Leva alkoholfritt

I den här sannerligen spännande resan i att bibehålla nykterhet så har min ilska , möjligen har den legat rätt inte begravd men under lager av skuld och skam gissar jag , poppat upp rätt tydligt ! Jag hade ju en situation för ett par veckor sen där jag blev lite förvånad över att jag blev snarare arg än den välbekanta skamsna känslan och nu både igår och idag har jag blivit än mer tydligt arg . Arg på orättvisor , arg på tydliga härskartekniker (jobb relaterat ) riktade mot mig , arg på självupptagna människor … där jag så tydligt förut haft för vana att lägga skuld och skam på mig själv . Att jag inte är tillräcklig, att jag inte kan , att jag också borde osv osv Jag tycker det här är så intressant ! Och befriande , att jag istället för att bli ledsen och skamsen blir lite heligt förbannad . Sen vill jag inte gå runt och vara arg hela tiden såklart , för än om jag pratat med människor som jag litar på om mina känslor så är det inget allmäntillstånd jag vill gå runt i - som en tickande bomb 💣😉 Vet ändå att jag har redskap så jag är inte orolig för att jag okontrollerat börjar skrika eller veva mot människor - men för mig är det en utveckling att jag känner det här . Det blir något slags värde för mig själv🙏

@vår2022 Tack för pepp och stöd 😀❤️! Ja jag är ju i såfall där du varit men gått vidare från … jag går och svär lite för mig själv , hemma , till några kollegor jag litar på - jag har några steg kvar innan jag lugnt och sansat kan säga ifrån ! Tror att det här arga dock behöver pysa ut men i trygga rum först. Liksom ”nog är det väl själva fan ” om människor som tar sig rätten att bete sig ! Det är dock precis som du beskriver ; det tar en massa energi och på sikt blir inte det kul. Men nu är jag lite stolt och nöjd över att ilskan hittat fram och slår undan skammen 😊

Tack snälla du ❤️

@vår2022 Tack för att du delar med dig och vad jag känner igen mig ! Både i hur det är för mig nu med specifikt en kollega men också hur jag haft det på tidigare arbetsplatser . Känner så igen det där med tycka synd om , ha medlidande och att inte riktigt kunna hålla isär vad som faktiskt rakt igenom är ett dåligt /elakt beteende och i det beteendet finns egentligen inga ursäkter . Jag hamnar ofta i ”men hon var ju snäll då och då ” ”hon säger inte alltid dumma saker ” osv . Viljan att försöka förstå ! I det går det åt mycket kraft och kraften läggs ju inte alls på att visa medkänsla för en själv . Så min vrede (kom på imorse att det är inte bara ilska 😉) är nog sund för det är gränssättning för mig och mitt värde precis det du belyser ! Jag har utformat en strategi också att ta upp det med chef , får dessutom en ny snart , inte för att jag tänker att chefen kan göra så mycket annat än att få mitt perspektiv och ha vetskapen. Det räcker långt i detta nu.

Heja dig som satt gränser och kunnat komma fram till vad ditt värde är och hur du ska förhålla dig utifrån det 😍 Du är en sån förebild på många sätt ❤️

@vår2022 🙏❤️❤️

@Himmelellerhelvette Ja det är häftigt 😀 Och det är ju så rätt med det där med skam! Den fyller ju sin funktion men den ska fan inte vara min mest framträdande känsla i precis alla lägen (om jag generaliserar grovt ) ; när nån annan är dum i huvudet så är det väl nåt som är knasigt om jag skäms ?! Men det har jag gjort , och alkoholen och bluff-känslan hos mig i och med den är den stora boven. Haha den här vreden jag känt i ett par dagar den har jag inte känt på många många år . Jag var mycket arg som yngre men i backspegeln kan jag se att ilskan ställde sig ivägen för en väldigt ledsen , sorgsen tjej 😢 men nu , denna ilska och vrede var helt och hållet den känslan som skulle fram . Nu har jag släppt taget lite för jag har kommit fram till en strategi , där blir ju ilskan en drivkraft snarare än när jag skämts för det har mer förlamat mig. Coolt 💪

Kram ❤️

@Surkärring du har så rätt ❤️ Jag sa faktiskt det till min man igår när jag pratade om min ilska att jag är helt säker på att det är stoppet med alkohol som gör att jag tar mig rätten att bli förbannad ! Han såg lite eftertänksamt på mig men sa ändå att han tror att jag har rätt.
Klart jag har det 😉

Kram❤️

Hmm, blev lite grubblig här. Passar på att skriva av mig! För en stund sen så berättade jag för min 11-åring att jag och hans pappa tänkte ta med honom för en middag ute på stan (övriga större barn borta på annat ikväll). Det sken han upp av och så säger han ”men mamma du vågar dricka alkohol”. Jag svarade inte ärligt för det ärliga är ”nej jag vågar inte OCH jag vill inte ” men jag sa att jag inte vill. Han frågade då om jag gör det för min skull eller hans skull. Jag svarade så uppriktigt jag kände att jag kunde till honom att jag gör det för min skull , också la jag till ”och för dig ” men han hade vänt ryggen till så vet inte om han uppfattade det. Sen frågade han om jag inte tycker det är gott med en öl t ex , då kunde jag vara helt och hållet ärlig och sa jo det kan jag tycka men jag tycker cola zero är godare 😅 (jag har INTE druckit mest för smakens skull vad gäller alkohol).
Jag berättade ju för honom för några veckor sen om mitt alkoholstopp, han har inte förrän nu kommenterat det alls. Mitt grubbel nu säger mig att han säkert ändå funderat på det här med alkoholen på nåt sätt . Att jag inte dricker .
Jag pendlar mellan att känna mig lättad över att han inte säger ”vad skönt att du inte dricker ” samtidigt som jag kan känna mig lite ledsen över att alkoholen ens har en plats i hans 11-åriga hjärna 😳 Vilket inte är konstigt , det logiska förstår jag , för han har ju upplevt mig onykter inte bara en gång . Och det är oroande på ett eller annat sätt för ett barn. När jag skriver det här så inser jag att mina känslor handlar om sorgen och rädslan /oron över vad alkoholen gjort inte bara med mig utan med mina barn , sorg över min pappa som var alkoholist och där jag nog fast inte kunde formulera att jag önskade att han skulle sluta dricka jag ville bara att han skulle sluta vara ledsen och samtidigt lättnad och tacksamhet över att jag brutit med alkoholen. Plus det faktum att det är fredag , solen skiner och jag är inte ett skvatt sugen på alkohol ✌️💪
Ja det var tankar och känslor denna fredag eftermiddag . Tack för att ni orkade läsa ❤️

