@Varafrisk Ja självklart ska du följa det som behandlingen ordinerar, annars blir det ju jättekonstigt och overksamt.
Jag tror jag blir lite missförstådd här i tråden hur jag menar, men jag låter det vara så. Det är ok.
Ha en fin påsk!

@Sattva Ok! Efter att ha följt dig under flera år här på forumet tänker jag att du har bra koll på vad som är verksamt för dig. Det känns som om att du har hittat din väg att leva och att vara nykter på.

Önskar dig också en fin påsk🐣🤗

Bra jobbat, VaraFrisk! Jag har alltid tänkt att du hör till dem där det räcker med ett långt avbrott för att det ska bli ett avslut. Du har ju gjort så mycket av jobbet innan och är trött på alkoholen. Sen vet jag ju att man vet väldigt lite om andra härinne, men just den här första perioden av nykterhet är väldigt spännande och det tror jag att man kan surfa på. Och också frossa i att känna sig stolt över. Du vet ju också vilken kamp det faktiskt har varit.
Ja, jag tänker att Olle Carlssons ord är väldigt tänkvärda, särskilt om man är en tänkare och grubblare. Själv vet jag att jag måste kriga bort den typen av tankar och känslor där jag jämför mig och kommer till det korta. Lättare ibland, svårare ibland, men de tankarna kan inte få fastna. Fokus på hör och nu och det som faktiskt går bra. För mig är det en del i återfallspreventionen. Lyssnade på alkispodden, en av de programledarna behövde hålla koll på när hans tankar blev väldigt självcentrerade. För mig är det tvärtom tror jag. När jag inte har tagit hand om mig börjar jag stressa och ser andras behov till höger och vänster. Att ta hand om sig själv och fylla på med positiva tankar är viktigt för mig. Så oavsett vilka vi är tänker jag att det är viktigt med reflektion och att det kan vara farligt att hamna i att bara göra. Tänker att vi har haft olika vägar in i beroendet och därför också har olika vägar ut ur det och att en del av 12-stegsprogrammet handlar om just det, att vara uppmärksam på sig själv och sina egna behov.

@Sisyfos Ja, det har varit en kamp att ta steget över till att bli nykter! Jag kan nu förstå den frustration som många kanske kände när jag fortsatte att dricka. Det var som om att jag var/är tvungen att gå genom varje steg för att vara där jag är. Jag brukar ju prata om att jag var inte "där" men en dag då var jag "där" och då föll så mycket på plats. Så mycket som jag inte behöver fundera på som tex vad jag ska säga, vilken anledning ska jag säga...behöver inte tänka på det vilket känns så skönt.

Jag förstår att hjärnan kidnappar oss, att beroendet styr...jag har ju inte läst så mycket om hjärnan, om endorfiner, om GABA-systemet, om dopaminer. Jag förstår att allt detta påverkas, alla organ, muskler mm mm. För mig är det viktigt att prata om det som har varit fastän det gör skitont, det är viktigt att förstå varför alkoholen blev så viktig för mig. Jag förstår nästan till 100% att det är en beroendesjukdom. Men, för mig är det så viktigt att tillfriskna....alla känslor som jag försökte dränka med alkohol läks ju inte bara av sig själv pga att jag slutar dricka alkohol. Jag förstår därför att stegarbetet är viktigt, jag förstår att det är viktigt att inte hamna i gamla mönster. Nu när solen har kommit, påsken har varit här så har jag inte känt så mycket sug men kanske känt att det är något som saknas. Det är då jag ändå tycker att möten fyller sin funktion, att få träffa de som gått före, de som är där jag är....det är skönt med gemenskapen.

Påsken har varit bra. Har saknat min dotter men vet att hon har varit där hon vill vara. Träffat min son med sambo både på Påskafton och idag vilket har varit mysigt. Saknar min bror och saknar några vänner. När det gäller vännerna så vill jag inte hamna i gamla mönster att det är alltid jag som ska höra av mig, att det är jag som behöver dem...jag vill ha kvar de som vänner men det kan aldrig bli som tidigare. Jag vill inte vara den som ringer för att jag inte kan härbärgera mina känslor/det svåra...jag vill inte...

Idag har jag varit nykter i 80 dagar och det är ta mig sjutton jäkligt stort!! Det förstår vi som fortfarande kämpar och vi som befinner oss där och vi som har kommit vidare i livet. Imorgon börjar näst sista veckan på behandlingen, på halvtid men jag är sjukskriven på heltid. Det finns några saker som oroar mig men jag tänker...det är ingen brådska...det viktigaste är min nykterhet och min hälsa!

