Var på födelsedagsmiddag och blev erbjuden vin. Det är ju fredag så jag kunde lätt dricka, körde inte heller ikväll.
Men jag tog alkoholfritt och det funkade så bra! Hade jättekul och vet att jag slipper vara bakis imorgon.
Känner mig väldigt glad.
Trevlig helg!

En sak slog mig. Nu när jag inte dricker alls behöver jag inte fundera på hur mycket jag får eller kan dricka, när jag får dricka, om jag ska klara att vara måttfull eller vad/hur mycket jag ska köpa hem och om det ska räcka. Det är otroligt skönt..
Min man skickade igår sms på väg hem från jobbet o frågade om han skulle handla nåt till mig, men jag sa nej. Behövde inte kalkylera, eller oroa mig för att jag skulle råka bli förfall om jag skulle få hem en flaska. Så himla skönt.
Jag har inte slutat för evigt, men jag dricker inte idag.

Hej Surkärring :)
Ja, denna kalkylerande... Hur ska jag köpa, hur mycket ska jag köpa, om jag ska köpa. Hur mycket ska jag dricka, orkar jag sluta dricka? Och vad ska jag göra med flaskorna.
Det tog ibland halva av min vaken tid och det är ett bra tecken att något är allvarligt fel med min hjärna ;)
Det avtar BARA om jag bestämmer mig att dricka noll. Annars tenderar det att eskalera från vecka till vecka.

@rabbitgirl ja det är så märkligt det där..at t tankarna tar så mycket tid.. det är en enorm lättnad att bara låta bli.
Mitt problem är att jag, efter en tids uppehåll ä, alltid får för mig att testa dricka igen, "bara lite". Det brukar gå bra, ett, två eller tre tillfällen - sen trillar jag dit igen och dricker för mycket.
Så jag låter hellre bli. Det var lite som att poletten trillade ner när jag läste Grace's bok. Så många aha-upplevelser.. Vilken befrielse. Tidigare har jag känt en sorg över att inte "få" dricka, men nu känner jag mig glad över att slippa biverkningarna. Och inte många ifrågasätter att jag säger nej. Jag behöver inte ens förklara mig. Det är så skönt.

@Surkärring Håller så mycket med om det du skriver om att inte dricka alls. Det är så mycket "enklare" fastän det ju förstås inte är enkelt. Eftersom jag är disciplinerad ibland på gränsen till tvångsmässig så blir en nolla så tilltalande som mål - istället för den här måttligheten som är mycket mycket krångligare....

@Påvägmothälsa
ja... Jag orkar inte krångla mer, tror jag. Även om jag inte bestämt mig för att sluta helt, så är det ditåt det lutar. Men för att göra det mindre dramatiskt kör jag med "idag låter jag bli" - inget är definitivt.
Jag sörjer inte alkoholen.
Jag glädjs åt alla middagar utan minneslucka, alla festivaler utan bakfylla och kräk, alla godnattsagor som väntar med barnen, lugnet att slippa kalkylera vad jag kan dricka och när jag kan köra dagen efter (OM jag kan köra..).
Jag ser verkligen framåt.
Det känns bra.

@Påvägmothälsa Tack för fina ord, då får jag ju se till att inte vilseleda och inte göra dig besviken 🙈
Kom just på att jag skriver dubbelt till dig, eftersom jag just svarat i din tråd, haha lite splittrat kanske..🤣

Idag har jag 2 vita veckor in på kontot, tjohoo! Jag fascineras av att jag inte tycker att jag tänker på alkohol (köpa, dricka, vara bakis, köra bil) men ändå lägger så himla mycket tid på att hänga här. Jag är nog inte riktigt så fri som jag tror, men nu handlar det om att förstå varför jag velat dricka och förundras över att jag inte känner att jag behöver. Det är nog det bästa.

Jag får dricka ett glas vin om jag vill. Jag har inga förbud, jag har inte lovat något till någon. Det står en flaska vin i hyllan och en flaska gin på hyllan ovanför. Jag kan ta en grogg om jag vill. Ingen skulle säga nåt negativt om det.
Men jag väljer att låta bli, för jag mår så mycket bättre utan. Jag unnar mig en natt utan ångest, jag är värd att vakna utan bakfylla och jag VET att det hade kommit, för ett glas blir nästan alltid två. Om inte idag, så imorgon eller i övermorgon. Och tar jag två glas, sitter jag snart med ett tredje, och sen är flaskan tom. Och DET vill jag vara utan.

De flesta av mina vänner säger inget illa om mitt drickande men flera säger att de gillar mig bättre nykter. Det är också värt att ta in.
Jag är en sjysst person, som är trevligare nykter. Det betyder något.

Så fint att läsa dina rader @Surkärring! Det låter som att du verkligen hittar motivationen i dig själv just nu, vad du vill komma bort från och var du vill vara. Och att du mitt i allt det här ser den fina personen du är.

Det är inspirerande!

@Nell tack för det du skriver. Ja något har hänt, jag är själv förvånad.
Nu vill jag jobba på att behålla denna känslan, och inte hamna i samma spår som tidigare.
Jag har försökt så många gånger förr, men den nya känslan ger mig hopp att det kanske blir annorlunda nu.
Tiden får utvisa om det är så.

Morgonfunderingar...
När jag läste Grace's bok och hennes tankar kring hur alkohol normaliseras i film, tidningar och annan media generellt, var det inget jag fäste mig vid. Men sen.. Nu när jag tittar på olika serier, filmer, matlagningsprogram... alltså det dricks ju överallt! Och som om ingen någonsin väljer alkoholfritt.. jisses alltså!