Nu kom den värsta stunden sen jag fattade beslutet om att sluta dricka känns det som, mina tårar rinner . Vi var ute på restaurang , jag tyckte det var en trevlig stund tillsammans och sen gick vi och köpte lite snacks innan vi åkte hemåt . Jag kände för lite egentid med shopping så jag släppte av övriga hemma och åkte iväg nån timme . När jag kom hem satt min man och drack , för en timme sen när grannen gått hem till sitt så sa jag som jag kände till min man ; jag tycker att det är jobbigt att du är påtagligt onykter (sluddrigt /släpigt tal , upprepningar , avbryter osv ). Jag förklarade att pga det så känner jag mig ensam och därför vill jag dra mig undan ikväll. Då kommer en harang (upplevde jag ) att bara för att jag valt att bli ”hel-nykterist” så har inte han valt det , att han saknar att åka iväg med mig på t ex krogen , åka på hotell och övernatta med tillhörande vin. Jag sa att då handlar det ju om att han saknar att jag dricker . Vilket han inte kunde medge (men det är klart det handlar om det alternativt /och att jag är mer känslig för hans drickande ) men han malde på om att det är en omställning för han också det här - för honom! Jag blev både så arg och så ledsen ; jag har aldrig nånsin haft som krav att han ska sluta dricka i det här . Jag har dock varit besviken på att han inte frågat upp om hur jag mår , hur jag ev stött på utmaningar osv i den här processen. Jag har ju dock berättat , utan att få frågorna , men det blir så tydligt för mig nu ikväll att han inte frågat /intresserat sig alls . Jag har bara delat bråkdelar med honom av allt jag öst ur mig här på forumet .
Sammanfattningsvis så förmedlar han till mig ikväll att han inte är beredd att avstå alkohol, att jag måste förstå att en människa som dricker blir onykter och att det är för att jag valt det nyktra som gör att jag reagerar . Han surrade om att det här är en omställning för han med . Vilket jag inte märkt under den här tiden, han har druckit varenda helg både fredag och lördag . Inte så att han blivit påtagligt påverkad varje kväll men ändå så har han inte avstått alkohol en enda gång . Så vilken omställning det är för honom vet jag inte !

Jag vet att det är urbota dumt att ha en diskussion med nån som är onykter . Jag vet. Jag var inledningsvis lugn när jag påtalade för honom om mina känslor inför hans onykterhet , när harangerna kom blev jag än mer känslosam .

”Nu har du ändrat din tanke och då ska alla andra anpassa sig ” säger han . ”Som en hitler med andra som dricker alkohol”.

Jag fick också en kommentar om att jag är tråkig som vill ”äta godis och lägga sig elva på kvällen ”.

Jag känner mig väldigt ledsen , förtvivlad faktiskt . Kan just nu inte se hur jag ska kunna fortsätta ett nyktert liv tillsammans med honom och hans inställning . Han har redan flaggat för att vi kanske behöver gå ifrån varandra . Antingen är det vad som kommer ske på sikt , eller att jag återupptar alkoholen. För jävligt va ?

Ja han är och har länge varit en problemdrickare själv. Det förstår nog alla som läser här inne och som tagit del av ovanstående . Ville bara säga det , och jag har vetat om det ända sen starten med honom. Nu vet ni det också .

Vi har bestämt att inte prata mer om det här ikväll nu när han är onykter utan vi tar det imorgon och pratar mer .

Tack för att ni orkade läsa ❤️ tänk vad ett forum har börjat betyda för en , mitt i denna smärta så är hit det första stället jag söker mig 🙏❤️

@erivan Tack snälla du ❤️ Vad tråkigt med partners som uppenbart inte är ett stöd , inte din heller låter det som och jag vet att du tidigare beskrivit det om din 😞. Om partnern inte hade haft en problematisk egen relation till alkohol så har de antagligen inte haft invändningar mot att en själv slutar dricka .

Jag har lite dåligt samvete över att jag skrev rakt ut från mina känslor igår kväll , om min man här . Jag har ju inte valt att fokusera så mycket på honom här inne och också haft behov av att sätta mig och mina behov främst i den här processen . Därför har jag aldrig sagt ett ljud till honom om att han ”måste sluta med alkoholen” . Han menar att jag indirekt menar /vill/kräver det utifrån mitt eget ställningstagande. Det kanske han har rätt i på ett sätt - för ska det vara så här så vill jag det . Jag vill inte ha slumpmässiga fredagar och lördagar med en man som blir onykter och som jag inte kan föra samtal med . Och @erivan du har så rätt det är onyktra människor som är de tråkiga ! Med slumpmässigt så menar jag att vissa helger /dagar dricker han utan att det märks . Då bryr jag mig inte . Men det är klart att jag vet aldrig inför en helg t ex hur mycket han ska dricka så det är ju om det ska rannsakas också en oro i det .

Det dåliga samvetet ligger i att jag ger en så ensidig bild när jag för första gången här på forumet väljer att skriva mer om min man så är det vid ett tillfälle då han är onykter och säger dumma saker . Vi har många år bakom oss tillsammans och han har långt fler sidor än de han visade upp igår . Han är en av mina bästa vänner och vi har gått igenom väldigt mycket tillsammans, han är en av de roligaste och snällaste människor jag vet . Vet att ni här inne är kloka människor som förstår att en människa har flera sidor och lager men jag vill ändå nämna att jag har dåligt samvete för att ha ”hängt ut ” honom .

Har ingen aning om hur han idag nykter kommer att förhålla sig till det här . Jag tror han menade vad han sa , att mitt beslut om alkohol påverkar honom och vad han saknar med att jag dricker . För det är ju vad det handlar om . När jag själv druckit har jag ju också brytt mig mindre om han ev blivit onykter . Vad gäller att åka ut och ”ta en öl ” eller åka på hotell osv så sa jag att det finns inget som hindrar att vi fortsätter med det och det har jag heller aldrig i den här processen velat avstå! Jag kan och har redan uppenbarligen gått ut och käkat , suttit med grannarna (där alla utom jag druckit ) och surrat och haft trevligt och jag har såklart haft som avsikt att fortsätta åka på spa /hotell med min man men inte tänkt dricka ! Han kunde inte medge att det handlar om att det känns tråkigt /som en omställning att det handlar om att jag inte dricker , men för mig är det självklart . Det gör mig väldigt ledsen att han inte visar förståelse för vilken omställning det är för mig detta utan att han pratar om SIN omställning . (Han menar att han druckit mindre under dessa veckor, hmm för mig är inte det någon omställning jag märkt av utan den som gjort en omställning är jag vilket jag sa flera gånger )
Han kommer inte att säga samma plumpa saker idag som nykter men jag tror att han kommer vidhålla att mitt beslut påverkar honom och den här ”tråkiga ” stämpeln . Just nu vet jag inte hur jag ska förhålla mig, eller jo det jag vet är att jag inte idag kommer att vilja börja dricka igen . Det är vad jag kan ta fasta på och jag måste också stå för att jag tycker det är jobbigt när han blir påtagligt onykter . Annars sviker jag mig själv och så blir det en ensidig dans från min sida av att anpassa mig och bita ihop. Jag vill inte det. Det går inte ihop med heller hur jag nu vill leva mitt liv , anser jag . Men det är väl på det sättet jag ”indirekt ” som han menar tycker att han ska sluta med alkoholen. Ahh🤯 blir galen av att tänka kring det här , går bara runt runt .

Blir också ledsen , och jag känner jag också lite skam kanske ?, över att jag känt mig så stolt och glad här inne och i övrigt över min resa. Hur jag varit ärlig och kommit till insikt om mina problem och kämpat på mitt sätt och så har jag en man som jag vet inte hur han egentligen ser på det . Än om jag faktiskt sa i början av mitt beslut till honom att jag dör om jag fortsätter . Det var direkt från mitt hjärta och det kändes som att han tog det på allvar . Vilket jag tror att han gjorde då! Sen tror jag att han ”glömt det” och enbart fokuserat på att jag under några tillfällen denna resa sagt att det är så skönt att slippa alkohol. Typ som en frälst hel -nykterist i hans ögon . Men det stämmer också att jag tycker det ! Men hans bild har ju aldrig varit att jag haft problem med alkoholen. Jag tror jag måste påminna honom idag om vissa saker , påminna och göra honom uppmärksam hur det faktiskt varit för mig.

