av annacananda

majken_r
fre, 2022-11-25 - 23:29

@annacananda Blir väldigt berörd av ditt inlägg, av ditt mod. Så fantastiskt fint få att ta del av hur du tar hand om dig själv. ❤️

annacananda
sön, 2022-11-27 - 05:35

Kära @Andrahalvlek,

Förlåt mig om jag blir för djup. Det är ju ett av depressionen stora dilemma …😏

Hur har du kommit till en övertygelsen och säkerheten i att det blir som det blir? Hur tänker du om din vardag? Hur håller du fast vi de positiva tankarna väl medveten om världen utanför?

Jag kan och har i långa perioder levt i det vi kallar tillit, tillit till att saker blir som de ska. Att allt läggs till rätta och blir till det bästa. Nu har jag liksom tappat fotfästet i den tilliten och jag förstår att jag är enormt påverkad av yttre händelser, pandemin, kriget i Ukraina, det politiska läget här och i världen. Jag har inte kunnat värja mig helt från att ta in en slags hopplöshet. Det var ju inte så här jag drömde när jag var ung.

Kanske är det dags för mig att flytta till det vidare livet - det känns som om mina tankar hamnar utanför det faktiska problemet med alkoholen. Det finns kvar som jag ska skriva om i nästa inlägg.

Kram och tack för fina tankar!
🦛

annacananda
sön, 2022-11-27 - 05:52

Inatt kom den första drömmen om att dricka vin eller inte i ett offentligt sammanhang. Drömmen var totalt snurrig men det handlade om att jag hade en ny arbetsplats som inhyrd konsult och det skulle bli konferens. Vi samlades i baren och skulle spela ”boule på gräs” 😄. Vi satt i en bar och jag undrade var banorna var - fanns inga…alla började beställa in vin och någon gick till baren själv och jag började krångla med att byta kläder. Jag hade olika uppsättningar i en väska som tycktes rymma hur mycket som helst och till slut valde jag nya kläder medan jag funderade på om jag skulle:
1. Gå till baren och beställa ett alkoholfritt vin och låtsas som ingenting.
2. Beställa ett glas alkoholfritt vin av servitrisen så att alla hörde.
3. Beställa en coca cola självsäkert.

Det blev inget av det utan jag stack där ifrån och sedan fortsatte drömmen med en galet virrig fortsättning om ett brev som skulle postas och jag höll på med att byta kläder på de mest märkliga ställen. Väskan som innehöll hur mycket som helst var med hela vägen. Brevet kom inte iväg innan jag vaknade utan jag lämnade drömmen i ett mycket märkligt utrymme där jag var i total förvirring.
😵‍💫😱😢

Drömmen säger mig att jag har gett upp tanken på att kunna dricka vin, i alla fall just nu, men jag är inte redo att kommunicera och stå för det utåt. Därav alla klädbyten och flykten från festen. Att jag hamnade i det här konstiga utrymmet med brevet som ska skickas har jag inte knäckt helt…det tråkiga, trånga och kalla utrymmet är troligen min depression men brevet…vem är brevet till och varför är det så brått? Brevet blir mer och mer skrynkligt och adressen som är textad med tjock svart penna, mycket snyggt, börjar bli svår att läsa eftersom jag hanterar brevet upp och ner o min väska…som rymmer hur mycket som helst.

Någon som får några tankar?

Kram
🦛

annacananda
sön, 2022-11-27 - 06:32

Kära @vår2022,
”Man kan inte ge sig iväg på en resa om man sitter kvar hemma”. Så sant och så mitt i prick. Jag sitter kvar här hemma och kommer inte ut. Jag möter inget nytt, jag sitter fast i min självömkan och i min enorma trötthet. Hur var det för dig när du nu ser tillbaka? När kunde du börja blicka framåt, ge dig ut, ta mannen i han och upptäcka nya upplevelser tillsammans? Jag famlar och faller. Vill hitta rätt men kommer inte loss. Vad läser du i mina inlägg, var är jag i processen? När hittar jag kraften och när kommer energin tillbaka?

