@vår2022 Håller verkligen med ❤️ Helt fantastiskt !

Jag fick ett infall nu under en promenad med min yngsta (11 år). Jag sa bara ”jag vet inte om du tänkt på det men jag har inte druckit alkohol på några veckor , jag mår inte bra av det har jag kommit fram till”. Hans reaktion var att skratta till och säga typ ”men det behöver du inte , jag bryr mig inte ”. Då hade jag ändå inte sagt nåt om att jag gör det för honom eller syskonen . Och bryr sig , det tänker jag visst att han gör än om han inte ser mig som sjuk eller som att alkoholen alltid kommer i första hand (men risken finns att det hade kunnat eskalera till det för min del! ). Jag tydliggjorde igen att det är nåt jag kommit fram till för att jag mår bättre av det , att alkohol för mig gör att jag blir trött och inte där på det sätt jag vill (eller nåt liknande). Då skrattade han till igen och så sa han något om att jag ju druckit igår fast att jag inte var full, men det stämmer ju inte för jag drack ju bara läsk , sa jag då. Sen började han prata om något annat.
Nu har jag sagt det i alla fall och min känsla just nu är lite oro och obehag. Jag tror att det är för att min tolkning är att han och inte nån annan av barnen ser mig som alkoholberoende eller ens nån som har problem med alkohol. Bara att de sett mig full ibland och kanske tycker det är normalt med en förälder 🙈😥. Det som slog mig , och som är anledning till min oro /ledsamhet , är att när mina barn och främst den yngsta sett och upplevt att jag druckit för mycket så är det nåt jag valt , att de tänkt så . Alltså att jag valt att bli för onykter , ett val som gör att de i olika grad uppfattar det som obehagligt. Och det har jag väl själv tänkt också ändå fram till för några veckor sen , trott att jag kan styra detta på andra sätt än att helt avstå. Hmm nu känns det som att jag svamlar igen , jag ber om ursäkt på förhand 🙈😅 Ville bara skriva av mig och jag tycker under de här veckorna på forumet att det brukar hjälpa mig så bra .

Tänker hursomhelst att detta var min början att påtala det , att gå in i en längre beskrivning för ett barn i hans ålder kändes inte rätt… hoppas bara att det kan öppna upp för att han kan fråga eller berätta framöver om han vill det. Med de äldre barnen så kommer jag att så att säga problematisera mitt drickande lite mer , som det känns nu i alla fall.

Ja herregud , livet ändå 🎢 !

Ha en fin söndag kära ni ❤️

… och valt har jag väl också gjort varje gång jag druckit . Han sa också något i stil med att alkohol kan man ju dricka man behöver inte bli full. Ja det var nog den kommentaren som tog ändå när jag känner efter 😥 Men , detta bör ju stärka mig än mer! Alkohol kan man dricka om man inte blir full - ja det kan många människor som inte har problem. Men jag har problem så därför kan jag inte dricka. Alls.

@Delfinen80 Så modigt av dig att prata med honom❤️
Jag tänker att han tar det ur ett barns vetande. Han vet säkert inte mycket om beroenden eller att alkohol är ett problem för många och det är väl bra. Jag förstår att det gav dig blandade känslor.

Kram❤️

@Himmelellerhelvette Tack snälla du ❤️ Ja han reagerade absolut ur ett barns perspektiv. Jag tror precis som du att han inte tänker i termerna av alkoholism /beroende . Han känner till min pappa och hans alkoholism , jag har pratat öppet om det och han har också frågat en del om det. Reflekterar nu över att jag , medvetet eller omedvetet ?, alltid varit noggrann med att förklara att han drack ofta , blev väldigt full , att han kunde dricka en söndag mitt på dagen osv . Ni vet ; den ”typiska alkisen ” fast inte riktigt där vid parkbänken men ändå. Jag har väl på det sättet befäst att alkoholisten måste dricka varje dag t ex för att vara just alkoholist. Och inte bara för mina barn ; för mig själv också ! Jag har många gånger tänkt att jag inte är som min pappa , dock har ju risken med genrerna alltid hängt över mig sådär men som pappa är jag inte . Nu , sen några veckor som sagt eller kanske snarare det senaste året , så är det så tydligt för mig att det är på precis samma sätt om än med lite olika uttryck och att hans ”stup” blev djupare än mitt .

