Idag har jag varit nykter i precis en månad, har varit delaktig i andras trådar men tänkte att nu är det dags att jag startar min egen tråd. En hjälp för mig för att fortsätta hålla mig nykter.
Ni som varit här ett tag har följt min resa i andras trådar, men tänkte presentera mig lite mera nu.

Jag startade alkoholdebuten vid 17 års ålder och föll direkt, eftersom jag alltid varit tyst och blyg fann jag ett medel som gjorde att jag vågade prata och ta kontakt med folk. Har sedan dess druckit och jag är ca 45 idag. Både min mamma och pappa dricker för mycket även min mormor och morfar hade problem med spriten så jag har det i generna. Jag har alltid haft en tendens att dricka för mycket, men så mycket som jag druckit de senaste 10 åren har det aldrig varit och ffa det sista året. Jag har en man och 2 barn som har reagerat ordentligt på mitt drickande de sista åren, min make har nästan blivit nykterist i ett försök att begränsa mig men det har bara gjort att jag druckit mera.

Jag har gjort några försök att sluta tidigare, höll upp i ett år för 8 år sedan och i 3 månader i våras men har efter det druckit mer än någonsin, låg på ca 2 vinflaskor per kväll sista halvåret. Minnesluckor är vardag för mig, har alltid minnesluckor efter att jag druckit, vill aldrig prata om gårdagen eftersom jag inte minns ngt, hur många gånger jag gjort bort mig vill jag inte ens tänka på, sista tiden så klunkade jag även ur spritflaskorna innan jag borstade tänderna för kvällen, för att få i mig så mkt som möjligt.

Tanken att jag är alkoholist och att jag borde sluta helt, har väckts sista månaderna, och inom mig tog jag ett beslut att sluta 1 januari, pratade mkt med maken om detta och var orolig att han skulle tycka att det var tråkigt att missa myskvällarna med vin, men enligt honom var det länge sedan han tyckte det var mysigt med vin eftersom jag alltid blir stupfull, har läst det i anhörighetstrådarna också att fler tycker så men den tanken slog mig aldrig tidigare.

Denna månad har gått relativt lätt, visst var det tufft i början men jag trodde nog att det skulle vara svårare, har läst varje dag här på forumet, ffa för att inte glömma vem jag är, pratar även med barnen om detta och de är jätteglada att jag lyckats hålla mig så här långt och tycker att jag är jätteduktig. Har även en dialog med maken hela tiden som stöttar väldigt, har berättat för några vänner som reagerat lite olika, de som inte har problem tycker att det är jättebra, medans de som också dricker för mycket tycker att jag överdriver när jag säger att jag är alkoholist.

Trodde att jag skulle bli pigg och alert när jag slutade, för det har jag blivit de andra 2 gångerna, men inte denna gång, nu är jag otroligt trött och seg, är hemma från jobbet denna vecka eftersom jag känner att jag inte orkar gå till jobbet, vill bara sova och tillåter mig det eftersom min nykterhet är viktigast just nu. Har hört från flera av er att det tillhör processen, men det känns ffa svårt att ta, det är som att belöningen uteblir.

Har läst mycket även på anhörigsidorna, vilket jag inte gjort tidigare, har varit med sedan 2009 men var då inte redo att inse att jag var alkoholist. Det har fått mig att förstå min familj mycket bättre och hur de har varit för dem att leva med en alkoholist som fram till nu inte fattat att hon är det. Har otroligt dåligt samvete över hur jag struntat i barnens känslor och fast de har bedjat att jag ska sluta så har jag tyckt att de bara överdriver. Har äntligen insett att det enda jag kan göra för att gottgöra dem är att hålla mig nykter framöver.

Ser framåt, nu är första månaden avklarad, och det har varit otroligt skönt att vakna utan att känna sig bakfull, inte behöva ha ångest över gårdagen, veta vad jag sagt och gjort och kunna se alla i ögonen utan att skämmas.

Jag tar en dag i taget, idag ska jag vara nykter oavsett vad som händer.

Kram på er alla som stöttat mig så här långt!!

