@Andrahalvlek
Så är det verkligen.....hunger. kan verkligen förväxlas med alkhoholsug. När man känner sug efter alkohol förvinner det oftast med hjälp av lite man eller godis. Och det kan man unna sig obegränsat tycker jag. I alla fall initialt, till den första/värsta perioden gått över. Med tiden så brukar suget lägga sig....och därmed även konsumtionen av mat och godis :-)
/Pucco

Byte av ryggsäck har idag skett. Har länge funderat på hur många hundra, ja tusentals flaskor alkohol av alla de slag som jag burit i den ryggsäck som nu ersatts av en ny. Den ryggsäck som jag tänker på är den som jag i flera år använt mig av för att bära hem tusentals liter med öl, vin, vodka, whiskey och inte minst då söta, slibbiga och fettbildande likörer. Den gamla ryggsäcken har nu fått avgå med ålderspension och förpassats till skamvrån längst in i källarens förråd. Där ska den vara som en varnande påminnelse om att jag aldrig mer vill vara slav under någon last.

Så tänkte jag, när jag med en ny och tom ryggsäck begav mig iväg till matbutiken för att handla julmust och läsk av ciderkaraktär för att fylla den med så som en ren invigningsritual. När jag befann mig i butiken så upplevde jag många känslor och minnen som fanns i min inre tankevärld.

Det jag kände inför att inte fylla min korg med öl som jag gjort så oändligt många gånger genom åren vid besök i matbutik och systembolag. Den känsla som var starkast kan utan tvekan enklast benämnas med ordet sorg. När jag tänkte på att jag aldrig mer förhoppningsvis kommer att handla alkohol kände jag först en saknad, tomhet och på något sätt ändå samtidigt en slags inre frid. Många blandade känslor hade jag alltså.

Det är när man tänker på det hela med ett nyktert och logiskt sinne mycket märkligt att man kan bli så besatt av en dryck. Den besattheten har jag ju inte till någon annan produkt eller dryck i hela världen förutom det naturliga i att vilja ha lite friskt vanligt vatten ibland, vilket jag i en mängd på omkring ett par liter ju bara mår bra av och behöver för min fysiska existens liksom.

När jag för en stund sen kom innanför dörren här hemma, så kände jag mig både glad, ledsen och tom på samma gång. Glad för att jag kunde stå emot känslan att göra som tidigare och bara köpa en massa dyr, tung, besk och ofta lätt illasmakande öl. Ledsen för att jag inte snabbt skulle få bli konstgjort lugn eller rättare sagt lite dimmigt berusad som så ofta.

Efter analys av mina tankar och känslor kring drickande av alkohol så slog mig tanken att det jag nu sysslar med är avprogrammering av min hjärna till att vilja uppnå förändring av känsloläge genom skadlig berusning. Det är något stort som nog ingen som inte varit i missbrukets klor kan förstå.

Här om dagen såg jag en filmkomedi om köpmissbruk av kläder och prylar och tyckte först att det var en riktigt töntig film. Men när jag översatte denna form av missbruk för att förändra känsloläge till min egen vardag som jag haft tidigare. Då ramlade polletten ner lite djupare i mitt inre sinne.

För precis lika besatt av köpbegär, spelande och annat som blir till någons hela värld, där allt ska lösas med den tillfälliga korta kick av välbehag som just själva köpet och känslan av att äga något som ger en konstgjord yttre stimulans för att känna en stunds form av kanske lyckorus. Det hade jag ju själv varit fast i så länge fast via flaskan, och i så förskräckligt många långa år alltså.

Min drog var inte att handla dyra onödiga prylar. Nej, jag hade ju fastnat i ett begär till att handla tunga alkoholdrycker att släpa på som jag egentligen inte tyckte om eller ens ville ha. Allt handlade om att jag ville få en snabb kick och berusning som tog mig över kanske en jobbig tröskel av osäkerhet, inre stress, oro, missnöje och många andra olika negativa känslor.