@Surkärring Alltså vad klok du är 🙏 Ja precis så är det ju ! Hans ”indirekt bestämmer du över att jag också ska sluta ” handlar ju om hans ensamhet och relation till alkoholen precis som du beskriver. Du har så rätt , vad skönt det var att läsa de där raderna 🙏

Ja men precis så att mötas på mitten , det är vad jag skulle vilja . Jag har ju inget som helst intresse av att göra nånting med honom när han blir sådär onykter men annars är jag öppen för det mesta att hitta på och det tror jag att han vet . Vad som är grejen är att han vill nog dricka i lugn och ro utan att få ”pekpinnar ” om det . Vi får se var detta tar vägen men tack bästa @surkärring för dina kloka ord , de värmer 🙏❤️

@vår2022 Tack för dina kloka ord 🙏❤️ Precis så är det ju; en är kvar på perrongen och det är han i det här läget . Det blir en sned balans också eller hur man ska säga , jag tror han kan bli rädd över vad jag upptäcker med mig själv genom att vara nykter och rädd för att det är så långt ifrån honom att avstå . Vet också att det gör honom livrädd att tänka att vi inte kommer kunna leva ihop .
Idag nu på morgonen var han ångerfull , däremot inte så att han gjorde avbön och tog tillbaka allt. Han upprepade dock att det är en omställning och att han behöver se på den här omställningen på ett moget sätt , att allt antagligen kommer att utveckla sig till något bra . mitt ”vuxna ” synsätt på det han säger borde sträcka ut en hand och lyssna vad han har att säga , att vi kan prata om hans känslor och tankar i det här . Men nu på morgonen så känner jag mig inte ”vuxen” jag är arg och ledsen över att fokus hamnar på honom i det här ! Av flera skäl under vår långa relation så anser jag att jag anpassat mig och lyssnat/stöttat och lagt väldigt mycket energi på honom på flera olika sätt . Just nu känns det som att när jag gör en livsstilsförändring - på ett sätt som inte liknar något under våra år tillsammans - så blir jag lämnad ensam . Så är känslan NU och jag är både ledsen och arg. Säger inga konstruktiva saker nu för jag kan inte hitta förmågan till medkänsla för honom just i detta nu . Den kommer , det vet jag. Men jag tror också att det är viktigt att jag tar mina känslor här och nu på allvar . Sen behöver vi prata och sätta ord på rädslor , känslor , önskningar och behov . Utan att gå i en massa försvar .

Jag är så glad att jag har er här inne 🙏❤️ Så glad också över det icke -dömande förhållningssättet . Ingen som skriver ”vad dum han är! ” ”du förtjänar något bättre !”osv - jag vet att ni vet att livet och människor är mer komplexa än att det är svart eller vitt … för det är jag tacksam 🙏❤️
Kram på er alla ❤️

@esterest det kanske är så som du beskriver ! Försöker nu här på morgonen /förmiddagen att ta in vad han faktiskt beskriver . Mitt arga /ledsna jag tycker bara att han är ett stort ego (😳😅) men omställningen han återkommer kring kanske är hans egna reflektioner om sitt drickande . Och det här med ”kittet” - ja absolut ! Vi har tillsammans haft riktigt roliga stunder (ungefär som jag och alkoholen 😏) och min man är också den som stöttat mig främst när ångesten slagit till dagen efter . Aldrig med något skuldbeläggande utan bara tröstande och hjälpt mig att se att jag inte gjort något konstigt osv osv . Inser nu när jag skriver att jag ju sprungit från /åkt iväg från honom genom att ha blivit nykter ! Lämnat honom ! Jag tror inte att han vill att jag ska må dåligt , absolut inte , men det där för honom att ha varit tryggheten , trösten och inte att underskatta den där alkohol- kompisen allt det har försvunnit ! Så inte konstigt om han blir både rädd , vilsen , osäker osv .

Det är så oerhört hjälpsamt med era reflektioner 🙏❤️ Jag behöver samla mig ytterligare inför att prata med honom om det här , men ett framsteg att jag kan reflektera om det här inne 😉

Tack tack ❤️

@Amanda L Tack för att du delar med dig 🙏❤️ Det är väl vad gäller det här som med mycket annat i livet att jag har en bild av att alla andras partners är stöttande , kloka osv och att det är så ”det ska vara ”. Så det känns skönt i det här att veta att jag inte är ensam❤️
Funderat än mer , när de starkaste känslorna av ledsamhet , ilska och faktiskt rädsla (kommer det här betyda att jag börjar dricka igen 😦 t ex ) lagt sig lite att som många kloka här inne brukar säga ; ha tillit till processen . Det här är också en del i processen . Du har helt rätt i att jag är en annan människa nu , jag är i utforskandet av vem jag är och vad jag vill och jag vet inte riktigt nu om varken han eller jag kommer att vilja vara kvar i det kommande tillsammans eller om vi inte kommer det. Ska försöka se det här också som ”en dag i taget ” och se var det bär av .

Ikväll ska jag på egen hand (alltså utan familjen men med andra ) ut på festligheter med middag ute på restaurang (igen !) och jag ser fram emot det . Jag ser fram emot att klä upp mig och göra mig fin, jag ser fram emot att föra samtal och flamsa och skratta och kunna komma ihåg precis allt imorgon. Jag kommer att vara mig själv och inte behöva ägna en tanke åt att fundera kring om människor tror jag beter mig på ett visst sätt pga att jag är alkoholpåverkad. Och jag är inte tråkig , jag är en person som både har nära till djupet och kan flamsa och skämta och halvt skratta ihjäl mig. Min person och den jag är kommer fram långt mycket mer utan alkohol 💪 sen ser jag fram emot att köra hem och kunna ha tv-mys i soffan innan det är dags att lägga sig och sova en hel natt 🙏❤️

Ja jag är helt säker på att han vill ha sin nya mamma ! Och den insikten är lika delar smärtsam som varm , det är som det ska vara tror jag ❤️

Det kommer inte alltid kännas så här , intalar jag mig själv ❤️

@erivan Jag håller med dig ❤️ Vi lär oss tillsammans ❤️ starkt jobbat med spinningen , antar att känslan efteråt är magisk 😍

@erivan tack 🙏❤️

@vår2022 Sant så sant ❤️ Vi hade på eftermiddagen ett samtal /diskussion om det här och det var fler delar i det som var mindre bra och någon del som var bra . Mycket försvar från bådas sida , mycket anklagelser från min sida , tårar hos mig osv. Vi är inte färdiga än men det avslutades något mer lugnare . Jag sa att jag ska ta in det här han säger om omställningen för oss båda (det betonade han flera gånger idag , en omställning för oss Båda ) och klura själv på mina behov samt ta in vad han säger om sina behov . Han sa också uttryckligen att hans behov handlar om att fylla tiden som annars gått till alkohol med annat. Men att han behöver fundera . Jag är fortfarande ledsen och till viss del arg på honom, jag tycker nog att jag förtjänar en ursäkt för hur han betedde sig igår och vad han hasplade ur sig . När jag tänker närmare på det så har han faktiskt bett om ursäkt och rent tagit tillbaka saker han sa (t ex den ”tråkiga ” stämpeln på mig ) men uppriktigt så vill nog den ledsna arga och sårade delen av mig att han lägger sig platt och ber på sina bara om förlåtelse …😏 Mitt logiska jag fattar att då löser vi inte heller något . Nu ska jag ruska om mig lite på både ut och insida och börja göra mig iordning för kvällen 🥳

Tack alla ni fina , varma , kloka och goda forum-vänner ❤️

@erivan klart du ska skryta och vara stolt över dig själv 😀💪❤️ på flera plan !
Ja jag fick ytterligare en påminnelse idag om hur tufft och smärtsamt det kan vara att försöka gå sin egen väg , lyssna inåt och stå fast . Att i ett sånt här läge som jag befinner mig i just nu bara ”ja men då dricker jag istället så är alla , även jag på kort sikt , nöjda och glada ”. Det kommer att bli lättare är jag helt övertygad om. Vi får hålla i varandra längs vägen ❤️

@erivan ❤️

@Himmelellerhelvette Tack för dina ord 🙏❤️ Det känns än mer som att jag inte är ensam och det du beskriver är också hoppfullt ! Min man är inte på långa vägar på väg emot ett hel -nyktert liv , men ju mer jag tänkt efter idag så är ”omställningen ” han syftar till nog att han tänkt efter hur mycket han dricker vid varje tillfälle . Jag kan å ena sidan tycka att han inte gjort nån omställning alls under dessa 6-7 veckor medan ur hans perspektiv så har han det då han inte druckit sig märkbart onykter , förutom igår . Så det startade nog en till process samtidigt som min bara det att jag inte fattat det.

