Hej!
Jag är ny här. Hittade av en slump alkoholhjällpen.se igår när jag surfade på alkohol och viktökning. Oj, om jag hade vetat att dessa forum funnits tidigare... Har ägnat större delen av gårdagen och dagen av att ta del av alla era starka historier och hur otroligt konstruktiva och peppande ni är mot varandra! I många historier känner jag väl igen mig. Nu får det vara nog och det är dags att försöka göra något åt saken!

Vi får se hur det går att skriva nu. Jag lider sedan ett par år av utmattningssyndrom och det tar sig i uttryck bland annat av "fågelkvitter i huvudet" när jag försöker tänka eller skriva, vilket är extremt frustrerande. Jag hamnade i utmattning efter ett antal år varit duktig mamma med stort engagemang för barnens skola och fritidsaktiviteter, full fart på ett krävande arbete etc. Förstår när jag läser i andra trådar att jag inte är ensam om att ha hamnat i alldeles för hög alkoholkonsumtion som ett resultat av detta.

Jag har under många år kunnat hantera måttlig alkoholkonsumtion (1-2 glas 4-7 dagar i veckan) men i samband med att jag fick utmattningssyndrom och var sjukskriven började jag dricka vin oftare. Framför allt i samband med att jag skulle göra något som krävde koncentration. Jag blev frisk, men det hände saker som gjorde att utmattningen i form av panikångest, koncentrationssvårigheter och en extrem stresskänslighet kom tillbaka. Sedan 2014 har allt varit en nedåtgående spiral, blev tröttare och tröttare, huvudet funkade sämre och sämre, ångesten blev värre och värre och samtidigt ökade alkoholintaget sakta men säkert.

För drygt två år sedan fick jag en ny VD och vi saknade samsyn i det mesta så vi kom överens om att jag slutar. Jag fick ett sjysst avgångsvederlag och tänkte att nu får jag möjlighet att vila och tänka efter och god tid på mig att hitta något annat. Bara veckor efter att jag hade slutat brakade det dock rejält och jag ramlade hela vägen ner i källaren. Det var egentligen här mitt osunda beteende började. Jag var ensam hemma och "unnade" mig ett glas vin på eftermiddagen för att lindra ångesten.

Mitt avgångsvederlag började närma sig slutet och det fanns inte på kartan för mig att söka jobb. Hur skulle jag kunna göra det när jag var fullständigt utmattad? Vilket jobb skulle jag kunna ta? Fanns inte en susning att jag skulle kunna skriva CV / personligt brev. Jag hade ett inledande samtal med Arbetsförmedlingen och förklarade detta. De var mycket förstående och tyckte att jag skulle kontakta läkare så att jag kunde bli sjukskriven. Sagt och gjort. Men, tror ni att jag fick någon sjukskrivning? Icke sa nicke. De bollade mig tillbaka till arbetsförmedlingen. Då hade jag fått en ny kontaktperson som sa att för att få A-kassa måste man söka jobb... OK. Då var det bara att börja kämpa (fast jag vet sedan mina KBT samtal att det är just det man inte ska göra när man lider av utmattning). Så jag började söka jobb. För att tillgodose arbetsförmedlingens krav. För att klara att skärpa hjärnan var jag tvungen att dricka vin samtidigt. OK, detta var i samband med att jag skrev ansökningar, alltså inte varje dag. Just i detta skrivande nu har jag rest mig flera gånger för att gå och hämta vin, då min hjärna vill ha det när jag skriver (men hittills har jag lyckats hejda mig).

Det var ju egentligen inte relevant för mig att ta en anställning på heltid. Jag gick en starta eget kurs på trygghetsrådet förra våren och för ungefär ett år sedan startade jag mitt företag. Det är jätteroligt, MEN. Det var mycket krävande arbete i samband med detta, så min vinkonsumtion ökade dramatiskt. Företaget går egentligen bra, efterfrågan finns och jag skulle kunna expandera kraftigt. OM JAG BARA ORKADE!!! URK! För att få ork har jag druckit mer och mer vin och nu under sommaren har det spårat ur helt.

