

En liten reflektion:
Förra lördagen var jag inte utanför huset.
Igår lördag tackade jag nej till allt och var hemma, sov ut, sov igen, pluggade med sonen och lagde faktiskt ”krångelmat” till middag under ett sällan skådat lugn vid spisen. Massor av fotboll på TV och jag gick och la mig redan 21.20. Och somnade. Jag är ju rolig för nu har läkaren sagt att jag ska sova när jag behöver så då gör jag det. Det är så konstigt att det krävdes en läkare för att ge mig okej att sova. Såklart var det proverna också som gjorde att jag kan slappna av i oron för att vara sjuk.

På bara denna korta tiden kan jag se ett mönster på lördagarna då jag ju tidigare har drivits av skammen över min bakfylla och inte låtsats om min huvudvärk. Gått ut på långpromenad och bara väntat ut de sista alkoholångorna skulle lämna kroppen. Det händer något med mig nu på lördagarna efter en nykter fredag. Nyktra fredagar de senaste 10 åren är lätträknade, det är nog den dag jag totalt har hällt i mig mest. Nu räknar jag 4 på raken och så kommer det bara att fortsätta. Jag sätter upp siffran 52 nyktra fredagar för att fira på. Det finns ingen annan väg.

Jag har officiellt stängt den sista bakdörren till att dricka alkohol igen. 🥳

Profile picture for user annacananda

@höstkvinna @vår2022 @Torn @Andrahalvlek @majken_r
Tänk att ni alla reagerade på samma sätt angående min son! ❤️

Att ni kan känna igen er gör mig så stolt och glad. Det blir som en bekräftelse att jag är på rätt väg. Att detta är hållbart och att jag har rätt för mig. Det är precis lika viktigt som stödet i den första abstinensen. Nu börjar resan mot det Vidare Livet.

Kram till er alla och hoppas på en vacker söndag! 🌷🌞

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda När jag berättade för min äldsta dotter (som fyllde 25 år nu i september) att jag har slutat dricka så tittade hon mig i rakt in i ögonen och sa: ”Bra, jag tycker bättre om dig som nykter.” Inget mer sa vi. Den gången. Men efter det har vi pratat mycket om mitt vindrickande historiskt. Man får ta snacket i småportioner. Men hennes glädje när jag berättade gick rakt in i hjärtat på mig. Det var så genuint uttryckt, helt utan skam och skuld i hennes röst. Hon var innerligt glad för min skull ❤️

Den typen av reaktioner är också smärtsamma för att man inser att omgivningen har reagerat på ens drickande, ofta utan att ens kommentera det. Och har de kommenterat så har vi inte lyssnat. Den skammen känns på djupet. Den får kännas. Den bör kännas. För att vi aldrig ska hamna där igen. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

Profile picture for user annacananda

@Andrahalvlek Det är oerhört smärtsamt att tänka på alla kvällar jag suttit här otillgänglig och uppmanat honom att spela mindre!! Skammen är så stor att jag får ta den i portioner och sedan vara beredd att möta, som du säger, min son i hans berättelser om hur det var och om/när de kommer.
Skammen ska kännas för jag har, enligt mina värderingar, svikit både mig själv och min son genom mitt missbruk.
Tack Gode Gud att det är över! 🥳🥰

Profile picture for user annacananda

En märklig känsla av klarhet kommer till mig idag. Ett uppvaknande, en insikt, en förundran - var det bara så här? Vad hände under sommaren som gjorde att jag vaknad upp och bröt mitt 10 år långa missbruk av vin? Jag vet inte vad det var men jag vill bra gärna ta reda på det…
Jag har en lång väg att vandra för att läka min delvis nerbrutna kropp men framförallt min trötta, trötta hjärna.
Idag firar jag 1 månad som nykter och förstår att detta inte är enkelt men det är gjort och jag har ett ansvar att ta itu skadorna jag åsamkat mig själv och familjen. Har börjat läsa mer om missbruk och psykisk ohälsa. Det är onekligen intressant. Inser att jag inte är ensam utan del av ett enormt hälsoproblem världen över.

Idag ska jag ta mig fram sakta och värdigt, både åka buss, jobba och gå till terapeuten med lagom pauser mellan och en kväll där måndagsmys står på agendan. Vad det ska innehålla får vi skapa efter hand.
På fredag åker vi på semester och en plan har börjat ta form i mitt huvud. En plan i hälsans och återhämtningens tecken!

Kram till alla som utkämpar slaget om hälsan inom sig själv!! ❤️❤️❤️

Profile picture for user Allegra

Så underbart med en månad som nykter @annacananda , gratulerar till det✨ Blir berörd av det du skriver om din trötta kropp och hjärna, varför har vi gjort såhär mot oss själva? Men nu har vi förändrat något, vaknat upp kanske, det är aldrig för sent. Ha en fin dag 🌷

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda Grattis till din första nyktra månad! 🥳🥳🥳 Du får gå runt och mallgroda 🐸 dig hela dagen. Vara riktigt stolt och nöjd över att du har tagit tag i dina alkoholproblem. Livet - bring it on! Helt utan filter. I all sin prakt och misär.

Kram 🐘

Profile picture for user Kennie

Grattis till månaden! Känner också som du, en stor förvåning över hur mycket enklare livet är utan alkohol. Och såklart skam över alla gånger jag prioriterat vin framför närvaro med barnen. Men, en del i beroendets natur är att man grundlurar sig själv till att tro att barnen nog inte märker något. Det är mänskligt att inte vilja ta in. Vi får förlåta oss själva och vara glada att vi fattade till slut.

Profile picture for user vår2022

@annacananda Brukar också fundera på vad det var som gjorde att jag verkligen slutade dricka denna gång. Minns bara att jag mådde så fruktansvärt dåligt med massor av ångest över att jag alltid var mellan rus och bakfylla, aldrig egentligen helt nykter. Jag visste inte längre hur det kändes att vara helt nykter. Jag avundades och var avundsjuk på dem som kunde hålla sig nyktra. Livet kändes som ett hemligt ”låtsasliv”, där jag inte hade kontakt med mig själv och där jag kände ständig oro. Jag kände som att jag höll på att gå under. Det var på något sätt som att välja mellan att skita i livet eller börja leva. Men, jag fattar ändå inte riktigt vad det var som gjorde att jag lyckades denna gång, det är lite vaga minnen på hur jag tänkte och kände. Hade börjat läsa lite här några dagar innan och läst att fler lyckades att bli nyktra, de i det vidare livet. Tror att det hade stor betydelse till att jag fick kraft och motivation till att sluta. Kanske skulle det ändå gå att sluta dricka, kunna må bra och få ett meningsfullare liv utan alkohol. Och det gör det ju😁

Grattis till en månad!🥳

Profile picture for user annacananda

@Allegra @Andrahalvlek @Kennie @vår2022 @Majaela @Vilja123

Tack för uppmuntran och tankar i min tråd! Nu fortsätter resan mot en klar och pigg hjärna! Som så många andra konstaterar så har jag oroat mig för levern och inbillat mig att hjärnan klarar sig fint. Nu vet vi bättre och det är med nyfikenhet jag går in i rehabilitering.

Stor kram❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Profile picture for user DRacker

@annacananda Hej bästa! Hur går det för dig? Har inte haft tid att vara inne, tyvärr 😒 men jag har tänkt på dig, och alla er andra fina här inne, varje dag! Läste om ditt moment med sonen. WOW! Vilken stund! Vilken händelse! Du outade, testade. Och det föll väl ut! Du såg lyckan i sonens ögon och det räckte och räcker! Nu vet han om och du vet nu vad han känner i kroppen över det du gör. Den känslan kan leda dig framåt ytterligare och kan vara en riktig livlina för dig ifall du framöver frestas för mycket! 🥰

Hur långt har du kommit nu med din nykterhet? I övermorgon passerar jag 7 hela veckor som mig själv och mitt rätta bästa jag utan en enda droppe vin. Så underbart det känns. Kan sitta och räkna veckorna om och om i kalendern ibland bara för att känna det härliga i att så många dagar passerat från all dålig ohälsa till hur jag mår nu.

Jag hoppas att du också mår bra min kära e-kompis ❤️

Kramar i massor

Profile picture for user annacananda

@Ida80 Vad roligt att du besöker min tråd!
Det låter som om du också har kommit till insikt!
Jag dras med en depression och/eller utmatning och medicinerar nu med SSRI. Jag passar inte riktigt in i någon diagnosmall utan misstänker själv att det ligger en depression i botten som jag har självmedicinerat med vin. Det har blivit en ond cirkel som snurrat i många år. Det finns bara ett sätta att ta reda på om det är så och det är att vara nykter. Jag har bestämt mig!
Du då?

Profile picture for user annacananda

@DRacker
Hej kära e-kompis ❤️!

Jag har tänkt på dig och är lite i samma situation att jag inte riktigt hinner med.

7 veckor - wow! 🌟🌟🌟🌟🌟🌟🌟 Jag ligger strax efter dig inne på 5:e veckan och har absolut inga besvär mer en den gamla tröttheten. Jag har hört lite från de erfarna att det är normalt och att det tar tid. Såååå, jag lugnar mig.

Sååå kul att höra av dig! Jag tittar in hos dig under veckan!

🤗

Profile picture for user annacananda

Nu är det riktigt svårt!
Dagen efter att jag skrev att jag inte hade några andra besvär än tröttheten så slog ångesten till som klockorna i Notre Dame. Jag var på jobb och kände hur trötthet smög sig på, inte konstigt vi hade jobbat koncentrerar i nästan 4 timmar så det var dags för paus. Min chef pressar mig till att köra på lite till för att bli klara med ett visste moment. Jag känner gråten komma och säger igen att det finns risk att det blir fel eftersom jag är trött. Chefen kör på till 18. Jag inrättar mig, biter ihopa. Lättad när det är dags att gå hem säger jag ingenting utan ler och tackar för idag. På bussen kommer en bekant känsla: ett glas vin skulle vara gott! Jag noterar tanken och låter den passera.
Väl hemma är jag sluten och det blir hämtmat. Jag ser på TV utan att se. Tänker att det här är ett tillfälle jag brukar dricka på. Suget är borta och allt jag känner är oro. Lägger mig för att läsa och skriva här på Forum men det finns inte någon energi kvar så jag släcker lampan och somnar. Dagen efter börjar jag senare och jag sover i stort sett halva dagen. Där emellan hanterar jag min ångest med att planera jobb, studier, jul, födelsedagar mm i min kalender och tvingar mig själv att bryta redan i januari. Detta är ett sätt som jag alltid har hanterat oro vilket ju varit en tillgång på mina jobb där jag alltid varit den som haft koll.
Så igår var jag på en föreläsning om psykiatriska diagnoser bland unga och hur det ser ut inom vården just nu. Det var mycket intressant och läkaren som höll största delen av det som var faktabaserat var verkligen förtroendeingivande. När vi kom till olika substanser som föreskrivs idag sa hon; ”tyvärr så finns det ett medel som verkligen fungerar mot ångest som är fullt tillgängligt - alkohol”. En anledning för oss som tonårsföräldrar att vara extra uppmärksamma på våra tonåringar och vara närvarande….osv (föreläsningen riktade sig till tonårsföräldrar)

Det gick rakt in i mitt hjärta. Ja, alkohol lindrar ångest (och efter ett tag så skapar alkohol ångest) Jag har haft ångest i hela mitt liv, redan som 9-10 åring, kanske tidigare. Lärt mig av min mor och mormor att alltid vara på vakt, kontrollera, mildra, dölja, ljuga. Utöver det så visade man inte svaghet, ordet ångest uttalades inte. Det ordet har först nu förstått vad det betyder. 50+. Det är hårt att inse men jag är ju av uppfattningen att jag behöver förstå sambanden för att kunna ändra mina beteende och jag behöver gå igenom minnena för att läka eventuella sår. Där är jag övertygad för min del att den djupgående terapin jag går i nu är rätt för mig. Säger inte att det är rätt för alla andra.
Jag var otroligt trött och orolig i går kväll så jag bäddade ordentligt i en del av soffan och somnade till fotbollen man och son tittade på. Har sovit till 06.30 idag och nu ska jag försöka ta itu med dagen på ett adekvat sätt.
Glad och enormt trött över insikten kring ångest och alkohol. Mitt samband, hur det kunde bli såhär. För mig innebär det början till läkning av mina tidigaste sår i min känsliga natur. Det är jobbigt men jag kommer igenom och jag har inte ens varit i närheten av vinflaskan som står i skafferiet. Den får stå där tills maken behagar öppna den. Kanske ska jag låta den bli en symbol över min nykterhet. Spara den och hedra den som den första flaska jag INTE öppnade.