Jag har ingen aning om hur det här kommer att utveckla sig . Vi har dock tidigare i vårt gemensamma tagit oss igenom ordentliga kriser som för många utomstående varit utmanande , där de (yttre) kriserna skulle kunna ha knäckt oss och relationen . Det skulle vara ironiskt men mest sorgligt om det vore en oss nykterhet som gjorde att vi inte kunde fortsätta ihop. Men om det vet jag inget ! Vi har ju gått igenom stora svårigheter förut och gjort det tillsammans så det kan ju vara vår framgång också i det här .

Har haft en fin kväll med god mat , goda alkoholfria drinkar , skratt och en del allvar . Jag var inte alls alkoholsugen, kände mig nöjd med min dryck och att vara klar i huvudet . Däremot är detta den första dagen på min nykterhet som det största riktiga tvivlet kommit in om nykter -resten-av-livet verkligen blir det rätta för mig. Jag försöker prata lugnt till mig själv och upprepar att det med största sannolikhet är projiceringar från min man . Det ringer i öronen om tråkiga tv - kvällar i soffan , all tid som ska fyllas med annat osv .

Jag är också helt slut nu ikväll sen jag landade hemma , känslostormar som idag och igår kväll tar enormt på krafterna 😴

Kram och tack för att du finns ❤️

@Amanda L Du har så rätt 🙏 Igår var jag så trött av dels alla känslo-lägen och dessutom än om det var trevligt stim och stoj ute på lokal . När jag vaknade imorse fick jag först känslan av att jag drack igår , kunde inte minnas tydligt direkt om jag skrev ett inlägg på forumet eller om jag bara formulerade det i huvudet 🤯 Vanan ”dagen efter ” sitter som en autopilot *logga in och kontrollera * men med skillnaden ; ingen ångest 🙏🥰
Drömde dessutom att jag drack inatt, fort också !
Idag är en ny dag och det känns bättre 🥰

Låter väldigt klokt att leva i nuet och se var det här bär mig .
Nu ut i svamp -skogen 🍂 🍄🧡

@Himmelellerhelvette Det känns så tryggt det du skriver , jag försöker tänka så också 🙏❤️ Har läst om det återkommande från er som vet , att det infinner sig något och att det bara blir bättre 😀 Uppenbart har detta hittills varit den svåraste helgen ! Jag är helt slut nu efter dessa dagar faktiskt 😴 men , det är något viktigt och nödvändigt som hänt tror jag. Jag kan nu efter två dygn ta in vad min man menar , att det här är en omställning för oss båda och att han faktiskt också gjort en slags omställning . Och jag har också varit alltför upptagen av min egen process OCH det faktum att jag sett svart eller vitt på alkoholen (för det har ju varit så för mig ) ; han har druckit alkohol alltså ingen omställning . Medan det i hans värld kanske varit så att han kämpat med en slags måttfullhet . Den tanken har aldrig slagit mig ! Bara reflekterat över att han inte direkt blivit onykter , förutom då i fredags . Tar också till mig av det du beskriver som att vara några hållplatser bakom.
Idag har vi samtalar lugnare och pratat om våra behov , intressen . Att vissa intressen vill vi utöva tillsamman medan andra på varsitt håll. Att allt behöver vi inte dela . Kom på mig själv att bli glad när han nyss meddelade att han tänkte göra lite olika aktiviteter nästa helg med kompisar . Glad dels för hans skull men också för min egen inser jag ; jag är i ett skede nu där jag behöver mycket egentid , tid för mina intressen osv. Han och jag kan vara trygga i att vi har varandra där ändå , vi behöver inte alltid vara tillsammans i allt vi gör .
Kan inte riktigt se att vi haft såna här samtal förut . Det är väl som det brukar med kriser , det kommer ofta något gott ur dem och utvecklar oss .

@Himmelellerhelvette Jag har heller inte berättat alls mycket om hur jag mått , hur jag känt osv för min man. Det har varit och är fortfarande så stort för mig att formulera för mig själv och här på forumet och steget är stort att formulera det muntligt för någon. Min man har inte tyckt och tycker inte nu heller (här kopplas det ju till vad han själv har för relation till alkohol, såklart) att jag haft /har problem. Jag har formulerat det jag tyckt ha varit det viktigaste kring mitt mående kopplat till alkoholen (att jag kommer att dö om jag fortsätter ) och jag har insett nu i helgen att han inte tagit in vad jag menat . Ur hans perspektiv , där jag inte haft några problem , så har jag bara slutat med alkohol och tycker det bara är jätteskönt . Det är ju kort sagt lite mer problematiskt än så 😏 Han har heller inte alls samma relation till ångest som jag har , då blir det också svårt att på djupet förstå .
Jag tror att vi kommer samtala mer om det här och ser jag att det finns en vilja hos honom att lyssna och försöka förstå så kommer jag berätta mer .

Jag tycker att det låter hoppfullt att kärleken t o m kan fördjupas 🙏❤️

Godkväll ! Läste nyss om de nya rekommendationerna för alkohol , vet att den läsningen skulle ha fått mig att må dåligt för ett par månader sen då jag under lång tid vetat att jag druckit som anses vara riskbruk. Skulle ha blivit ytterligare en obehaglig påminnelse och nu ikväll så kände jag lättnad och en skön känsla; jag dricker inte. Ibland har jag också varit orolig att vården , om jag söker för något annat , skulle fråga om hur mycket jag dricker eller i värsta scenariot ha tagit rutin prover och visa svart på vitt att jag dricker för mycket . Och än värre ; att jag skulle drabbas av en alkoholrelaterad sjukdom . Det finns ju såklart inga garantier för att inte bli sjuk men genom att jag inte dricker så minskas ju i alla fall risken . Och jag kan svara ärligt också nu förtiden. Skönt .

Sedan i helgen har jag varit rätt trött (dränerad av alla känslor tror jag ) och jag tror att trött-hjärnan =beroendehjärnan passat på att prata lite grått till mig, och locka mig tillbaka . ”Hur roligt är det att leva resten av livet alkoholfritt ” ”de här och de här tillfällena kommer att vara tråkiga utan alkohol ” osv . Försöker se det som en del i processen att det här kommer . För mig funkar ändå spela hela filmen och också tänka ”jag vill ALDRIG mer må så dåligt ” väldigt bra . Bara att tankarna kommit på besök mer frekvent sen i helgen .
Kvällens läsning om de nya alkohol- rekommendationerna piggade upp mig lite , eller peppade mig med den sköna känslan - det hade man aldrig trott att det skulle få den effekten (kanske man är rätt ensam om också , förutom här inne förstås 🥰) 😅

Ha en fin kväll 🥰

@vår2022 Tack! Skönt att höra att det inte bara var jag som reagerade med lättnad och en skön känsla av nyheten. Ska understrykas ; inte en skön känsla i form av typ pekpinnar till andra om hur mycket eller lite de kan dricka utan enbart att just det behöver jag inte tänka på .