Jag har länge velat förändra mina alkoholvanor men inte vetat hur. Hur ska jag få motivation? Hur ska jag kunna vara uthållig (har rättså kass impulskontroll) ? Det är många gånger jag tagit ett glas vin till frukost eller lunch bara för att det är ett sådant fågelkvitter i huvudet att jag inte klarar av att exempelvis ta fram en skål, öppna kylen och hälla i lite youghurt och sen hälla i lite müsli och ta fram en sked för att sedan äta. Det är så mycket att öppna kylen och tappa av lite från en box...Vinet stillade hungern.

Senaste månaden har jag haft mycket oro i kroppen på förmiddagarna och har vid ett par tillfällen druckit vin på morgonen bara för att stilla den.

Den senaste veckan har jag kommit till flera insikter.
Jag har märkt att jag blir supertrött så fort jag dricker vin och att min trötthet numera inte beror på utmattning utan alkohol.
Jag har insett att det faktiskt finns riktigt stora hälsorisker och det på allvar (vilket jag tror kommer att vara den tanken jag vill komma tillbaka till när det blir jobbigt). Under de senaste 5 åren har jag gått upp i vikt mer än 20 kg (vilket är mycket för en tjej på 158 cm). Har en stadigt expanderande ballongmage vilket varken är sunt eller roligt.

Så, då kom det lite fågelkvitter... vad skulle jag skriva nu? Nä, jag går INTE och hämtar ett glas vin nu.
Jo, i onsdags gjorde jag en ansats att bestämma mig för att bli sundare både vad gäller mat och alkohol. Jag inbillar mig att det kan vara fördelaktigt att ta bort både socker och alkohol samtidigt. Så att man inte ersätter ett "sug" med ett annat. Jag har kört LCHF för och det fungerar bra för mig. Jag blir pigg, får energi och tappar vikt (dock funkade det inte förra gången, men då drack jag samtidigt en hel del alkohol, smart va!). Införde att jag inte får dricka alkohol förrän 18.00 och då inte mer än 1-2 glas vin. Det har gått ganska bra hittills. I förrgår blev det 3 glas vin (för att jag glömde av mig) och i förmiddags blev det ett halvt glas för att motverka ångest eftersom jag var tvungen att prestera något.

Mina mål är att få tillbaka min energi och min hjärna, bli av med min övervikt (visar mig helst inte längre) och att snart börja en vit period. Förhoppningsvis en ihållande sådan. Tills dess, en begränsad konsumtion på 1-2 glas per dag. Tycker förresten att jag redan märker skillnad i toleransnivåerna. Kan det vara möjligt?

Min stora utmaning är att jag har så kass impulskontroll. Jag är även mycket dålig på att ta motgångar. Någon som har några bra strategier för att hantera detta?

@Vinägermamman Och jag tänker att de fördelar du upplever med nykterheten kommer att motivera dig. Fokusera på varje yttepytteliten fördel - höj den till skyarna!

Slippa söndagsångest? Slippa dåligt samvete? Luktsinnet åter? Jag vet inte vilka fördelar du märker, men att sluta dricka är en mix av att fly från skräckbilden och uppskatta/sträva mot den friska målbilden. Med tiden blir fördelarna så stora att man verkligen inte vill dricka igen, man upplever att man slipper dricka. Men du måste sätta på dig rätt brillor - de som har fokus på alla nyktra fördelar!

Och jag tycker att du ska bli ”sjuk” vid champagneprovningen. Vita lögner är okej i nykterhetens tjänst, och sjuk kan man bli när som helst.

