Boktips till dig @flarran: ”1%-metoden - små förändringar, stora resultat” av James Clear. En riktig ögonöppnare för mig. Handlar om hur man ska få till goda rutiner och vanor. För mig funkar det tex bra att stapla en ny vana ovanpå en redan etablerad vana. Finns som ljudbok på Storytel.

Kram 🐘

Fredag är det och klockan har i skrivande stund passerat nio på morgonen med råge så här denna femtonde december. Jag sitter här i köket och ska strax äta min morgonchoklad och limpsmörgåsar. Tror faktiskt knappt att det är sant, men det verkar som att jag faktiskt är uppe på morgontid idag... Helt otroligt egentligen.
Är lite trött så klart, men har faktiskt sovit i närmare fem timmar.

Ska försöka att göra som så många har sagt och försöka att inte bara sitta inne i mörkret och deppa, utan försöka att komma ut i dagsljuset idag. Det får bli min... usch för detta jobbiga ord... träning... Men i alla fall. Att sitta ensam i mörkret dag efter dag gör i längden ingen människa glad. Det känner man till av erfarenhet, det blir till sist bara en massa drickande av diverse öl, vin och såna där grejer som jag nu satsar på att komma ifrån. Har gått denna dimmiga väg så länge...

Borde ta mig en morgonpromenad har många sagt till mig, vet inte riktigt vad det ska vara bra för, men det lär väl inte göra nån skada heller. Har ju tränat ett par dar på motionscykeln och vet att man kan mycket mer än vad man ofta tror om man inte bara sätter sig ned och grubblar för djupt över sin tillvaro. Nej, nu får jag sluta och skriva på en stund för annars så blir den varma chokladen iskall.

Dagens nyktra målsättning som inte borde vara helt omöjligt att genomföra om jag inte bara somnar till liksom.
Det är att på morgonen och åtminstone helst före klockan 11:00 eller nåt sånt. Det är att gå utanför dörren och till sophuset för att slänga ett par påsar och sedan bara ta mig en promenad utan att tänka så himla mycket som man bara blir trött och deppig av för det mesta.

Skriver jag det här själv verkligen... Vad har hänt... Jag brukar ju annars bara gå och lägga mig igen och sedan sova bort dagsljuset. Men då mina vänner här på forumet tycks peppa mig att inte bara falla in i dåliga dryckesmönster som jag vet att jag lätt hamnar i om jag tänker för mycket och djupt. Ja, då ska jag väl försöka ta mig ut i dagsljus idag då. Det här låter inte klokt i öron för vanligt folk kan jag tänka. Men jag har inte haft några som helst normala rutiner på en massa år.

Hade någon försökt att ligga på och tvinga mig till en sån här tankeförändring, så hade allt bara låst sig och då hade jag inte velat göra nåt alls. För jag klarar inte av folk som försöker slå mig i skallen med pekpinnar. Men som sagt, nu ska jag sjutton göra ett försök bara för att jag vill och inget annat.

Går nog lite längre än vanligt, då jag känner till en matbutik en bit bort som har en god konserverad sallad i vinäger som jag gillar. Man får plats med bra många såna burkar i ryggsäcken när man som nykterkvist slipper att släpa omkring på en massa tung och onödig pilsner.

Nu får det allt vara bra på skrivandet för en stund, för nu ser jag att det bleka dagsljuset så sakteliga i denna vinterdag med nio minusgrader på termometern ju verkar vara på gång alltså. Nästan lite spännande det här, att jag kanske kommer att vara utanför dörren i någorlunda normal tid liksom...

Ha en fin dag!

Nu måste jag faktiskt skryta lite. För jag kom faktiskt utan för dörren klockan 12:03 idag. Jag hade till och med hängt på mig stegräknaren ifall jag skulle få för mig att promenera lite längre än till bara sophuset hundrameter bort eller nåt sånt. Var så pass sugen på en viss salladsburk som jag gillar att jag helt enkelt bestämde mig att ta en promenad till den affär som hade den aktuella konserven, ringde först, ville ju inte gå två kilometer dit helt i onödan liksom.

Men då de faktiskt hade sju stycken på hyllan så begav jag mig iväg till fots. Det gick i snigelfart för jag var inte direkt fylld med energi, men det spelade ingen roll, man är väl ingen elitsprinter heller liksom. Men passade på att ta lite vinterbilder där jag gick fram. Kan vara kul att ha när jag senare kanske sätter igång och redigerar lite bilder. Men det var kallt åt fingrarna att fotografera med mobilen. Fast rätt så kul ändå faktiskt. Det kändes nästan som att vara på en semesterresa fast man var helt i sina egna kvarter.

