God kväll! @Se klart, @Kennie, kul att ni skrev lite.
Det är knepigt att man kan få knasiga tankar fast man vet hur alkoholdjävulen jobbar liksom.
För var nyss in i klädgarderoben och då från ingenstans när man såg en dunk, så kom uppkäftiga tankar på att det kanske vore en bra ide' att sätta igång med lite vin igen. Nog får man fokusera stenhårt på nykterhet och slå undan varje sån där skadlig tanke flera gånger om dan. Men det var väl bokstaven T, i – HALT! Ja, T som i trött alltså.
Så får väl försöka att komma i säng om en stund.
Ha det gott!

God morgon!
Man ska tänka på hur man tänker, det var tanken som kom till en för en stund sen. Funderade på hur mycket tid man har kastat bort på att inte medvetet tänka på vad man tidigare tänkt. Sedan kom en känsla av att det som har varit, det har varit. Sånt som endast är negativ energi och fyller sinnet med trista, mörka och tråkiga tankar - sånt tänkande ska man se för vad det är. Inget att ha och endast allmänt störande skräp. Såna tankar tar man i sitt inre tänkandes datamaskin och lägger i soptunnan och sen helt enkelt trycker på delete. Tänk, raderat och klart!
Där försvann gårdagens envetna, trista och jobbiga tankar. Nu är det en helt ny dag!
Goda och positiva tankar i morgonstund är grejen.
Ha en fin dag!

Nu känns det bra igen.

Började städa lite så smått och var nöjd och glad. Flyttade på lite kartonger och sånt. Tänkte bära ner några vindunkar i källaren och ställde ifrån mig dessa på en soffa. Inga problem. Skulle sen flytta på lite julsaker och sånt, och då var det klippt igen.

Alkoholsuget kastade sig över mig rent brutalt. Jag började tänka som så att, vem faen bryr sig, nog kan man väl åka ner till bolaget och köpa åtminstone en flaska likör och nån öl, så jävla farligt är det väl inte... Sen började tankarna snurra på precis som vanligt. Började tänka på hamstring av flaskor inför julen liksom. Kunde för min inre syn se en kartong fylld med alla ”godsaker” liksom.

Blev riktigt orolig plötsligt över hur starka och levande känslorna var inför att bara ge upp kampen mot alkoholsuget och skita i mitt löfte till mig själv och skaparen. Ja, det att för alltid vara nykter om jag bara fick vara kroppsligt frisk tills sista andetaget. Kollade blodtryck och puls, helt normalt. Febertempen var inget att snacka om.

Började så smått skämmas över mina fåniga tankar. HALT! Var ordet som ringde i mina öron och påminde mig igen om att tänka lite logiskt alltså. Vad kunde den starka känslan och längtan efter alkohol bero på... Nämen, kors vad enkelt, det var ju dags för varm choklad och några limpsmörgåsar. Sitter nu och pustar ut efter anfallet liksom.

Kämpa på vänner!

Hurra va' bra jag är! Såg just att jag nu kan fira 1 månad och 1 vecka som nykterkvist på detta eminenta forum.
Då jag redan sugit i mig ett glas kosttillskott med ett gäng blandade vitaminer får jag väl skåla i äppeljuice senare.
Det snöar utanför fönstret och är runt nollan. Borde väl kanske ta en promenad och köpa snus... Fast varför kasta pengar på sånt egentligen. Men nån jäkla last ska man väl ha, för annars är man väl snart helt tokreligiös och sitter i nån kyrkbänk sjunger psalmsång ljusår från Rock n Roll...

Tackar! @Andrahalvlek,
Oj, vad det snöar idag här. Sitter just och dricker julmust. Har lärt mig denna grej och firar helt spiknykter som sagt. Inget ont om psalmsång om någon nu trott så. Det finns trevligt sånt med. Förresten, hade man varit en liten grabb just nu. Då hade man säkert utan tvekan rusat ut med en pulka, kälke eller nåt, och även säkert gjort en del snöbollar med kan man tänka...
Ha det fint!

Konsten att åka tidsmaskin vid ett rumsbord har praktiserats. Letade efter en del prylar i en låda i ett skåp som man sällan plockar i och drog ut en låda och såg sparade prylar från den tid man var liten grabb för längesen. Farsan och morsan hade sparat prylar man gjort i lekskolan, och vipps så åkte man tidsmaskin bakåt i minnen, och känslor från en svunnen tid. Mindes bland annat hur man från lekskolan nån gång kom hem med muffins som man hade bakat där och då fick beröm av morsan och farsan och kände sig så stolt. Kanske därför man än idag gillar muffins...