Svåra frågor och jag förstår att det kan vara olika för oss alla MEN det verkar som om nykterheten ändå har sin process…att den har ett mönster…

Finaste advent! ❤️
🦛

majken_r
sön, 2022-11-27 - 08:43

@annacananda skriver från min mobil så svaren blir lite korta.. Men min tanke av din dröm, som verkligen grep tag i mig, är att den handlar om dig. Att det är en kommunikation inom dig som du inte är redo att ”komma ut med”. Även brevet, det ska till dig själv🤎 Jag tänker ofta kring drömmar som ett sätt att mitt inre kommunicerar med mig och att alla delar i en dröm handlar om mig. Så då skulle tex det kunna handla om detta, att du inte helt bestämt dig för ett fortsatt nyktert liv och att det är detta du processar i din dröm.
Ja, blev lite rörigt kanske men detta väcktes hos mig🥰 Önskar dig en fin första advent⭐️

vår2022
sön, 2022-11-27 - 08:57

Kära @annacananda,
Jag tänker att den resan till en början är en inre resa, den process/resa som du är i. Du har påbörjat resan och sitter inte hemma och fast i din inre resa. Det är den resan som måste börja först i helandet. Det är i den resan du kommer att få känna nya känslor, nya upplevelser nya självinsikter och grubblerier. När denna resa nått en bit kan du ta med din man i resan. Kanske får han följa med ibland en sträcka under tiden också. Sedan kan en resa i den yttre världen också göras, men den inre resan behöver vara mer på plats inom dig först för att du ska kunna ta in det som händer i den yttre resan.

”Väskan som innehöll hur mycket som helst var med hela vägen. Brevet kom inte iväg innan jag vaknade utan jag lämnade drömmen i ett mycket märkligt utrymme där jag var i total förvirring” berättar du om din dröm. Kanske är det din inre resa du drömde om och det kan behövas mycket för en lång resa i resväskan. Resvägen är inte spikrak och kan behöva ta både genvägar, omvägar och stopp beroende på vad som behöver undersökas och klargöras på vägen. Brevet kanske kommer iväg när när det är redo och klart för att postas. Kanske är det inte riktigt tydlig vem som är mottagare av ditt brev ännu och kanske finns det fler mottagare.

Du skriver: ”Jag kan och har i långa perioder levt i det vi kallar tillit, tillit till att saker blir som de ska. Att allt läggs till rätta och blir till det bästa. Nu har jag liksom tappat fotfästet i den tilliten och jag förstår att jag är enormt påverkad av yttre händelser, pandemin, kriget i Ukraina, det politiska läget här och i världen. Jag har inte kunnat värja mig helt från att ta in en slags hopplöshet”. Tänker att när man känner total förvirring inombords och som är svårt att liksom få tag i, så är de yttre hemskheterna som händer i den yttre världen desto lättare att se och känna. Det trycker på det inre trycket som redan är stort och skapar känslor av hopplöshet och det är svårt att värja sig.

Jag tänker att du är i en tuff inre process och resa och det innebär ett oerhört högt tryck på dig. Processen måste ha sin gång och går inte att forcera. Saker och ting kommer att falla på plats så småningom, det har det gjort för mig. Jag var totalt förvirrad och visste ibland varken ut eller in och måendet gick upp och ned. Ha tillit till processen, den är tuff och påfrestande men det kommer att falla på plats. Upp på korset och dö för att sedan återuppstå. Det är det den inre resan handlar om och du är på väg. Man måste släppa taget och ha tillit till att det kommer att ordna sig. Även det upplevde jag som en befrielse, när jag släppte taget. Jag visste inte och bestämde inte när jag skulle släppa taget men det hände i den inre processen/resan när det var dags. Så ha tillit till processen. Du hänger förmodligen där på korset och det är plågsamt men befrielsen kommer att komma när du ”dör” och återuppstår.

Det viktigaste av allt är att fortsätta vara nykter och låta hjärnan få återhämta sig och komma i balans. Det är en förutsättning för att den inre resan och processen ska få fortsätta till befrielsen och återuppståndelsen. Befrielsen sitter i oss beroende sitter till stor del även i hjärnan som är inlåst i alkoholens mörker. Det tar tid innan hjärnan befriats och fått balans och återuppstått. Då kan den inre resan för att möta sig själv fortsätta utan alkoholens störningar, som förvrider våra sinnen. Så ju längre tid som går som nykter, desto mer befrias hjärnan och vårt äkta sanna jag får träda fram. Så ha tillit till processen, det kommer att ordna sig och falla på plats när du minst anar det. Rehabilitering pågår och det behöver sin tid.

Du jobbar på så oerhört bra! Du är otroligt modig. Du ser säkert inte hur du själv utvecklas under processens gång, men jag som är utifrån kan se det tydligt. Ha tillit till processen och ha tillit till din egna förmåga till förändring.
Det kommer att bli bra! Massor av adventskramar och vila emellanåt. Processen pågår ändå❤️

Himmelellerhelvette
sön, 2022-11-27 - 09:58

Fina @annacananda så bra du sätter ord på dina drömmar. Jag har också haft mycket drömmar men har inte lagt mycket tankar i dom men nu fick du mig att tänka lite. Jag är säker på att vårt undermedvetna kommunicerar med vårt medvetna under sömnen. Jag har länge drömt drömmar om att jag inte dricker alkohol. Jag sover mycket djupare nuförtiden så jag minns bara små bilder av drömmarna men genomgående i mina drömmar handlar det om att jag inte dricker. De andra dricker.

