@vår2022 Det ser jag fram emot 😀 Jag googlade igår faktiskt och läste lite . Tog till mig av det du skrev tidigare om värden i livet också och att ha det som riktning på något sätt ❤️
Ha en fin lördag 🥰

@Delfinen80 Vilken fin fredag det blev❤️. Jag brukar också tänka högt i huvudet om hur dåligt folk ska må dagen efter och hur bra jag ska må som är nykter😂. Var på en fest där jag körde bil. En person sade ”vad synd att du måste köra och inte kan dricka”. Han var ganska dragen då. Jag svarade ”det gör inget, jag tror att jag kommer att vara den som mår bäst imorgon bitti, leendes”. Han svarade lite tyst ”ja, det har du nog rätt i”. Sen gick han😂. Det hjälper mig att tänka hur dåligt folk ska må dagen efter och hur pigg jag ska vara. Det ger en känsla av fräschhet och stolthet över att vara nykter. Det är coolt att vara nykter😎.

Krya på dig och ha en skön lördag!❤️

@Delfinen80 Låter helt underbart! Det är så befriande att slippa styra om allt till förmån för alkohol.

Visst är det intressant att studera andra som dricker och jag tycker det är så skönt att känna att jag slipper.

Kram❤️

@Himmelellerhelvette Verkligen 🙏❤️

Lite fler reflektioner från mig om att avstå alkohol, såhär tredje helgen jag har varit alkoholfri och 17 dagar utan:
På fredagar och lördagar när jag har haft både mina vuxna och icke-vuxna barn runt mig under både middagar och kvällar så är jag betydligt mer närvarande i samtal och jag märkte tydligt igår hur jag var liksom gladare och mer lättad . Beror på att en vanlig typisk lördag hade jag hunnit dricka ett eller par glas innan middagen och också under . Än om jag inte hunnit bli väldigt onykter så har jag haft fullt upp med att spela mer påverkad än vad jag varit ! Jag har också blivit mer trött såklart av vinet eller den alkohol jag druckit och pga det inte heller orkat med att vara helt närvarande . Men igår kunde jag det och jag skrattade högt åt vissa saker vi pratade om - ett stort tecken på klar fördel för mig av att vara alkoholfri 😀👍 Vi hade gäster igår , vissa av de drack alkohol och jag fick frågan av min dotter om varför jag inte drack . ”Jag känner inte för det ” sa jag bara , fick inga följdfrågor på det . Kunde skjutsa ungarna sen också på kvällen, det var många lördagar sen jag kunde det.

Har ju inte berättat för någon av barnen än om mitt beslut , tror jag skrivit om mina funderingar kring det i början av min tråd (eller inte minns faktiskt ej 😄), och självklart är det en rädsla som gör att jag inte sagt något ; rädsla för dels att jag säger något om alkoholstopp och tänk om jag inte kan hålla det och dels tror jag en rädsla för deras reaktion. Det kan ju faktiskt vara så att nån eller några av de säger ”vad bra för jag tycker inte om när du dricker ”. Vilket ju såklart skulle vara BRA om de sa men mitt dåliga samvete är väl fortfarande där och skaver och jag vet inte riktigt hur jag skulle hantera det. Rädd helt enkelt . Jag vill och ska säga något , men märker hur jag drar mig då veckorna nu gått … samtidigt är ju det här ställningstagandet nåt jag är stolt över så fattar samtidigt inte varför jag skjuter på det 🙈