Tog mig nyss en slurk med söt julmust och kände dess smak och tänkte på att egentligen så behöver man ju inte ens någon söt läsk. Det enda jag behöver när jag är törstig, det är rent, friskt och kallt vanligt vatten. Nog är det märkligt att det ska behöva ta så många år av korkat missbruk och drickande av dyra onödiga alkoholdrycker innan man förstår det skadliga självbedrägeri som man har utsatt sig för. Jag behöver ju inte förändra känsloläge med yttre prylar och sån stimulans.

För när man tänker efter nyktert så räcker det bra med att vara stilla i stunden tills kanske ett stresspåslag och känsla till felaktigt beteende går över, för det gör det alltid om man flyttar tanken från att dricka sig berusad, till att kanske helt enkelt ta sig en slurk vatten eller lyxa till det lite med ett glas god alkoholfri cider och sedan bara andas in lugnt och sedan ut ett tag.

Om man vill kan man även vila sig en liten stund extra då och då på tio minuter om man så känner för det. Nog kan det väl i stunden vara mycket som kan kännas svårt, men det går ju faktiskt över om det endast handlar om en inre känsla. Känner ju till att det även kan vara medicinska kroppsliga orsaker till oro, men sånt finns det ju läkare till om det behövs. Kollade nyss blodtrycket och det var helt normalt. Men är rätt trött. Har inte tränat nåt alls på ett tag, inget cyklande på motionscykeln på länge, men en kort promenad till matbutiken idag blev det i alla fall.

Har nu inget alkoholsug alls och en sådan känsla om den kommer, betyder ofta bara att kroppen vill ha lite stilla vanlig vila eller kanske lite näring eller vitaminer av något slag. Då kan man alltid ta sig någon god frukt, en banan eller klementin eller kanske lite sallad eller nån mat man längtar efter. Har kommit på att jag är rätt så dålig på att komma ihåg att dricka tillräckligt med vatten så får nog bli lite bättre på det tror jag.

Det är först när man verkligen på djupet tänker till med ett helt nyktert och rent logiskt sinne som man kan förstå att det inte finns minsta behov av, eller något att vinna på ett dåligt beteende, som ett onödigt missbruk och skadligt drickande av alkohol i olika form är. Men en slurk vatten kan man då alltid ta, men det är lite ovant än, då jag ju länge mest druckit annat så att säga.

Men det handlar inte om nån frihet när man tvingas till att berusa sig för att konstgjort tycka sig må bra en kort liten stund. Nej, detta är ett slaveri och inget annat. Frihetskänsla, lugn och harmoni det kan man inte köpa sig på flaska, för lugnet, glädje och harmoni det kommer inifrån av ett positivt och vettigt tänkande är nu känslan som finns.

Självklart måste man även ha goda matrutiner och ett genomtänkt upplägg för vila och sömn, men det arbetas det så smått också med. Men nykterhet är den viktigaste rutinen som måste komma först känner jag. Såg just att jag denna dag har fyllt 2 månader som helt nykter här på forumet. Det kunde man aldrig tro skulle hända för inte så länge sen. Kämpar nu vidare som nykterkvist. Förresten, kul att ni tittade in och skrev lite uppiggande och trevligt tidigare idag @Andrahalvlek, @vår2022, @Pucco.

Ha en fin kväll!