Kanske har jag skrivit rörigt men det får vara så...nu ska jag i alla fall gå och lägga mig, läsa och därefter sova.

Kram till er alla var ni än befinner er på resan:)

Vet inte varför men känner mig väldigt låg i min sinnesstämning. Jag vill ju alltid veta varför jag känner si eller så fast....jag har faktiskt inte brytt mig så mycket om det när jag var aktiv...då bara jag drack. Jag vill inte dricka idag. Funderar på om jag känner sug? Nja...jag gör nog inte det...men jag vill inte känna så här. En sak som jag känner av ganska tydligt är att behandlingen går mot sitt slut och idag gick den in på halvtid. From den 24/4 är jag tillbaka på jobbet igen på heltid och det är där jag ska vara. När jag hade berättat på jobbet om mitt alkoholberoende började jag direkt på motivationsgruppen därefter kom behandlingen. Den har varit jättebra men nu ska jag tillbaka till verkligheten igen. Är verkligen glad över att det har varit en öppenvårdsbehandling. Jag tror att det hade varit tuffare för mig om jag hade varit på ett behandlingshem och komma hem till vardagen. Jag vet inte men det känns så.

@Andrahalvlek skrev i sin tråd om hur viktigt det är att få finnas i olika sammanhang, och jag håller verkligen med om det. Jag saknar ett sammanhang vilket är med vänner. Jag har vänner men jag har insett när jag tystnar att det är inte vänner som ringer eller skriver och frågar hur det är. De finns där om jag söker kontakt. Jag har ofta sökt kontakt för det är mycket som har varit tufft som jag inte kunnat härbärgera då har jag ringt och pratat och pratat...ibland har de nästan gått in sina yrkesroller (behandlare). Jag vill inte vara utan dessa vänner men det kan aldrig bli som förr därför jag vill inte vara den som alltid behöver utan mer att man ringer för att höra hur läget är. Jag behöver en tät kontakt men att prata både om det ena och det andra om ni förstår vad jag menar. Jag saknar min bror. Förr tänkte jag att vår sparsamma kontakt berodde på allt sorgligt som hände i samband med min systers bortgång eller att min son inte ville ha kontakt med min släkt numera tänker jag att han är inte superbra på att hålla kontakt. Det var ju några år sedan då jag frågade honom om han och jag inte kunde träffas över en fika. Han svarade inte nej utan mer diplomatiskt "jag tycker att det är trevligare om vi träffas alla fyra" dvs med våra respektive.

Jag försöker öva mig på att ha tillit till mig själv, att lita på att när jag kommer längre i mitt tillfrisknande då kommer saker ske som ev möte med nya människor bara jag öppnar upp. Ska ju träffa FinaLisa och Vinäger mfl i sommar vilket kanske kan innebära att man kan ses igen och ha kontakt via mobil/sms/messenger. Behöver verkligen byta ut det här tröstätandet mot något bättre. Jag har på sätt och vis fört in lite nygamla vanor som att träna, sticka och att läsa. Har som ett mål att kunna vara med på jympapass på Friskis inte bara var på gymmet. Tycker mycket bättre om pass och att röra mig till musik. Behöver även börja tänka på min trädgård. Vill tänka i banor av att jag vill istället för måste. Jag köpte ju lite nya plantor på rean i augusti men vet inte nu riktigt vad jag har köpt....men men jag får börja lite försiktigt. Ska iaf köpa tomatplantor och lite annat att sätta i växthuset.

Så skönt att skriva av sig lite grann känns lite bättre då och om en timma ska jag gå på NA-möte därefter träffa en fd kollega så jag kan ju inte annat än att vara tacksam ändå.