Kram 🐘 (min app Nomo visar att jag idag har varit nykter i 1347 dagar)

Förstår verkligen ditt dilemma.
Rädslan och skammen att erkänna att man har druckit så mycket att det faktiskt blivit ett problem, som man insett att man måste göra något åt och därför inte kan vara med.
Jag har också mest druckit i smyg här hemma där ingen annan vet hur ofta eller hur mycket. Gömt smusslat och skämts.
Men hur gör man då om man inte säger som det är? Vita lögner och undanflykter, en lättnad i stunden , men som spär på mitt självförakt.
Svåra beslut när man precis börjat kampen och är osäker på hur man ska kunna gå vidare utan -som i mitt fall- vinflaskan som livlina.
Om du känner att avboka är det rätta så gör det. Det är du som är viktigast nu.
Önskar dig all lycka
Kram

@Andrahalvlek Haha, vilken rolig liknelse, sätta på sig rätt glasögon 🤓 😂. Ja, jag håller väl som bäst på med att prova ut😘
Viktiga fördelar för mig nu är: bättre skärpa i huvudet, mer energi, slippa vara avtrubbad, att vara körbar i alla lägen. Ju mer jag skriver, desto mer kommer jag på 😄

@_alces_ @Andrahalvlek Ang. champagneprovningen har jag kanske hittat en lösning, där jag kan vara med utan att dricka och den grundar sig i att jag kommer att ”måste köra för att hämta någon på kvällen”

Tack för att ni läser och engagerar er🙏💕

Dagarna går. Det är inte lika lätt som i mars 2022, men det är heller ingen vita knogarnas kamp. Nåt däremellan. Nu övar jag på att bemästra svårigheter utan A. Det är därför det känns lite jobbigt. Ingen abstinens, mer att det är ovant att utföra vissa uppgifter utan A. Nu utför jag dem, blir det jobbigt (fr a koncentration och fokus) går jag undan och tar en kaffe och går in här istället. Som nu.
Ska strax in och peta lite i Excel igen.
Har tvingat mig ut på min morgonpromenad varje dag i det osköna vädret med kyla & blåst. Idag åkte långkallingar, mössa & vantar på. Önskar alla en trevlig och mysig hösthelg🍂🍁🕯️

Skäms gör jag när jag tittar mig i spegeln idag😒. Jag valde att dricka A igår. Jag var för lat för att skala ett ägg och äta, så jag tyckte att jag kunde unna mig ett glas vin istället och stilla hungern??
Stoppade efter 3 enheter. Idiot!!!
Nej, det är sannerligen inte lika lätt denna gången. Nya tag idag👊

@Vinägermamman Idag är det jag som tittar in till dig med stöttande ord. Jag har inte läst hela din tråd men ser att du gjort detta i mars 2022 också. Det betyder ju att du kan 😊 Apropå svepskälet, som är fånigt, så är ju alla skäl egentligen lika dåliga. Som du skrev till mig så gäller det ju att identifiera processerna som leder fram till valet. Jag brukar också tänka att jag vill vara snäll mot mig själv för jag är ju mitt eget bästa verktyg. ❤️

@Vinägermamman läser ditt första inlägg från 2018 och finner vissa likheter. Drabbades själv av utmattningsdepression för 10 år sen. Sa upp mig, jobbade inte på flera år. Just då drack jag inte särskilt mycket, det kom senare när jag skulle tillbaka till livet med jobb och ha folk omkring mig hela dagarna. Jag började dricka vin för att slappna av, orka, stå ut.
Och så har det fortsatt. Mer och oftare.
Nu står jag inte ut med tanken på att mitt liv ska fortsätta i samma spår. Det är dags för förändring.
Jag tror på att vi klarar det. Och faller vi så tar vi nya tag. Förhoppningsvis lär vi av misstagen och blir starkare och klokare.
Förändring tar tid.
Kram

@_alces_ Tack för ditt pepp. Det har gått rätt rätt knackigt denna veckan. Håller verkligen med dig om att det är dags för varaktig förändring. Har dock svårt att jobba konstruktivt med motivationen för att få kraft just nu. Är inte superförtjust i årstiden milt sagt. Skulle gärna gå i ide perioden ”ställa om klockan till vintertid” tills dess att vi har sommartid igen.