@Flarran Det tar tid att bli nykter. Varje dag tar du små myrsteg framåt. Först när det har gått en tid kommer du att se förändringen. För det är mycket som händer under flera månader. Jag kan nu undra över tankar jag tyckte var självklara för sju månader sen och fem månader sen. Mycket har förändrats.
Så ha tålamod. Och fortsätt gör musik! Finns inget härligare. Jag sjunger i kör och då känns det som man går en halvmeter ovanför marken när vi går hemåt, trallande på den sista låten…👍❤️

@Flarran Grattis till två månader!🥳 Vilken bedrift av dig💪. Snyggt jobbat med att slänga in alkohol-ryggsäcken längst in i förrådet, ut med det gamla, in med det nya. En bra symbolisk handling. Jag har också gjort mig av med saker som påminner om tider då jag drack. Bytte sovrum till och med, köpte nya påslakan, kastade bort glas jag druckit ur mm. Du jobbar på så otroligt bra, tänker precis som du att det handlar om att man blivit hjärntvättad. Man kan bättre förstå de som fastnat i sekter, hur hjärntvättade de blivit och hur svårt det är att komma ur sekten och ta in världen utanför. Hjärnan kan påverkas på så många sätt, men med kan komma ur hjärntvätten. Precis som du skriver så hjälper man till med att sitta still i båten tills suget/ångesten går över, för det gör den alltid efter att den nått en topp, flytta fokuset på sina tankar till annat mer positivt, då klingar den av. Sen att ge det tid, tålamod och tolerans. Tiden läker alla sår säger man och tiden hjälper även till att bli stadigt nykter. Hjärna läker och får balans.

Ha en fin dag före dopparedagen🎄🤎

God morgon! Nu är det kaos i hjärnan. Vaknade till nyss och alla goda argument och logiska formuleringar som jag har försökt att använda mig av i över två månader för att hålla mig nykter börjar nu att tappa all sin mening och logiska styrka inom mig.

Det här med HALT! Till och med detta har jag tänkt på. Jag har visualiserat alla de gånger jag mått illa av att ha tvingats att berusa mig. Jag har tänkt på all skit och alla kostnader av alla tänkbara slag och allt negativt som drabbat mig av mitt idiotiska alkoholmissbruk genom åren.

HALT! Alltså, visst är jag trött, får ju sova så himla dåligt. Resten då? Är jag ledsen eller arg?
Ja visst är jag arg. Men vad är jag arg på då? Är väl mest arg för att jag mår så jävla dåligt och inte har någon öl, vin eller sprit hemma att dricka. Ledsen det är jag för att inte just nu kan stänga av denna totala inre panikkänslan.

Känner mig samtidigt orkeslös och känner den eviga och malande meningslöshetskänslan. Har ingen suicide-tanke, orkar inte ens tänka så där jävla tråkigt längre. Skulle inte heller orka att gå utanför dörren och uppsöka nåt avlägset järnvägsspår och invänta nåt framrusande tåg om det ens finns nåt idag.

Men, hungrig då? Har jag ätit nåt? Nej, jag har inte ätit, men känner mig inte heller så värst hungrig.
Nu är verkligen alkoholdjävulen igång. Känner total stress och panik över att jag kanske inte hinner till bolaget och då bara får en trist och värdelös jul. Logiken skriker. Du har varit nykter så länge! Förstör inte detta! Meningslöshetskänslan säger – vad spelar det för roll...

Jag lyssnar även på snålheten och visheten som säger: Inte vill du väl betala en massa pengar för bolagets dyra och skadliga skit. Vill Du verkligen det?! Har även tagit lugnande piller i den fjuttiga mängd som jag har fått tillåtelse av från nån sån där pillertrillare till psykläkare.

Måste väl faen äta nåt fast jag inte är hungrig, och då bara blir fet som en gris. Men orkar inte ens värma på nån mjölkchoklad och bre mackor. Får fan bli chips och läsk och om inte ens det biter så blir man väl tvungen att be en bön i panik till Gud om att det här förbannade ihållande anfallet snart går över. Vill inte ta nåt jävla sömnmedel heller, för man ska ju njuta av dagsljuset också...

Ha det fint den som kan!