Nu väntar verkligheten och ikväll bär det iväg till varmare land.

Stor kram

Profile picture for user majken_r

@annacananda hinner inte riktigt svara..iväg strax. Trist (minst sagt) med chefer/kollegor som är gränslösa.. Terapi, förändrade mitt liv. Jobbigt absolut, men lärde känna mig själv. Så fint att inte dricka, du gör det så bra. Önskar dig en skön resa🥰🙌🏼

Profile picture for user vår2022

@annacananda Det första som kommer i mina tankar är grattis! Vad jag gratulerar till är att du fått kontakt med dina innersta känslor. De där som du lärt dig vakta, kontrollera, mildra, dölja och ljuga om. Det som inte ”finns”. Det är vägen mot läkning och att kunna tänka om sig själv, självkännedom. Det som kommer upp i form av ångest, som är så svårt att få tag på. Men du är där och det är jobbigt. Men det är inte farligt och ju mer du närmar dig detta desto ofarligare blir det. Nu finns möjligheter till att ta upp dem på ytan och sätta ord på dem. Skapa din egna berättelse om ditt liv. Bli av med det, skam och skuld, som egentligen inte tillhör dig, som du bär. Dö på korset och återuppstå. Så jag kan bara säga grattis, detta är en väg ut ur bördan och till att främst bära dig själv❤️

Ha en riktigt fin, skön och avkopplande semester. Det är du värd❤️🌞

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda Att bli nykter är verkligen en livsomvälvande process. Först blir man varse vilka känslor och tankar man brukar dricka på. Sen blir man tvungen att hantera dem på ett annat sätt. Att undvika gör alltid ångesten värre, så det första man bör sluta med är att undvika. För precis som du skriver - du måste igenom det. Lite klokare och renare kommer du ut på andra sidan. Dö på korset och återuppstå är verkligen en häftig bildliknelse.

Kram 🐘

Profile picture for user annacananda

Nykter på orten i söder där vi svenskar på fyllan skämde ut oss på 70- och 80-talen. Tycker ändå att det har varit bättre sedan 90- och 20-talet. Här är rent och städat - allt håller sakta på att återhämta sig från pandemin. Mycket har fått ny puts och strandpromenaden är tipp topp.

Här sitter jag och smuttar på en Tropical Lemonade. Har tänkt på vinet men känner ingen längtan. Såg glada resenärer på flygplatsen med öl och vin i hand, de små flaskorna komma fram på flygplanet, hänget igår i baren när vi kom fram. Det finns ingen lockelse än så länge. Maken har tagit en ”alkoläsk” men verkar inte heller jätteintresserad.
Har vilat både på stranden och på rummet idag. Det känns fantastiskt att veta att min trötthet inte beror på bakfylla. Att jag är närvarande om än trött. Ikväll ska vi gå ut och fira födelsedag. Utan alkohol för mig! Kan ni fatta?

Kram

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda Wow 🤗 Den här gången har du verkligen bestämt dig - och du kommer att uppleva den här semestern med alla dina sinnen skärpta 🥰

Och du kommer tyvärr att få se en massa personer som borde ge sjutton i alkoholen också, och skämmas lite å deras vägnar. Och lite för egen del också när du påminns om hur du själv betett dig. Men du har tagit ansvar för detta nu!

Kram 🐘

Profile picture for user annacananda

Tillbaka på rummet efter en god och trevlig kväll med en relativt tidig avslutning. Cola Zero för mig. Varmt och skönt ute, en fin promenad hem. Ungdomar på väg ut att fira Halloween - många utklädda och barerna är dekorerade. Jag är så nöjd med att bara titta på.
Jag känner mig enormt sorgsen nu och det får vara okej. Det kommer mycket drömmar och minnen till mig nu och en del gör mig sorgsen utan att jag egentligen vet varför. Det som är viktigt är att jag sätter ord på mina känslor. Sorgsen är ett ord jag aldrig använt om mig själv tidigare. Det är en känsla jag förpassat iväg med hjälp av vin. Nu är det dags att känna sorgen, smärtan och besvikelsen över allt som inte blev. Det är okej. Det får vara så ikväll. Imorgon vaknar jag till en ny nykter dag och jag längtar redan!! Längtar efter första koppen kaffe. Att vila blicken på havet. Bara vara i enkelhet och ensamhet. Det ska troligen regna imorgon och det passar mig bra. Vi har en fin inbyggd balkong med en fantastisk utsikt, både berg, strand, klippor och hav. Bara vila och låta kraften växa tillbaka. Hänger på korset några dagar till.
@Andrahalvlek Ja, jag har bestämt mig. Det finns ingen väg tillbaka, alla dörrar är stängda. Tack för att du finns!

Profile picture for user Himmelellerhelvette

@annacananda Känner igen sorgen man förut bedövat med A. Vi måste gå igenom alla känslor nyktert nu och det är bra! Vi lär känna oss själva på nytt. Hur vi fungerar. Vi lär oss acceptans, accepterar hur vi mår, lever igenom det för vi vet att det går över.

Hoppas du vaknade gott idag❤️

Profile picture for user vår2022

@annacananda Jag har hängt på korset många gånger, gjort omställningar och tagit ny riktning i livet. Men jag har nog aldrig ”dött” då jag fortsatt att dricka för att döva och dämpa ångesten. Dessa ny riktningar har visserligen tagit mig vidare i livet, jag har förstått mig själv mer och jag har vandrat mot ett bättre liv. I alla fall utåt sett, i arbete och i relationer. Det har ändå funnits mycket sorg och besvikelse inom mig kvar som lindrats med alkohol. Jag såg det inte för jag gjorde stora förflyttningar som skymde sikten inåt. Alkoholen tärde och söndrade mig ännu mer och till slut var jag nästan ett vrak inombords.

Så nu dog jag äntligen på korset för över ett år sedan och kunde starta om mitt inre liv helt på nytt. Genom att först sluta dricka så att sikten inåt inte blev skymd. Få kontakt med mig själv när alkoholen inte längre vandrade och bekämpades i min kropp. Få upp dem i dagsljuset och se mig själv och mina dämpade, inpaketerade och inkapslade känslor. Ta hand om dem, pussla ihop och laga dem. Kasta bort det som inte längre fungerade och starta om det som skulle få mig att må bra igen. Helrenovera och putsa upp mitt inre. Bli nyfiken och utforska mig själv, vem är jag och vad vill jag i mitt liv? Staka ut en ny riktning i mitt liv, min värderade riktning.

Så ta emot ditt liv med alla nya känslor och alla nya ord som uppstår, precis som du gör. Ord är viktiga och sorg är ett ”negativt” ord, men det måste få uttryckas. Det är lätt att försöka undvika även negativa ord för det påverkas oss. Men ibland måste man uttrycka det man känner med ord, för att beskriva för sig själv och andra det man känner. Även det är befriande och terapeutiskt, att med ord uttrycka det man känner. Det sätter igång läkande processer i hjärnan och blir inte lika negativt laddat och påverkar inte på samma sätt längre.

Ha en riktigt skön morgon och njut av den fantastiska utsikten med en kopp kaffe. Läkningsprocess pågår❤️

Profile picture for user DRacker

@annacananda Så himla bra du gör det! Så härligt att du inte känner sug!!! Det gör tyvärr jag, men jag håller mig och det är det enda viktiga för mig just nu. Tänker att @Himmelellerhelvete har så rätt: man måste passera alla tillfällen nykter för att kunna känna sig trygg i sin nykterhet! Semester, bemärkelsedagar, helger, osv osv. Och som @Vår2022 säger att man måste hitta och omfamna andra känslor till tillfällena än det man hade med alkoholen. Just nu är min huvudkänsla Nyfikenhet! 🤗

Hoppas ni får njuta av en helt underbar semester där ni är 🥰

Profile picture for user annacananda

@Himmelellerhelvette @vår2022 @DRacker

Godmorgon Supporters! Tack för att ni bekräftar att det jag upplever är en del av processen. Jag som alltid trott att jag var ensam och ”konstig”.
Det måste vara ett under att jag hamnade här just nu, med er!

Profile picture for user annacananda

Så en första strimma ljus i öster. Havet skvalpar sakta mot stranden.
Ungdomar på väg hem efter Haaloweenfirande möter joggare och hundägare. Sopbilen börjar sitt arbete längs strandpromenaden.
Första morgonen jag lyckats komma upp så här tidigt och i ensamhet. Första morgonen jag fått utrymme att bara vara för mig själv med Forum.
Jag är fortsatt nykter - det känns självklart. Det betyder inte att det är enkelt. Igår upplevde jag två tillfällen av något som liknade svindel (troligen ångest) när vi först gick in i ett köpcentrum och sedan när vi gick in i restaurangkvarteren med massor av folk och med stim och stoj. Har känt det förut och tänkt att det är ett blodtrycksfall. Hade svårt att njuta av maten i De glada kvarteren med musik och ljus och mys. Jag sakande faktiskt mitt vin och det här är ju ett sådant tillfälle då man lätt kan tänka ”jag kan ta ett glas och sitta och njuta på det länge..” . Så har jag tänkt förut men nu har jag tagit in att det är inkörsporten till något helt annat än att sitta länge på ett glas, det är början till att sitt några timmar på en hel flaska…ensam. Det kändes sorgset och jag tillåter det att kännas sorgset.
Idag vaknar jag nykter och är stolt över det men jag kan ärligen inte känna någon direkt glädje. Men det är väl så livet är. Att vara nykter är inget sensationellt - att vara nykter är vanligt och normalt. Man får inget extra för att man väljer att vara nykter. Man får ett helt vanligt liv utan skygglappar. Man får också ett liv utan bakfylla. Man blir av med något mycket obehagligt och man får tillgång till något som redan finns här. Livet. Varken mer eller mindre.
Det är annorlunda denna gången i min nykterhet - att jag har förstått med alla sinnen att detta inte är något sensationellt. Det är bara vanligt. Jag har förstått att den där fantastiska känsla första veckan nykter då jag fick en helt annan smak på kaffet och inte hade varit uppe och kissat på natten. Den känslan försvinner därför att det är helt normalt hur kaffe egentligen smakar och det är helt normalt att inte gå upp och kissa på natten. Det är också normalt att med åldern behöva gå upp och kissa på natten.
Att vakna ångestfull och tänka att: nu går alkoholen ur kroppen, jag måste sluta dricka och sedan gå upp och kissa + dricka en hel liter vatten med hopp om att vakna utan huvudvärk är INTE normalt och det är dessutom inget som ger någon lycka.