Kram:)

Kära @varafrisk, jag tittar in lite hastigt med en varm kram. Tänker på dig och är så imponerad, tänk på att man skjuter upp en massa tuffa känslor när man dricker, en del av dem får man ta itu med som nykter. Men det är aldrig aldrig värre än att dricka sig till sinnesro. Du kommer att klara detta, du klarar dettta! Kram 🤗

VaraFrisk ♥️

Jag tänker att denna nedstämdhet som kommer och går kan ligga i ens personlighet och behöver inte bara bero på alkoholen. För min del är det så.
Jag har fått träna på att hantera detta och acceptera att livet inte alltid är så kul.
Visst, jag är tacksam för mycket och får sekundsnabba kickar av livsglädje ibland. Men ändå, det är mycket en lågintensiv kamp att fixa vardagen och att få till lusten att göra något extra trivsamt på hemmaplan.
Det är lättare för mig att ha fasta rutiner som träning, aktiviteter som föreläsningar och kurser att hänga upp vardagen på.
Hemma är jag jättetråkig utan fantasi känns det som. Det är ofta den känslan jag druckit på tidigare.
Men du kämpar på så bra VaraFrisk!💪
Så härligt att du kommit så långt👏👏
Och så kul att vi ska få till en träff i sommar! Jag längtar redan!
Kram 🤗 💚🌷

Imorgon har jag varit nykter i tolv veckor! Var på NA-möte ikväll. Vi var många nästan 20 st, tror jag. Den som hade längst nykterhet hade åtta år och minst var den nykomling som var där första gången idag. Det är endast jag och en kvinna t som är i min ålder, kvinnor är även i minoritet. Jag tror att det finns ett stort mörkertal bland kvinnor i 50- och 60-årsåldern. Några skriver här men långt ifrån alla. Jag jobbar mycket med mitt tillfrisknande, att hålla min gränser. Jag kan stötta andra längre fram men inte nu för jag känner att jag annars går in i min mamma- och kuratorsroll. Här på forumet är det något annat. Jobbar på att bli en egen individ. Att inte hela tiden höra av mig t andra, ta initiativ t träffar även om jag blir ensam vill jag inte hela tiden vara den som behöver…då blir jag den lilla….vill inte ha på mig offerkoftan igen eller dricka den j-a alkoholen! Mitt mål är att bli en bättre version av mig själv…en nykter, hälsosam, pigg 60-årig kvinna med läppstift, färggranna kläder och glimten i ögat💄👗💃🏾👡👚🥻🌻😜

Kram🐬🥰

Fredag…ingen behandling idag. Jag har känt mig lite som Stina Wollter fast jag har inte dansat utan städat😅 i en gammal randig nattsärk och leopardmönstrade brallor som jag skickat efter. Trodde det skulle vara häftiga leggings men inte! Duger bra att städa i 🧹 Nyköpta rosor och tulpaner 🌷🥀 och när allt var klart goa mackor m salami, brie och rädisor samt ägg och persilja givetvis även kaffe🥪☕️👌🏼

När jag städat har jag funderat mycket på våra barn hur det blir för dem när vi dricker. Rädslan för soc och vården. Det är så mycket lättare när man varit nykter en tid att se på konsekvenser, att tänka varför gjorde de så och inte si? Fast då när jag drack var jag glad att ingen gjorde si. Vid två tillfällen har soc inlett utredning pga mitt barns beteende och vid ett tillfälle har de inlett utredning pga att hon ville flytta hemifrån ingen gång har soc frågat om min mans och mina alkoholvanor. Så märkligt!! När jag arbetade inom familjerätten brukade vi ställa frågor om alkoholvanor men jag har nog aldrig mött så nyktra föräldrar. Då sa min kollega som hade jobbat länge inom familjerätten att då kan vi räkna med att de dricker lite mer. Jag tänkte därför alltid som så att när min kurator eller min läkare frågade mig och jag inte svarade sanningsenligt hur mycket jag drack så kunde de plussa på lite extra glas så kom de närmare sanningen.

Jag tänker även vem är jag som tar mig rätten att prata kring barn och alkohol så att någon här på forumet ev kanske får ont i magen pga sitt egna drickande och hur det påverkar de egna barnen. Anledningen att jag gör det är flera faktorer. Jag ville inte själv inse när jag drack att mitt drickande kunde påverka barnen så mycket som det faktiskt har gjort. Jag kunde förstå men inte fullt ut men det gjorde även för ont att vilja se. Jag har i mina olika jobb mött både de små barnen, ungdomarna och de vuxna barnen som har haft en förälder precis som jag druckit. Vi har även pratat om det på behandlingen. Som jag skrivit tidigare jag kan inte göra saker ogjorda men jag kan idag lyssna på mina barn samt sprida budskapet vidare.