Jag minns när jag var barn och kollade på Dallas.. och det stod en drinkvagn framme. Jag tyckte det var då märkligt att de drack whiskey MITT PÅ DAGEN! Och den där Cliff Barnes, han var väl full jämt.. Då var det något märkligt, lite pinsamt med så mycket dricka..
Mina föräldrar drack i princip bara när det var fest, och då menar jag fest med dans, där soffa och bord ställdes åt sidan efter maten så gästerna verkligen skulle kunna dansa. Vi barn fick vara med, men tröttnade efter ett tag och satt i dubbelsängen i föräldrarnas sovrum och kollade på tv (som blivit inrullad från vardagsrummet och inkopplad med förlängningssladd). Det var aldrig vin till maten på vardagar, knappt på vanliga helger heller. Men nu när vi blir hembjudna till dem finns det alltid öl och vin till den som vill ha. När hände det? När skedde förändringen?

Jag har ägnat så många kvällar åt vardagsdrickande.. bara för att liva upp. Eller fira. Eller för att jag jobbar helg och då blir tisdagen plötsligt lördag, så klart jag ska ha vin! Så himla märkligt.. att dagarna avgjorde om/när jag skulle dricka - fast ändå inte, för det spelade ingen roll ändå för ursäkterna kom jag på efterhand. Kom på, ja, det var då, för nu har jag inga ursäkter längre. Jag bör inte dricka, ska inte, behöver inte. Är fortfarande förvånad över hur annorlunda det känns denna gången.

Jag kan inte sluta glädjas åt att slippa vakna bakis, och att inte behöva räkna antal glas jag kan dricka, och sen skämmas över hur många fler glas det blev. Jag känner mig så mycket lättare på något vis. Tänk att jag trodde att jag skulle ha koll på mitt drickande... Så många år som har gått, där jag igen och igen misslyckats, och hela tiden ändå trott att jag någon gång skulle lära mig att ha koll.
Jag har inte koll. Och ändå känns det som att jag har kontroll nu. Jag ska bara skippa första glaset.

Som varje annan gång går det bra, ända tills det inte gör det. Jag har alltid kommit till en punkt där jag tänker "äh ett glas, vaffan, det är ju ok". Är lite orolig för att den tanken ska komma tillbaka och att jag ska ge efter för den. Men jag ska kämpa.

Fortfarande ser jag mig inte som någon som inte dricker. Men jag dricker inte idag. Tvetydigt, jag vet. Men det känns bättre för mig så, än att bestämma "aldrig mer". Sån är jag. Feg? Nä, bara försiktig.

@Surkärring Hej! Du har verkligen insett hur lurad mänskligheten är av detta gift! Grattis! Detta kommer göra din resa så mycket enklare. Att inte vilja dricka skiten är det första och viktigaste steget för att bli fri från den. Och i stället få känslan av att slippa dricka den. Härligt! 🤗

@Påvägmothälsa tack ❤

Ny dag igen, ibland tycker jag dagarna går så långsamt och ändå går veckorna så fort..
Igår kväll när jag cyklade hem från jobb, förvånades jag över att det var folk ute (vid halv 10). Jag hade lite liksom missat att det var fredag.. Men det var så skönt, jag ska jobba morgon idag och jag behövde inte planera eller kalkylera hur jag skulle dricka igår för att orka upp idag.. Drack en limeläsk och åt en halv pizza, läste för mitt barn och la mig sen, trygg med att jag skulle orka upp idag utan någon form av bakfylla. Jag vet att ikväll kommer jag att kunna se film med min man, och somnar jag är det för att jag bara är trött, inte full. Det jag ser innan jag somnar kommer jag att minnas, så vi kan fortsätta se klart filmen imorgon, utan att behöva "spola tillbaka" (haha, spola tillbaka, minns ni vhs..)?

Jag hoppas att fler hittar sin egen balans, att ni som önskar ett glas eller två ska kunna hålla det och att ni som tänker "inte idag" håller det. Ni - vi - är värda att må bra ❤
Kram på er!

20 vita dagar, men vem räknar 😊.

Har ännu inte haft något galet sug. Kan bero på att livet i allmänhet ångar på. Jag hinner inte känna efter och jag stupar i säng efter jobb på kvällarna.. Är glad för varje dag som jag kan dra på det. Får ta ett glas om jag vill, den tanken håller jag fast vid. Men det känns inte som att det blir idag.

Tittar på en repris av en repris av en repris av Grey's anatomy. Så klart kommer det en scen med en av läkarna i en bar, de hänger jämt i barer, jag fattar inte hur de orkar jobba efter all tid de spenderar i barer.. Det är tydligen lite charmigt att vara läkare (eller läkarstudent), utsättas för diverse prövningar och fira vinsterna över dessa, eller dränka sorgerna när prövningar blir övermäktiga, med alkohol, i en bar. Att sitta, lätt på pickalurven, i en bar, med x antal tomma/halvtomma glas omkring sig, älta sina bedrövelser och ha en bartender - som inte har något annat att göra än att lyssna på dessa - i närheten.. Och dagen efter är läkaren pigg och proffsig igen. Suck.
Och alldeles precis nu, för en liten stund, blev jag sugen på en drink.. Suck.
Får väl se vad det blir av det. Jobbar tidig morgon imorgon och tänker att ett glas ikväll nog inte är optimalt. Men ett glas kan ju inte vara så illa. Om det bara blir ett glas. Hmmm.

Fredag.
Känns plötsligt lite tomt när det inte korkad upp en flaska vin till maten. Inget att sippa på till tvn heller. Är inte sugen på något, vatken vin eller läsk, men känns lite..tja..tradigt. Fast det hade ju inte blivit roligare med vin. Bara mer huvudvärk imorgon.
Lustigt hur jag tänker... att jag behöver vin för att känna att det är helg. Så är det ju inte. Jag känner att det är helg för att jag inte behöver sätta väckarklockan till imorgon. Najs!