Nytt år, ny vit period.
Jag har ingen ångest, inget hemskt hände igår. Tänker bara att jag bill komma i form, fysiskt och mentalt, och då är det bra att hålla mig nykter. Fördelarna för mig med en vit period är:
Jag sover så mycket bättre
Jag blir mindre svullen i kroppen.
Jag spar pengar.
Jag snaxar färre skålar med chips.
Jag är en bättre förebild utan alkohol.

Känns bra! Gott nytt år!

Var på middag hos föräldrarna igår. Det var lätt att be om mineralvatten när jag fick ursäkta mig med att jag ätit så mycket under helgerna att jag behövde hålla igen på onödigt. Så dumt att det ska behövas en förklaring och ännu dummare att det accepteras att folk vill undvika kalorier men inte alkohol.

5 vita dagar. En piss i Mississippi egentligen. Funderar mycket på vad som gör att jag efter en tid (en vecka, en månad) går tillbaka och bryter den vita perioden.
Antagligen för att jag tänker att jag kan dricka "normalt". Det kan jag, oftast. Bara ibland slår det fel, men det är ju så tröttsamt.
Vad är förresten att dricka normalt?
Varför dricker vi?
Är det så väldigt stor skillnad på hur maten smakar, om vi dricker vin till?
Är enda möjligheten att förstå att det är fredag, att ta en öl?
Blir umgänget med vänner så himla mycket roligare när vi dricker?
Vad är det för fel på oss, egentligen?

Hej @Surkärring. Ja, vad är det som fattas när viljestyrkan blir svagare än ”anden i flaskan”? Det kruxet är ack så svårt att reda ut, särskilt som det är så skämmigt att vara ”en sån” som inte kan hantera alkohol. Egentligen är väl ingen droganvändning (inkl alkohol och cigg) normal om man utgår från att normal innefattar primärt livsavgörande behov... Lik förbannat lär sig många redan i tidiga år att just alkoholrus är normen för glädje och trivsel. Avkoppling och skön samvaro. Najs för de som kan hålla sin alkoholkonsumtion på en sådan "snygg" nivå. Men många av oss fixar ju inte det. Vi är avvikarna, de "konstiga", de som inte slutar i tid och blir beroende av ruset även i allt annat än socialt accepterade sammanhang. Alkoholnormen är stark och skördar sina offer. Tough shit! /E

Hej, jag tror det handlar om vanor. Mat smakar lika gott utan. Alkoholfri öl är lika svalkande. Och det positiva med det är att vanor går att ändra. Men då behöver man ha tålamod att göra på det nya sättet tillräckligt länge för att det ska bli en vana.

@Surkärring Alkoholromantiken finns i luften vi andas och exponeras överallt i sociala medier, den säger till oss att vi blir snyggare, roligare och rikare om vi dricker. Och vi går på det. Vi dricker på, blir mer eller mindre beroende av att dricka, hjärnan programmeras om till att njutning kommer via alkohol, det automatiseras och vi vill ha den kicken. Normal njutning, utan alkohol ger inte längre njutning, alkohol måste till. Alkoholprogrammeringen i hjärnan sitter där för gott, vi har lärt den det och den tror att det är något livsnödvändigt, den är beroende. Fast vi mår dåligt av alkohol, får ångest och kroppsliga åkommor så tror hjärnan att alkohol är svaret och bot på allt. Hjärnan vill till slut ha alkohol jämt och skickar signaler om det i form av sug eller abstinens.

Hjärnan är fantastisk, den är fantastisk på lära sig nytt och mycket kunskap den fått sitter där för gott. Tex hur man gör när man går, hur man gör när man cyklar, hur man talar ett nytt språk, hur den ska bete sig när man är beroende. Man kan få beroendehjärnan att tystna genom att inte dricka, man kan ersätta sina dryckesvanor med andra vanor, man kan efter ett längre nykterhet få normal njutning utan alkohol, men programmering sitter för gott och aktualiseras så fort man tillför alkohol. Att dricka normalt är nog endast en gradering av när man dricker bara den mängd som anses som måttligt. Men egentligen är det ju inte normalt att dricka, det är absolut inget som kroppen eller hjärnan behöver, tvärtom är risken att det kan förstöra dessa, vilket det också gör i massor.

Det bästa är att man ändå kan må så otroligt bra som nykter och inte behöver dricka vid något tillfälle, fast man har en förstörd hjärna😁

@vår2022 tack för fint svar.
Jag vet ju hur bra jag kan må utan alkohol. Jag har gjort flera längre uppehåll och tyckt att de var toppen, dessutom var det hyfsat lätt att låta bli. Det är bara den där lilla tanken "äh nu skiter jag i det" som trillar in och förstör. Lite som att jag gör grejer bara på ren trots. Det är så dumt. Som att min hjärna har två spår. Jag kan tänka på morgonen att det är skönt att vakna utan bakfylla, dricka vatten till maten hela dagen och sen två sekunder efter att jag konstaterat att jag inte ska ta ett glas under kvällen, stå och hälla upp en drink. Helt galet. Jag måste vara knäpp...
Nå jag tar en dag i taget- det är inte för sent, tänker jag. Har dessutom en vän som skippade alkohol och han gör det så fint, jag tar stor inspiration från honom. Han åker på festivaler, lirar rock och är en cool kille (tänk stereotyp rocker) och om han kan så kan ju jag.
Jag började året bra. Nu ska jag hålla det.