Jag tänker att du har så rätt om tankens kraft . Jag tränar på det och försöker också varje dag formulera vad jag känner mig tacksam inför . Det är ofta kopplat till alkoholen eller snarare nykterheten men inte alltid . Kan vara små eller stora saker . Har det som rutin när jag smörjer in ansiktet , välbehövligt att göra men tycker det är lite tråkigt också så därför riktar jag om fokus till att tänka i tacksamhet kring den rutinen 😅

Det känns skönt att höra att det antagligen är helt som det ska vara i den process jag är i. Jag upplever att jag har många verktyg och strategier att falla tillbaka på och det är tryggt . Att ha skrivit så mycket här inne hjälper också otroligt ! Alla mina tidigare argument om att fortsätta dricka , de flesta har jag skrivit ner här och som det känts hittills och nu i alla fall så är de tandlösa de argumenten just för att jag dragit fram de i ljuset hit . Jag skulle t ex inte kunna börja om med alkoholen med argumentet ”äh vad fan jag är vuxen och bestämmer själv ” för jag har lyft det här , skrattat åt det absurda en del tillsammans med andra och ja det håller liksom inte . Alkohol -jävulen är ju lömsk och kan såklart komma med nya argument men jag är än så länge rustad att skydda mig känns det som💪

@Amanda L Så sant 🙏❤️

@Himmelellerhelvette Det känns skönt att läsa det du skriver 🙏❤️

@vår2022 Ja det är magi ! Och också något jag behöver öva och träna på . Jag är rätt van att prata strängt och skammande till mig själv , det har ju nötts in så ett positivt tänkande i kombination med en snällare röst till mig går inte över en natt .

Att röra på sig kan verkligen skifta mitt humör och mående markant ! Jag har skrivit om det förut men sen jag blev nykter har promenaderna blivit ett lika starkt behov som att duscha eller borsta tänderna varje dag , typ😅

Hej alla !
Läste nyss @surkärrings inlägg och relaterade så mycket 🙏 Insåg också att jag hade dag 50 igår av nykterhet , har inte riktigt koll på antal dagar utan mer månader men allt som kan firas ska väl firas 🥳 Insåg igår , med en stor känsla av lättnad , att vanan med alkohol till helgen har avtagit och kanske helt bruten ? I alla fall så kändes det så igår 🙏 arbetade senare än vanligt igår - för att vara en fredag - och hade fler möten än vanligt men bra sådana och när arbetsdagen gick mot sitt slut så kom tanken om att en sån fredag när jag är rätt trött efter en arbetsvecka men också Nöjd med mig själv med bra och givande möten så har alkoholen aldrig varit mer välkomnande tidigare i mitt liv. Just kombon av trötthet och nöjdhet har jag velat dricka på för att försöka behålla de känslorna ; avslappning /lugn och glädje. Igår gled den tanken förbi mig men mer som en reflektion snarare än ett sug ; vilken lättnad 🙏 så skönt att inte behöva åka hem och dricka alkohol utan åka hem och äta mat och ta en promenad med hunden för att se film 🙏

Det som dock skaver , samtidigt som min lättnad , är framtiden och min icke -reaktion till alkohol och min mans relation till alkohol. Han drack inget igår men jag märker att mina tankar upptas av ”avstår han för min skull” ”tycker han att jag är tråkig” osv . Därtill mest i en framtid utan alkohol och de situationer han själv tagit upp ; inte kunna gå ut på samma sätt (än om det varit sällan förekommande ) och festa , hotell med tillhörande alkohol osv . Jag inser nu mer och mer att min omställning såklart innebär omställning också för honom ; han är såklart inte lika bekväm med att dricka på samma sätt när han har en som är spik -nykter bredvid sig. Skulle jag inte heller ha valt tidigare . Känslan av att vara bevakad liksom. Tror inte att han kommer att välja ett nyktert liv men tror det kommer bli tydligt att vill han dricka sig onykter så kommer jag inte vilja vara med . Då får han hitta nya sammanhang för det ! Vi får se helt enkelt hur det utvecklar sig. Jag är fortfarande helnöjd med mitt beslut 😍

Reflekterar också över att mitt beslut att avstå alkohol blir mindre dramatiskt när jag tänker mig in i olika scenarior framöver där jag ska avstå (inför andra människor ). Nästa helg ska jag iväg på en weekend med min vuxna dotter och hon vet ju så det är inga konstigheter men vi kommer möta människor som kommer att förvänta sig /fråga mig om alkohol men jag kommer att säga att jag avstår för att jag mår bra av det. Inga längre utläggningar.

Ha en fin lördag alla ni 🥰

@vår2022 Det har du rätt i 🙏 Jag är också lite av en expert på att grubbla och känna ansvar för andras handlingar och beslut. Klokt av din man tänker jag att reagera så och att en får höra det . Jag ska öva mig i att tänka så. Och det är ju helt sant; vi kan i en relation t ex göra saker för någon annan , vi kan anpassa oss för att vi vill och av omtänksamhet och kärlek. Inte svårt när jag tänker så om mig och mina handlingar men svårare när det kommer till andra 😏

Tack kära du ❤️

@vår2022 Nej jag är allergisk mot offerkoftor 😂 Med det sagt; jag kan själv halka in i rollen så det är att vara uppmärksam på både och 😉

@Smillans Jag tycker inte att du är vare sig kall eller egoistisk - du verkar vara mogen /vuxen och framförallt ha en god självkänsla 🩷 Du är en förebild på det sättet och jag ska försöka anamma ditt synsätt ! Det handlar ju om att sätta värde på sig själv och sina behov och det är som du säger ; gillas det inte så hejdå 👋😏 Det är ju så enkelt , och svårt samtidigt , haha så ÄR det ju 😀💪 Jag sliter ju en del med ”tråkighets -stämpeln ” numera på mig själv men samtidigt så tycker inte Jag att jag är eller har tråkigt . Idag pysslar jag bort sommaren på altanen och skrotar i allmänhet på här hemma . Jag TRIVS med det en lördag ! Inte varje dag , inte varje helg men just nu får det mig att må bra . Ändå tänker jag så mycket kring vad andra ska tycka och vad man ”borde” tycka är roligare. Vara social , träna (i grupp) , skaffa ”riktiga ” fritid -sysselsättningar …dricka alkohol. Ja så går de mörka tankarna; en tråkig fru /vän som inte nog med att hon ägnar en lördag till att tvätta dyn-överdrag så dricker hon inte heller 😳😂 Alltså ni hör ju ; så sjukt 😅 Tack din kommentar peppade mig ! Vill ni inte ha den här rätt så fantastiska människan så hejdå 👋

Tack kära du 🩷

@Surkärring Skönt! Ja men ATT vi kämpar vidare , ibland i medvind och ibland i motvind 💪 Känns som att jag har min ”trupp” av soldater på min sida här inne , en sköld mot den där alkohol-jävulen och du är en i den truppen 🩷

@Amanda L det tror jag verkligen att du har en stor poäng i . Förväntningarna på både barn men också oss vuxna vad ett bra och lyckligt liv är , en bra /lyckad helg osv osv, det blir inte rimligt . Det jag har gjort idag är dessutom sysslor som inte syns , haha 😅 (något roligare också när våren kommer att ställa iordning altanen än som nu på hösten när man ska plocka undan ) men jag vet att jag gjort det och ja jag har mått gott under tiden🥰. Jag känner mig vuxen och klok som ställer iordning ett halvår i förväg istället för att starta med det då (tvätta osv )… och det här med vuxenhet . Jag tror fasen inte att jag under mitt 40-åriga liv känt mig mer vuxen än sen jag la av med alkoholen . Tråkig och trist i vissas ögon , då får det vara så. Jag har haft så mycket kriser , drama, sorger (många barn och flera i tonåren samtidigt …) , fullt upp både privat och i jobbet så jag har rätten att njuta av lite dötid som jag får pyssla med hur jag vill. Dessutom lär jag känna mig själv och mina behov mer och en av sakerna som är superviktigt för mig som återhämtning är tid med mig själv. Om det är att slöse en serie, promenera , pyssla i hemmet så är det så och det är jag .