Tror hungrig kan vara nyckeln, hoppas det hjälpte att få i dig lite näring. Nåt som är enkelt och ganska nyttigt är sån där färdig smoothie som finns på affärer. Kanske bra att ha några såna till hands när du behöver snabb energi? Kan du också finna lite tröst i att du vet att det dåliga måendet inte är konstant, utan går i vågor? Du vet att du också har positiva känslor som kommer. Önskar dig en fin dag nu, du klarar det här också!

@Flarran känner igen mig mycket i det du skriver.Tror du det kan vara julen som triggar ditt sug? Jag tror det är en jobbig tid för många av oss tillfrisknande beroende, oavsett hur livet ser ut.
Fortsätt att resonera men undvik att börja förhandla och håll ut tills Systemet stänger, då slipper man besluta sig.
Jag har själv druckit bort en del jular, hemska jular och jag förstår din önskan att stänga av, kunna bedöva bort kaoset i huvudet. Jag kan själv längta efter det vissa dagar men det blir bara total misär med alkoholen, och det rullar bara på nedför, utför...

Du har gjort ett fantastiskt jobb de här månaderna du varit nykter och tagit så många steg framåt. Håll ut, för det kommer bara bli bättre och bättre i nykterheten. Jag lovar. Det kommer ske helt oväntade saker i nykterheten framåt. Man anar inte vad livet har i beredskap om man förblir nykter i sina mörkaste stunder.

Var rädd om dig!

Underverkens tid är inte förbi. Det tänkte jag strax efter klockan fem på eftermiddagen då jag vaknade efter intag av en halvliter med alkoholfri cider, och ett tuggande av skräpmat som chips och diverse blandat godis. Hade jag haft god kondition och hög energi. Tillsammans med min lågintensiva nedstämdhet, som oftast gör mig sällskap hela dagen lång. Då hade jag inte suttit här vid datorn och druckit nån liten julmust och skrivit dessa ord på forumet, det ska då alla veta.

För jag var så himla trött på allting i natten som var, morgonen som kom, och dagen som blev fram till lunchtid.
Det är väl egentligen bara en helt vanlig dystymi-dag jag beskriver, kanske kryddad med lite extra depressionskänsla. Men kort sagt, jag hade tröttnat totalt på att kämpa på som helt nykter här i denna gråa, jobbiga och trista värld.

Tänkte skita i alltihop eller gå och köpa de sorts flaskor som alltid fått jultidens Kalle Anka och nån kanske förinspelad traditionell julotta på TV att flyta ihop till en grötig suddig soppa ackompanjerad med gröna granar och rödklädda tomtar samt skramlig bjällerklang. Allt såklart även ihopbakat med allt tillgjort leende av diverse typer på tv:n och den evinnerligt tröttande och uttjatade julmusik som brukade skråla på lite sådär burkigt på avstånd i bakgrunden vid denna tid.

Sitter här nykter och dricker en kall helt vanlig julmust utan minsta procent, brukade ju göra min egen blandning av även sånt kom jag på, och det var inte gott. Nu gjorde alkoholdjävulen ett försök igen, men nu tycks Gud och Jesus tro mer på mig än vad jag ofta väl gör när det gäller dom tyvärr. Men vem vet kanske blir man till sist en lite bättre människa som stärkt i anden kan få vara med i ett hörn hos änglagänget däruppe när världen har snurrat färdigt och ingen längre känner till ordet alkohol.

Ha det gott mina vänner!

Första Julafton detta årtusende som jag är nykter och inte har någon alkohol i huset och dessutom är tacksam och glad för det. Tänker tillbaka på förra julen när tomburkarna och tomflaskorna från julhamstring på bolaget redan vid denna tidpunkt på morgonen fyllde diskbänken. För att hushålla på starköl och vin så dracks det vid den här tiden för ett år sedan även eget hemkört, eller det på morgonen lite mer lättdruckna, vilket var den 10 procentiga klarnade mäsk man själv gjorde på socker och bakjäst.