Nu stiger solen och människor som bor och lever här är på väg till sina jobb. Nästa vecka kommer Stockholmarna och sedan är säsongen över. Tid för denna orten att återhämta sig och förhoppningsvis vila. Som avkopplande semester är detta utmärkt men att bo just här är otänkbart. Jag ser en del spillror av liv - tydligt skandinaver som fastnat här. Det är lite lättare att vara uteliggare i detta klimatet och de finns överallt. Tysta kolonier av ensamma människor som packar ihop just när solen går upp. Obegripligt men samtidigt så begripligt om jag låter tanken gå vidare till vad alkohol faktisk gör med oss. Lite droger på det och steget är inte långt om omgivningen brister.

Nu har ”depphjärnan” fått sitt så nu kommer tricket: att resa sig upp och ta itu med dagen. På ett helt naturligt sätt.

Kram alla som kämpar! Det är inte lätt men definitivt värt att bli nykter! ❤️❤️❤️

Profile picture for user DRacker

@annacananda Men så bra du gör det!! Även fast det är helt givet i min tanke att hålla mig nykter så är det situationer jag möter som alltid annars innehållit alkohol. Massor av restaurangbesök varenda dag, strosande, mys, avslappning. Ja bara hela semestern i sig själv tom. Då ska man liksom få passa på att unna sig allt som förgyller livet. Jag håller mig genom att minnas vad som händer om jag tar! Jag vet att det inte skulle stanna vid ett glas, problemdrickare som jag är. Jag har massa alkoholfria öl i kylen, men det är ingen livlina för det går inte ens en om dagen. Och så unnar jag mig något gott till maten, i form av goda ostar, ngn dessert eller annat. Äter tom frukt nu för att jag kan få i mig extra kalorier, som jag fick hålla igen på allt jag kunde innan. Så tragiskt. Men nu njuter jag alltså av annat, och trots suget så vet jag att det inte skulle sluta väl och jag vill heller inte förstöra mina 8 fina veckor nykterhet som jag samlat på mig med enorm stolthet 🤗

Jag tänker på dig nu under din resa. Jag skickar dig massor av fin varm styrka ifall(!) suger skulle komma! Men njut av din härliga sömn, ditt kaffe och din pigghet på morgonen! ❤️🌷🤗

Profile picture for user vår2022

@annacananda Trevligt med en hälsning från söder🌞. Alltid lika intressant att få ta del av dina tankar och hur processen fortskrider. Tänker som du att det är normalt att vara nykter och vanligt. För mig har dock det som egentligen är normalt varit onormalt då jag i så många år nästan aldrig varit helt nykter. Dricka och berusad på kvällen, bakis fm och sedan påfyllning em, en ständig ond cirkel, det normala för mig. Så för mig är det en sensation att ständigt vara nykter, det onormala som blivit normalt. Det är förmodligen därför jag känner glädje över att hela tiden vara normal och nykter. Egentligen fascinerande att kunna känna glädje över att nykter och normal. Eller eftersom jag befunnit mig i alkoholens fansansfulla fängelse, kommer det normala att vara nykter, alltid att vara speciellt och sensationellt, då jag lyckats ta mig ur detta. Det som för andra är normalt och som de inte reflekterar över, för de har inte suttit i fängelset. Det ger mig en dimension till i livet, hur det var då och hur det är nu som fri från fängelset och det ska jag aldrig glömma, för jag vill aldrig hamna i helvetesfängelset igen.

Det som hjälpt mig till att kunna känna detta är nog också för att jag uppmärksammar skillnaden så mycket. Och boostar de positiva känslorna av att se skillnaden och jämföra då med nu. Jag fokuserar helt på hur skönt det är att inte dricka och om tankar kommer på ”vad mysigt det skulle vara med ett glas vin” skiftar jag fokus snabbt till ”tänk vad fräscht det är att vara nykter”. Det är mitt motto ”ditt uppmärksamheten går, sker tillväxt”, inget jag kommit på själv utan är en terapeutisk metod som jag lärt mig från en psykolog. Det innebär i korthet att man kan göra om sina tankebanor i hjärnan. Att ju mer du uppmärksammar något desto mer tillväxt sker det i dessa tankar, känslor. Man kan på så sätt, flytta sina tankestrukturer/banor genom att nöta och flytta sitt fokus till andra tankar och känslor så att dessa får ökad tillväxt. Det är så lätt att fastna i en tankeloop, men om man gör en loop till eller flera kan man flytta sitt tankefokus. Tankar skapar känslor, så om man kan modellera om sina tankar om något, så gör man även det med sina känslor.

Mina tankar är fokuserade på hur skönt och givande det är att vara nykter och allt som de medför. De har blivit så dominerade tankar så det kör över tankar om vin. Genom att ändra fokus och ”dit uppmärksamheten går, sker tillväxt” har jag lyckats göra om mina tankestrukturer. De automatiska tidigare tankarna, vin=koppla av=sug har blivit automatiska tankar till nykter=koppla av=må bra.

Fortsätt att processa och reflektera över alla dina tankar och känslor, det kommer att leda dig framåt. Ha det så gott!❤️

Profile picture for user annacananda

@DRacker Tack för kloka ord! Jag känner igen allt du skriver. Jag har aldrig, efter 18 fyllda, varit på semester utan att vara berusad eller bakfull mest hela tiden. Det här är nytt och kanske behöver jag påminna mig om hur det känns när man går upp ångestdriven jämfört med som nu, sitta här sippa på gott te utan att vara alldeles ”moschig” i ansiktet. När jag känner i ansiktet så är det stor skillnad - kan bara inte se det i spegeln.
Jag kanske också ska börja minnas och påminna mig om hur det har varit och hur jag har haft ansats att dricka mindre, haft vita perioder och sedan en smutt…spiralen drar igång…först snabbt uppåt och sedan obönhörligen sakta, sakta neråt…tack för dina styrkekramar. Det kommer säkert sug här på vägen och då ska jag tänka på @DRacker 🤗🤩
Stor kram

Profile picture for user annacananda

Ny morgon nykter. Påminns om världen utanför vår bubbla genom en stor konvoj av millitärfartyg/båtar som sakta glider förbi ner mot sundet. Obehagligt och sorgligt.

Onsdag idag och det var väldigt lugnt på strandpromenaden igår kväll. Halloween tog ut sin rätt. Fodoora hade att göra igår kväll. Nu har människor med stavar och joggingskor tagit över. Det är en hel del som är i bra form! Det är roligt att se! Och så mycket hundar!

Maken har endast tagit två öl till maten på hela semestern. Han dricker tydligen inte utan mig. Konstig insikt. Det är mycket vi har gjort, som att t ex gå på cocktailbar varje eller nästan varje dag på semestern, som lämnar en lucka på några timmar varje dag. Vi vet inte riktigt vad vi ska göra då och makens irritation växer. Han frågade mig här om morgonen om jag tänkte att detta var för gott och jag svarade att ”det skulle jag tro utifrån hur jag hanterar alkohol”. Jag inledde ett resonemang kring mitt beroende vilket han klippte av med att börja prata om något annat. Det var okej just då och jag noterade bara hur besvärligt det blev för honom. Han är medberoende och nu vet han inte hur han ska hantera detta. Vi har varit ett par i 25 år och vi känner varandra utan och innan men inte genom ord eller genom att prata. Mannen-min har svårt att uttrycka känslor. Ja, han kan helt enkelt inte uttrycka känslor med ord. För övrigt är han mycket verbal. Ganska typisk för sin generation. Vi står inför en utmaning nu när jag är nykter och kan uttrycka mina känslor och behov utan skam och skuld över att jag dricker. Tänker att jag tar det i små portioner. Det är rätt mycket jag inte sagt något om under åren bara för att jag varit bakfull. Nu kan jag lugnt stå kvar i det jag ser och hör. Jag är övertygad om att det kommer att gå bra men vi står inför en total omvälvning av vår relation som bygger på intresset för vin från början. Vinet har varit vår följeslagare under alla år. Nu finns inte vinet att hålla oss samman längre så då får vi titta på vad vi har. Det blir troligen tufft men jag är inte orolig. Nykter kan det ju bara bli bättre. Inga fyllebråk, ingen av vin uppblåst självbild, inga normala spärrar upplösta. Bara vi. Som vi är.
Stor kram

Profile picture for user vår2022

@annacananda Att dricka var för mig och min man en aktivitet och det blev en helt annan vardag och framförallt helger och ledigheter utan kittet, alkohol. I början stor rastlöshet och så mycket tid över då vi inte drack vin ihop. Vi har båda börjat träna både ihop och för oss själva istället. Vi läser eller gör mer saker på eget håll nu. Vi lagar mat ihop och går långa promenader tillsammans i skogen med vår hund. Nu har den tomma tiden fyllts upp med annat och det känns inte som det finns massor av tid över längre. Vi har fördelen att vi kan prata om känslor och vi bubblar ganska mycket, mest jag, men han kan lyssna. Tycker det låter klokt att ta det i små portioner. Vi behöver olika mycket tid att smälta och förstå saker. Det kan också leda till att han till slut blir bättre på att prata och få tag på sina känslor😁.

Ha det gott!🌞❤️

Profile picture for user DRacker

@annacananda Jag tror också att man får ta det lite pö om pö. Fattar helt det om att vinet varit kittet - MEN det finns miljoner andra roliga och spännande kit att testa. Gäller att försöka flytta ett ev fokus från att ”hitta en ersättning” till att hitta och testa på nya saker tillsammans. Jag tänkte lite samma som du, men min man verkar ta det med hyfsad ro än så länge. Det är eller kan nog också vara lite som du säger, att det är faser även de går igenom. ”Vad ska De göra nu då? Så tråkigt liv de kommer att få”. Blir ett beslut som påverkar även dem. Själv har man fullt upp med sin egen resa. Tror på att prata och lyfta fram det negativa bakåt och det positiva framåt, och att tillsammans hitta nya vägar. Din man är inte så talför. Smittas han an entusiasm och dina förslag? I så fall, leta fram ngn rolig aktivitet där alkohol inte passar in, kanske biobesök med bil, en restaurang långt bort, museum, teater annat med bil (och låt han ta sig ett glas om han vill ”piffa till”), eller morgon/kvällspromenader med lite styrkefys vid utegym om ni har, låna en hund att gå ut med, åk till skogen och grilla er en korv. Roliga grejer som det inte funkar bra att addera alkohol till. När jag läser det jag skrivit här till dig så känns det lite platt och patetiskt med fjuttiga tips. Min avsikt med det jag skrivit var däremot från hjärtat och jag hoppas att du kan läsa det så 😅🥰💐

Profile picture for user annacananda

@DRacker
INTE ”platt och patetiskt med fjuttiga tips”. Jag upplever verkligen att det kommer från hjärtat och det är precis det här jag behöver. Vanliga normala tankar om vad man gör utan alkohol.
En sak du skriver har jag inte ens tänkt på; min man går igång på förslag om utflykter till platser vi tyckt om och till platser vi inte varit på. Det kan vara i vår egen stad eller i närområdet, behöver inte vara 300 mil bort. Bra tanke där - tack! 🥰

Profile picture for user annacananda

@vår2022
Vi har ett fint gym två kvarter bort…och gymkort. Kanske dags att börja använda dem. Jag skäms när jag tänker på att vi köpte kort (som så många andra och sedan varit där 2-3 ggr på en månad.
Våra kroppar behöver verkligen ett ”lyft” 🤣🤣🤣

Profile picture for user annacananda

En vidunderlig soluppgång utspelar sig framför vår balkong. Människor stannar nere på strandpromenaden och blickar ut. En del tar foto. Det är så vackert att ett fota inte kan ge det rättvisa på något sätt. Medelhavet ser ut att ligga så stilla ett stort hav kan. Det bara böljar sakta in mot stranden. November och det är precis lagom varmt. Klimatet som jag vill vara i. Värmen som bara efter ett par dagar ha lindrat värk i alla leder. Det är så märkligt.
Vad som är ännu märkligare är att jag har fått några finnar, riktiga innebrännare - precis som min tonåring. Jag har inte haft en finne på minst 20 år. Mest en reflektion, är det omställning i kroppen eller bara solidaritet med mitt barn. 😏 Sånt kan jag tänka på nu när jag är ledig. Om det är möjligt att ta upp och spegla sina barn liksom - ibland känns det så…😏
Idag vaknar jag harmonisk. Mannens irritation la sig igår när vi gjorde en utflykt, solade en timme på stranden, han tog en whiskey på balkongen, åt en god middag och sedan gick han och sonen på sportsbar och såg fotboll. Han kräver egentligen inte så mycket. Jag behöver bara vara mer uppmärksam på hans behov också. Jag har ju enormt fokuserad på mina egna just nu och får massor av bekräftelse genom mitt nya jobb och min utbildning + hos terapeuten. Han sliter på och försörjer oss. 🫣 Utan honom hade jag inte kunnat hoppa av cirkusen, ta ett enklare jobb och börja plugga. Jag är nog lite otacksam ibland. Tänker på idéerna jag fick från @DRacker och @vår2022 och kommer fram till att om jag engagerat föreslår att vi ”masar” oss bort till gymmet en-två kvällar i veckan så bli vi båda vinnare. Han kommer nog att hoppa på…sedan kan man ju gå en gång på helgen om man har ork till det…
Det känns bra idag, som om jag varit nykter i en evighet. Idag njuter jag av den känslan och kapslar in den i mitt minne.