Som jag njuter också av aldrig nu förtiden ha dimmiga kvällar med alkohol där jag precis som du beskriver kanske bara minns fragment och där jag panikslagen ska försöka pussla ihop en kväll för att få en slags tidslinje med vad som hänt . Vilket jag i bästa fall fått ihop ibland men lika fullt minns jag ju inte . Tack men nej tack till det livet . Då tvättar jag hellre dyn-överdrag resterande helger av livet 😅

Tack för din pepp ❤️

@Himmelellerhelvette Haha, relaterar och jag har Verkligen också tänkt tanken hur många gånger som helst ; varför dricker inte folk på helgerna och vad gör de istället 🤔 Samt konstaterat lika många gånger ; vilket tråkigt liv ! Ha , så fel jag haft ! Verkligen precis som du beskriver ett liksom helt skruvat tankemönster . Det är verkligen viktigt att tänka om och ifrågasätta sig själv och invanda mönster . Spännande !

Har också tänkt mycket kring hur jag i så många år och främst det senaste året vänt och vridit på varför jag inte mår bättre , varför jag mått dåligt och kommit fram till flera olika skäl /bottnar till mitt dåliga mående men aldrig har nån av dessa skäl varit alkoholen. Detta trots att jag KONSTATERAT att alkoholen har varit ett bekymmer , redan förra sommaren har jag en dagboksanteckning där jag konstaterat att jag är ”missbrukare ”. Och trots denna insikt så har liksom ändå inte den stora poletten om roten till problemet och därmed lösningen handlat om alkoholen . Att jag måste sluta alltså . Bara en jakt på att försöka kontrollera den . Och tankesättet om att kan jag kontrollera den så är det den som kan få mig att må bra . Nej men återigen ; så himla skönt att slippa det 🙏 Pratade med en person igår med nog liknande bakgrund och problematik som mig men som konstaterade att hen vill kunna kontrollera intaget från och med nu , inte lika ofta inte lika mycket . Jag lyssnade och var stöttande men inom mig tänkte jag ; när vi tappat kontrollen inte bara en gång utan flera så är det ju att försöka bekämpa ett krig själv att återta den där kontrollen. Men det sa jag inte . Det finns inget jag kan säga i det här läget som nån skulle lyssna på innan hen provat själv tror jag , jag hade absolut inte gjort det. Vem vet , hen kanske ändå inte är lika långt i kontrollförlusten/beroendet som jag varit och därför kommer det kanske lyckas men jag kände så igen mig i det där ”jävlar anamma ” -synsättet att nu får det vara nog , nu ska jag dricka kontrollerat , aldrig mer dricka så jag ser dubbelt eller får minnesluckor . Och så hände det ändå, och igen , och igen. Jag känner medlidande med mig själv för hur jag kämpade , hur jag skällde på mig själv , hur jag föraktade min dåliga karaktär och ja hela min personlighet . Aldrig mer igen , aldrig mer vill jag dit .

Tacksam för vad jag är idag🩷🙏

@Andrahalvlek Som ett trolleritrick - så träffsäker beskrivning 🙏! ”Aha var det SÅ enkelt !” , nja så enkelt var det ju faktiskt inte alls för de där falluckorna - fasen vad ont det gjort alltså 😢 💔
Jag är stolt över att numera ingå i den skaran , stolt och ödmjuk ! Stolt över mig själv och ödmjuk nog att inte pracka på andra människor vad och hur de skulle må bäst.

Kram 🐬🩵

Godkväll ! Går mot en helg där jag ska resa iväg en weekend innehållande shopping , stadsturer, museum och restauranger . Ikväll kom inbjudan om en fördrink innan restaurangbesök och det kändes bra för mig att ”förekomma /förvarna ” eller kanske rätt och slätt informera om att jag sen ett tag inte dricker alkohol men att jag gärna tar något alkoholfritt 😀 Svaret kom fort om att det alternativet finns och än om det är självklart kan man tycka så kändes det gott för mig. Utgår från ändå att jag får frågorna i helgen om varför /varför inte kring alkoholen men jag är beredd med mitt lugna och avdramatiserade svar på det; jag mår bäst av att inte dricka. För så är det. Har försökt rannsaka mig själv inför helgen då jag kommer att vistas i miljöer och med människor som förknippas med alkoholen och kanske framförallt mina mer positiva upplevelser av alkohol ; avslappnande , roligt , mysigt och oftast inte För mycket dvs inte sammankopplat med ångest/ minnesluckor . Men , hur mycket jag än pressat mig själv så känner jag uppriktigt ; nej jag är inte sugen. Ett eller två glas skulle inte göra mig mer avslappnad , gladare , mer i mysig stämning än vad jag kan framkalla eller känna av att bara vara jag. Jag blir lugnare utan och slippa tänka tanken om hur mycket eller lite jag kan dricka . Cola zero och alkoholfritt kan däremot dricka hur mycket jag vill utan att bli det minsta personlighetsförändrad .

Två månaders nykterhet om 6 dagar. Ja jag är stolt 😀

Kram till er alla 🥰

@erivan Tack snälla du 😀🥰 Läste i din tråd att det går bra också för dig , heja 🥰

Ja men absolut samma för mig , det är effekten jag velat åt!

Hej på er alla ! Har haft en fin weekend med mitt äldsta barn i huvudstaden , middagar , shopping osv . Har både haft sug och inte haft sug efter alkohol i helgen som gått . En del av mig känner en stolthet över att jag står över , att jag hela tiden är med och också kommer ihåg dagen efter precis alla samtal och vad vi gjort , var vi varit . En annan del av mig kan ”sörja ” att jag inte dricker , dricka som ”vanligt ” folk! Jag har beställt alkoholfria alternativ och i de miljöer och bland de människor vi befunnit oss med så har det känts i huvudet ungefär som att jag skulle ha druckit några enheter , det sociala runt en smittar liksom och det är ju härligt . MEN igår när det bara var jag och dottern så slog det mig att det här är första gången hon och jag gör något helt eget tillsammans på det här sättet sen hon blev vuxen på riktigt , och hon dricker i min närvaro . Och då dricker inte jag . Hon är en uppriktig person och jag är också frågvis och med den kombon så kunde hon berätta att det kändes lite trist att jag inte drack . Vi kunde också prata om att om jag gjort det hade jag antagligen blivit mer trött och också fortare under kvällen och det hade gjort att vi inte kunnat /jag hade velat göra lika mycket som vi gjort denna helg . Jag kunde också berätta lite mer ingående för henne om ångest jag fått av alkohol , inte när jag bara druckit ett par glas men över det. Hon sa att min ångest antagligen bara sitter i huvudet och då kunde vi skratta lite åt det eftersom hon också lidit mycket av ångest och … det är ju själva grejen med ångest också på något sätt . Nu blev det omvända roller att hon skulle så att säga lugna mig . Hon undrade också om jag tänkte på att andra kanske skulle tro att jag var alkoholist när jag inte drack . Det säger något om dels hennes bild av alkoholism och också bilden av mitt drickande , alltså att jag inte skulle ha såna problem . Jag sa att jag är orolig för att jag kan utveckla alkoholism och att alkoholism inte alltid handlar om att du är helt utslagen som människa . Mantrat inför henne men också andra i helgen har varit att jag mår bättre utan. Vilket ju stämmer . Samtidigt som jag kan känna att jag hade önskat att jag som sagt kunde ”dricka som vanligt folk” och kunnat ta ett eller ett par glas tillsammans med henne en sån här helg . Eller nån kommande festlig middag nån gång i en framtid med vänner .