Har nu varit nykter och aktiv här på forumet i över två månader. Det känns för mig som en mycket lång tid. Men så har jag även aktivt dygnet runt bekantat mig med mitt inre tänkande och arbetat mig igenom mycket som legat i hjärnan obearbetat. Det krävdes att jag gick igenom fotoalbum, vred och vände på minnen och känslor för att kunna förstå hur det hade kunnat bli som det var. Tänker så här på julaftons morgon att två månader är egentligen inte så värst många dagar alls om man tänker närmare på saken, det är så lätt att tappa greppet och falla.

Så nog får jag fokusera på att inte börja slappna av i tanken och tro att jag nu är fri från risken att återgå till det gamla tankesättet att det spelar väl ingen roll om man dricker en öl nån gång. För min historia har visat tydligt, att nog går det att vara nykter en vecka eller två. Men sedan är det lätt att allt bara tar fart och man liksom kör ner i diket. När man väl gjort det är det mycket svårt att komma igen och börja om då man lätt tycker att det spelar ju ingen roll, för man ska ju ändå bara dö till sist.

I många år som missbrukare läste jag ord av skribenter på det här forumet, men jag kunde inte som mer eller mindre berusad ta till mig av orden som förmedlades. Tyckte till och med att det ofta var rätt så mycket stolligheter.
Det gnälldes och oroades söver nåt glas för mycket på en helg eller så. Denna sida satt man och läste man när man själv ofta satt med en 1,5 liters plastflaska med mäsk, slurkade på den och lyssnade på kanske Eddie Meduza och hans låt - Mera brännvin. Samtidigt som man samlade ork och kraft för att fylla kanske 50 procentig sprit på halvliters glasflaskor från sin plastbrännare man då hade igång i badrummet. Man var ju smart och sparsam...

Nog kan det hända mycket med en människa på bara ett år, och vad som kan ske med tänkandet på två månader om man börjar analysera sitt liv och se på saker och ting med nyktra ögon förvånar. Då upptäcker man saker hos en som kanske inte är så smickrande, men man upptäcker om man har tur även att det finns vägar att gå som inte leder rakt åt helsike heller om man så säger. Man börjar så smått förstå att man är värdefull och inte ska misshandla sig själv för minsta småsak.

Har nu i denna tidiga julmorgon druckit en julmust och mår fint, och är nöjd och glad. Jag skulle inte vilja ha någon alkohol alls idag. För nu är jag inte längre så där mörkt självdestruktiv längre. Men nog kan man känna oro och ångest, men nu vill jag försöka att gå nykter vägen fram. Det finns så många skribenter på detta forum som har lyft mig och givit mig positiv känsla när jag har varit svag i min vilja att bli och vara helnykterist.

De som har funnits här i flera år och nästan dagligen hjälpt vilsna själar som en själv att hamna på rätt köl så att säga, de är riktiga hjältar för mig. Just nu läser kanske någon det här för första gången och känner som jag gjorde för ett år sedan, vad sjutton är det där för himla tjafs och struntprat. För vad spelar det för roll om man tar sig en öl...

Men ta då en nykter dag och läs lite här på forumet i olika trådar så får du se att även en liten misstanke om att man kanske dricker lite för mycket eller ofta, kan vara en känsla som man inte helt ska fnysa åt. Det är ditt inre jag eller kropp som vill säga dig nåt. När man nyktert ser på livet som visserligen kan var grått och motigt ofta. Så finns det ändå ibland en del ljuspunkter fast det kan vara svårt att se och tro det ibland.

När alkoholsug kommer ibland, då går jag ofta tillbaka till forumet och läser olika texter tills anfallet för det mesta går över. Jag spelar då kanske någon uppiggande och positiv låt i hörlurarna. Medans jag tänker på alla råd om rutiner som att äta nyttigt, sova vettigt och kanske i värsta fall ta en rask promenad, helst i dagsljus bara för att skingra jobbiga tankar ibland.