Ha en fin dag alla ❤️

@Delfinen80 Ja, det är väl den där jäkla skammen som poppar upp! Det som man inte pratar om och ibland inte låtsas om. Jag berättade för mina barn, som är vuxna, efter några veckor och jag kände att jag skämdes när jag sade det. Jag sade att ni har säkert märkt att jag varit påverkad och flera gånger druckit för mycket, att jag skäms för de gångerna, att det känns pinsamt. Att jag ville be om ursäkt för de gångerna. De var så himla bra och sade, Äsch! Strunta i det! Sluta skämmas! Vad bra gjort av dig! Lite som jag brukar prata med dem när de skiter sig😁. Det är ett tag sedan nu och de är stolta över mig. Jag vet att jag tog en risk när jag sade det, om det inte skulle funka, men jag var så bestämd över att det skulle funka. Det gav mig också lite press till att inte göra dem besvikna. På senare tid har jag kunnat prata mer om detta, att det finns i generna och att de ska vara försiktiga och inte hamna där jag hamnade. Att det blev en slentrian och vana att dricka ofta, att jag blev beroende. De vet inte om allt skit jag känt och gjort, smygdrickandet och annat, de är inget som de behöver veta eller som tillför dem något. Sånt kan jag behålla för mig själv och prata med min man. Det var ändå skönt att berätta för dem. Jag känner att det för oss närmare varandra på något sätt, tillit och trygghet, att jag inte är ofelbar och att jag visat på en väg till att man kan förändra sitt liv, när det känns svårt.❤️

@Delfinen80 En sak till. När jag startade min nykterhetsresa så bestämde jag mig för att nu ska jag vara sann och ärlig mot mig själv och andra. Jag som lurat framförallt mig själv så mycket, med smygdrickande och annat. Jag ville få bort min självförnekelse och vara sann. Det är så mycket enklare och mindre komplicerat att vara sann och ärlig. Då behöver jag liksom inte gå i försvar och kan stå för det jag gör, stå upp för mig själv, när jag är sann. Det var bland annat därför jag berättade, inte allt men det som jag tyckte behövdes om mitt beroende. Berättade för mina närmaste och det blev som en försoning med mig själv på något sätt. Inga mer hemligheter att behöva förvara och trycka undan. Det kändes som en rejäl lättnad och en bra start i mitt nya liv. Det dämpade min ångest och lättade på min skam❤️

@vår2022 Tack för att du berättar! Det kanske behövs några veckor för sig själv för att landa lite också i det , om det var så för dig också tänker jag ❤️ Mina barn är ju såklart det mest värdefulla och jag har respekt för både deras personer och deras reaktioner och åsikter . Blir varm när jag läser om dina barns reaktion när du var modig och berättade , jag kan ana att mina barn kan ha liknande faktiskt ❤️ Men som sagt , det krävs ju en del mod att säga ”ni har säkert märkt …” än om man inte går in på detaljer . Jag tänker också att jag på sikt vill ta upp det kring gener , hur man kan hamna i beroende osv men det får komma längre fram. Viktiga nu är att stå för vilket beslut jag har fattat .

Ja men skammen - visst är det så !

Tack för dina ord , ger mig så mycket ❤️

@Delfinen80 Jag kände precis så! Ville inte säga att jag slutat dricka för vill inte svika dom om jag inte klarade det. Ville heller inte ha det kastat i ansiktet att dom inte gillade att jag drack. För mig var det ett bra sätt att först processa för mig själv och bygga upp min självkänsla så jag var såpass starkt att jag klarade att ta deras respons. När jag senare fick höra att det var obehagligt när jag var full kunde jag utan jobbiga känslor svara att jag förstår det. Det blev inget slag i bröstet av ångest utan från hjärtat att jag verkligen förstår det och den känslan att jag har gjort något åt det är överväldigande. Jag kan stå för att jag drack för mycket, barnen kan få berätta hur det kändes och jag kan vara stolt över att jag gjorde något åt det. Att jag själv förstod att det var fel och gjorde något åt saken.