Tack för att du skrev 🙏❤️

@Delfinen80 Jag har också varit bra på att berätta om alla som inte kan hantera alkohol och är beroende ändå har jag innerst inne vetat att jag dricker alldeles för mycket själv men det har väl varit någon form av att ta ljuset från mig själv och visa hur illa det är för andra.
Jag har blivit mer och mer orolig för hur det ska sluta för mig men ändå inte kunnat stoppa och ändå tänkt att jag är inte som dom. Det är bara det att hade jag inte slutat tror jag att jag hade slutat som dom. Jag hann förstå att jag måste sluta innan mina barn började klaga. Jag kan fortfarande inte förstå att jag inte kunde tänka tanken om att sluta helt utan bara fortsatte tro att det skulle bli bättre. Jag är så tacksam över att fönstret öppnade sig för mig och att jag tog den chansen innan jag hade förlorat något annat än min självkänsla, mitt mående, min ork, min sömn m.m. Min botten var en känslomässig botten. Jag orkade inte mer.

Kram❤️

@Himmelellerhelvette Jag hade kunnat kopiera vartenda ord av ditt senaste inlägg , för det är och har varit precis som för mig ! Jag har ju tidigare skrivit om min botten och hur jag inte förstår idag varför min botten inte tog vid ”vid det tillfället ” eller ”vi det tillfället ” osv osv . För mig har det handlat om för många tillfällen och framförallt för jäkla dåligt mående så en dag blev det den berömda droppen (också väldigt passande i det här sammanhanget 🙂😄) som gjorde att jag kände att jag orkar inte mer . Då kom liksom allt över mig, alla negativa konsekvenser både på kort och lång sikt och dessutom alla tillfällen under mina snart 30 år som alkoholdrickande där jag druckit för mycket . Det är mycket att få i knäet och stirra i vitögat , positiva är att jag jag under dessa veckor stått stadigt i mitt beslut , smärtsamma med alla olika känslor av sorg skam och skuld, rädsla som kommer över mig. Men samtidigt ; detta är en process och det kommer inte alltid kännas så. Jag har också känslan av Tacksamhet , att jag kom till min botten nu , nyfikenhet och något som liknar glädje över att se hur framtiden blir 🥰

Tack återigen för dina ord , det här kan jag inte prata med en endaste själ om utanför det här forumet . Inte såhär filter -löst och inte än i alla fall . Så tack ❤️

@Delfinen80 Det har varit precis de egenskaperna du beskriver som hjälpt mig att förbli nykter. Nyfikenheten på processen och målet att må bra. De som gick före mig sa hela tiden, ”vid tre månader då blir det så” jag längtade till tre månader ”fortsätter du så kommer du få detta vid sex månader” jag längtade till sex månader ”vid nio månader får du detta” jag längtade till nio månader, ”vid ett år får du detta” jag längtade till ett år. Nu säger dom ”ditt andra år”…. osv.
För varje period har jag fått så mycket positivt men också gått igenom olika små helvetten, men jag tror att man blir starkare av varje motgång och för mig har det verkligen känts så och trots alla jobbiga perioder har jag aldrig känt att jag skiter i detta. Det är så mycket känslor jag tryckt ner under alla år och alla de har jag behövt bearbeta. Det är jobbigt men så värt det. Precis som en förlossning, haha, ett rent helvette men så värt det!

Kram❤️

@Delfinen80 Att få känna den där känslan av tacksamhet är så skönt och helande. Tacksamhet innehåller så mycket vackert och är hoppfullt. Det ledde för mig till nyfikenhet på nykterhetsprocessen och andra parallella processer kring mitt känsloliv, mina tankar och känslor. En nyfikenhet på att lära känna mig själv på djupet när alkoholfiltret var borta och inte längre skymde sikten. En nyfikenhet på andra och världen runt omkring mig. Att sitta fast i ett alkoholfilter gör en egocentrisk och sikten blir likt ett tunnelseende. Ett negativt tankemönster med fokus på hur viktigt det är med alkohol för att få ett mindre tråkigt liv, när det egentligen är just alkoholen som gör livet tråkigt och destruktivt. Med tacksamhet kan man flytta bort fokuset från alkoholen till fokus på hur man vill leva sitt liv och vad det ska innehålla. Fokus på vilka värden som är viktiga i livet och hur man kan påverka sitt liv och ändra riktning mot dessa värden. Att hitta sin värderade riktning och gå mot den😁.