Jag tror att du är jättemycket i läkningsfasen av hjärnan, allt skadat håller på att repareras och finna sina rätta vägar. Processen är utmattande men den är så viktig, ha tillit till processen. Det är min tillit till den som hjälpt mig att inte dra täcket över huvudet och försvinna in i ett mörker. Jag har hela tiden tänk att sen, sen kommer det bli bättre, jag läker, det tar tid, tålamod, jag har nog aldrig i mitt liv blivit testad så mycket i mitt tålamod som under de första månaderna.

Du gör det här så beundransvärt bra❣️

Stor kram❤️

Andrahalvlek
sön, 2022-11-27 - 13:05

@annacananda I mitt fall handlar det till stor del om att jag behöver antidepp-medicin. (60 mg Duloxetine + 37,5 mg Venlafaxin tar jag nu.) När medicinen funkar som den ska, som den gör nu, så kan jag distansera mig. Gräva där jag står, engagera mig i lagom mycket, acceptera att allt blir som det blir, jag varken ältar eller oroar mig. När jag mår som i våras, djupt deprimerad och omedicinerad, så kan jag knappt titta på nyheter. Allt elände i världen äter sig in i mig på djupet. Jag känner mig hudlös, min empati är helt överhettad. Och jag är helt maktlös, och blir ännu mer deprimerad.

När jag, med hjälp av antidepp, är mig själv så har jag en god självkänsla. Jag vet att jag gör ett bra jobb, både på jobbet och som mamma. Jag vet att det jag gör är fullt tillräckligt - jag överarbetar inte speciellt mycket, även om jag förvisso är noga.

Jag vet också att jag måste hushålla med min energi, jag kan inte springa på alla bollar. Jag vet att det hjälper mig att fokusera på det jag har gjort, istället för att fokusera på det jag inte har gjort. Jag vet att jag mår bra av att vara självsnäll, och behandla mig själv på samma sätt som jag skulle behandla en god vän.

Men allt detta har jag inte tillgång till när jag är deprimerad. Jag kan inte förmå mig. Min hjärna är som ett självspelande piano, och jag känner inte ens igen melodin. Jag behöver antidepp-medicinen för att räta på ryggen, höja blicken och börja göra må-bra-saker. För min egen skull. Göra saker jag mår bra av. Umgås med andra är favvosysslan. Jag säger inte att alla behöver antidepp, men en hel del behöver nog precis som jag en hjälp att ”höja lägstanivån”.

Jag är säker på att jag har självmedicinerat med hjälp av alkohol, eftersom alkohol också får må-bra-hormonerna att skjuta i höjden. Problemet med alkoholen är att nivåerna störtdyker dagen efter, och då måste man dricka igen. Det där stabiliserar sig efter ett tag, men för en del behövs antidepp sannolikt. Så var det för mig i alla fall. Både min deppiga läggning och mitt alkoholberoende har jag ärvt från min pappas sida.

Kram 🐘

Se klart
sön, 2022-11-27 - 20:45

@annacananda, jag tänker också att drömmen handlar allra mest om dig och lite om alkoholen. Ett brev som nästan inte kommer fram- att stå för eller att inte stå för. Du pratar med dig, olika delar som tvekar och velar- men det absolut lilla som jag känner dig så tror jag att det undermedvetna skickar meddelanden till det medvetna och att det handlar om viktigare saker än huruvida en ska berätta för andra eller inte. Men drömmar klär ju på sig alla möjliga kläder för att vi ska bli nyfikna 😍
Det låter tufft detta när tilliten blir tunn och luggsliten. Vi måste uppfinna den på nytt, varje dag, men det låter nog inte som en tröst. För mig är det trots allt det. Varje dag, en ny chans. Att bidra på mitt lilla hörn- och ”vad spelar det för roll” men människor har aldrig kunnat mer. Det spelar inte mindre roll. För 100 eller bara 50-60 år sedan var faror och konflikter en del av mänskligt liv, har alltid varit. Men den stora skillnaden nu är att vi kan ta del av precis allt. Det är mycket utmanande för en liten människa/myra och våra hjärnor är inte riktigt anpassade för det massiva intaget av information. På savannen såg vi så långt synen räckte, idag ser vi i 360 grader- och får intryck från hela världen.
Det är inte någon tröst kring hur politik och miljö utvecklas, och ingen förnekelse av sakernas tillstånd. Mer en liten liten förklaring till att det inte är konstigt om allt känns övermäktigt.
Häng kvar, en dag i taget. Och om nedrämdhet inte släpper tycker jag absolut att du ska träffa en bra husläkare och resonera om detta. Stor kram 🥰