Såg den också i föder. Intressant! Har du alkohol hemma? Jag medicinerade länge trötthet med alkohol, märker nu också att suget finns för när jag är trött. Det är mörkt och mycket att göra på jobbet. Tror inte att jag skulle dricka på de känslorna idag, men jag var verkligen tvungen att alkoholsanera hemmet så att det inte skulle vara lätt att trilla dit. Enbart viljestyrka kunde i alla fall inte jag förlita mig på. Längtan efter en quickfix var så stark. Jag älskar numera att vila utan alkohol. En helt annan kvalitet i den avkopplingen och en helt annan känsla dagen efter. Tänker att motivationen är extremt svårt att hitta när man är trött. Längtan efter en kick… Att skaffa sig en kick på naturlig väg kräver en insats. Men du klarar dig utan kick. Du behöver kanske inte prestera något just nu. Det kan räcka att vila. Ät lite D-vitamin och se på dina goda vanor som du har skaffat dig. Tänker att det finns en förklaring till din trötthet och att den gör att det är svårt att koncentrera dig på exempelvis Excel. Alkohol är sämsta medicinen, men den tar ju bort ”bruset” något. Kanske skulle du må bättre av att ta en stunds meditation istället för att läsa här? Jag är jättedålig på sånt själv, men jag är rätt övertygad om att det är på så sätt jag har använt alkohol, som bränsle för att orka fokusera och köra på. Fullkomligt ohållbart i längden.

@Vinägermamman Kan du inte be att få prova olika alkoholfria champagner eller bubbel istället? Jag tror du kan säga till väninnorna som det är. Tycker inte du ska dricka, det kan kosta så förskräckligt mycket att börja om. Tycker jag iaf. Kram.

@Sisyfos Tack fina, för dina ord🙏❤️
Tror inte det skulle hjälpa att alkoholsanera. Det skulle få motsatt effekt och öka tanken på alkohol. Däremot har jag tappat mina goda vanor, främst den dagliga motionen so jag insett nog är allra viktigast. Jag lyckades under en bra bit mer än ett år ta dagliga promenader, minst 3 km, före frukost. Dessa rutiner har jag mer och mer åsidosatt, vet inte riktigt när det började, men de senaste månaderna har det bara blivit någon promenad i veckan och motståndet till fysisk aktivitet har ökat väldeliga och jag förundrades över att jag under så lång tid bara ”gjorde det”. Nu har jag lyckats uppbåda kraft att komma igång igen, så det har varit 1-3 promenader per dag den senaste tiden. Och vips, så förändras stämningsläget, likaså avtar behovet av förstärkning/bedövning med A. Mycket märkligt egentligen (fast egentligen inte) och energinivån ökar. Men det tycks vara en oerhörd skyddsfaktor, att hålla igång kroppen dagligen. Och en oerhörd risk att inte göra det! I alla fall för mig! Större delen av gårdagen och hela dagen idag har jag känt mig stabil. Maten påverkar oxå. Har ätit både pasta, ris och potatis alldeles för ofta. Upplever att kolhydraterna triggar alkoholsug.

@Amanda L Tack för omtanken 🥰
ang. Champagneprovningen lutar det åt att jag avstår.

Många tankar snurrar i huvudet.
Hade egentligen en mycket trevlig kväll i goda vänners lag igår.
Men det pratades om andra personer i bekantskapskretsen på ett sätt som träffade mig hårt. Väldigt tråkigt och ledsamt.
En person, förälder till barn som våra barn växte upp med. Utåt lyckad mm. Men en skilsmässa för ett par år sedan. Tidigare missbruk i ”kontrollerbar” omfattning. Sista åren eskalerade. Personen dog nyligen av alkohol och hittades död med 3-4 promille. Så fruktansvärt tragiskt.
Person nr två, förälder till våra barns bästa vänner, som vi umgicks mycket med under barnens uppväxt, separerad från partner pga mycket gravt alkoholmissbruk. Har aldrig märkts utåt. Blev chockad av nyheten. Och väldigt ledsen. Barnen har tydligen upplevt och sett mycket hemma. De känner stor skam för detta. Så himla tragiskt alltihopa.