Bläddrade sedan i en hög med diverse papper och hittade ett fotoalbum med klassfoton man inte tittat på sedan skoltiden och det sista året i högstadiet. Trodde att fotomappen ifråga sedan länge var riven i småbitar och kastad i soporna då tiden i högstadiet i mycket representerade en tid av allmän oro, psykiskt utanförskap, mobbing, stress och att det var få klassmedlemmar man gillade det allra minsta så att säga. Minns att det för några år sen inbjöds till en klassträff för att fira skoltiden...

Kommer ihåg exakt hur man kände och tänkte då man höll i inbjudningskortet och läste om tidpunkt och plats.
Bara tanken på att än en gång sitta i samma rum som många av dessa vedervärdiga skithögar – fy faen...
Det var den tanke som spontant då bubblade upp ur det inre sinnet. Först tänkte jag inte öppna mappen med bilderna utan bara riva itu skiten liksom.

Men sedan slog det mig som nykter att det här kanske vore ett gyllene tillfälle att friska upp minnen och känslor kring skoltiden innan man klev in alkoholträsket. Ja, alltså granska klassfotot med helt nyktra ögon och sätta saker och ting på plats i rätta sammanhang. Psykodynamisk terapi ur olika synvinklar vid rumsbordet för mig själv om man så säger alltså.

Numera har man ju samlat på sig lite erfarenhet från det psykologiska området så att säga.
Jag satte mig ned och funderade ett tag innan jag öppnade mappen med bilderna på avgångsklassen. För min inre syn tänkte jag på vilka elever som jag mindes tydligast och vilka jag ogillade minst. Det var lite märkligt att känna att fast det gått så många år så fanns det ännu utan tvekan klara spår av negativ energi kvar gentemot vissa individer jag mindes varit extra jobbiga.

Hur som helst så bläddrade jag fram till klassfotot ifråga, och nog kände man igen en del där. Det som direkt slog en var att, hur sjutton har man i alla år kunnat gå och inombords hysa negativ energi riktad mot ett gårdagens minne angående ett gäng fåniga ungdomar. Som numera väl har fullt upp med att ränna fram och tillbaka till nåt trist brödjobb för att väl betala sina lån på villa och bil...

Tänka sig att vissa av dessa elever en gång i tiden fick en att må så psykiskt illa. Missnöjeskänslan kring skolgången har nu lagts i ett tankefack där ingen koppling till någon negativ känsla existerar. Möjligtvis ett fnitter över deras korkade fånighet är väl allt de kan vara värda om ens det.

Den som går omkring och bär på negativ energi angående gårdagen blir bara trött och deppig vilket är helt onödigt. För drygt en månad sen skulle man inte ha funderat så här alls utan väl bara suttit med en nappflaska med vin eller sprit och tyckt synd om sig själv som man gjort i så många år. Varje dag som nykter är en seger eller ett mindre litet stordåd som man ska vara stolt över.

Ha en fin kväll!

@Flarran Jag kan tänka lite likadant. De var barn och förstod inte bättre. Och de som betedde sig värst hade det nog väldigt jobbigt hemma, och tog ut ilskan på oskyldiga. Jag betedde mig också illa mot vissa, vilket jag skäms för idag. Så då skäms jag en stund. Klappar lugnande på lilla mig, som finns inom mig.

Kram 🐘

Man missar så mycket i livet och den personliga utvecklingen om man börjar att varje vecka som kanske tolvåring berusa sig med alkohol. Minns ändå delar av puberteten och hur man var rätt så vilsen i sig själv på den tiden. Kommer ihåg när man kroppsligt sett gick från barn till att bli vuxen rent maskinellt liksom.

Det kan ha varit ett tag runt tolvårsstrecket då jag bokstavligt talat växte så att det knakade med nog en centimeter eller så på en natt då och då. Jäklar vilken växtvärk jag hade i benen då. Det var en sån hemsk värk utan att jag klagade speciellt att jag vissa dar inte kunde gå över golvet minns jag. Farsan jobbade då inom sjukvården och tyckte lite synd om mig då som hade så ont. Han tyckte att mor min väl var lite väl oförstående tror jag.

Men min mor förstod nog inte att man kunde växa så snabbt i den där åldern att det kan göra jäkligt ont rent kroppsligt. Detta då hon sade till en att sluta sjåpa sig och resa på sig och inte krypa omkring på golvet och yla.
Hon verkade mest arg för att jag inte kunde uppföra mig som folk.