Passade på att handla lite limpa, kaviar, färdigskivad och klar julskinka. en god mjukost med mera. Så nu är kommande frukostar med mjölkchoklad då inget problem alls liksom. Funderade lite smått på att köpa en svagdricka en stund som väl egentligen är en slags lättöl, men ville inte riskera att bli sugen på starkare grejer så köpte lite cola i stället till fryspizzan som jag också inhandlade.

Men oj vad slut jag blev i ryggen efter vägen hem. Hade som jag brukar, väl handlat alldeles för tungt som jag ofta brukar att göra. Kollade för kul sedan totalvikten på packningen från matbutiken ifråga. Sjutton kilo lite drygt sade vågen. Så nu har man väl gjort ett träningspass. En promenad på drygt 4 kilometer faktiskt. Men då jag tyckte att det var rätt så kul att komma ut i dagsljus helt spontant och otvunget bara för att jag ville det, så ser jag inte det hela som nån träning, fast rent tekniskt sett så var det väl kanske det ändå.

Sitter här vid datorn och skriver efter dagens utflykt på väl fyra timmar och är rätt nöjd och glad att jag kom mig för att gå utanför dörren. Får nog göra om det hela när jag spontant är på sånt humör. För känner jag att det är något krav eller tvång inblandat, då blir jag bara trött och orkeslös och då blir det ingenting gjort alls.

Nej, jag går som alltid mest på spontan känsla. Men helt spiknykter det är jag och har idag inte haft något alkoholsug alls faktiskt. Hade inte ens någon större social ångest i butiken heller, vilket är rätt så ovanligt när jag är bland mycket folk och sånt. Köpte även lite mer blandade vitaminer i form av kosttillskott, så sitter faktiskt och dricker ett glas med sånt nu. Förresten, kul att ni tittade in här igår respektive tidigt idag @vår2022 @Andrahalvlek @Kennie.

Ha en fin kväll allihopa!

@Flarran Låter som en härlig dag och tung ryggsäck😁. Tänker att du behöver inte kalla det för träning om det ger lite negativa vibbar. Kalla det för något som ger positiva känslor, stärkande tripp, frisk rörelse eller annat som passar dig. Håller med dig, när det blir tvång får man inte motivation, man måste vilja själv. Men lite pepp och push kan också vara av godo, men man måste som sagt vilja själv. Det är först då man kan åstadkomma en förändring som blir hållbar över tid. Bra gjort!

Ha en fin kväll!💕

Hej! @vår2022,

Tror du har helt rätt i det du säger att jag i mitt undermedvetna har kommit att associera ordet träning med negativa prylar från skoltiden egentligen. Då man var tvungen att hålla på med för mig tråkig gymnastik, bollspel och kanske springande i skogen efter karta och kompass i nån höstblöt skog vid så kallad friluftsdag eller sånt. Något som man inte var speciellt bra på, och då inte heller så klart var det minsta motiverad eller intresserad av.

Var även på sådana timmar ofta rätt mobbad, men det ska ju inte få förstöra för mig idag. Så ska försöka att se det här med promenader som för mig har kommit att vara negativt associerat med de gånger jag kanske inte hade möjlighet att cykla som jag väl direkt efter att jag som fyraåring - lärde mig gilla skarpt. Då jag tyckte att jag liksom bara flög fram på min hoj så att säga. Bara positiv känsla för den grejen alltså. Promenader har trist nog för mig även i känslan blivit i det närmaste likställt med de gånger jag missat bussen och tvingats att gå till fots...

Får nog försöka att hitta på fler roliga och motiverande mål som får mig att verkligen vilja gå ut och rent spontant börja promenera lite mera. Foto tycker jag ju är rätt så kul. Har faktiskt funderat på en bättre kamera och då speciellt en videokamera med ett rejält zoomobjektiv så man kan ta lite bra bilder på håll. För då finns det ju anledning att ta sig iväg till någon skog för att vänta in lite intressanta och bra motiv, som kan visa sig då det kommer fram något djur eller nån fågel.