Men, sedan blev jag väldigt illa berörd över hur mina vänner pratade om dessa två alkoholister. Raljerande, föraktfullt, fördömande. På intet sätt förståelse för att det är konsekvensen av självmedicinering. Utan , helt enkelt att de är svaga, karaktärslösa människor. Lite föraktfullt sas ”det är ju en sjukdom”.
Är också väldigt fundersam över min egen situation. Kram

@Vinägermamman Har läst tillbaka i din tråd, du som jag har hängt här länge. Upplever att du också kämpar. En bok som fick poletten att nog trilla ned är Beroendepersonligheten av Craig Nakken. Har lyssnat på den ett flertal gånger och lyssnar ofta på den innan jag ska sova. Har läst Annie Grace också och upplever att böckerna kompletterar varandra. Jag är denna gång nykter sedan två veckor, tror inte att jag ska utsätta mig för alkohol i det närmaste eftersom jag utvecklat beroende. Behöver vila och lära nytt utan a om det ska hålla. Jag måste också jobba med mig själv och med orsakerna till att jag började självmedicinera. Har haft ätstörningar tidigare och känner att jag i princip bara växlat beroende. Hur tänker du? Kan tillägga att det mesta är grått för mig också just nu och allt känns liksom extra jobbigt. Bra att du kommit igång med rörelse igen, jag själv upplever inre motstånd men bara måste komma igång för jag vet att det gör gott! Har du testat att helt avstå alkohol en längre period? Jag har siktet inställt på åtminstone tre månader för att sen utvärdera, tänker förvisso redan nu fortsättning men kommer försöka mig på en ordentlig utvärdering ändå, tror att det kan vara hjälpsamt för framtiden. Kram till dig! Hoppas vi kan följas åt hör på forumet

@Ny dag Tack för dina rader❤️
Ja, vi har hängt här bägge två ett tag. Känns som du är på G på riktigt, långsiktigt. Gläds med och för dig. Är imponerad av hur du jobbar med allt.
Klart vi följs åt. Ja, för mig är det väldigt motigt just nu. Känner mig hopplöst kass som den jag är och är väldigt nedstämd. Är inte i form för att läsa böcker just nu. Hade en förhoppning om en öppning inom mitt egentliga yrke som jag trivs med och längtar tillbaka till. Men är inte i form för att satsa just nu. Behöver komma ur mitt missbruk och bli stabilt nykter först. Tror att det annars skulle förvärras. Så jag fegar ur och låter tåget gå den här gången. Rätt eller fel? Jag vet inte?Det är inte kul. Men jag går på min magkänsla.

@Ny dag Jo, jag var helvit i sex veckor våren 2022 och drack sparsamt en tid efter det. Det kändes jättebra och helt naturligt då. Sen kom sommaren och det blev måttligt och jag började sakta dricka mer än vad jag tänkt mig. Och sedan i somras när det kom en förändring som påverkar mina dagliga rutiner dricker jag dagligen förutom att jag hade en vit vecka i juli och en i oktober. Kan absolut tänka mig 3 månader. Eller mer. Jag lyckas bara inte bryta nu😞. Jag får inte till ett första dygn. Då förstår man på något sätt beroendets kraft. Hua

Hej, jag tycker inte det är ointressant att läsa dina funderingar och jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Jag hade nog hoppat av provningen eller skyllt på nån medicin som inte går att kombinera ex antibiotika. Då får du ändå vara med och ha trevligt och kanske t o m trevligare. 😉