Kram till alla 🤗🧡🧡🧡

Profile picture for user vår2022

@annacananda Låter som en härlig morgon. Gymmet är en perfekt idé. När vi började träna så sporrade och pushade vi även varandra till att träna. Om tex maken tränade med sitt på annat håll, tränade också jag på mitt håll. Vi gillar att springa ihop, promenera ihop sedan går han på boxning och jag tränar styrka hemma på mattan. Vi har även varsin aktivitetsklocka som vi kan diskutera ihop och lägga upp strategier😂. En annan sak jag tänkte på är ”walk-and-talk”. Vi har våra bästa pratstunder när vi promenerar med hunden. Det blir lättare att prata då och det finns inga störningsmoment. Man har en timme eller mer för bara varandra och man är samtidigt i rörelse. Mycket har vi avhandlat, planerat, beslutat och berättat för varandra i skogen och på promenader.

Ha en fin torsdag🌞❤️

Profile picture for user vår2022

@annacananda Måste bara tillägga att ibland går vi på promenad och säger inte mycket alls till varandra. Vi kan vara i våra egna tankar, ta in naturen och ändå vara tillsammans på ett annat plan💕

Profile picture for user Himmelellerhelvette

@annacananda Känner igen mig så i relationen med gubben och alkoholen. Vi har ju gjort nästan allt vi gjort med A inblandat. Nu måste vi lära oss att göra allt men utan A. Han kan ta nått glas men hur kul är det för honom när jag väljer att inte ta, jag berättar pö om pö om det jag lärt mig från böckerna jag läst och han lyssnar och lär, han förstår, kan vara skeptisk till vissa delar men det är okej. Sålänge han lyssnar och är intresserad kan jag ta lite i taget, märks när han tycker det räcker och då backar jag och väntar på nästa tillfälle, på tre månader har vi kommit in på samtalsämnet ”hur vi, mest jag, hanterat A genom livet” ett fåtal gånger och det har varit oerhört givande de gångerna för mig och jag känner att det är det även för honom. Han har insett att han inte blir lika sugen längre så han har fått hjälp att analysera sig själv med hjälp av mig som blivit väldigt bra för honom.

Oj, märke precis att jag ramlade in helt på mig själv nu när det handlade om dig, haha, jag bara gick in i mig själv och tänkte medan jag skrev. Hoppas det kan ge dig något 😁

Lite tips på aktiviteter man kan göra ihop:
• Jag har funderat på golf
• Padel
• Fiska
•Träna gruppträning på gym
•Brädspel och kortspel

Hoppas ni får en toppendag❤️

Profile picture for user DRacker

@annacananda Men åh vad jag är glad din skull! 🤗 Jag tror att ni båda (jag och min man också, liksom precis de flesta andra i normala relationer) behöver landa i det nya. För som du lyfte, och som jag inte tänkt på så mycket själv fram tills nyss, är att våra livsviktiga beslut även påverkar våra respektive. Mycket mer på ett annat sätt eftersom de inte förstår vårt beslut på djupet så som vi själva gör, och som de ju inte kan påverka. Jag tror att vi på ett sätt även kan behöva hjälpa dem i att landa.

Kanske känner de sorg och känner att livets roligheter och njutningar nu tagit slut, att ingenting längre blir som förr, att alla ”trevliga avslappnade”(för dem) middagar, helger, resor, högtider, resor osv tagit slut nu. Att inte ha någon att ”unna sig” med längre, osv. Jag vet inte, jag tror absolut på ärlighet, men i just mitt fall har jag inte basunerat ut till alla att jag är 100% problemdrickare och måste sluta för att jag inte kan kontrollera intaget, mår så dåligt av det att det saknar ord och att jag kommer att dö i förtid om jag fortsätter. Inte till någon har jag berättat detta. Inte ens till min livskamrat. Han vet att jag sover dåligt med alkohol, att jag mår mycket mycket bättre nu utan, känner mig piggare och fräschare, att jag nu ”sover som en gud”, att jag pratar mycket och gott om att jag är alkoholfri, osv. Men han vet inte något om djupet av min misär!

För honom har det handlat om att mysa med ett eller ett par glas framför tv:n, att ha hem roligt folk på middagar med gott vin, eller ha egna middagar för oss själva med god mat och att lägga extra vikt vid att välja vin till maten, att fira tillsammans, osv osv osv. Han vet inte om min misär och även om han skulle så har han själv inte varit i min sits och skulle ha svårt att förstå. Han är inte korkad för fem öre. Tvärt om! Men i hans liv är det mesta enkelt, allting. En av grejerna jag föll för då jag själv är en som problematiserar och analyserar och vill diskutera och resonera. Han kör på - och lyckas därför också alltid. Som @vår2022 skrev: ”dit uppmärksamheten går sker tillväxt”. Han ser oftast bara möjligheter, mycket sällan problem, därför lyckas han alltid. Vad det än är. I vårt fall så accepterar han (so far iaf) att jag hållit upp (över nyår har jag sagt) men han tycker att det ju bara är att behärska sig, att inte ta något på vardagskvällarna eller kanske ens hemma under en period. Han tror att det mest är en hälsoutmaning för mig. Han vet inte och förstår inte då han inte är i samma sits.

Jag förskönar inte att inte titta på eller leta problem, som jag just berättat om min man 😅) MEN: jag tror att vi ofta (oftare?) behöver se och hitta möjligheterna än svårigheterna och problemen. I alla fall i mycket högre omfattning än vad vi (många, jag) gör idag. Många (jag) fokar på problemen och det svåra än ser möjligheterna framåt. Tänker på det här med våra problem och våra äkta hälfter.. De kanske känner en sorg nu, tex min man som älskar glädjeämnen, glad och lättsam som han är själv (vilket jag älskar hos honom). Efter detta långa utlägg om min man 😂😂😂 vill jag sammanfatta med att vi kan kanske, om vi har ork och styrka, behöva hjälpa även dem, med info i den takt och mängd som vi känner fungerar för oss själva i vår egen process, och hitta fördelarna liksom det neutrala även för dem. Kanske med nya roliga aktiviteter som kräver en chaufför eller där det inte passar bra med alkohol. Kurser till båda, träning till båda, utflykter tillsammans med bil, eller att hälsa på några längre bort (bilavstånd där vi kör och de kan ta sig ett glas till maten ifall det bjuds), osv. Kanske tar vi ett glas alkoholfritt (om vi klarar det) och att vi kör ger också ett mervärde för dem, för så skönt det är att kunna komma hem snabbt och enkelt efteråt. Kanske kan vi hitta nya roliga och intressanta aktiviteter som triggar. Min man triggas av entusiasm, liksom jag själv, så att hitta på sådant vi inte gjort innan eller för länge sedan blir spännande och lockande. Ett mervärde som Ger än Tar i samband med att vinet åker ut! 🥰

Jag hoppas inte att jag trampar dig eller någon på tårna med det jag skrev, eller att det låter som att jag förenklar eller förskönar, och inte heller att jag talar för oss alla. Är bara mina reflektioner utifrån det om att våra partners också kan behöva få lite stöd i att se framåt med mervärde i blicken 😀🥰

Du gör det på riktigt sååå bra! 🥰❤️

Profile picture for user vår2022

@DRacker Håller med, väldigt bra skrivet! En sak jag kom på nu är också att tex be dem lyssna på ”Skål, ta mej fan” eller något annat. Det kan ge en bättre inblick i hur det är att vara beroende fast det inte syns på ytan. Att det kan drabba även den ”bästa”.

Skrev ett inlägg i min tråd idag om ett intressant program på P1 om alkoholforskaren Markus Heilig. Han är också trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen. Det är på 20 minuter och det skulle kanske också vara något för makarna att lyssna på?

https://sverigesradio.se/avsnitt/markus-heilig-om-du-minns-din-forsta-f…

Profile picture for user annacananda

@DRacker @vår2022 @Himmelellerhelvette

Vilka bra reflektioner ni gör! Jag blir så tacksam över att ni kommer in i min tråd så känn ingen oro för det. @DRacker Det ganska nära exakt beskrivning av min man och att han inte heller inser hur jag verkligen mår på djupet. Jag har just själv börjat förstå hur väl jag döljer känslor och håller fasad. Hur ska han kunna veta? Jag tänker att jag är självcentrerad som jobbar med att hålla upp fasaden varje dag och ibland när det skiner igenom så blir min man oerhört arg på mig. Han får inte fatt i vad det är utan han blir bara så frustrerad och anklagar mig för att titta på honom på ett visst sätt. Det han inte vet är ju att när det sker då är jag på väg ner i min avgrund och gör allt för att inte visa det. Så jag går med på att göra saker jag inte orkar och får jag det där fåniga neutrala ansiktet som knappt kan dra upp mungiporna i ett leende utan att det ser falskt ut.
Så fint ni beskriver era tankar - nu ledde ni mig in på ett mycket viktigt spår. Att jag behöver ta hand om mig och relationen till min man. Jag skriver under på alla era kloka funderingar! Ska läsa vad ni skriver om igen. Det är mycket att ta in!
Tack!
Kram ❤️❤️❤️

Profile picture for user annacananda

Ytterligare en vidunderlig soluppgång och naturen visar sin bästa sida. Igår var soluppgången totalt rosa och idag är den alldeles orange. Havet är inte lika stilla som igår men nära nog. Lätta vågor krusar sig in mot strand och ger ifrån sig ett lugnande skvalpande ljud ända upp på min balkong. Det har regnat inatt och luften känns lätt att andas.

En vecka på semester har gått och imorgon vänder vi hem mot Skandinavien. Som vanligt alldeles för kort tid att hinna ner i total avslappning men ändå…nära nog för nu. Jag är tacksam för att vi kunde åka iväg denna lilla vecka. Jag har utmanat mig själv och maken i nykterhet på den mest triggande platsen jag kan komma på. Igår besökte vi restaurangkvarteren på orten och jag kunde inte se en enda vuxen människa utan ett vinglas eller en öl (de var ett fåtal) framför sig. Varenda människa drack vin till maten (nu pratar jag ett hundratal kanske mer) och här tar man in 1-2-3 flaskor på ett sällskap direkt. Inga tankar på kostnaden här, vinet är billigare än läsken. Jag ska summera veckan när jag kommer hem men jag kan konstatera att för mig har det bara varit positivt att inte vara bakfull.