För det brukar det alltid göra om man sitter tyst i nån skogsdunge lite drygt en halvtimme eller så. Man kan ju ha med sig en termos med någon god dryck och inte som tidigare alltid bara starkpilsner och portvin, vilket man bara blev trög och slö av och då inte riktigt kunde få ut något vettigt av naturupplevelsen som sådan. Minns i alla fall en sommar att en räv som väl var i närheten och letade insekter eller vad han gjorde i marken vid en sten, nästan var fram till en och hälsade liksom.

Det är även lite kul med rådjur. Kommer ihåg en sommar när man cyklade i hög fart på en cykelväg i skogsmiljö, rådjuret hörde tydligen inte att man var på gång. Vinden låg nog inte på åt hans håll, så rådjuret hoppade plötsligt fram ur en buske och man hade nästan kunnat krockat liksom. Så här på vintern får man väl kanske mest inrikta sig på att ta fina bilder med vintermotiv kan jag tro, men då räcker det rätt så bra med mobilkameran för hobbybruk tycker jag. Den har man ju alltid lättillgänglig i jackfickan liksom.

Ha det fint!

Bra gjort att du tog dig ut! Och härligt med den där känslan av att vara på semester i sin egen stad. Den blicken kopplar jag ofta på, det finns så mycket fint i vardagen, bara man tillåter sig att stanna upp och vara nyfiken!

Hej! @Kennie,
Kul att du tittar in så här på kvällskvisten. Funderade just på om man kanske skulle ta sig iväg till någon loppis i närheten i morgon och kanske köpa nån begagnad skiva eller så. Men då måste man ju gå och lägga sig i tid. Helst vid elvatiden, eller före tolv i alla fall. Det här med rutiner har än inte blivit något som kommer spontant av sig självt. Får dessutom ofta om nätterna även inspiration att komponera musik som jag gjort ett antal år liksom. Men som det är nu måste jag väl fokusera på ordning och reda i rutiner när det gäller mattider och sovtider kan jag tro liksom.
Det är knepigt att lära om nästan allting, men det krävs väl för att jag ska kunna komma in i en mer och bättre och hälsosam dygnsrytm. Men jag har då inget alkoholsug alls just nu och det känns lite ovanligt, men riktigt bra faktiskt. Vet ett loppis som har ett kafé', dom säljer även läsk, bullar och sånt, borde kanske ta och promenera dit eventuellt. Det blir ju både motion lite spontan KBT i socialt sammanhang liksom. Får väl se vad man hittar på i morgon lördag. Men något starkare än julmust ska det inte vara i alla fall.
Ha det fint kompis!

@Flarran Jag blir så imponerad över hur klokt du resonerar och har du tänkt på att det är effekten av att din hjärna läker när du kommer på t.ex. att det är ordet träning som triggar till negativa tankar. Kom på ett annat ord för när du rör på dig. När man mår bättre av rörelse är det må-bra hormoner i hjärnan som frisläpps och det är underbart när man mer och mer upptäcker att man kan må himla fint bara av sig själv, bara av det vi naturligt har i våra system i kropp och knopp. Ju längre tid som nykter desto fler härliga upptäckter och just tacksamheten man lär sig känna av det lilla, tacksamheten över att man har en kropp som faktiskt orkar ta en fyra kilometer till och från affären med 17 kilo på ryggen halva strecken dessutom! Fantastiskt! Sedan kan man uppmärksamma skillnaden i hur mycket lättare just en sådan promenad kan kännas om några månader när din kropp fått läka ännu mer❤️ Du är verkligen helt fantastiskt!
Rutiner är också något som kommer lättare med tiden, i början av min nykterhet vaknade jag alltid vid 3, 4 på natten och kunde inte somna om. Jag tror att det berodde på att jag var så van att sova så förskräckligt dåligt då jag ständigt hade alkohol i kroppen så när jag inte hade alkohol i kroppen fick den mer vila och trodde kanske att den inte behövde mer??? Jättekonstigt men månad efter månad blev det bättre och bättre. Efter kanske sådär sex månader började jag sova hela nätter, 8 timmar i streck utan att vakna och det gör jag fortfarande. Det är magi! Så otroligt många år av hackig, ångest sömn! Det är ett av alla bevis på hur bra kroppen och hjärnan kan läka. Rutiner på mat har varit viktigt för mig också för att undvika sug och så har det varit svårt att veta om jag är hungrig eftersom jag inte lyssnat på kroppens signaler på så många år. Jag fick bestämma mig för att äta var tredje timme oavsett om jag kände hunger eller ej. Tillsist lärde jag mig att känna kroppens signaler igen. Det är mycket att lära på nytt efter man misshandlat sig själv under många år men om man försöker ha ett nyfiket sett att se på det så har det alla fall för mig blivit lättare. Jag har varit nyfiken på hur mycket mer jag kan få ut av nykterheten. Nyfiken på att må bättre, nyfiken på att sova som ett barn igen, nyfiken på hur mycket kroppen kan läka och bli starkare, nyfiken på livet. Att tillsist känna att jag fått livet tillbaka och att jag kan lära om alla destruktiva tankar och mönster. Uppmärksamma negativa tankar om mig själv och fokusera på det positiva även om det är det pyttelilla till en början. Det friska luften i naturen, att benen håller för en promenad, att maten smakar godare när man undersöker smakerna istället för att bara kasta i sig den. Hoppas du får en härlig lördag❤️