Jag vet inte hur min morgondag ser ut, men stunden i nuet när det gäller valet att dricka alkohol eller inte, den makten har jag att styra över, hur otroligt det än kan låta. Det här är den första julafton detta årtusende som jag är helt nykter och det är jag tacksam för. Nu siktas det på ett nyktert kommande år, och det sker med ett steg i taget och fokus på en total alkoholfrihet och jag gör detta för att jag helt enkelt bara vill må bra och inget annat

God Jul!

Det kan ibland vara svårt att veta vad man vill, och då kan det lätt bli att man bara gör som man brukar göra och då är det ju viktigt att det man brukar göra är sånt som är någorlunda nyttigt liksom. Har ju försökt att skapa mig nästan en helt ny morgonrutin med att helt enkelt bara dricka varm mjölkchoklad och käka limpsmörgåsar till.

Men idag så sade känslan inom mig, att nog kan vi väl hitta på något annat idag. Satt då en stund och förhandlade med mig själv, och till sist landade allt i att det kanske vore kul med lite variation, så det fick det helt enkelt bli en kopp te med ett par teskedar socker och mjölk i alltså.

Tänkte även att det kunde vara kul med några skivor rostat bröd med smör på. Hade tänkt att vara duktig och tänka på vikten och ta endast två styck, men det är ju ändå jul så jag slog mig faktiskt lös på hela fyra stycken. Kanske två för många, men nu är man ju mätt och glad så då var det nog ett gott val i alla fall.

Kör just nu lite positiv och gladlynt tomte-rock i hörlurarna med bandet Drängarna och deras skojiga version av välkända låten – Jag fångade en räv idag - och mår faktiskt finfint som nykter. Förresten, kul att ni tittade in här @Se klart och @vår2022.

Ha en fin dag mina vänner!

Nu har man fått upp pulsen lite i alla fall. Kände mig nyss trött och vilade mig i fem minuter. Men upptäckte där jag låg och slöade på min säng att jag började känna mig rätt så frustrerad. Då inträffade exakt samma sak, som det har gjort så många gånger tidigare. Det här att mitt inre jag började snacka en massa dynga och skit om mig själv.
Jag fick känslan av att vara degig och oduglig och började så smått att ogilla hela tillvaron och mest mig själv igen.

Något som jag har gjort så himla ofta och då bara tagit till en sketen nappflaska med sprit, vin eller en massa fettbildande öl för att slippa tänka och känna. Men nu hände det något ovanligt, jag blev rent ut sagt förbannad på känslan och tänkte, jag ska faen visa att ingen nedvärderande inre känsla ska styra över mig längre. För nu jävlar är jag nykter och inte en berusad fåntratt.

Gick rätt in i rummet till motionscykeln och körde igång lite blandad upptempomusik i mina hörlurar och körde ett pass på 17 minuter i så högt tempo jag stundtals orkade utan att helt tappa luft och andan. Det var skitdrygt stundtals, men höll mig minst på samma temponivå som sist fast idag hade jag inte att kämpa mot ångest av det djupaste mörka slaget.

Nu stod kriget mot min inre slöhet som höll på att driva mig till att kanske rusa iväg till den fortfarande öppna matbutiken denna julafton. Inte för att det fanns något alkoholsug, utan bara för att, ja, vad ska man kalla det hela för - en allmän inre frustration. Har väl tidigare skrivit nåt ord om hur min jul utan alkohol skulle bli, och att jag väl skulle sitta på motionscykeln och trampa i kapp med Kalle Ankas kvackande på TV. Men så blev det inte då jag nu redan har trampat färdigt.

Sjutton minuter blev det och nu så känner jag mig inte alls värdelös. Mest lite smått mör i benen, blodtrycket är okej. Det att man är lite mör är bara ett bevis på att det var helt rätt att gå loss på träningshojen. Farsan brukade säga att jag kunde allt och nu förstår jag lite bättre hur han menade med orden att när man inte tror att man orkar mer, då finns det ändå alltid lite till. Borde kanske nog egentligen köra ett pass till för att bevisa att inget är omöjligt.
Men vill nu göra lite praktisk nytta och går i stället ut med soporna för det är ju ännu faktiskt lite dagsljus kvar att skåda denna julafton.