Mannen har varit mycket rastlös och irriterad. Jag tror han hade varit ännu mer irriterad om vi hade gett oss hän drinkarna och han hade fått älta om sitt jobb. Han har en pressad situation och han behöver avkoppling. Min man har varit tillgänglig under semestern och jag märker direkt när något pockar på hans uppmärksamhet men inte förrän han liksom har tagit det där samtalet, mejlet eller sms:et. Det är efteråt han dröjer i tankar och ofta irritation. Så hade det varit även om vi drack vin. Jag hade bara brytt mig mindre om det eftersom jag hade fått vara ifred i min lilla bubbla. Mycket ska gås igenom och jag ska verkligen reflektera över semestern. Har tid hos terapeuten på måndag.

Det är inte helt enkelt att bli nykter efter många års alkoholmissbruk och det finns inte på kartan att gå ner mig igen. Min psykiska hälsa klarar inte en omgång till. Det var precis jag klarade sista dippen ner. Nu kan jag förstå att det kommer att ta tid att återhämta mig, att kroppen behöver vila, allra mest hjärnan. Tröttheten är otrolig men jag kan acceptera den och ge det tid. Jag förstår att det kommer att ta tid och komma i form, att tappa lite i vikt, låta huden få vara ifred. Pyssla om muskler och ligament. Om ett år kan jag kanske se en riktigt förändring utanpå - redan nu ser jag en stor förändring i mitt psyke.

Jag är så tacksam för att jag kom hit och får möta alla er som har tagit ett beslut om att ge upp alkoholen!! Jag hade inte fixat detta utan ert stöd!! 🌟🌟🌟🌟🌷🌷🌷🌷❤️❤️❤️❤️

Profile picture for user vår2022

@annacananda Vilken bra insikt, att både hand om sig själv och relationen till sin man. Jag har släppt in min man allt mer i mitt liv sedan jag blev nykter. Jag hade föreställningen att jag även tidigare varit öppen med honom, men inte längst där inne. Mitt smygdrickande och gömmande av vin jag höll på med inför honom, visar tydligt att jag höll honom utanför. Jag pratade i halva meningar och tänkte att han borde förstå hur jag känner och mår. Det gjorde honom ofta frustrerad och förvirrad och kunde göra honom jättearg. Då slöt jag mig ännu mer, jag orkade inte fortsätta prata och kände mig missförstådd. Han tassade ofta också på tå kring mig, försökte få mig glad och vara tillags. Det blev ofta fyllegräl och jag skulle helst prata med honom när vi skulle sova. Han orkade inte, blev arg och jag kände mig avvisad och oförstådd. Min fyllehjärna levde sitt egna liv, med förvridna föreställningar om verkligheten. Kände mig ledsen och ensam. På morgonen massor av ångest och oro, förstod inte heller själv hur allt hängde ihop.

När jag berättade om mitt smygdrickande, om att jag går under och mår så fruktansvärt dåligt psykiskt och orkar inte dricka mer, blev han först helt tyst och rätt paff. Han förstod inte att det var så illa. Han tänkte hela tiden att om jag bara drack mindre skulle det bli bra. Han var rätt orolig i början för att jag inte skulle lyckas sluta dricka och mest för hur det skulle drabba mig om jag inte skulle klara det. Att jag skulle bli deprimerad och gå in i min egna värld. Det fanns också säkert en liten sorg över att inte kunna dela ett en flaska vin med mig, vår gemensamma aktivitet under så många år, men det var inget han uttalade.

Det blir en stor omställning för partnern när man slutar dricka. En omvälvande process som påverkar det gemensamma livet. Det kan finnas en oro hos partner att man ska försvinna iväg när man är så inne i sig själv och processar. Jag bjöd in min man i min resa och process och började prata om hur jag mådde innerst inne. Mycket för honom att ta in och förstå, men nu har jag processat med honom under ett år och jag tror att han har ganska bra koll och förståelse nu🥰. Han har en väldigt positiv inställning till livet, grubblar inte så mycket och han är väldigt tacksam för att jag bjudit in honom hos mig. Vi bråkar på ett helt annat sätt nu, vi diskuterar och lyssnar på varandra, stannar kvar fast det kan bli känsligt och försöker förstå varandras perspektiv. När vi har olika behov försöker vi hitta minsta gemensamma nämnare som gör det bra för båda. Det är mycket lugnare och mer harmonisk och vi har kommit varandra mycket närmare, när vi båda släpper in varandra i den andres liv och känslor. Han har också utvecklats på vägen. Vi har format och gjort om vårt nyktra liv tillsammans och hittat ett bra sätt att leva det på. Både enskilt och tillsammans.

Ha en riktigt fin fredag❤️

Profile picture for user Himmelellerhelvette

Det är nog en ordentlig utmaning för er med utlandssemester så tätt inpå din fina vändning i livet @annacananda. Han har nog inte hunnit med riktigt. Min man har fått processa med mig långsamt, han fick nog inte vara med så mycket första månaden. Jag behövde förstå själv. Han vet fortfarande inte om jag kommer dricka igen och det vet inte jag heller så där är vi på samma plats. Han pratade om skidsemester och kom in på A. Jag sa att eftersom jag inte kommer dricka gör det inget om vi inte får Ski in ski out, jag kan köra. Den meningen berättar för honom att jag inte kommer vilja dricka ens i februari, för även fast jag sagt att jag inte tror jag kommer vilja dricka förrän eventuellt till sommaren så tror jag han ändå dubbelkollar genom att prata skidresa för kanske har jag ändrat mig till dess. Sedan har han vid två tillfällen sagt att ” även om du aldrig kommer dricka igen” så jag tror han processar sakta vid min sida. Han försöker förstå hur man kan välja att inte dricka när man får dricka. Någon gång kommer han få veta hur dåligt jag verkligen mått med mina ord men han kommer nog aldrig kunna förstå hur dåligt jag mådde. Sånt kan man bara förstå om man varit där själv.

Profile picture for user annacananda

En sista morgon på en väldigt vanlig och lite slätstruken semester. Maken har varit mycket negativ till det mesta och felsöker hela tiden. Eftersom jag varit nykter har jag kunna hålla mina tankar och inte gått till attack som jag skulle ha gjort om jag så bara hade ett litet glas vin innanför BH:n. Inom mig skojar jag lite och tänker ”Finn fem fel” varje gång han dissekerar något som inte passar. Bortsett från det så har andra ”riktiga” känslor kommit fram hos honom och det är så bra! Det finns oro och sorg hos honom kring ett långt arbetsliv som tagit all hans tid och kraft. Det har inte funnits utrymme för egna intressen och nu när pensionen närmar sig (han är några år äldre än jag) inser han här i nykterheten att han inte har några intressen. Det är nytt och det är stort och jag ska behandla det med stor respekt. Tänker att det känns så skönt att läsa om @Himmelellerhelvette och @vår2022 och få lite vägledning kring relationen. Att vi är så lika trots olika omständigheter. Det känns tryggt att ha er. @DRacker @vår2022 @Himmelellerhelvette - jag har säkert glömt någon nu men jag menar uppriktigt att det bästa jag har gjort i år - det är att logga in på detta Forum. 🫶🏻🫶🏻🫶🏻

Inom mig känns just nu inte mycket. Det är lugnt, havet skvalpar, måsarna har börjat röra på sig och vi ska strax börja packa. Den här veckan har varit en viktig vecka och igår på restauranggatan kände jag en stor tomhet. Jag tror att jag längtade efter vinet men samtidigt så upplevde jag att jag nog hade druckit bara för att jag brukar och att det inte ens i stunden hade gett mig någon lindring. Jag hade troligen tvångsmässigt druckit och tänkt att på söndag är det slut, jag måste sluta dricka…jag vet att jag hade köpt en vinflaskan, om inte tidigare så på ”sista chansen” på Kastrup. Jag vet att jag hade öppnat den hemma trots att vi kommer hem sent och inbillat mig att det var precis det jag behövde. Så hade kampen fortsatt. Nu blir det en annan kamp. En kamp mot tristess, motstånd till gymmet, att inte låta mörkret dra ner min rullgardin utan hitta ljuset och myset. Boa in oss, vara uppriktig och kanske, kanske kommer min energi att öka. Jag är inte på långa vägar så sliten som jag var vid förra året då vi kom hem - jo, vi upprepar den här veckan år efter år…det är ett helt annat utgångsläge och jag tänker att jag har tagit ett, två, kanske tre steg upp i mitt läkande av min alkoholhjärna. Tänker mig att det finns tio trappsteg upp ur Fängelsehålan Beroende. Den här gången orkar jag hela vägen upp…

Hoppas ni alla vaknar inte bara vackra utan även nyktra!!

Stor kram

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda Jag tänker att ni båda har en resa att göra. Tillsammans eller var för sig. Jag separerade för 9 år sedan och till slut var allt jag gjorde fel, och allt jag inte gjorde var också fel. Min sambo tillika barnens pappa hade blivit bitter av livets omständigheter, och han såg mig som syndabock delvis och använde mig som slagpåse. Mentalt, absolut inte fysiskt.

Och jag reagerade med att bli tystare och tystare och tystare. Jag hörde till slut inte alla tillmälen och hårda ord från honom, men vår omgivning reagerade. Att tyst ta emot, tiga och lida, innebar dock att jag begick våld på mig själv. Jag gillar att ha en god grundplanering och utifrån den sen göra spontana saker. Jag gillar teater och konst och föreläsningar och allt annat möjligt som berikar mig. Ger mig lite wow-känsla i tillvaron.

Min sambo muttrade dock nej, nej, nej, nej, orkar inte, orkar inte, orkar inte. Han fyllde sin tillvaro med spel på datorn, öl och whiskey. Finsmakare - det är noga med rätt sort och dyra drycker. Helst ska man vara tre-fyra gubbs som hänger och smakar och jämför och skryter och imponerar på varandra. Röka lite cigarr också för att toppa smaken. Då är livet toppen tycker barnens pappa. För mig är det bara boring.

Nåväl, vi separerade till slut. Efter 24 år ihop. Den 1/12 år 2013 flyttade jag till lägenhet. Han bor kvar i huset. Barnen bodde växelvis hos oss varannan vecka, tills de blev stora nog att flytta hemifrån. De är 25 och 23 år nu. Varje söndag bjöd vi varandra på middag, när barnen bytte hem. I åtta år höll vi på med det, tills yngsta dottern flyttade till ett LSS-boende.

Vi har byggt upp en annan typ av relation, vi är mer som syskon. Vi firar alla högtider ihop, liksom barnens födelsedagar och andras födelsedagar. Vi har en ständig kontakt via Messenger, både enskilt och i en familjegrupp. Vi umgås inte själva, barnen är vårt kitt. Men vi ställer upp för varandra, vill varandra väl. När jag var svårt sjuk i våras tog han ALLT med vår yngsta dotter. Han är den som jag ringer mitt i natten om jag får punka. Det finns få sådana.

När jag beskriver vår nuvarande relation, som är livslång men inte alls inkluderar någon attraktion, skakar folk på huvudet och säger: ”Himmel, sådana lyckliga separationer trodde jag inte ens existerade.” Jo, de finns. Jag är tacksam över att han finns i mitt liv, för ingen känner mig så väl som han. Men det finns som sagt ingen fysisk attraktion kvar alls, från något håll. Vi är klara med varandra.

Jag har haft relationer efter vårt uppbrott, men de munnen blev han kompis med. Just nu har ingen av oss en relation, men vi lever var för sig och gör vårt bästa av våra egna liv. Vi har helt olika intressen, men omsorgen av barnen har vi gemensam. Vår yngsta dotter behöver ju fortfarande sina föräldrar väldigt mycket eftersom hon har en intellektuell funktionsnedsättning.

Jag vurmar inte för separation, men jag vill berätta om hur det kan bli om man bestämmer sig för att man vill annorlunda med sitt liv. Var för sig.