@Flarran Precis, de där jävla mobbarna ska inte få förstöra för dig idag! Återerövra ditt liv som du vill ha det och leva det. Ta tillbaka kommandot från allt som påverkat ditt liv negativt. Det är ditt liv och du kan göra om det till att få njuta av det. Jag har tagit tillbaka mitt liv och jag äger berättelsen av mitt liv. Jag har också saker från min barndom som påverkat och format mig starkt, men inte till det som jag själv riktigt velat. Det har jag tagit tillbaka och format det i den riktningen jag vill gå. Först när jag blev nykter en längre tid fick jag riktig kontakt med mig själv, mina känslor och tankar. Jag började lyssna på mig själv och mina behov. Saker som associerat mig negativt har jag funderat över, saker som folk sagt eller gjort. Det stämmer ju inte, de har projicerat sin egen skit på mig som jag sedan gjorde till att det var jag, men det är inte sant! Det har varit en negativ fejkbild av mig som jag internaliserat inom mig. Men som sagt, nu har jag tagit tillbaka mitt liv och min egna berättelse om mig. Jag äger den, ingen annan. Det är precis så mobbare gör, de projicerar sin skit på andra och som offer har man inte någon stor chans mot det stora trycket i många lägen. Men idag kan du ta tillbaka ditt liv, din berättelse om dig själv. Du kan forma om den så att den passar och överensstämmer med den du är. Det kan ta lite tid att komma på vem man är innerst inne när man levt länge med en fejkbild som internaliserats. Men det går om man nyfiket undersöker sig själv och är nyfiken på vem man egentligen är. Det kräver också att man är nykter för med alkohol i kroppen och hjärnan så befäster man bara fejkbilden ännu djupare. Så äg ditt liv och kasta iväg alkoholen tillsammans med mobbarna åt helvete!

Ha en fin lördag! Du jobbar på så otroligt bra och klokt!👊💪❤️

Årets längsta promenad på 25 år minst har genomförts. Drygt 6,5 kilometer alltså. Skulle ju ut och fynda på loppis en kilometer drygt från bostaden. Med tom ryggsäck och god motivation kom jag iväg klockan 12:15 cirka. Men väl framme så verkade det som att den tilltänkta loppisen hade slagit igen sedan i somras liksom. Jäklar vad besviken man blev, hade det varit för bara drygt två månader sen, så hade man utan tvekan gått raka vägen till bolaget.

Men tänkte, inte faen ska man ge sig så himla lätt. Så tänkte till om det fanns något annat loppis i närheten, och det gjorde det ungefär en ytterligare promenadväg på en drygt 1.5 kilometer. Det var inget nöje direkt att tvingas att gå ännu längre än vad man tänkt sig. Men gick på ren jävla envishet. Den loppisen hade öppet och där blev det handlande av. Köpte en del CD, DVD och lite böcker för endast 1 krona styck. 40 spänn kostade kalaset. Men man hade ju inte vilat alls och var faktiskt helt enkelt totalt slut, och hade det då inte varit för att man väl är lite snål och så, då hade nog dagens promenad slutat där.

Men tänkte plötsligt, att varför ska man kasta bort en massa pengar på taxi liksom. Sagt och gjort så begav jag mig iväg mot en matbutik i närheten för att kunna få sitta och vila en stund, vilket även gjordes. Tittade på klockan och upptäckte att den bara var 14:25 och en tanke kom flygande att kanske skulle man i alla fall gå ned till bolaget och fira att man fick tag på en massa kul prylar för nästan ingenting så att säga. Men då kom jag att tänka på att då skulle ju promenaden varit helt meningslös och till och med rent utav bedrövligt skadlig.