Önskar er alla en fin fredag💕

Kram🐬

Nu ska jag lägga mig och fortsätta att läsa min bok. Njuter av att kunna läsa nykter.
Å du som kämpar…skriv…och tänker du att din berättelse inte är viktig så är den det..det behöver inte vara perfekt…du känner kanske att du behöver göra massor…men kom in här …och jag lovar dig …det blir bättre utan alkohol…det blir mer äkta..mer närvarande. Du är viktigast i ditt liv❤️

Godnatt och sov gott🐬

Söndagmorgon och solen skiner☀️ Underbart! Fattar inte hur länge jag sov🙄 Släckte lampan kl 00.30. Var på konsert igår kväll. Var uppe på toa vid sju sov sedan t nio för att somna om och vakna kvart i tio. Dödstrött!!
De är som perioder av trötthet kommer och går nu är jag väldigt trött igen. Om ca en halvtimme ska jag cykla iväg t ett NA-möte. Ska öppna på tisdag så jag måste lära mig lite vilka rutiner som ingår för att kunna öppna. Man kan ju inte bara gå på möte behöver även göra service i form av öppna och att städa. Om man inte hjälper t med det är risken att möten ebbar ut och/eller att man inte har en lokal.

Ska på konsert även ikväll. Igår var det i en arena och idag är det i ett konserthus. Igår dracks det väldigt mycket alkohol men jag hade inget behov av att dricka. Känslan för konserten att digga, sjunga, dansa med blev bättre..jag var där och jag var närvarande.

Annars kan jag känna lite sug då och då men det handlar om ngn minut som jag låter passera. Imorgon är det första gången som eftervården är mellan 16-18 pågår under ett år men det är även sista veckan på behandlingen. En trygghet som försvinner men jag har mina möten. Känns bra att börja jobba igen. Tacksam över att inte vara sjuk och hela tiden ha kontakt m Försäkringskassan. Vet inte hur många brev jag fått under dessa veckor🙄

Jag känner att jag har anammat programmet inom NA/AA även om jag kanske inte köper allt. Jag tror på att försöka förstå varför jag började dricka. Jag trodde endast att det handlade om alla tuffa år under de senaste tio-tolv åren men det fanns en sårbarhet h mig från barndomen. Även om det är tufft är det viktigt att lyfta allt det tokiga som hänt i synnerhet för barnen. Jag har inte alltid varit arg el gjort tokiga saker men min familj har ändå känt. Det här är nästan djupare än de terapeutiska behandlingar som jag gått igenom. Jag tänker att det är viktigt att förstå hur hjärnan fungerar för det är kanske då man kan lära känna sina triggers för att inte ta återfall. Men jag har inte fördjupat mig i detta utan jag söker min sinnesro på annat vis.

I fredags skrev jag t en fd kollega som jag inte hade haft kontakt m på flera år pga att jag tog bort henne som vän på Facebook. Hade aldrig tagit bort henne som vän om jag hade varit nykter. Nu är vi vänner både på Facebook och i det verkliga livet🙏🏻
Det är fint att läka, stå för vad man gjort och att säga förlåt.

Önskar er alla en fin söndag ☀️

Kram🐬

@Varafrisk Vad fint vad du delar med dig. Och jag känner igen mycket i vad du skriver. Barndommen ... absolut viktigt och påverkar mycket resten av en persons liv, enligt mig och i mitt fall enligt min psykiater och samtalsterapeut. Njut av din söndag. Visst är det underbart i solen. 😊🥰

@Crusade Tack❤️

Känner tacksamhet ikväll🙏🏻Tacksamhet över NA-mötet jag var på idag, över att kunna hjälpa till att fixa till i lokalen som vi är i. Tacksam över att ha varit på konsert ikväll igen! Men ännu mer tacksam över att kunna läsa komma ihåg vad jag läst, kunna sticka färdigt min dotters raggsockor. Tacksam över att orka simma, orka gå t gymmet för att träna. Tacksam för att det känns som om jag kommer kunna vara fokuserad på att börja pyssla i trädgården. Tacksam för att få dela min vardag m min man som jag snart gjort i 32 år, att han ligger i vår säng och troligtvis somnat när jag lägger mig. Tacksam över 86 dagar som nykter…alltså det är inte klokt!

Godnatt mina vänner😴🥰

@Varafrisk Så himla fint ditt liv nu. Kärlek, vila, kreativitet, familj, trygghet. :) Allt det som alkoholen kan rasera...
Men nu har du det. Och du gjorde det möjligt. Kram:)