Ha det gott!

Hej, önskar dig en fin jul! Att välja motionscykeln och strunta i den nedvärderande inre rösten är en utmärkt julklapp att ge sig själv tycker jag! För varje sådant val, när du väljer något som gör dig gott, tror jag det blir lättare att vinna mot beroende och elaka tankar nästa gång.

Julens heligaste anka må nu kvacka bäst den vill. För nu har jag bevisat för mig själv att inget egentligen är omöjligt om man bara har förstånd att tro på sig själv och kämpa för att må som bäst. Har som jag tänkte varit ut i dagsljus idag, inte många minuter, men dock några, då energikicken efter ett pass på motionscykeln tidigare var rena upptjacket liksom. Visste inte om jag skulle gå in igen ens, hade alldeles för mycket energi. Men gick väl ändå in igen, men fick en tanke på att varför inte köra 17 minuter till på testcykeln innan det tecknande på TV:n klockan tre. Nu är det gjort, för man kan väl inte sitta och trampa på hojen när Kalle Anka skuttar runt i rutan var tanken som fanns innan jag satte mig ned vid datorn och skrev detta. God Jul! @Kennie, har firat som bara den på hojen idag.
Kämpa på och ha det gott allihopa!

Mycket tänkvärd julafton har jag fått uppleva idag. Det måste jag då säga och skriva skriva ner innan jag glömmer bort det hela. Har i många år endast levt i en känsla av att vara, men ändå inte. Mest känt tomhet, missnöje, meningslöshet, uppgivenhet och mörka självdestruktiva tankar. Har kort sagt levt i ett till stora delar av egna tankar mörker skapat. Där alkoholen utan att jag riktigt förstod det tidigare var det klister som i mycket höll mig fånge i ett läge där det inte gick att gå framåt till sist.

Man kan ta sig fram länge och långt med en djup bedövning i kroppen. Men för att kunna tänka klart, och känna samklang, mening och närvaro i tillvaron. Då måste man tydligen vara fri från den begränsning som en mer eller mindre stark ständigt bedövande berusning ger. Den här tanken som beskrivs är lite som ett uppvaknade ur en narkos, eller hur det kan kännas när man har varit hos en tandläkare och bedövningen i munnen släpper. Då känns det ovanligt, darrigt, kanske lite ömt, men samtidigt hoppfullt om man tror att ingreppet som gjorts blivit bra utfört.

Valde denna julafton att ta mig, inte en fylla eller berusning som jag tyvärr gjort så många gånger förr genom åren. Nej, jag tycks nog ha öppnat ny dörr eller livsgnistans paket av lite klarare insikt. Julklappspaketets innehåll om man så säger, vilket kom mig till del en stund efter vila från mitt andra hårda träningspass i drygt sjutton minuter på min motionscykel, vilket var lite kroppsligt krävande, men lärorikt. Kunskap, erfarenhet eller energi som man har samlat på sig utan att man kanske ens tänkt på det. Sådan kan man använda på olika sätt, men att negativt tänka, känna och vara är inte alls gott.

Har fått lära mig att om man har fått något, då ska man säga tack också. Tror det var min far som ofta påpekade detta då min mor väl ibland slarvade lite med att göra så kanske, speciellt om det gällde små vardagliga saker som att hon kanske fick hjälp med att diska sin kaffekopp eller nåt sånt. Har väl alltid själv ofta tagit det goda för givet utan att komma ihåg att säga tack. Så får väl här i skrivande stund av två månaders helnykterhet sända en tacksamhetens tanke i den riktning uppåt som jag inom mig ändå oftast har så att säga.
Ha en fin kväll mina vänner!