Så då satt jag där och väntade ut klockslaget då jag visste att systemet garanterat kulle ha hunnit att stänga för dagen. När så klockan visade 15:05 så kom andra tankar in i bilden som sade, varför inte kanske köpa ett sexpack med öl här istället när du ändå är här... Fick verkligen ha inre överläggning med mig själv och tänka djupt och logiskt ur många olika synvinklar. Varför kasta bort dina pengar i onödan... Vill du dessutom ha en massa kilo till att släpa på när du ska fortsätta vägen hem... Slöheten inom mig sade: – Skit i att vara så jävla duktig - ta en taxi bara, för vad ska det tjäna till att slita och släpa...

Då vaknade mitt logiska tänkande till och påminde mig om att min kropp inte fixar att hålla på och dricka alkohol som jag gjort i så många år. För levern är ju inte direkt glad och njurar och urinvägar pajar ju ihop om du inte sköter dig. Tänkte även på ögonläkaren som nyligen hade sagt att jag nog höll på att få näthinneavlossning och riskerade att bli blind på ena ögat förra året. Som genom ett mirakel tydligen hade det mesta verkat att gå tillbaka utan att han väl kunde förklara varför.

Han sade att om han hade gjort ett kirurgiskt ingrepp med ett så pass gott resultat som han och en kollega hade bedömt det hela, så skulle han ha varit mer än nöjd. Så tog mig då en rejäl slurk med rent klart kranvatten jag hade tagit med mig i en plastflaska som fanns min ryggsäck och lät mitt logiska tänkande få fortsätta att påminna mig om fördelarna med att inte bara supa sönder kroppen. För när allt kom omkring så var det ju inte bara det fysiska som det handlade om. Ville jag verkligen in i samma gamla dimmiga och deprimerande mörka känsla som hållit mig fånge i så många år....

Bestämde mig då för att ta steg efter steg med mina nu rätt så möra ben, för att i kvällsmörkret ta mig hem till fots för egen maskin, detta då jag inte ville slösa pengar på taxi. Många stopp efter vägen blev det och både ryggsäcken och kassen med prylar kändes bara mer och mer tung...

Fick hela tiden fokusera tanken på – att nu är det inte många meter kvar. Det här är en barnlek!
Detta klarar du! Körde lite rejäl energigivande rock i hörlurarna. Var väl till sist hemma omkring klockan 16:35
När jag vägde jag lasset med prylar landade vikten på drygt 10 kilo. Sitter nu som rätt nöjd, men trött nykterkvist och dricker ur resten av halvlitern med vatten och tänker, att nog är det rätt så underligt vad man kan om man bara ger sig sjutton på nåt alltså...

Ha en fin kväll!

Roligt att höra om din utflykt, och så bra att inte ge upp utan hitta nya lösningar. Ge dig själv en klapp på axeln och känn dig riktigt nöjd! Kul med loppisfynd också! Själv har jag varit på julmarknad och köpt godsaker till jul, olika sorters sill och lax från de lokala fiskarna. Till julmat tycker jag att välkyld julmust är det absolut godaste!

ag var berusad igår. Men inte av några konstgjorda kemikalier så som alkohol eller andra psykoaktiva substanser. Det kändes som att jag borde skriva några ord om detta trots att man väl egentligen borde sovit vid den här tiden. Detta eminenta forum har så mycket samlad visdom kring beroenden och problematik från olika håll knutet till inte minst alkoholbruk i olika former. Så det jag har att komma med är väl inte mycket att hänga i julgranen, men ändå...

Har läst så pass mycket under olika kategorier att jag förstår att jag nog behöver fortsätta att läsa ord av dess olika skribenter för att lära mig mer. För att vid ett kanske knasigt och plötsligt påkommet alkoholsug kunna hålla fast vid den här nyktra känslan som säger åt mig att det inte ska drickas någon form av alkohol längre även om saker kan kännas betungande ibland. Detta inte för att min kropp har råkat att ta lite skada av drickandet.