Kram 🐘

Profile picture for user vår2022

@annacananda Tänker att din nykterhetsprocess och din utveckling i den, påverkar din man mycket. Även han måste stanna upp då alkoholen inte skymmer vägen för tankarna. Som en slags frustration som kommer ut. Finna fel i annat. Det är säkert jättebra för honom att få fundera på sitt liv och hur han vill att det ska se ut framöver. Kanske kan det vara så att du inte är lika beroende av honom längre nu när du är nykter? Det kanske förvirrar honom, att han tar det som att du inte har lika stort behov av honom längre och att du är på väg någon annanstans?

Det är en stor omställning för omgivningen när man slutar dricka, mer för vissa och mindre för andra. I familjelivet får man skapa en ny rytm och en annan sång. Denna förändring går inte att hindra och tar man den på rätt sätt, kan vad som helst ske. Det är det som är så häftigt! Det kan bli en resa för två eller fler.❤️

Profile picture for user Himmelellerhelvette

Du beskriver exakt hur bilden skulle sett ut @annacananda, man dricker tvångsmässigt för att passa på, dricker på planet och även efter man kommit hem. Återvänder till jobbet mer sliten än man var innan semestern. Semester som ska vara att man vilar upp sig har varit dricka dagarna i ända.

Tycker det är bra att din gubbe också fått tid att tänka, han har mycket att jobba med han också och har inte detta forum att ventilera sina tankar på. Ge honom tid. Jag sörjde när jag fick höra av min läkare att jag var tvungen att vara nykter i tre månader. Tänker att din man behöver få sörja lite i början när han ska börja processen in i ert nya liv❤️

Kram❤️

Profile picture for user annacananda

@Andrahalvlek
Tack för besök i tråden.🌷🌷Alltid välkommet med olika perspektiv som väcker eftertanke. 🌷🌷
Vad fint det låter att ni fortsätter ta ansvar för barnen tillsammans. Att ni finns där för varandra och kan stötta. Det är ju inte alltid enkelt med våra små ättlingar. 🤗 Jag håller med dig om att ibland finns det bara separation kvar, så var det i mitt första äktenskap. Denna relationen är lite mer hållbar och jag kan verkligen se oss bli gamla ihop. Det är en utmaning men fortfarande ser jag på honom och blir fylld av kärlek. Det finns ingen oro hos mig att vi inte klarar det - bara en vetskap om att det inte är varken lätt eller enkelt. Det är trots det ganska spännande.
Stor kram

Profile picture for user annacananda

@vår2022 Ja, maken ska få tid att förbereda sig för ett mycket rikare liv än han kan föreställa sig. Med era insikter så förstår jag att det kommer att gå vägen och bli ett härligt liv tillsammans utan bakfyllan och vissa fyllebråk.
Kommer att tänka på hur svårt det är att se de egna relationerna som är nära. Jag har först nu förstått att jag är alkoholberoende och han är medberoende…hans pappa var alkoholberoende och hans mamma medberoende. Min far var spelberoende och min mor var medberoende. Så vi kan spela spelet utan och innan. Dags att bryta!
Tack för den insikten!! 🫣🤨

Profile picture for user annacananda

@Himmelellerhelvette
Jag hoppas maken ska hitta ett eget ”forum” för sina tankar. Jag har lovat mig själv att inte propsa på något utan ge honom tid att söka efter det som är rätt för honom. För många år sedan tvingade jag med honom i Parterapi 12 ggr och han gick dit snällt men var ständigt arg på terapeuten och tyckte att han bara tog mitt parti…det var inte så fruktsamt. 😏 Men vi lärde oss ändå en hel del om vår kommunikation så det var väl värt det. Vi är ju fortfarande ett par och kan skratta gott tillsammans.

Profile picture for user annacananda

Hemma i soffan som om ingenting har hänt. Odramatiskt resa hem och allt lugnt här hemma. Kaffet smakar underbart! Men oj så mycket som har hänt! 10 dagar i flamencons hemtrakter och jag har varit nykter. Kom att tänka på att jag skrev innan att jag aldrig varit nykter på semester men det var inte sant. När Sladden var liten var vi på ett antal resor med barnklubb och jag var ju nykter hans första 3 år i livet. Så där for jag med osanning. Men det är väl de enda 3 åren i mitt vuxna liv. Det spelar kanske inte så stor roll men det är ändå skönt att börja komma ihåg och att inse att det funnits tider då jag mått så fantastiskt bra och varit nykter. Han var ju en riktigt gudagåva i sista minuten. Det var inte många ägg kvar när han kom till. 😍😍😍

Vikten står stilla och jag får lust att ta itu med den. Det skulle kännas fint att kunna knäppa min vinterkappa…jag känner mig inte överviktig men jag bär på några kilon jag skulle må bra av att tappa. Det jag tappade i början på nykterheten är tillbaka igen samtidigt som jag ser och kan känna en stor förändring i ansiktet. ”Puffigheten” är borta - det tog lite tid…vissa dagar har jag nog unnat mig lite extra choklad istället för vin och det får vara okej. Nu tror jag det är dags att masa mig iväg till gymmet. Kanske räcker lite mer aktivitet för att göra av med några små kilon. Jag låter tanken mogna under dagen.

Allt väl så här långt. Ser fram emot en nykter söndag! På måndag är jag utvilad för första gången på många år!! Allt känns faktiskt lite bättre.

Kram

Profile picture for user majken_r

@annacananda det är grymt bra att du varit på en semester nykter, minns hur du funderade innan på hur det skulle gå. Gymmet kan jag rekommendera, jag mår så bra av det. Och skönt att känna sig lite stark💪🏼 Ha en fin dag!🍂🤎

Profile picture for user vår2022

@annacananda Jag är också i mitt andra äktenskap sedan drygt 15 år tillbaka. Vi var verkligen stormförälskade i varandra och vår kärlek och är fortsatt stark. Han har allt jag önskar hos en man och det är honom jag vill åldras med. Även om vi har haft och har det bra tillsammans kom alkoholen att bli allt mer dominerande i vårt liv. Jag fastnade i ett beroende och alkoholen både tärde och drog in mig i beroendemörkret med mina olösta inre känslor. Jag hade svårt att uppskatta allt vi hade för alkoholen skymde sikten. Lycklig men ändå olycklig på samma gång.

Jag tänker nu, att jag började min resa mot ett bättre liv genom att lyckas hitta mannen i mitt liv. Det var många tuffa år med två separerade familjer som ska bli en ny med alla barnen, men vår kärlek var stark trots enorma påfrestningar, främst från exen, och vi fick till det bra till slut med vår nya familjekonstellation. Det var första steget att komma vidare, men alkoholen blev ett sätt att orka och förtränga känslor. Livet blev lugnare och beroende sög sig fast allt mer.

Tills slut orkade jag göra steg nummer två mot ett bättre liv, att ta bort alkoholen som förpestade och tillintetgjorde mitt liv. Jag började ta tag i mitt egna liv och fokusera på det, jag hade glömt bort att ta hand om mig själv. Mitt fokus på mig själv hade varit så inkapslade in mina destruktiva ångesttankar som inte hade någon väg ut, ett ekorrhjul som bara snurrade runt, runt. Jag fann mig själv igen, började leva och känna riktiga känslor igen. Jag började känna lycka på riktigt igen. Jag kunde se min man mer klart igen. Jag fick förmågan att sätta mig in i hans perspektiv och känslor. Jag hjälpte oss båda att komma vidare när jag blev nykter genom att jag fick bättre självkänsla och bättre självförtroende. Genom att visa honom att jag menade allvar med att aldrig mer dricka och skapa ett liv där jag mår bra. Genom att visa att han är välkommen på resan, men att jag kan gå själv och att han också kan det, men att vi går tillsammans, gärna hand i hand. Att vi är ett du, ett jag men också ett vi.

Ha en fin söndag❤️

Profile picture for user Knaskatten

Puh! Nu har jag läst ikapp i din tråd. Wow, vilken resa du har gjort! Så imponerad.
Inte bara med alkoholen, utan med en massa insikter och klokheter. Utveckling!
Så bra med det här forumet och att man kan gå in och inspireras av andra som är längre fram. Hejar på dig. 😽

Profile picture for user Se klart

Kikar in och skickar måndagspepp!
Jag oroade mig som bara den- kring vad som skulle hända med vår relation när jag blev nykter. Min man har alltid druckit lite- men jag upplevde att jag blev ”mer mig själv” med alkoholen, lite friare och roligare, lite galnare och knasigare.
Men också; deppig, sur, trött som tusan, problemorienterad, och skamsen ibland.
Jag vet ju att jag inte KAN dricka, så för mig känns det inte längre som något sorgligt. Det finns saker vi gjorde då- som jag kan sakna. Roliga vinluncher utomlands, svirriga takbarer, hotell och sena middagar. Jag tänkte länge att det var ”vi”. Nu har vi blivit något lite annat, en utveckling. Jag kommer gilla takbarer fortsatt men de är inte så viktiga. Det är inte ”vi”. Det visade sig att vårt vi är en massa andra saker, sånt som alltid funnits- och annat har tillkommit. Vi har gemensamma projekt, lite var för sig, och ihop. Vi har skaffat våra katter- så roligt!
Vi har vuxna barn som ändå kräver gemensamt tankearbete och att vi är närvarande. Men vi har en väldigt stark- kanske starkare känsla av att höra ihop.
Det finns inget tvärsäkert att säga om hur relationer utvecklas. Men chansen att det faktiskt blir utveckling, den är väldigt mycket större om man håller sig nykter.
Kram 🤗

Profile picture for user annacananda

@Se klart Tack för månadspepp och reflektioner. Jag känner förhoppning om att vi utvecklar en vardag som du beskriver. Och ja, vi saknar säkert också den del av vår relation som var fest och mild galenskap. Jag är övertygad om att vi kommer att hitta något gemensamt utöver vinet och takbarerna. 😉
Jag upplever att maken går in i något svårt nu och hans mamma är på sista versen. Han kommer att uppskatta nykterheten nu när vi kör titt som tätt till henne och processen till en flytt till äldreboende har startat. Det är tufft. Vi behöver nykterheten för att kunna ”se klart” 🤗 Gillar verkligen ditt nick!!

Kram

Profile picture for user annacananda

Jag har ett bekymmer med tröttheten som jag önskar skulle lätta bara lite, lite. Jag går lagom långa promenader. Jag vilar och jag sover gott de flesta nätterna. Jag sneglar på gymmet men det känns inte som det är dags riktigt ännu. Det är mer en vilja och ett slags ”jag borde gå till gymmet”. Men hela min kropp och själ säger; inte än!! Du får vänta en vecka till. Kosten har ett och annat att önska och bara att få rätt på den är en utmaning som kräver energi så nu får även den vänta ännu en vecka medan jag försöker beta av både jobb och utbildning. Beta av låter fel. Jag upplever mer att jag behöver ha koll på när jag ska vara och när jag ska vara på plats. Sedan landa och vara just där och då fast här och nu. 🤪🤨🧐 Ibland lättare sagt än gjort. Just nu tornar alla måsten upp sig som en oändlig räcka av krav och måsten som bara ska betas av. MEN jag vill ju inte leva så. Jag vill njuta av min utbildning som gå in på sista terminen i januari. Jag vet ju att den här tiden aldrig kommer tillbaka. Kursavsnittet som avhandlas denna veckan är att av dem som intresserar mig mest och som jag ser min framtid inom, i alla fall till en del.
Lämnar tankarna här för att ta itu med dagen.
Jag önskar alla en fin höstdag!