@Surkärring Låter bra! Ja, du har haft långa uppehåll och klarat det bra. Det är precis så jag menar, hjärnan spelar oss spratt, det andra spåret som vill ha alkohol har vi själva programmerat in och som finns där för gott. Den kan poppa upp då och då även om vi inte druckit på ett tag. Det är när den poppar upp som man måste stanna upp och börja konsekvenstänka. Vad händer om jag tar ett glas? Vad kommer det att leda till? Hur brukar det bli? Försöker hjärnan lura mig? Sedan välja det säkraste alternativet och det är att inte ta ett glas pga konsekvenserna. Man måste också helt klart och tydligt ta in och förstå att man är beroende och har en beroendehjärna. Och det innebär att man inte kan dricka måttligt för det leder alltid till ruta 1, så småningom. Att man alltid kommer att ha denna sårbarhet som beroende, något som aldrig går bort och som vi måste lära oss att leva med, en beroendehjärna.

När man får ihop detta, jag har en beroendehjärna och kommer alltid att ha det. Varje gång jag tror att jag kan dricka måttligt så lurar hjärnan mig. Jag kan inte dricka måttligt för jag har en beroendehjärna som är programmerad, av mig, till att jag mår bättre av alkohol, men det är inte sant, det är min beroendehjärna som är felinprogrammerad. Den tror att jag behöver alkohol för den vet inget annat. Om du kan ta till dig detta, fullt ut, då kommer du inte att få två spår i hjärnan. För om man tar till sig detta fullt ut och tar makten över beroendehjärnan, så suddas denna automatiska koppling i hjärnan, spår två, så småningom ut. Men det krävs full insikt för att det är så det fungerar, att man alltid förlorar mot spår två, för att det ska suddas ut. Att man ”överlistar” hjärnans spår två. Det är en befrielse när det sker för det blir så mycket lättare att bara följa spår ett, att inte dricka. Med två spår så hålls den inre konflikten alltid levande och det kräver så mycket energi av en.

Läs Annie Grace, i boken Tänka klart, om du redan gjort det, läs igen. Hon berättar om den kognitiva dissonansen, två spår. Det blev tydligt för mig hur hjärnan funkar när man är beroende när jag läste den.

Det kommer att bli ett bra 2023 för dig, du kommer att hålla det! Coolt med din rocker kompis😎❤️

JAG VILL TA EN DRIIIIINK!!!

Det är pissväder ute, jag är ledig, har sjukt tråkigt, är rastlös och jag vill SÅ GÄRNA hälla i mig nåt smaskigt, syrligt, starkt...som gör att jag kan låta denna aptrista eftermiddagen passera i ett moln av avslappnat jag bryr mig inte.
Men det låter jag bli!
Så de så.

Oj oj oj... Som en kan hålla på..
Tittar bakåt i min historik här på sidan - hade inte tänkt på att jag hållit på såhär länge och kämpat och fallit tillbaka i gamla spår, för att sedan börja om igen.
Min trådhistorik ser ut som följer:
2022-05-29 - Jag dricker iaf mindre nu
2021-11-03 - Slutar för sista gången?
2021-06-19 - Gastrit
2020-11-12 - Uttråkad
2020-08-07 - Lite piggare
2020-08-05 - Så less..
2019-10-04 - Hur många gånger kan en börja om?
2019-01-02 - Dagbok för en nykter tant
2018-10-10 - Appen Sober Time
2018-10-07 - Nykter!
2018-06-04 - Nykter eller inte?
2017-11-16 - Jag är alkoholfri
2017-09-02 - Jag klarar mig utan viiiiin!!!
2017-07-26 - Bara resten kvar
2017-07-25 - Jag vet hur jag ska göra!

Vad kan jag lära av detta? Att jag är usel på att hålla det jag tänker att jag bestämt mig för? Att jag är lätt uttråkad? Att jag pendlar mellan hopp och förtvivlan..?
Inte vet jag. Jag ger iaf inte upp. Fast jag borde nog byta forum till "förändra mitt drickande" fast inte vara helt alkoholfri, för det känns som att jag ljuger när jag hänger här.
Idag ska jag iaf vara alkoholfri. Dag 10, minsann.. Det är en piss i Mississippi.. men bättre än vin varje kväll.

@Surkärring Jag tror att ditt problem är att du tror att du kan dricka ”normalt”. Det kan du - en kort tid, innan det spårar ur igen. Då får du dessa toppar och dalar. Att sluta dricka helt är mycket mer vilsamt för både kropp och själ 🥰

Kram 🐘