Nej, helt enkelt för att jag har insett att det finns mycket bättre saker än sånt som någon konstgjord snabb genväg till en tillfällig sinnesförändring som bara som oftast ger olika former av problem. Nej, jag var faktiskt för första gången på många år helt enkelt naturligt berusad av livet självt.

Jag kände en äkta spontan glädje över att fritt kunna ta mig fram till fots från punkt A till punkt B här i staden, och detta helt för egen maskin och kunna vara helt medveten i stunden och därmed kunna uppskatta det enkla och det naturliga. Visst var det jobbigt fysiskt, men psykiskt var det stimulerande och positivt. Tog även några foton längs vägen, bara för att jag kände för det.

Träning är ett ord som jag nog inte förens igår och nu har förstått att uppskatta. Det naturliga endorfinrus som jag fick av att anstränga mig något oerhört för att kunna göra något kul som verkligen inspirerade mig till att gå emot min lite slöa natur, var verkligen en ögonöppnare till ett för mig faktiskt lite nytt tänkande. Ja, ett tänkande som jag önskar att jag liksom hade snubblat över och fått insikt om redan som tonåring, men som ordspråket väl lyder - bättre sent än aldrig.

Minns en sommar då jag ensam satt halvsovande och rejält berusad på en parkbänk vid en sjö och funderade över livet och såg en snigel bredvid min högra sko och då tänkte, där går det då inte fort. Men minns att jag även tänkte att varför ska allt gå så himla fort egentligen. För även en snigel kommer väl fram, fast det kanske tar sin tid...

Nu märks det allt att endorfinruset håller på att klinga av, men det gör inget, för jag har inte det minsta alkoholsug alls. Tvärtom så är jag glad och nöjd över att jag är en nykterkvist här i köket och kan uppskatta en enkel grej som en kopp med varmt te och några rostade mackor med smör på. Tror faktiskt att jag är så oförskämd att jag slår mig lös och frossar på en kopp till...

Ha en fin söndag!

Det händer grejer i kroppen när man har varit helt nykter i nästan snart två månader som man har varit och är här på forumet. Har märkt att mina tidigare heltorra ögon börjat vakna så smått. De klarade ju inte ens av att pressa fram några tårar när mina föräldrar som man gillade, fast man väl sällan sade det rakt ut, gick bort en efter, och man som enda sörjande var på plats och tog hand om det hela rent praktiskt liksom.

Hade väl velat att rejält kunna gråta ut då, fast det fanns inga tårar till hands. Nu alldeles nyss kände jag att det helt spontant kom lite fukt i ögonen för en stund sen - en rätt så intressant känsla faktiskt. Har i så många år väl mest gått runt på endast kall logik.

Nu har man väl sedan några år sen sörjt klart, fast nog tänker man på sina gamla föräldrar då och då. Man har väl även kanske vuxit lite som inre tänkande människa kan jag tro. Det jag är mest stolt över i skrivande stund är att jag inte druckit ens nån folköl på närmare två månader som medlem på detta forum. Den första nyktra tiden två veckor innan skrivandet här minns jag inte så mycket av. Hjärnan hade nog mycket ny-inställningar att pyssla med kan jag tro liksom.

Skulle nog idag fått en kram av morsan om hon hade varit kvar i denna värld. Nu hade jag nog kunnat klara av såna känslosamma grejer som att våga vara lite familjär och känslosam. Vilket jag slutade att helt vara nån gång i tidiga tonåren då det hela med kramar plötsligt bara kändes helt obekvämt liksom. Varför kan jag inte liksom förstå, vilket väl inte ens gamla mormor kunde begripa.

Minns att morsan nån gång den sista tiden av sin livstid 2012 i något sammanhang väl sa ord som att nu skulle jag nästan velat att ge dig en kram, men hon visste väl hur avstängd känslomässigt jag var just då. Faktiskt lite trist att alkoholen tog bort något av det viktigaste här i livet, vilket är att kunna känna, visa och uppskatta lite helt vanlig mänsklig kärlek och värme.

Den barnsliga glädje man en gång innan alkoholdrickandet tog fart i början av tonåren kunde känna för små enkla saker, det verkar nu återvända så sakteliga, vilket är en känsla som får en att tänka på vad alkohol egentligen kan göra med en människa. Tror att jag denna jul och nyår ska hedra min mor och fars minne genom att vara helt nykter och skita helt i tidigare års långvariga sjöslag.