Det är lättare att möta kritiken när man är stark i sig själv, då behöver man inte vara rädd för att man går i försvar. Jag behöver inte försvara mig utan dom får berätta sina känslor utan att jag försöker göra om deras sanningar till något som passar mig bättre för att jag själv ska må bättre. Jag kan svara att, du har rätt, jag hade svårt att hantera alkohol, jag är ledsen att du behövt uppleva det. Jag tar på mig ansvaret för mina handlingar, jag kan inte förändra det jag gjort men jag visar att jag gör det jag kan för att vara en bättre mamma nu. Jag visar med min nykterhet att jag är en mamma att lita på, en som alltid har huvudet klart och när jag gör fel ber jag om ursäkt och förklarar varför jag gjorde fel, kanske att jag var stressad och att det gick ut över dom, säger förlåt och att det inte har med dom att göra, att det inte är deras fel utan att det var jag som planerade dåligt och blev stressad och därför blev otrevlig.

Känn efter hur du mår bäst av att göra, vissa berättar direkt för att stänga dörren till att börja dricka igen. Det finns inga rätt och fel sätt tror jag.

Kram❤️

@Delfinen och @Vår2022, jag vill bara inflika en sak. Tidigare när jag bestämt mig för att dricka mindre har det varit otroligt skambelagt. Att erkänna för mig själv och andra att jag har problem kändes helt omöjligt, som något som bara inte gick att göra. Och då var det ändå så att både maken och mina vuxna barn hade konfronterat mig och uttryckt oro för mitt drickande. Jag bara: "Det är inte så farligt, oroa dig inte, jag ska fixa detta. Det är inte problematiskt." Denna gången, alltså för en månad sedan så bestämde jag mig bara för att släppa det. Jag har sagt till nära och kära : "Jag har alkoholproblem, nu har jag sökt hjälp och har en plan för hur jag ska hantera det." Lättnaden hos familjen när jag sade det var helt förlösande, liksom deras glädje och kärlek och stolthet. Och precis när jag sade det, när jag vågade säga det, uttala de för mig tidigare farliga orden, då släppte skammen. Jag känner ingen skam längre, jag känner ånger och sorg, men ingen skam. Ursäkta 🫤 lång inlägg men ville bara förmedla en erfarenhet till dig @Delfinen.
Ha det fint 🌻❤️

@Himmelellerhelvette, @Delfinen, @Vår2022; tillägg till mitt inlägg. Naturligtvis är det som du säger @Himmelellerhelvette, det finns ju inget som är fel eller rätt kring att berätta eller inte. Det måste såklart grundas i en själv ❤️Ville bara dela med mig 🌻

@Himmelellerhelvette, @Delfinen, @Vår2022; tillägg till mitt inlägg. Naturligtvis är det som du säger @Himmelellerhelvette, det finns ju inget som är fel eller rätt kring att berätta eller inte. Det måste såklart grundas i en själv ❤️Ville bara dela med mig 🌻

@Himmelellerhelvette Oj dina ord gör mig väldigt berörd , läser det du skriver både ur ett barns perspektiv men också ur ditt /vårt 🙏❤️ Så fantastiskt fint och modigt ❤️ Jag tror också att jag kommer att bli starkare och när det sägs så kommer jag antagligen ta emot det jag får till mig utan att gå i försvar eller bli helt knäckt .

För övrigt så slås jag av hur mycket kärlek och fint i när du berättade . Att du inte kan påverka hur det varit men att du tar ansvar nu . Så fint alltså 🙏❤️

@Eirene Det är jättebra att du delar med dig. Det är viktigt att vi delar med oss för vi är olika och gör därför på olika sätt och det är bra att höra om olika tillvägagångssätt så man kan känna efter vilket som känns rätt för en själv och veta att det inte finns rätt eller fel.

Kram❤️

@Eirene och alla andra😁. Det tycker jag är styrkan med detta forum att man vill dela med sig av sina erfarenheter och sin berättelse. Det är det som gör forumet levande och man får med sig något av varje inlägg. Det finns en ton av ödmjukhet och av välvilja och av att hjälpa varandra framåt. Både likheter och olikheter vilket ger mångfald och det berikar❤️