Maria42

Det hade varit jättebra med en chat, det hade nog stoppat mig då, ser ju i efterhand att jag sökte hjälp, ville bli stoppad. Har sökt FB men tyckte inte det var ngn aktivitet där. Tips till dig Magnus!!
Trevlig tisdagskväll på er! Och all heder till dig Kalla, du har gjort det här jättebra! Du visar att det går, nu följer jag dig igen.

Nynykter

Det är väl knäppt, men när det härliga vårljuset kommer blir jag sugen på att dricka vin. Vet att många andra här vittnar om det, att De varma årstiderna är förknippade med alkoholintag. Egentligen väldigt dumt. Varför just då när det finns så mycket att glädja sig åt. Egentligen borde väl November vara en mer passande period att supa till?
Jag drabbades av sug efter vin idag när jag cyklade hem från jobbet. Såg framför mig hur kvällssolen skulle lysa genom ett glas vin... Ibland känns det som om en massa idiotiska reklamfilmer rullar i huvudet.

Nåväl, jag fylllde ett vinglas och satte mig på balkongen. Det vill säga,
Jag fyllde ett vinglas med svartvinbärsjuice.
Sen satt jag där och såg tjusig ut och njöt av kvällssolen.

Substitut är inte fel. När jag slutade snusa för många herrans år sedan ersatte jag snuset med te. Jag hade teblad under överläppen. Det funkade faktiskt! Efter några veckor la jag av helt även med tebladen.

Kram på er alla modiga och ärliga kämpar!

lessenfrun

Ja den våren... Håller med fullständigt. Jag ser just nu på väg till jobbet: åh, vilken fin liten krog, där skulle man må bra med ett glas i solen i eftermiddag. Hem från jobbet: åh, titta va myysigt det ser ut på den däär krogen i solljuset... Jag tänker sällan: åh.. va fint nu kommer våren med allt ljus och liv... Nej, direkt koppling till alkohol. Mycket jobbig effekt av denna svåra sjukdom (som jag till slut förstått att det är) att ALLT man stöter på får en direktkoppling till alkohol. Jag tror inte det kommer gå över. Det är vi som måste gå över, till ett totalt nyktert liv. Man ska aldrig prata för andra men jag tror att så är fallet. Jag smakar i alla fall varje dag nu på ordet "alkoholist". För det är det jag är. Och jag vill inte alls längre. Inte en sekund till. Positivt nu är att det blir bara ett glas vin varje kväll. Enormt framsteg. Men varför behövs det överhuvud taget? Enbart ett idiotiskt underhåll som kan gå överstyr om nåt smäller till.
Ni kämpar så bra allihop.
Kram till er alla.

eyeshadow

Vilken härlig start på morgonen å läsa alla era inlägg här till Maria =)
Jag känner vilken otrolig koppling vi har till varanndra även fast vi inte känner varandra =)
Tänk om vi alla skulle få träffas jisses vad roligt vi då skulle ha haft tro jag...
Detta är min 6dag som nykter å jag må hur bra som helst...naltraxon är verkligen nåt som jag kan tipsa om...de hjälper mig än så länge allifall..och tar jag tabletten vid lunchtid så få jag sova precis hela natten alltså de vill säga från c:a 22.00-06.00

Ha en bra dag allihopa =)))

Kram

Maria42

Jag tror också vi skulle ha jättekul om vi träffades, fast anonymiteten är nog viktig för då vågar man vara ärlig. Var på födelsedagsfirande ikväll, hade lika kul som dem som drack lite, ingen saknad. Eyeshadow, jag har ju Naltraxon hemma, har helt glömt det. Hade jag tagit den när jag började vackla innan helgen hade jag kanske klarat mig. Det ska jag ta nästa gång jag vacklar, för det kommer hända igen och då måste jag vara bättre förberedd.
Kram kära vänner!

eyeshadow

Jo de är sant de du säger om anonymiteten =) vi ha nog bättre kontakt här än i IRL för då bli persons kemi inblandat kom jag på, kanske inte sån bra ide...Men men
Ha du provat naltrexon eller ha du tagit ut som en "back up" vet inte riktigt hur jag ska förklara som...