Har fortfarande inget inget alkoholsug alls fast jag inte kan somna fast man försökt. Tackar denna söndag min skapare för denna gåva. Det märks dock att man börjar bli så smått frustrerad och nu kör samma låt runt på repeat, idag är det upptempo-låten - Fine Fine Fine med RockPile som dränker lite så smått nedstämda tankar. Vill inte låta stämningsläget falla allt för lågt, för då blir det väl bara skit med allting igen. Kämpar på fast man väl egentligen inte fattar vad det hela ska vara bra för...

Ha en fin dag!

@Flarran Det är så himla fint att få följa din resa ❤️ Min husgud Annie Grace har många bra säg, ett av dem är detta: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen.” Och som nykter får vi den förmågan tillbaka efter ett tag. Jag kan rekommendera Craig Beck och Annie Grace på youtube!

Kram 🐘

@Flarran Fint ändå att du börjar få kontakt med ditt inre och dina känslor. Har man supit bort massor av år och stängt av sina känslor så kan det bli lite som ett sorgearbete att ”vakna” upp från alkoholbubblan. Det finns många saker som man gömt undan. Man kanske tror att man kommer undan dem genom alkohol, men de finns ju kvar där och staplas på varandra. Så det är ett litet sorgearbete men det är bra och nödvändigt, även om det kan kännas tungt och nedstämt. Det är en bearbetning och det behövs för att komma vidare och till slut känna en slags ro och en försoning med sig själv. Ibland är det svårt att fatta vad det hela ska vara bra för, vad som är meningen med livet, när man är i sorg eller när livet känns svårt. Jag brukar tänka att det vi genomgår är processer och de sker parallellt med varandra. Nykterhetsprocessen, lära känna sig själv processen, sorgeprocessen, vad ska jag göra med mitt liv processen…ja, många olika processer samtidigt och så individuellt beroende på vad vi genomgått i våra liv. Skitjobbigt men nödvändigt. I de olika processerna kan man ta stöd och hjälp tex av en psykolog för att reda ut och sortera. Även här måste det vara för att man själv vill för att det ska ge något, inte tvång för då låser man sig. För det är för sig själv man jobbar och som är huvudpersonen i det egna livet. Den som gör själva jobbet. Psykologen är bara ett bollplank och som på ett annat sätt kan se saker utifrån.

A och O är ändå att vara nykter för att processerna och livet ska gå framåt. Att skapa förutsättningar för att läka i processerna. Äta bra, röra sig, aktivera sig, sova och fokusera på positiva tankar som ger positiva känslor och följa med i processerna. Då får hjärnan en möjlighet till återhämtning och att få balans i systemen och det påverkar hela oss, våra tankar och känslor, det är vår motor. När man fått rejäl återhämtning och balans igen så kommer man även att kunna se på livet från ett annat perspektiv. Så har det skett för mig och det blir bara bättre och bättre drygt 2 år senare som nykter. Det finns en mening med livet och det kommer att komma till dig.

Ha en fin tredje advent🤎

Just nu i denna stund så är det balans och harmoni. Har fått återhämta mig efter gårdagens träningspass, eller utflykt i staden. Har även för nån minut sen följt min egen positiva morgonrutin med en kopp varm mjölkchoklad och tre limpsmörgåsar, två med mjukost och en med kaviar på. Sitter nu förnöjt och bara pustar ut.
Vem behöver alkohol och såna där konstgjorda grejer...

Lite senare idag är min målsättning att gå och träna i form av praktisk nytta förenat med en gnutta nöje och lite stillsam social kbt vid butikskassan om man så känner för, och tillfälle ges för något ord om väder och vind liksom. Det handlar alltså om att gå och handla mer mjölk, så att jag kan följa min nyktra ny-gamla frukostrutin i morgon måndag så att säga. Förresten, kul att du skrev några ord @Andrahalvlek och ett varmt tack till dig @vår2022 för kloka ord som jag ska försöka att nöta in. Orden jag tänker på är: ”Äta bra, röra sig, aktivera sig, sova och fokusera på positiva tankar som ger positiva känslor”, samt så klart även att vara nykter.

Ha det gott!

Har nog alltid varit lite diplomatiskt lagd. För just nu kom det in en tanke på när jag var riktigt liten och väl av min mor fick höra att mitt allra första ord inte var vare sig mamma eller pappa som man kanske kunde tro, nej det lär visst ha varit – mappa. Tänk så barnsligt man kan fundera...