Känns som ett svamligt inlägg det här men är det nånstans jag känner att jag kan det så är det här inne 🙏

Jag känner å ena sidan att jag mår så bra utan och å andra sidan har tankarna om att kunna dricka måttligt smugit sig på senaste tid . Ser själv hur skruvat det ser ut när jag formulerar det och med tanke på alla vinster jag sett av alkoholfritt och alla nackdelar jag sett med alkohol för min del . Tror dock att helgen spelat in kring dessa tankar då jag Vet att helgen , om jag hade druckit , innehållit just en sån nivå av måtta . Jag hade stannat vid tre högst fyra glas utspritt över en kväll , hade inte velat tappa kontrollen när jag och dottern varit ensamma … å andra sidan så har jag lika många gånger tänkt att jag faktiskt inte vet det , det är väl just när man tänker att man har kontroll som det spårar och så slår det en igen att ; jag kan inte styra över det här .

Skulle så gärna vilja säga uppriktigt att jag är stolt över mig själv efter denna helg som genomgående kört på alkoholfritt men utan att avstå både middagar , fördrinkar och rätt sena ute kvällar , har haft i glaset men inget med alkohol. Och ändå så känner jag mig lite låg , över det jag beskrivit ovan.

Analyser tack 🙏😉😅 Blir galen , borde bara vara stolt stolt stolt och stark när det snart gått två månader och så kommer tvivlet nu 😳

@erivan Jag är så glad att du vill säga något om det jag skriver om 🙏 Jag tror väl att det är den här jäkla alkohol-jävulen som är och stör mig och vill påtala - igen - hur tråkig jag är och kommer att ha om jag aldrig mer dricker … därför jag är mer svag för att tänka att måttlighets -drickande ändå kanske kan vara nåt för mig 😕 fast jag egentligen inte tror på det . För mig alltså .

Jag är också glad över samtalen jag har med barnen , jag gläds samtidigt som jag blir lite ledsen . Vi skulle aldrig haft samtalen om jag inte hade haft mina problem . Då hade alkohol varit en icke -fråga .

Fint att du säger att du tycker jag är klok och insiktsfull - känner mig långt från det en dag som denna så dina ord värmer extra🩷

@Himmelellerhelvette Det är så otroligt skönt och befriande att läsa det du skriver . Jag har själv flera gånger tänkt ”jag kommer i alla fall inte bryta något innan det gått tre månader ” och det har varit en hjälpsam och vilsam tanke . Så jag kanske är något på spåren så som du och också andra beskriver . Att tänka ”aldrig mer ” då tar jag in ALLT och det blir för övermäktigt så att säga . En dag i taget eller ett tillfälle i taget . Allt kan inte kännas rosenskimrande hela tiden av att vara nykter , det är ju också rimligt . Att jag skulle få en slags kick varje gång jag tog ett alkoholfritt alternativ och känna mig som en sån jäkla bra person , det är väl något orimligt . Sen var livet med alkohol långt ifrån rosenskimrande ska jag ju verkligen komma ihåg . Att beroende-delen i mig vill ha uppmärksamhet - vilken bra liknelse 😄 Så är det verkligen ! Som en tjatig unge 🙄

Som Bambi på hal is - ja men verkligen ! Ibland flyter det bara på och så plötsligt vurpar man , det var väl vad som hände i helgen både att det flöt på och vurpade . Inte som i att jag drack men tankarna . Just det , fick också frågan inte en utan två olika gånger om att smaka på bubbel jag sa nej tack (inte svårt ) och jag kunde också uttala det självklara ; jag har druckit tillräckligt med bubbel . Jag vet exakt hur jag skulle känna , inte smakerna utan enbart alkoholen . Därför ska jag inte smaka på en droppe .

Tre månader till att börja med. Jag ska inte bryta nån nykterhet .

Tack 🙏

@Amanda L Tack snälla kloka du för dina ord 🙏🩷

@vår2022 Jag är så tacksam för att du analyserar 🙏 Jag är lika delar lättad och stolt över att inte ha druckit i helgen (kanske inte framgick , eller så är det så att jag idag måndag har fått lite mer reda på känslor och tankar 😉) som att jag kände den där sorgen eller vad jag ska säga . Jag är mycket i tankarna fortfarande om att spela hela filmen och det gör att jag som sagt inte ens vlll smaka en droppe . Jag är också helt på ditt tanke -spår om att ge det mer tid och att lägga också helgen i min minnesbank av erfarenheter kring det här. Vad är sorg över att inte kunna dricka och vad är sorg över att jag fick problem ? Jag tänker att det finns en skillnad i det. Idag tänker jag att lättnaden, glädjen och tacksamheten över att jag inte behövde dricka i helgen är klart övervägande 😀🙏 Jag har haft mycket roligt och jag har Varit rolig utan alkohol. Kanske tack vare att jag inte druckit alls .

Tack för att du finns 🩷

@Andrahalvlek Det låter betryggande 🥰🙏 Det är så himla intressant detta också , tycker jag . Att få följa sig själv och också att jag snart är vid två månader - det hade jag aldrig trott för några månader sen om mig själv 😀 💪

@Se klart Du har helt rätt . Känner mig lite skamsen nu av tanken på att jag dels tyckt synd om mitt barn för att jag inte drack (?) men känner också tacksamhet och lättnad för att du sätter fingret på precis det jag innerst inne känner och vet . Nej, varken små eller stora barn mår bättre av att jag dricker alkohol. Punkt . Och roligt har vi haft ! Djupa samtal har vi haft . Finns inget i mig som blir roligare eller härligare av alkohol.
Tack för dina ord 💕

@Amanda L Åh vad fint att vara saknad 🙏🥰 Tack! Det känns som att det går bra , i onsdags firade jag två månader som nykter , idag går jag in i 10:e helgen utan alkohol 🥳 Förra helgen , och de inlägg jag gjorde kopplad till den , känns både avlägset och främmande och ändå nära . Jag tror det behövdes , nån känsla av att smekmånaden är över , att det här är ett verkligt beslut och med det kommer konsekvenser t ex att jag inte ens dricker ETT glas bubbel med någon eller heller inte smakar ens på alkohol. En känsla av sorg men blandat med stolthet också . Svårt att sätta fingret på riktigt alla känslor 🤔 Jag hade en otroligt fin helg förra helgen men samtidigt blev jag trött av allt vi gjorde och alla känslor . Trötthet för mig innebär grubbel . Vilket jag förut löst med alkohol (vilket gjort mig ännu mer trött och än mer grubblig och dessutom ångestfylld ). Såklart . Denna vecka har gått i en rasande fart med mycket på jobb och privat och fredags -känslan idag är skön och välkommen. Tänker och reflekterar över att jag brutit vanan med alkohol kopplat till helgerna . Känns liksom främmande att jag skulle ligga här i soffan och sippa på alkohol, stressigt också då jag så fort jag druckit ett halvt glas skulle börja räkna på hur mycket jag har kvar , hur mycket mer jag kan dricka . Så himla skönt att slippa .