Vet inte om det kanske var under den tidsperioden som lite av mitt känsloliv på något sätt kanske gick sönder. Slutade ändå helt med att kärleksfullt krama om människor i den åldern. Det glada och oskyldiga barnet inom mig dog nog där och då någonstans.

På grund av detta, och tidig alkoholdebut samt kanske en del andra grejer. Så blev det tidigt att jag nog kom att se mig som en maskin utan att jag berättade för nån om hur jag inuti då mådde och tänkte liksom. Minns att min mormor ofta sade, du måste ju lära dig att tycka om någon, ja, att jag åtminstone borde kunna lära mig att krama om en katt eller nåt.

Tror att någon slags yrkesvägledare i slutet av högstadiet även var inne på den linjen, att det inte var bra att jag bara tydde mig till äldre människor utan att ha några jämnåriga kompisar. Det blir ensamt och trist i längden annars sade han. Minns inte i detalj allt från från tolvårsåldern till arton års-strecket egentligen.

För det var väl egentligen bara alltid ett planerande och konstant jagande efter folköl och snattande av sånt i butiker, restauranger, hotell och diverse lastkajer i berusningssyfte. I stort sett varje lördag satt man väl själv på nån offentlig butikstoalett och drack sig berusad. Men ändå så fick jag saker och ting att fungera praktiskt på nåt sätt, lärde mig även sånt som väl många tycker är viktigast.

Alltså det här med pengar, aktier och optioner, placeringshorisont, riskvärdering och allt vad det inom det området heter. Hade aldrig något egentligt mål än att bara samla pengar på hög. Trodde alltid liksom att nästa år skulle bli mitt år på något sätt, och att jag till sist kanske då skulle kunna börja att vara mig själv liksom om jag bara hade tillräckligt med stålar på banken.

Det är mycket man missar när man börjar med droger eller alkohol tidigt. När jag fick mitt körkort som artonåring var det en del som var rätt så förvånade över det. Kanske även jag själv utan att jag sade det till någon.

För egentligen kände jag mig som en liten grabb, som av någon outgrundlig anledning fick köra bil. Jag var inte korkad utan kunde lära mig det mesta jag behövde för att väl klara mig själv. Men rent känslomässigt sett så var jag fram tills för nåt år sen kanske mest att betrakta som ett barn.

Har lärt mig så oerhört mycket om andlighet, filosofi, psykologi, känslor och såna grejer. Borde väl ändå kanske så här när man nu har passerat åldersstrecket 56 år med några månader och ännu känner sig som en tjugoåring på något sätt kanske ta och bekanta mig med det viktiga här i livet, som är att kunna känna, ge och ta emot en äkta och sann kärlek bortom det rent sexuella.

När man ständigt är mer eller mindre grundberusad som jag varit, då går det inte att engagera sig på djupet i relationer. Känslor de är i mycket helt avstängda då. Man lever och andas, man jobbar och gör sin grej och är väl på det planet eller sättet liksom fungerande som medborgare, men det ger inte så värst mycket i längden.

Ha en nykter och fin dag!

Torsdag idag alltså.

Snus är inge vidare gott, men det ger väl på morgonkvisten en liten kick och lite mer energi kanske.
Hade jag haft öl, vin, mäsk eller likör i huset, då hade jag säkert suttit med ett ett glas i handen nu och snart varit på väg in i dimman igen. Känner mig lite tom, kall och rastlös på något sätt. Det är väl dags att tanka på näring och vitaminer kan jag tro. Så det får väl bli en kopp med varm choklad och några limpmackor igen.
Förresten, @Såless, kul att du skrev ett par rader.

Ha det gott!

Har ingen kristen tro i traditionell bemärkelse, men har alltid känt att Gud om man så säger alltid har och är med mig mig, och misstänker starkt att han även vill att jag ska fokusera lite på hans son Jesus Kristus också. Religion får väl numera många att nästan bara spy om de hör någon tala om sånt eller ens tänka och fundera i sådana banor. Förstår de som tänker så, då det är så mycket tillgjordhet och meningslösa ritualer inom det rent kyrkliga liksom. Men brukar ibland ändå titta på en del gudstjänster på nätet. Men känner mig väl inte direkt hemma i mycket av det som pastorer väl står och snackar om. Undrar ibland faktiskt om de själva ens tror på vad de talar om. Kan ändå säga att det finns en del guldkorn här och där som jag väl har tagit till mig. Men när det gäller det andliga och pastorers predikande så ger jag väl inte direkt så värst mycket för markpersonalen så att säga. Frid vare med er, för nu ska jag ta och gå och vila mig ett tag.
Kämpa på vänner!