Profile picture for user Himmelellerhelvette

@annacananda Du kommer landa mer i ett lugn inom snar framtid tror jag. Det är ”bara” det här med tålamodet😉Jag har aldrig i mitt liv utmanats så i mitt tålamod som under stora delar av min nykterhetsresa hitintills. Tror alla har olika saker som utmanar deras tålamod, för mig har det varit en mängd olika virus som tagit all energi och ett förbannat jobbigt skov i mina atopiska eksem.
Jag tänker hela tiden att det går över, jag gör det iaf inte värre genom att supa så min kropp får jobba i sin takt och min hjärna får jobba med tålamodet😆

Kram❤️

Profile picture for user annacananda

@Himmelellerhelvette
Godmorgon! Hur svarar jag bäst på frågan? Kursen jag gått onsdag till fredag handlar om att lära sig uttrycka sina behov och att sätta ord på sina känslor. Två saker jag har enormt svårt med. Mitt standardsvar är: bra, och sedan räkna upp allt som är bra. Jag har ärligen inte något svar. Däremot känner jag glädje och hopp över dina (och andras inlägg) både generellt och i min tråd speciellt. Tänk att någon ens bryr sig om att stötta mig…

Jag är i alla fall nykter och har inte ens sneglat på vinflaskan. Jag har sagt till en vän att jag inte kommer att dricka mer i år och sedan får vi se. Jag avstod att följa med inom på bolaget som sällskap när hon skulle handla för helgen.

Jag kämpar med min trötthet för att saker helt enkelt ska bli gjorda. Vi ska ha ”farsdagskalas” idag och det är en enormt stor ansträngning att få ihop städning och matlagning. Vi är ju många när alla barnen är hemma. Maken gör sitt men jag har så enormt svårt att be om hjälp. Jag har i alla fall dragit ner på ambitionerna och har lagat lite enklare mat som jag delvis kunde förbereda igår. En lördag som inte hade några klockslag. Den rann bara förbi. Den känslan vill jag gärna ha en lördag när jag hittat lite balans. Nu kämpar jag med att hitta en slags struktur så att jobb, studier och den stundande storjulen hemma hos oss ska varvas med vila och närvaro. Vi människor har verkligen komplicerat livet här på jorden.

@Himmelellerhelvette Hur har du det? Hur är det att vara du denna morgon? Hur går det med din nykterhet?
Tack för att du finns och att du tar dig tid att stödja mig!! ❤️❤️❤️

Profile picture for user annacananda

@Knaskatten

Jag blir glad över att du tar dig tid att skriva!! Det betyder mer än något annat. Hoppas orka stödja tillbaka lite mer när jag är i lite bättre balans. 🌷🌷🌷

Jag var faktiskt och tog prover för bara några veckor sedan och jag har ingen brist på d-vitamin eller annat heller. Jag fick en heltäckande provtagning denna gången och jag har bra värden över lag. Efter ett höstlov på solkusten är jag fulltankad en tid framöver och det kan jag faktiskt känna..

Min läkare sa att min trötthet troligen beror på att min hjärna har varit så överbelastad en lång tid att den måste släcka ner för att kunna bearbeta och sortera. Alkoholen har dessutom varit inne och stört så mycket och så länge att min återhämtning kommer att ta tid. Rådet var att försöka känna skillnad på trötthet, om det går att övervinna den eller om det är nödvändigt att sova. Som deprimerad är det lätt att hamna i en ond cirkel av att inte ta sig för saker och då blir det komplicerat. Jag tränar nu på att förstå skillnaden mellan att undvika aktivitet och att behöva sova.
Jag försöker helt enkelt att lära mig om mina behov och hur jag kan tillfredsställa dem 50 år gammal…

Stor kram

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda Ja, det är bannemej en resa att göra vid 50+ Att lära känna sina behov, tolka de känslor man känner, och lära sig förhålla sig till dem. Inte konstigt att hjärnan är trött och lite överansträngd. Just att vi inte har vilat när vi har behövt skapar nog ett uppdämt behov av just vila.

Jag brukar tänka vila första - jobba sen. Därför är mina lediga lördagar väldigt chill, jag gör inte många knop - om jag inte vill. Sen orkar jag lite mer på söndagen. Jag försöker invänta känslan av lust att göra saker. Lusten är en stark drivkraft som gör allt roligare, till och med att diska.

Om jag ska resa bort en helg tex tar jag ledigt både innan och efter. Dagen innan vilar jag, liksom dagen efter. Annars funkar det inte att resa bort, själva bortresandet tar så mycket energi och ger mig inte alls den vila som jag egentligen behöver på helgerna.

Kram 🐘

Profile picture for user Himmelellerhelvette

@annacananda Det är jobbigt att kämpa mot tröttheten men under tiden du lär känna dig själv och läker kommer det kännas bättre❤️

Det går bra för mig, tar in nya upplevelser, analyserar dom, försöker räta ut. Är pigg och glad vissa dagar, trött som bara den andra dagar men fortfarande lika nyfiken på vad nykterheten kommer ge mig längre fram.
Jag tycker du gör detta så bra och jag gillar att följa dig, du ligger inte långt bakom mig vi gör detta tillsammans❤️

Kram

Profile picture for user annacananda

@Andrahalvlek
Visst är det vila vi behöver! Idag måndag, efter kalas igår, har jag sovit 1 + 3 timmar under dagen trots att jag sov 8 timmar natten som gick. Jobbar hemma idag och kan lägga ut timmarna där jag vill. Nu har jag ett par timmar att jobba ikväll men det är helt okej. Just nu är det helt okej att göra som du säger: vila, aktivitet, vila. Jag har ”köpt” mig tid till och med januari att kunna växla så mellan arbete och aktivitet. Det svider i plånboken men den har fått styra halva mitt liv och nu går det inte längre. Jag säger nej till allt som går att välja bort. Aktiviteter som annan konsumtion. Jag byter ner mig i alla avseende utom att satsa på min hälsa här och nu, och framåt.

Tittade i min ”alkoholkalender” och registrerade veckan som gått. Det är en bra påminnelser.
Jag har registrerat 96 dagar totalt. Av dessa har jag druckit alkohol under 21 dagar och 75 alkoholfria dagar. Antal glas jag har registrerat är 81 st och då vet jag med mig att jag räknat lågt och att sanningen ligger något högre. För mig säger detta något om min tidigare konsumtion och hur allvarligt mitt missbruk har varit. Dessa 96 dagar jag registrerat är dagar då jag drog ner på mitt alkoholbruket för att till slut ta beslutet att bli nykter. Jag har trots detta fler glas druckna än nyktra dagar. Det gör mig ödmjuk inför den fortsatta resan som nykter. Räknar jag rätt har jag varit nykter 51 dagar på rad. Det är inget rekord i mitt liv däremot är min inställning helt ny.

Läser lite i din tråd och tar lite kraft.

Kram

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda Helt rätt tänkt! Man säger ofta att ”hälsan går före” - men det gäller att agera därefter också. Det är sunt att vara trött efter olika aktiviteter.

Enda sättet att orka är att välja med hjärtat. Sluta göra saker för att det förväntas av en. För att ställa upp. Trams. Säger jag nu 🤣 Jag har också varit en ”pliktråtta”.

Kram 🐘

Profile picture for user Knaskatten

@annacananda det är det som är så fint härinne, att man kan ”växeldra” när man orkar!
Bra att du har tagit prover och kollat upp hur det ligger till. Det tar nog också tid, precis som du är inne på, att komma tillbaka. Alkoholen tömmer depåerna, och dessutom all energi som ska gå åt till att kompensera för drickandet och vara duktig ikapp sen… håhåjaja. Bra att du prioriterar DIG och vila nu. Du gör det superbra. Kram!

Profile picture for user Se klart

Vill inte nog betona vikten av att vila under det första nyktra året- så småningom regleras det lite mer per automatik- dvs man blir inte panikslagen av att känna sig trött och agera därefter. Viktigt att tänka på är också att vila inte bara är sova/ligga på soffan, utan vila kan vara att se till att variera sina göranden. Promenader, människor som ger energi. Man får pröva sig fram! Kram 😊

Profile picture for user annacananda

@Andrahalvlek @Knaskatten @Se klart @vår2022

Så fint att det finns små meddelande från er när jag efter ett litet uppehåll får tid att logga in.

Jag har gjort vad man kallar ”ett genombrott” i terapin och varit längst inne i mina mörkaste rum av min personlighet. Det var starkt, det var enormt jobbigt och det kommer att ta tid att hitta balansen igen. Jag har ”erkänt” mitt missbruk och min depression inför en grupp människor (gruppterapi) som jag bara känner genom terapin. Alla har ju sitt och nu var det min tur att falla igenom. Jag drog ner mina antidepressiva under två veckor innan detta tillfället för att få kontakt med mitt djupaste jag. Nu är jag som förstummad, sörjer allt jag missat, sitter i min smärta, försöker förstå hur jag kan tillgodose mina inre behov av trygghet, kärlek, ömhet mm utan att trampa på andra. Jag försöker acceptera min sårbarhet och det faktum att jag är en känslig människa - inte alls det pokerface jag så många gånger visar upp. Kroppen skriker, hjärnan vägrar och känslorna skenar. Någonstans inom mig har jag fått kontakt med en inre punkt som betraktar allt som sker och försöker navigera i allt detta. Pånyttfödelse vid 50. Jag har varit med om detta i trettioårsåldern också, en gång vid fyrtioårsåldern och jag tänker att det är så livet är. Vi föds om och om igen i en lite starkare version, en lite sundare version och en lite klokare version. Nu var det dags att ”klämma ut finnen” som en känslornas Dr Pimpelpopper.

Under den senaste veckan har jag kunnat identifiera känslor jag brukar dricka på och så har jag försökt att ge känslan och tanken ett namn. Jag har ansträngt mig att känna affekten bakom känslan, vad som händer i min kropp. Jag har verkligen förstått nu det jag läst och det läkaren sagt; ”det kan hända att man som deprimerad tappar kontakten med sin kropp” och det innebär att man får svårt att navigera i tillvaron. Det är bland annat det som kan göra att man blir sittande och inte klarar av att agera eller ens reagera. (Det är olika för alla men jag kan känna igen detta) Så mycket kommunikation går via andra sinnen än orden att man blir oförmögen att läsa och sända rätt signaler. För mig är det exakt så det är - och jag hamnar i freeze, jag kan inte röra mig av rädsla av att bli uppäten. Den rädslan är uråldrig och så enormt stark. Det är en enorm aha- upplevelse som har fått ge liv i så mycket jag bara förstått intellektuellt och teoretiskt. Jag förstår själv varför jag mår som jag gör just nu!!

Det har inte funnits ett enda tillfälle då jag tänkt på att ta till vinet. Det står två flaskor i spritskåpet som mannen för övrigt fyllt med allt möjligt. Jag har inget intresse av att gå dit. Mannen har inte druckit vin heller under de senaste tre veckorna. Enstaka wiskey eller en liten öl, annars verkar han också ha tappat intresset.

Än har jag inte sagt något till barnen men såklart noterar dem att det inte bjuds på vin och att jag inte har något vinglas i handen eller stående i köket. Jag har ju berättat om mitt beslut för den lille men de vuxna får vänta lite tills att jag är i en lite säkrare hamn och verkligen är trygg i hur det kommer ut när jag väl är mogen att säga något. Inte för att jag tror att det behöver sägas så mycket. ALLA VET men ingen nämner Flodhästen i rummet. @Andrahalvlek - du har ju redan paxat elefanten så jag väljer flodhästen vilket jag ibland också har benämnt mig själv när jag sett kort på mig i solstolen. Det kan kanske uppfattas som att jag nedvärderar mig och flodhästen samtidigt men jag säger det med kärlek och den betoning Bengt Alsterlind en gång uttalade i något barnprogram. Ni som var med kan kanske hitta ett uttal i minnet. 😁

Så mitt i min smärta kan jag tänka på barnprogram och fnissa lite åt mig själv.