Känner du för att bli nykter men du har svårt att veta vilket ben du ska stå på...? Då tycker jag absolut du ska köra igång med medicinen...jag ha haft den nu i 6dgr å jag känner absolut inget sug utan de som ä svårast det är att lära om hjärnans rutiner.. "Att vad ska jag hitta på ikväll då? hmm ingen lust att dricka..hmm"

De ä en jätte konstig känsa...men så funkar den på mig allifall så jag vet ju inte hur andra reagerar på den...men vad ha vi att förlora? de ä ju värt ett försök kanske =)

Lycka till

PiL

Instämmer med Eyeshadow, har du dessutom Naltrexon hemma så är det inget att tveka på. Förvänta dig inte mirakel men med lite flyt så har dom närmast mirakelliknande effekt. Oavsett vilket så har preparatet klippt själva suget HELT hos mig.

Ha en bra dag.

Maria42

Några gånger men då drack jag ffa. Syftet för mig då var att kunna dricka "lagom", funkade första gången och jag tyckte det var toppen, hurra vilket bra sätt att bli normal på. Problemet var att nästa gång funkade det inte att dricka lagom, blev aspackad, så då var hurra- känslan borta. Har dock inte provat det utan att dricka, men ska jag ta det nu?, jag känner inget sug alls ser bara fram mot en vilsam nykter helg. Ska jag inte ta den när suget kommer?
Kram!

PiL

Jag skulle ta den ändå, i förebyggande syfte. Man vet ju inte när suget kommer och då hinner den inte verka i tid. Andra hävdar dock att den enbart gör det ointressant att dricka och inte tar suget, men så är det absolut inte i mitt fall. En kompis bad mig sticka inom Bolaget igår, märklig känsla att röra sig i den miljön utan att triggas över huvud taget.

Maria42

Tack PiL, då börjar jag med dem. Vad du gör detta bra förresten, följer din tråd.
Hoppas alla får en härlig vilsam lördag med fint väder. Kram

kalla

Här går det upp och ner, men iallafall framåt :-) Alla är sjuka i förkylning från helvetet så tanken på vin är riktigt långt borta just nu. Hoppas att allt går bra för dig// kram Kalla

Maria42

Huvudet sprängs av migrän, känner mig helt slut. Varit en jobbig helg med ena barnet på sjukhus, dock hemma nu tack och lov. Sånt här fick mig att dricka förut, för att stå ut med det jobbiga och alla känslor det väcker. Har inte gjort det utan är ffa nykter och känner mig glad över det. Bara huvudvärken går över. Kram på er!

Stigsdotter

...och kram från mig. Skönt att det ordnade sig med lill*n. Ta till dig ordentligt nu att du klarar av denna jobbiga situation utan den vanliga medicinen :-)

Maria42

Har nu varit nykter sedan 1 januari, förutom 3 dagar vecka 9 när barnen var borta. Har funderat rätt mycket på hur det har påverkat mig.
Jag har avancerat på jobbet, förlorat 14 kilo, är gladare, mer närvarande och mycket mer harmonisk än jag varit på många år. Kort sagt så mår jag jättebra, det har varit en bra tid.
Jag umgås inte med vännerna som förut, vill helst vara hemma med familjen o äta gott och se ngn bra film och sova ut när helgerna kommer.
Att livet skulle bli så mkt bättre var något jag aldrig trodde, jag som tyckte mig vara tvungen att dricka vin varje kväll för att stå ut med vardagslivet. Så fel jag hade!
Jag fick mitt återfall när barnen var bortresta och nu åker de på onsdag igen, känns inte som om det ska bli ngt problem denna gång men vis av läxan vet jag att den luriga f*n kan slå till blixtsnabbt. Händer det tar jag medicin denna gång, vill inte börja dricka igen, har ffa inte glömt vilken hemsk bakfylla jag fick då.
Nej, ska sova nu, ska ta den dagliga morgon promenaden innan frukost imorgon, det är jättehärligt.
Kram alla tappra!!