Första gången jag skriver här. Har druckit för mycket i tre år pga samlade trauman och utlösande svår situation då. Sen tog det över. Dricker inte varje dag men flera gånger i veckan och mår väldigt dåligt av det. Jag har flera gånger försökt sluta och "bara bestämma mig" men skulden och skammen förstör för mig snarare än hindrar, den gör att jag inte orkar låta bli då ångesten mattas av och jag ett ögonblick är lättad, inspirerad. Sen stannar jag inte där utan fortsätter ofta till 6 glas vin istället för 1 och får enorm ångest och skamkänsla efteråt.

Har nog insett att vägen för mig inte är att fortsätta vältra mig i skuld, jag dömer mig själv något fruktansvärt trots att jag inte gör det med andra, som när jag läser här. Det är dolt för andra då jag dricker ensam. Jag tror att för att lyckas få bukt med detta nu måste jag få stöd istället för mitt egna klander. Hoppas förtvivlat att kunna finna det här. Skulle så behöva stärka mig med att ångesten kan bli mindre och att det kanske inte måste ta evigheter dit? för vid det här laget är ångesten pga drickandet och inte tvärtom. Plågas av självförakt.

Hej o varmt välkommen hit.
Ingen kommer att döma dig här.
Känner igen mig i mycket du beskriver. För att lindra ångesten dricker man och det fungerar ett tag men sedan blir det mycket värre. Oftast minskar ångesten efter några dagar för att sedan försvinna. Det är dock svårt att sluta det behöver man viss hjälp med. Själv var nykter i över 7 månader med hjälp av aa sedan trodde jag att jag kunde dricka normalt igen men så fel jag hade.
Har nu velat i ett halvår nykter ett tag o sedan börjat igen. Har varit nykter ett litet tag o det känns bättre. Läs o skriv här för vissa räcker det så annars finns hjälp inom aa eller vården.
Ta hand om dig✌️

@vera2 Välkommen hit och riktigt starkt av dig att skriva!

Jag har extremt länge levt med missbruk av alkohol och kommit underfund med att man har för det första ljugit för sig själv. "Nej jag har inga bekymmer, jag kan behärska mig och så vidare". Men skammen, ångesten man levt med att smygdricka och tro att ingen märker det tog över. Allt detta ljugande och skammen man levde med i sig själv åt upp mig.

Nu är jag "bara" 16 dagar utan alkohol efter att ha druckit minst 5 dagar i veckan under säkert 10 år med ngt mindre avbrott här och där och känner först nu att det börjar succesivt bli mer klarare och när jag tog steget för två veckor sedan att dels börja gå i AA och sedan även skriva här. Det var en STOOOOR sten som släppte. Här kan jag vara helt öppen och inte känna den eviga skammen utan här får jag min styrka ifrån. Det är här jag vill vara och blir så glad när jag ser att andra trillar in, INTE för att det är kul att det finns fler som oss, önskar att ingen hade bekymmer MEN för att andra tar tag i det som tog så pass många år för mig att ta tag i och våga göra.

Tack så mycket för båda era svar, det betyder så mycket att våga skriva utan att dömas ut. Idag mår jag dåligt över gårdagen men försöker välja att se att det hade varit jättelätt att köpa lite vin för att lindra det och det har jag inte gjort. Ska köpa god middag istället. Försöker att vara lite mer snäll mot mig själv. Jag är rätt utmattad och hade behövt den sjukskrivning jag egentligen skulle haft men det blev heltid igen då försäkringskassan inte godkände. Känner ju det nu när jag försöker komma förbi enbart klandret och förstå mig själv lite grann istället, hur jag har använt vin för att orka "lite till", det som egentligen är för mycket. Har så ensamt ansvar för så väldigt mycket. Så klart gör det allt värre i längden men stundtals "fungerar" det ju. Vill ju inte falla in i ett allvarligt missbruk, vill välja en annan väg nu! och i alla fall ha ett antal månader helt utan vin för att sedan kunna välja vad som är bäst då.

@vera2 Vad glad jag blir av att läsa mycket utav det du skriver. Det låter verkligen som att du har rätt "mindset" för att kunna klara detta för ditt egna välmående. En dag i taget istället för att tänka så mycket på framtiden är ett bra tips jag har fått härifrån då det var mycket tankar i början för mig om att aldrig mer få ta en kall, goooood öl. Men varje dag går jag in i alkoholkalendern och skriver om mina framsteg och sakta men säkert når man delmål efter delmål för att man själv ska må bra.

Hoppas verkligen att det löser sig med din arbetssituation, det låter tufft. Bra ide med att laga en god middag, klapp på axeln till dig!

Ha en underbar helg, kram!

@vera2 Välkommen hit! Den där skammen och ångesten brukar hänga ihop med alkoholen. Den lättar efter hand om du inte dricker. Förmodligen mår du bättre redan om 1-2 veckor. Under Stöd-fliken här finns ett Alkoholprogram. Det ger bra stöd och hjälp, särskilt i början. Den tar upp sånt som ”hur tackar jag nej till alkohol” ”hur planerar jag inför en fest”, hur hanterar jag sug etc. Det är bra att förbereda sig och skaffa verktyg som du behöver.
Jag brukar också rekommendera Skål tamejfan, en bok som ger många insikter..
Men åter till den där ångesten och skammen. Jag tror alla nytillkomna här känt av den, mer eller mindre. Men den är till ingen hjälp och det finns ju inget skamligt med att ha blivit beroende. Vem som helst kan bli det! I synnerhet som alkohol finns precis överallt. Så släpp det.
Nu är du här och det är jättebra och modigt! 🥰👍🥳

@vera2 Välkommen hit och vad bra att du tar tag i detta. Ångest dagen efter alkohol beskrivs ibland som kemisk ångest. När vi dricker alkohol frigörs ämnen och hormoner, som dopamin och endorfin, som gör oss glada och minskar obehag i stunden. Dagen efter behöver hjärnan återhämta sig och återställa dessa nivåer, vilket gör att man känner dig låg, får ångest och skam. Alkohol är ett gift som kroppen måste göra sig av med och det går åt massor av energi för att göra detta.

Det blir sedan lätt en ond cirkel och man försöker lindra ångest med alkohol, kroppen stressas och vill göra sig av med giftet och skapar ångest. Då fyller man på med alkohol för att lindra ångesten och så vidare. När jag slutade dricka så försvann min kemiska ångest och skam, den som alkoholen orsakade. Det som fanns kvar var saker som skavde och som nykter kan man bättre ta itu med dessa. Men det är två olika typer av ångest, den kemiska och den underliggande som kan vara orsaken till att man dövar med alkohol. Det är den man behöver komma åt, men alkohol är verkligen inte lösningen, tvärtom den förvärrar allt.

Håll dig nykter så lovar jag dig att den kemiska ångesten kommer att avta rätt snabbt! Sköt om dig!💪💕

Vilket fint forum det här är, det hjälper verkligen att läsa era svar! Den kemiska ångesten är solklar, igår var den där och idag har jag "bara" min egen. Behöver ta i den nu känner jag. Jag läste i någon tråd att man ska "spela hela filmen" när man får en känsla av att något glas kan jag väl ändå ta. Det tog jag till mig. Att just nu kan jag inte det för det blir fler, och så spela hela vägen till nattångesten och dagen efter... Som du skrev Vilsenpappa är det nog klokt att bara tänka nu. I framtiden kanske jag kan det om jag vill men just nu måste jag ta i att jag inte kan. Sen är sen och idag är idag. Och idag ska jag iväg hela dagen och på vägen hem när tanken kommer ska jag spela filmen.. och åka hem och göra något annat.