Snön ligger vit och fin utanför mitt fönster - så fort solen sticker upp i öster ska jag gå en liten lagom promenad.

Kram alla som kämpar på för att lära känna sig själv!!!

Kram 🦛

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda Wow! Vilken jävla inre resa du har gjort - och gör! Jag minns Hajk-Bengt väl och kan för mitt inre höra honom säga flodhäst på bred värmländska 😍 Också ett djur som stortrivs i vatten, och där blir både smidig och snabb 🦛

Det där med att födas på nytt med några tiotal års mellanrum låter spännande. Klart att födslovåndandet är plågsamt om man ser det på det sättet, men resultatet är ju värt det hundra gånger om. Skönt att din man också är blygsam med drickandet, det underlättar.

Och outandet kommer när tiden är mogen. Jag hade varit nykter i 3 tre månader innan jag berättade för någon IRL, och då berättade jag för min äldsta dotter. Som sa: ”Bra, jag tycker om dig bättre när du är nykter”. Hon är min största supporter ❤️

Kram 🐘

Profile picture for user vår2022

@annacananda Verkligen en häftig inre resa du är i. Otroligt att du drog ned på antidepressiva för att kunna nå dina känslor bättre. Det finns en bok som heter ”flodhästen i vardagsrummet” av Tommy Hellsten, terapeut och teolog. Den handlar framförallt om vad som händer barn som växer upp i skuggan av alkoholism, arbetsnarkomani, trångsynt religiositet, incest, våld eller andra former av utsatthet och om medberoende. Hur man då blir som vuxen om man som barn ständigt tvingats till anpassning. Han beskriver tillfrisknandets tre faser: identifiering, att leva sig igenom barndomen och att förstå det man gått igenom. Den är väldigt intressant och ger hopp om att man kan förändras om man vill om man får självkännedom och kunskap om sig själv.

Härligt att du inte behövt ta till eller suktat efter alkohol i din process. Ha det gott!❤️

Profile picture for user DRacker

@annacananda Men åh vad du jobbar på ordentligt med dig själv! Jag är själv lite rädd för att nå mina allra djupaste och vågar mig inte på det. Är rädd för att inte ta mig upp! Men verkligen all respekt för dig och din resa! Starkt av dig för jag förstår att det går att möta en eller annan demon på vägen, så att säga! 😌🥰 Så härligt att läsa att även du håller dig så bra från alkoholen. Jäklar vilken resa det här är va?! Jösses, obruten mark på många olika sätt varje dag. Jag går framåt med upptäckarglädje och stor förundran dagligen!

Kramar till dig fina du! 🤗🥰

Profile picture for user annacananda

@Andrahalvlek @vår2022 @Himmelellerhelvette @DRacker

Tack för all fin respons i min tråd. Jag kommer till era när jag är på lite fastare mark. Just nu känns det som om jag bara betar av jobbet för att kunna gå på en skön vila i jul. Verkligheten med inkomst och åtagande tar inte paus för att jag faller genom tid och rum. Så just nu är det vila-jobb-vila-jobb-vila-jobb-vila-jobb. I vilan låter jag allt som rördes upp i terapin bearbetas i sömn, i text, i att bara låta tankarna gå och vara snäll mot mig själv.

Idag är jag 2 månader nykter!!
Jag har känt suget och känslan jag brukar dricka på. Jag har kunnat identifiera vad som triggar igång önskan om att ta till vinet för att kunna varva ner, lugna ner och låta mina tankar vila. Tanken att jag kanske kan dricka ett litet glas champagne eller ett litet glas vin vid ett mycket speciellt tillfälle har dykt upp. Tack vare att jag läst så mycket här inne om era resor så har jag kunnat notera tanken och låta den passera utan att ge den något värde. Det är en varningssignal och det är ett tecken på att min avhållsamhet inte på långa vägar är säkrad.
Den enda skillnaden jag kan uppleva nu är att jag förstår lite bättre vad som händer inom mig. Så jag fortsätter utforska känslolivet och just nu låter jag det sköta sig själv när jag sover.
Räntorna och elräkningen ska betalas oavsett hur jag mår och jag är tacksam för att jag kan samla mig så pass att jag kan sköta mitt jobb. Jag är tacksam för att jag inte arbetar heltid - det kan jag säga att jag inte hade klarat av just nu.

Kram till er alla som kämpar!
🦛

Profile picture for user Allegra

Ett stort grattis @annacananda till dina 2 månader utan alkohol✨✨✨ Förstår verkligen smärtan i att möta sig själv utan skygglappar, du är beundransvärd! Gillar att du tar hand om dig och vilar mellan varven, att du lyssnar på dina behov. Kram

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda Grattis till 2 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Klokt att identifiera tankarna, etikettera dem som just sug-på-grund-av-stress och sen låta dem segla vidare. Klokt också att sova, sova, sova. Det är typ det bästa vi kan ge oss själva! I sömnen bearbetas högt och lågt, huller om buller. Saker ramlar på plats efterhand utan att man gör ett enda dugg på ett medvetet plan. Lite lyxigt faktiskt. Hjärnan är fantastisk.

Kram 🐘

Profile picture for user annacananda

@Allegra @Andrahalvlek @Himmelellerhelvette @Se klart

Tack för era Grattis och besök i min tråd! 🥲🥲🥲 Jag blir rörd av att finnas med i ett sammanhang som är så öppet och utan dömande! Så mycket värma och förståelse genom en skärm! ❤️❤️❤️

Profile picture for user annacananda

Mitt äkta jag.

Mitt äkta jag, den jag varit sedan barnsben är en känslig varelse. När jag möter människor jag inte kan läsa av, människor som jag upplever som osorterade och oberäkneliga blir jag rädd.

Det behöver inte vara så att andra upplever samma sak och jag förstår nu att allt är en upplevelse av mig och mitt inre när jag blir rädd. Först nu förstår jag varför jag har dragits så till allt som handlar om trygghet på jobbet. Läst böcker om hur man skapar en organisation som inte är just, rädd. Drivit frågan om att all måste få vara trygga för att vi ska kunna utvecklas. Jag har drivit och drivits av min egen rädsla. Ibland med framgång men för det mesta har det blivit konflikter jag inte kunnat lösa. Jag har tagit till flykten när energin varit på väg att ta slut.

Under mitt liv har jag ofta varit rädd. Under en lång period, under hela högstadiet, var jag rädd dagligen. Det var en riktigt tuff skola jag gick på och för att stå ut (överleva) lade jag på lager efter lager av skinn, attityd, fasad, uppnosighet, frost, kyla till den milda grad att det blev en del av mig. Ingen vuxen kom till undsättning, ingen lyssnade och vi levde vilda västern i korridorer, källarutrymmen, på toaletter. Lärarna sprang till lärarrummet när det blev rast och syntes inte till annat än inne i klassrummet. Mina föräldrar hade fullt upp med sig själv och sina problem, där fanns inget skydd att få. Klasskamrater bodde i familjehem, hade kriminella föräldrar, någon åkte in på anstalt i nian, LVU visste jag vad det var när jag var 14 utan att jag själv var föremål för insatsen.

Jag fattar nu! Jag fattar vad det gjorde med mig. Så mycket mer än vad jag någonsin har kunnat ta på eller förstå. När helvetet var slut var jag också slut. Ett sabbatsår och lyckan att få jobba i ett projekt under ett år. Där och då packade jag ner alla mina känslor, alla mina upplevelser. Jag ryckte på axlarna och gick vidare. En brådmogen 16-åring som hade tappat all tillit till vuxenvärlden och helt övertygad om att det är bäst att se till att klara sig själv. Jag fattar nu!
Det har legat dolt under en massa andra känslor, minnen, övertygelser, bortförklaringar och vad som är värst är att det har bagatelliserats, rationaliserats bort. Förpassats ner i mitt omedvetna förflutna och där har det ibland pockat på, velat få ett erkännande, smärtat och skavt när situationer som påmint mig om mitt sår knackat på.

Jag fattar nu vad vinet har gjort för mig!!

Nu gick det inte längre - nu först är jag så trygg att jag vågar titta på vad som skapade alla mina försvar, min kyla, min sarkasm och allmänna inställning till livet.

Först nu vågar jag låta min sårbara varelse få komma fram och visa sig utan skydd. Hon får bara komma fram i trygga miljöer men med tiden hoppas jag att hon ska få växa sig så stark att hon kan stå upp lite mer för sig själv och våga vara känslig utan att bli överkörd. Det är den resa som ligger framför mig. Den resan har inte utrymme för att dricka mer alkohol. Den resan måste göras nykter. Precis som vi inte kör bil när vi druckit alkohol måste jag föra mig själv fram genom resten av livet i nykterhet.

Det här är så smärtsamt och så energikrävande samtidigt som jag någonstans kan se en mening som känns viktig inom mig. Svårt att förklara. Det är bara en upplevelser inom mig än så länge. Kanske kan jag möta världen på ett varmare och öppnare sätt i framtiden utan att göra våld på mig själv…

Det här kommer att ta lång tid och mitt tålamod är inte det skarpaste så det är den största utmaningen just nu. Att våga stanna och känna i kroppen, våga sitta i oron till att börja med bara för mig själv och med närmsta familjen.
En tid…

Kram till alla som är här och söker sin väg!
🦛

Profile picture for user Andrahalvlek

@annacananda Vilket fint inlägg, jag blir helt tårögd. Jag ser den kaxiga 16-åringen framför mig. Jag har nämligen en sådan inom mig också. Jag är egentligen så otroligt naiv och godtrogen, och då blir man lurad och hånskrattad åt om man umgås med fel sorts människor. Då krävs det en hård kaxig yta - och att man snabbt kan ge svar på tal. Vilket jag har gjort, och fortfarande gör när det krävs.

Jag har dock med åren lärt mig att ta mina strider, att inte alltid stå längst fram på barrikaderna. Att det nu på jobbet pågår en stor omorganisation, där jag i allra högsta grad är inkluderad, utan att jag har ett jota att säga till om är verkligen inte likt mig. Det känns otroligt ovant, men det känns samtidigt helt okej. Allt blir som det blir.

Jag känner ett otroligt lugn i just det tänket: Allt blir som det blir. Kan jag påverka? Då gör jag det, här och nu eller senare då det passar bättre. Kan jag inte påverka? Då får jag låta det bero. Jag behöver inte ens gilla det som sker omkring mig, men jag kan lära mig att förhålla mig till det nya.

Det ska bli otroligt spännande att följa din fortsatta resa - fortsätt skriv om det, snälla 🙏🏻

Trevlig helgkram 🐘

Profile picture for user vår2022

@annacananda Vilket fint och rörande inlägg. Kan känna igen mig mycket i det du beskriver i processen om att finna mitt äkta jag. Att våga låta din sårbara varelse få komma fram och visa sig utan skydd och med tiden få växa sig så stark att du kan stå upp lite mer för dig själv och våga vara känslig utan att bli överkörd.

Du beskriver det så fin med att, precis som vi inte kör bil när vi druckit alkohol måste jag föra mig själv fram genom resten av livet i nykterhet. Precis som att man kan inte ge sig iväg på en resa om man sitter kvar hemma. Man måste ta klivet ut på en resa för att kunna upptäcka omvärlden, nya platser, nya upplevelser, nya intryck, värdera om och komma till nya insikter. Möta sig själv, interagera med sig själv, trösta, omfamna och försonas med sig själv. Smärtsamt och energikrävande men oerhört meningsfullt och givande. Jag förstår vad du menar. Och jag är helt övertygad om att du kommer att möta världen på ett varmare och öppnare sätt i framtiden utan att göra våld på dig själv. Mitt i allt är det en spännande resa att nyfiket utforska.

Ha en fin första advent❤️