Ha en fin måndag!❤️

@Himmelellerhelvette @vår2022 Tack , ni är ju mina förebilder och vartenda ord från er tar jag till mig av 🙏 Det betyder mycket för mig att veta att ni tar del av det jag går igenom nu och jag känner ert stöd ❤️ För det känner jag tacksamhet ! Försöker varje dag nu att formulera tacksamma tankar , än om det är det lilla .

Ha en fin dag ❤️

@Delfinen80 Det känns bra att kunna vara ett stöd och ge tillbaka. Det är också givande att stödja då du delar med dig av dig själv, dina tankar och känslor. Det ger mig mycket och det är jag tacksam för, man lär sig av varandra hela tiden❤️

@Himmelellerhelvette @vår2022
En av de finaste sakerna med detta forum , som jag aldrig har stött på tror jag i något form av forum , är att ni med så mycket erfarenhet , processer bakom er (fattar att ni går igenom saker i nutid också men ändå !) , alla andras historier ni tagit del av ; att ni återkommande uttrycker att det ger något till er och att ni lär er ❤️ Den ödmjukheten och fina inställningen , wow 🙏

För övrigt har jag haft en mindre bra start på dagen , låg och rätt ångestfylld , där jag aktivt försökt komma i kontakt med vad som verkligen skaver . Har landat i att det dels handlar om den process jag är i och där minnen och händelser kopplat till alkoholen i mitt liv ”tumlar runt ” . På det så har jag barn just nu med en del psykiskt dåligt mående - det kan jag omöjligt koppla från mig utan jag påverkas än om jag gör allt för att lyssna , stötta , avleda när det behövs osv . Ger ändå mig själv en klapp på axeln för att jag varit medkännande mot mig själv idag och verkligen känt efter , pratade med min man också om hur jag känner och fick en fin bekräftelse . Eftermiddagen /kvällen avslutades väldigt fint för min del , först promenad och lek i skogen med hunden och därefter kvällsdopp i en sjö 🙏 Lägger mig med en så mycket mer harmonisk känsla än vad jag vaknade med i morse 🙏

En vanlig måndag, i min för några veckor sen alkohol -värld , så var måndagar en ångest -dag med skuld och skam och rätt stor dos av paranoia . Det jobbiga tillståndet gör att man blir rätt självupptagen , är helt övertygad om att jag i det tillståndet varken kunnat vara så närvarande som jag velat för mina barn idag som mått dåligt och verkligen inte stannat upp och känt efter med mina egna känslor . Men det fixade jag idag 😀🙏
Jag tror faktiskt också , att jag måste igenom några måndagar för att kropp och knopp ska fatta att det inte är automatiskt skuld skam ångest -läge , där jag helst av allt velat krypa in i ett skal och inte träffa eller prata med någon .

God natt alla fina ❤️

@Delfinen80 För mig har processerna som jag genomgår vidgat mina vyer samt mitt tänkande om mig själv och andra. Det har gjort mig mer ödmjuk och tankar om att ”så här är det” eller ”detta är det enda rätta” är väldigt ointressanta och i många fall dumma. Detta tänkande och handlande skulle inte leda min självutveckling eller uppfattning om omvärlden framåt. Mitt förhållningssätt är att vara nyfiken på det som händer runt mig, vara nyfiken på dig och lyssna på hur du tänker och känner😁. Genom detta förhållningssätt så utvecklar det mig och mina tankar, det ger mycket och är givande. För mig innebär det att få ett ”större seende” samt förståelse för mig och min omvärld, mina barn. Det går i linje med mina värderingar och min värderade riktning.