Sen några veckor tillbaka har min man brutit sin alkoholvana också . Han har druckit en eller två små burkar öl nån av helgdagarna , eller ingenting alls . Det känns betydligt lugnare och mer harmoniskt mellan oss .

Samtidigt … jag HAR i ärlighetens namn den senaste veckan funderat mer på en framtid som kanske kanske kan innehålla alkohol . Undrar om det är förra helgen som stökar till det ? Mina tankar kring framtida alkohol är konkret ; speciella tillfällen , aldrig överskrida det som är det rekommenderade inom måttfullhet , aldrig i närvaro av barnen … Ja ni hör ju, eller ser ju snarare vad jag skriver. Jag antar att det är den här förbannade alkohol -jävulen som viskar och pockar och jag SKÄMS över att skriva de här raderna för jag ”borde veta bättre ”… Fast samtidigt så vill jag kunna vara ärlig och uppriktig här inne.

Hursomhelst ; jag är HELT inställd på att det är vanligt att de här tankarna och känslorna kommer och en annan sak jag håller stenhårt i är att nå tre månader innan jag överhuvudtaget fattar några beslut . Det känns tryggt på nåt vis . Två månader avklarade , en månad till. Sen ska en ordentlig utvärdering göras .

Ha en fin kväll alla 💕

Tack alla kloka och fina för era kommentarer 🙏 Det känns tryggt att ta del av era ord , era erfarenheter. Jag tycker att ha tre månader som första delmål eller utvärderings -tillfälle känns bra och jag har också en liten plan om att fortsätta nykterheten några månader till för att se hur jag börjar må… nyfikenheten tar över ☺️ Vaknade imorse med en känsla av stor tacksamhet över att jag inte dricker , att jag får möjlighet till återhämtning som är just det jag behöver nu , att jag är klar i huvudet och att hela jag får vila från skam ångest panik ledsamhet som annars alkoholen framkallar såhär dagen efter . Visst är det då intressant att jag ändå kan romantisera ett glas champagne vid speciella tillfällen i en slags avlägsen framtid ? Det är ju inte ETT glas jag skulle vilja ha vid dessa speciella , då kan jag lika gärna avstå . Det är flera glas , kunna släppa på kontrollen med förhoppningen om den härliga känslan av kärleks-möte med alkoholen ! Intressant om jämförelsen med otrohet . Tror det sätter fingret på något . Ska fundera vidare på den jämförelsen 😊

De här tankarna om alkohol i en framtid , den uppblåsta romantiserade bilden av att jag skulle kunna bli en måttlighetsdrickare (haha ) skulle jag kunna se som ett bakslag , som ett steg bakåt liksom. Men jag tänker ändå att jag tagit så stora steg framåt ! Jag saknar inte alkoholen på helgerna , det känns inte tomt längre som det gjorde i början . Det känns befriande att slippa . Jag känner ingen tomhet när grannarna satt med vin på en mysig uteplats igår , jag är inte upptagen av kommande julbord med kollegorna där de flesta var upptagna av hur vi alla skulle ta oss dit för att så många som möjligt skulle kunna dricka alkohol. Jag är glad och tacksam över att slippa så att säga .

Så, flera steg framåt sammanfattningsvis ☺️ Jag känner mindre skam och ångest , min självkänsla och självförtroende har ökat sen i somras då jag sa hejdå till alkoholen.

Kram på er alla 😍

Fortsätta med nykterheten några månader i taget menade jag , utifrån var jag är i processen kan jag inte intala mig än ”aldrig mer ” men jag kan gott säga att jag tar det här först tre månader , sen fram till jul, sen tre månader till… osv .

@vår2022 Tack 🙏 Jag inser nog själv men blir än mer stärkt av att de här tankarna och känslorna , de hör till. Det är en del i processen, jag får acceptera det och liksom flyta med . Därför är några månader i taget en behaglig tanke . Inte som i att ”nu har det gått en månad och nu får jag äntligen dricka ” utan som i att jag gör det här i etapper så att säga . Tänkte faktiskt alldeles nyss att nu är det höst och jag har inte druckit sen i somras . Snart (i de norra delarna där jag bor i alla fall ) är det vinter och då har jag upplevt två årstider som nykter … vad spännande om jag skulle få uppleva fyra olika årstider utan alkohol det blir ju ett år 🥰 Utan att bestämma något ! Men tankarna är härliga och fina 🩷

@vår2022 Ja verkligen på repeat och jag känner dels att jag ältar här inne och med mig själv men också att jag är så motsägelsefull i ”jag kan inte hantera alkohol , måste helt bryta ” och en massa skäl till det och så sen kommer ”men jag kanske i en framtid kan dricka .. lite grand.. ” som om man hade kluvna personligheter som pratar och diskuterar med varandra 😅 Och det är väl just det , när den nyktra pratar med beroende -delen. Ja herregud , man får aldrig tråkigt i alla fall 😉

Ja Norrland är fint än om vintern kan kännas väldigt väldigt lång 🙃😅

🍂🍁💕

@Himmelellerhelvette Jag märker hur jag försöker lura mig själv på ett sätt , i den del av processen jag är i just nu , att just tänka en framtid av speciella tillfällen, ett glas , aldrig berusad osv osv. Svävande påståenden. Så viktigt och avgörande för mig att reflektera ärligt om det! Skönt att höra att jag inte är ensam och det låter som en bra strategi att ok:a det för sig själv den dagen ett glas och inte mer - kanske till och med ett halvt och sen låta det vara /hälla bort det - känns rimligt. Det kommer nämligen ALDRIG att kännas rimligt för mig. Jag skulle vara en annan person , en person som inte har beroendet i sig. Som är nöjd med ett glas . Som är nöjd med att dricka alkohol en gång var tredje månad och lika gärna kunna hoppa över det den gången för den delen . Som inte är upptagen av tankarna på alkohol dagarna igenom. Den personen är jag inte och kommer aldrig att bli . Då vore jag inte jag .

Jag har inte kommit till tankarna (än?) om att ”så farligt var det inte ” för så farligt som det var och också hade kunnat bli , men mer farligt , det minns jag alltför tydligt . Tror därför att bilden av måttlighet tornar upp som ett allternativ till det som varit . Vilket väl är en variant av ”äh så farligt var det inte ” och förresten så har jag också tänkt att jag inte hann bli ALLTFÖR illa däran. Jämför mig också har jag märkt senare tid med andra som varit /är rätt lik mig i alkohol - risbruket men personerna i fråga har inte helt slutat utan kämpar på med måttligheten . Går väl i och för sig varierat ska ju också kommas ihåg .

Jag undrar hur fort jag hade återgått till att dricka om inte detta forum funnits ? Om än jag inte skriver dagligen så går jag in och läser och kikar in dagligen . Det har blivit min livboj , ankare , basen att hålla mig runt både när det flyter på och när det stormar rejält kring mig ☺️🩷

Jag fortsätter guppa med i den här resan och med alla delar i processen 🚤 Tack alla för att ni finns , ni är bäst 🙏💕