Himla många plattor har man av de mest skilda slag som man sällan lyssnar på. Kunde inte vila mig det minsta nyss som var det som jag hade föresatt mig. Alkoholsuget smög sig på igen. Men nu har man ju börjat att fatta att det är annat än alkohol man egentligen längtar efter då kroppen skriker efter sånt där. Så gick ut i köket igen och satte mig och funderade lite till och kom fram till att det bästa var att dränka tankarna i lite skramlig punkrock med den lite speciella gruppen KSMB och fastnade för deras låt – En Slemmig Torsk. Ja den där låten om en brödrost. Körde den sen ett antal gånger på repeat. Tog sen och fixade till mig lite te med mjölk och socker och tog några rostade mackor med smör på och känner nu liksom att – Vem faen behöver en massa sprit egentligen.

Tänk va' många låtar om sprit man har lyssnat på i sina dar. En av de lite mer skojiga som man tänker på och som körs i spelaren i skrivande stund. Det är en låt med ABBA:s legendariske tekniker Michael B. Tretow och hans rätt svängiga låt Dr. Gerhards liniment.
Ha det fint vänner!

När man analyserar sin tillvaro som nykter och tänker tillbaka på tider som har gått så tänker man lätt på ett lite annat sätt alltså. Lyssnade just på låten - Livet är en fest med Nationalteatern. Det man en gång såg som en fest är inget annat än meningslös tomhet. Skålar nu för livet i alkoholfri läsk då det verkliga livet tycks ha börjat den dag då jag i somras fick en knäpp på näsan av säkert den högste i renaste omtanke om min själ.

Hej
Läser dina inlägg och imponeras av hur många bra sätt du håller dig borta från alkoholen.
Hajade till lite extra när du nämnde KSMB, kul med någon mer än en själv som känner till dem 🤓
Ha en fin dag!

Hej! @Surkärring, Fick just lust att gå ut på gården och hoppa hopprep som en unge och bara andas frisk luft och inte tänka så jävla mycket mer än på att det kan vara fint att bara vara sig själv utan att ha en massa gift som alkohol flytande runt i kroppen som man så länge tidigare har tillåtit sig att tro vara nåt att syssla med. Nu är man ju ändå vuxen, så något hoppande med hopprep är väl inte direkt aktuellt. Men kanske tar man sig en liten promenad i vintersnön eller så sätter man sig kanske en stund på motionscykeln och trampar nån minut bara för skojs skull, men vi får väl se …
Ha det gott!

Fokusera stenhårt är melodin när snurriga tankar försöker få en splittrad i sinnet och då att tanklöst bara rusa rakt fram och iväg efter nån jävla sketen ohälsosam dryck är tanken som finns. Spelade just en en svängig rocklåt på spelaren och körde den på upprepad spelning medans jag samtidigt körde lite mer fokuserande reflexmässig tankegymnastik. Bara ett enkelt handhållet klockspel som Donkey Kong kan ta en från en stunds ångest och oro som kan få en att släppa taget om allt logiskt tänkande på att vara helt nykter om man inte ser sig för. Blev inte så värst många poäng, men det är bara att spela en gång till och snart har man slagit sitt årsbästa rekord som hittills ligger på 703 poäng. Tiden tickar på och varje sekund som nykter är en en seger värd att fira i var stund. Tar mig därför ett glas kallt kranvatten för man behöver inte ständigt en massa söt onyttig och fettbildande läsk.
Kämpa på!

Oj, va' tiden flyger! Har fått en massa timmar att gå utan att jag fattar att det är möjligt att ta sig genom sånt här utan vare sig lugnande piller eller sprit som bara smakar skit. Ska nu ta och dra upp persiennerna här strax innan 13:00. Vem faen bryr sig egentligen om vad som händer och fötter så att säga här i världen. Kom på att jag inte har sett på nåra nyheter på en hel massa med dagar liksom. Kan utan tvekan säga att nyheter bara drar ned humöret och tröttar ens sinne. Men nu känns det helt rätt att helt enkelt bara ta och gå och vila lite. Hej! Hej! Sovrummet nästa är min destination. Får se om John Blund hälsar på den här gången om en stund eller om jag får fortsätta att spela musik på repeat tills jag somnar vid datorn... Men någon jävla sprit ska jag inte ha, det är då ett som säkert för sån längtan är bara rent jävla sinnessjukt. Detta är en övertygelse som finns. Yeah Man!
I Love Rock 'n' Roll.
Ha det gott alla!