Andrahalvlek
mån, 2022-11-28 - 08:48

@annacananda Läs @Nydags tråd. Hon har nyligen gått igenom ett mörker och kommit ut på andra sidan. Jag tror att du kan känna enorm igenkänning där. Jag säger som @Seklart - gå inte för länge och må dåligt, ta dig då till en läkare som kan hjälpa dig.

Det tar tid innan måbrahormonerna stabiliserar sig när man blir nykter, men det är inte heller ovanligt att man kan behöva antidepp som en krycka. Jag tänker på medicinen som ett gips på ett brutet ben, ingen skulle få för sig att att inte gipsa ett brutet ben.

Kram 🐘

annacananda
tors, 2022-12-08 - 23:33

Så många dagar utan att logga in! Jag har mycket att ta igen; läsa inlägg, trådar och kommentarer.

Det har varit en riktigt tuff period och jag har genomgått ett slags uppvaknande. Det är en lång väg kvar men det händer saker inom mig. Bit för bit får jag kontakt med kropp, känslor och tankar.

Jag kan uppleva tanken; ”ikväll skulle det sitta fint med ett glas vin” men jag agerar inte på den. Jag betraktar den och låter den passera. Jag stannar upp och försöker känna efter vilket ellera vilka v mina behov som inte är tillgodosedda. Ett sätt att tänka som jag intellektuellt har förstått länge men som inte landat hela vägen in i mig förrän de senaste två veckorna. Genom min terapi och genom att ge mig själv tid. Jag har åkt i en berg- och dalbana mellan insikt och total tomhet och vinflaskan står kvar, oöppnad i spritskåpet med alla sina andra kompisar orörda.

Det går mot tre månader som nykter. På juldagen tar jag ett nytt beslut. Nu kan inget förändra mina tankar om att vara nykter fram till julafton. Nu börjar små tecken synas i mitt ansikte. Den del av min hud jag trodde var för evigt rödflammig har nu en normal hudton. Huden på halsen har dragit ihop sig något och jag är alldeles mjuk. All torrhet på kroppen är borta och jag behöver inte smörja in mig för att ha en smidig hud. Jag som lagt tusentals kronor på hudkräm under åren. Nu behöver jag inte mer än vad som doftar gott, känns lyxigt och skönt. Jag har fällt massor, massor av hår och det nya håret som växer ut är av en helt annan kvalitet än tidigare. Jag kan se och känna de kortare hårstråna som både mjukare och fylligare. Tydligen snarkar jag fortfarande men jag har en förhoppning om att det ska ge med sig om jag tappar ett par kilon till. Jag är inte bekväm med min kropp för övrigt men det får vänta tills att ljuset och våren åter är på väg innan jag gör något aktivt för att tappa vikt. Nu är det bara att jobba i motvind att försöka ändra vanor och hålla nere på kalorierna. Mörkret, kylan och julen är starka krafter så jag väntar in värme och sol för att kunna komma till en hälsosam livsstil även när det gäller kosten. Nu är fokus på bra och lagom motion, sömn och vila. Det räcker så för nu. Terapin tar all min energi så jag är nöjd så långt.

Jag är här och jag är nykter! Jag kommer tillbaka till er alla fina Forumvänner som stöttar så vackert!

Kram från
🦛

Andrahalvlek
fre, 2022-12-09 - 09:43

@annacananda Så fint att höra att du jobbar på aktivt med din nyktra resa. Att sluta dricka är nummer ett, och det är allra viktigast. Men sen väntar många, många fler viktiga steg att ta itu med. Och du gör det med bravur!

Kram 🐘

vår2022
fre, 2022-12-09 - 16:38

@annacananda Så bra att du är här och att du är nykter! Låter som att du har en mycket bra process igång, tuff och jobbig med så givande och fruktsam. Hitta dig själv och få kontakt med kropp, tankar och känslor. Underbart!

Ha en fin fredag❤️

DRacker
fre, 2022-12-16 - 23:06

@annacananda Du kämpar på. Så härligt att läsa!!! (Kul att du också är mer än supernöjd med din hy! Jag lägger fortfarande tusentals kronor på hyn men nu är det liksom kul för nu blir det bara ännu bättre 😅🥰) Kram på dig!