Att ha barn som inte mår psykiskt bra är verkligen tungt för en mamma. Livet går upp och ned för dem, som livet gör och det är svårt att många gånger hålla isär vad som är deras känslor och mina känslor. Att de också ska behöva gå igenom detta, livet med sina olika utmaningar. Jag har fått träna massor på att verkligen försöka lyssna och inte direkt gå på lösningar. Hålla ifrån min egna ångest. Att lösningen är att lyssna och finnas som stöd, trösta och låta dem vara i det svåra och möta det. Finnas där som ett skyddsnät. Hjälpa dem få kraft och att tro på sin egna förmåga att de kan komma vidare. Skitsvårt! Det absolut bästa vi kan göra, precis som du säger är att hitta oss själva för att kunna stå stadigt när det blåser, vara en trygghet. Och att kasta bort alkoholen är nr 1. Att vara nykter och stabil. Det blev en stor skillnad för mig att möta mina barn när det inte mår så bra, när jag blev nykter. Jag dras inte iväg i ångest och oro på samma sätt och det märker de. Nu kommer de och pratar om det är svårt, innan höll de mycket mer för sig själva för att inte oroa mig. Jag är mycket stabilare nu och kan lättare särskilja på mig själv och dem.

Ha en fin tisdag och fortsätt att jobba på som du gör, för du gör det så bra!❤️

@vår2022 Det är mycket stort , att ha det synsättet som du beskriver 🙏 Tänk om världen skulle ha fler med det synsättet …❤️

Ja nykter är nummer 1. Jag vill ju vara stabil för min egen skull såklart men också för mina barn. Är jag onykter är jag ju absolut varken stabil eller närvarande men heller inte dagarna - ibland veckorna - efter alkohol heller . Jag har verkligen de senaste veckorna slagits av hur mycket negativt , hur mycket skit den här alkoholen medfört för mig. Det är nog så tufft emellanåt att vara människa , och förälder , och dessutom har alkoholen bidragit till att göra det än mer svårt 🤦‍♀️

Tack för dina tankar 🙏❤️

@erivan det där med att sitta på uteserveringen kommer du att kunna göra när du känner dig redo att beställa en kall alkoholfri öl. Acceptera att det är själva ölen och den sociala samvaron som ger dig tillfredsställelse och inte alkoholen.

@Helahea Jag var inne och läste din tråd nu och måste gratulera till 1 år i efterskott👏fan vad starkt. Jag är bara på dag 16 så en lång väg att vandra men det ska gå. Men en en gång, så imponerad kram

@Delfinen80 Javisst är det underbart att vi kan lära av varann, det är verkligen ett fantastiskt forum❤️

Det med närvaron i barnen är så underbart som nykter. Jag har också ett barn med NPF diagnos och innan var jag så inne i stressen att nerverna satt utanpå. Nu har jag ett helt annat lugn. Jag får inte panik som jag kunde få innan utan kan ta det lugnt och ge mig tid att tänka ut hur jag ska kunna hjälpa och hantera olika situationer.

Du har så många insikter och är så klok, tänk att så mycket av det går till spillo när alkoholen är med i matchen.

Kram❤️

@Himmelellerhelvette Ja som sagt det är inte lätt att känna sig tillräcklig som förälder ändå som det är , men med alkoholen så blir det ju en väldigt tung börda dessutom. Svårt att se klart , än mer svårt att skilja ut vad som är barnet och vad som är mina känslor osv . Förstår att du har det svåra många gånger med ett barn som har diagnos också ❤️

Tänkte på en sak igår , har dragits med så sjukt dåligt samvete om detta med alkoholen (gör det fortfarande men förhoppningsvis så avtar det mer och mer det känns faktiskt så !) , jag har känt mot barnen att jag hela tiden står i skuld eller vad jag ska säga. Igår kväll pratade min son ”i ett ” under en biltur på väg hem han var lite övertrött och ni vet ;allt som sägs är kanske inte helt lätt att koncentrera sig på 😅 jag slogs av hur jag utan dåligt samvete kunde säga att nu tror jag det blir bra med lite nedvarvning när vi kommer hem för dig men också för mig för jag har lite svårt att koncentrera mig , eller nåt liknande. För några veckor sen VET jag att jag hade bitit ihop och bara lyssnat , svarat något och liksom av dåligt samvete inte satt gränser för vare sig honom eller mig. Det låter som en bagatell och jag tror inte att han märker nån skillnad men Jag Kände att något är annorlunda . Kunde liksom mot mig själv prata mer medkännande att det inte är så konstigt att jag är trött och slut och inte kan vara närvarande och hänga med i ett sånt ”samtal” där pratet går i 180 km/h😅 En liten men ack så betydelsefull vinst för mig 🙏🥰

Ha en fin dag alla 😍