God morgon Flarran! Hoppas du fått sova lite nu på morgonen. Jag läste på lite om dustymi då du skriver om det ibland och min kunskap är låg. Och du, det måste vara väldigt marigt att ha det så här. Tycker du ska ringa VC igen, så här kan du inte ha det. Ska du bara göra en sak idag så ring, ge dig inte.
Bra att du slängde soppåsen, bara en sån sak kan kännas övermäktigt vad jag läste mig till.
Kraftsamling nu Flarran och ring VC.
Stor varm kram❤️

Hej Smillans! Har inte sovit något i natt, men det gör inte så värst mycket då jag ju kan vila mig och sova en stund på morgonkvisten i stället. Då jag ju inte har något som stressar eller ligger på då jag numera har sjukersättning då det inte funkar att jobba för mig med min knepiga funktionsvariant. Borde väl egentligen ha någon fast kontaktperson inom det psykiatriska känns det, får väl ringa till rådgivningen hos dem och prata framöver när jag orkar. För de borde väl uppdateras om hur jag fungerar just nu.

För igår var det då jobbigt, och på natten väl även rätt snurrigt med måendet. Men det blev ju rätt bra till sist i alla fall liksom. Kom ju utan att ens ha tänkt så, ut med sopor och på ren ilska över mitt deppiga mående till och med igång så pass att det blev ett spontant träningspass med rask promenad i källaren. Blir ibland lite förvånad över hur allt kan fungera, fast man är så himla ostrukturerad, men så har det väl varit rätt så länge faktiskt.

Det är nästan lite som det här med att en humla aerodynamiskt inte egentligen borde kunna flyga, men det gör den i alla fall. Men det är väl nån däruppe om man så säger, som väl vill att det ska knata på hjälpligt i alla fall. Det var väl därför jag fick för mig att sluta dricka onödigheter utan att jag väl planerat alkoholfrihet direkt. Det är väl nödvändigt, då det bara blev för mycket.

Har kommit att tänka som så, att det mesta väl kanske ordnar upp sig om man inte sätter igång igen och medvetet då kastar sig i fara och dricker en massa alkohol. Men det var panikkänsla igår och på natten, på samma sätt som fått mig att rusa till bolaget så ofta genom åren. Tur att man inte hade några starkvaror hemma, och att bolaget var stängt, för annars hade det nog kunnat gått lite hur som helst.

Men nu mår jag faktiskt rätt så bra. Humöret svänger rätt fort ibland, kommer ihåg att till och med farsan på sin tid när man var yngre var lite förvånad att allt kunde vara finfint en stund, och sen tio minuter senare så var det inget alls som var bra. Det är lite knepigt med det psykiska och man har väl ärvt en del problematik från morsan kanske.

Men jag har då rätt mycket lättlagad mat hemma och annars så är det väl egentligen inga större problem om man tänker efter på saken. Har ju läst här på forumet om att man ska vara självsnäll liksom, och det har man väl inte direkt alltid varit. Kanske det var det som morsan menade när hon talade om feltänk ibland. Det verkar rätt ofta som att man nog gått på autopilot och mest tanklöst har följt med på något sätt som oftast mer eller mindre berusad.

Men nu som nykter är man ju i alla fall medveten och försöker göra sitt bästa. Det kan nog även vara svårt för sjukvården att veta hur de ska göra i mitt speciella fall tror jag. Sen när det gäller antidepressiv medicin har jag inte så värst goda erfarenheter liksom, man vet aldrig hur man blir i sinnet och humör av sånt. Det är mycket biverkningar och lite av ett lotteri med piller känns det.

Kom just att tänka på att man kanske kan få nån boendestödjare eller nåt sånt från kommunen. Men sköter ju ekonomin och hushållet, ingen misär är det heller, så jag får väl fundera lite. Fortsätter nyktert kämpa vidare, en dag i taget och timme för timme. Tack för att du skrev några ord, sånt piggar alltid upp.

Ha en fin dag kompis!

Har sovit en stund och låtit tankarna få falla på plats av sig själv lite bättre och inte sett på allt i ett knepigt och stämningssänkande negativt ljus. Har tänkt lite mer självsnällt. Tänkte på att det är viktigt hur man tänker, för det färgar av sig på hur man känner och mår liksom. Funderade för en stund sen på vad den knorrande magkänslan och den pågående sänkningen av mitt sinnes humör kunde handla om. Magkänslan var då rätt tydlig och sade rakt ut.

Du är hungrig alltså - sade känslan. Då visste jag inte vad jag skulle äta på, för jag hade inte tänkt ut nåt vettigt i förväg. Fiskgratäng och potatismos sade känslan. Då tänkte jag - varför känns det som att det vore gott med sånt då... Då fick jag en enkel tanke som sa att det nog var gott och nyttigt för kroppen på något sätt. Kanske nån vitamin eller så. Längtade väl egentligen efter mjölk också. Tänk hade det varit för tre månader sen drygt då hade man suttit och supit som en idiot och trott att man varit smart...

Just det, mjölk ja. Hade ingen sån hemma, så det fick bli lite vanligt vatten och det är ju oftast rätt till allting och det man behöver bäst om man är lite törstig. Men den logiska sidan av mig kunde inte släppa tanken på längtan efter mjölk, och att det nog betydde att det kanske var nåt i mjölken som kanske var nyttigt. Då kom en enkel spontan tanke flygande som sade – ta lite ost då, det hör ju till mjölkriket liksom. Men nu var jag ju lite trött också, och hade ingen ork att hyvla några ostskivor alltså.

Ta en sked med mjukost då, sade logiken med en liten suck. Vilket magkänslan direkt höll med om. Så nu har man ätit lite ost på enklaste sätt och det känns ju bra. Får väl se om jag kommer utanför dörren och får tag i lite mjölk idag innan matbutiken stänger.

Men inget onyttigt godis, chips och då rakt ingen alkohol i form av pilsner får det bli, för det är inte bra. Nej, nån alkohol behöver då kroppen inte alls sade logiken inom mig till om bestämt. Ja, nu har man ätit fiskgratäng. Den var riktigt god. Men oj! Nu är magkänslan igång igen, det var ett himla tjat om en halv röd grapefrukt. Så man får väl ta och gå loss på en sån då. Tackar för mat och ett nyktert tänkande.

Ha en fin kväll!

@Flarran En boendestödjare tror jag skulle kunna hjälpa dig jättemycket - att komma igång med saker. Det är vidrigt när apatin tar kommandot. Man förmår inte ens lyfta fötterna. Bristen på handlingskraft blir i sig handikappande. Då kan det hjälpa om en boendestödjare ringer på dörren och säger: ”Hej, idag ska vi tvätta, handla och laga mat.”

Tänk på sambandet tänka-känna-göra. Jag har med endast mitt intellekt till hjälp faktiskt inledningsvis tvingat mig att göra vissa saker, för att jag vet att jag mår bättre efteråt. Undvikande gör alltid ångesten värre - man måste utsätta sig, för att ta sig igenom och på sikt slippa ångesten.

Man kan säga att mitt intellekt har varit min boendestödjare många gånger. Jag vet rent teoretiskt att vissa saker på sikt får mig att må bättre: Umgänge med andra (höra till ett sammanhang), rörelse, dagsljus, rutiner, bra mat, goda sovrutiner.

Men ibland är min depression så djup att det inte hjälper att jag vet allt teoretiskt, jag kan inte förmå mig ändå. Då funkar antidepp för mig som ett gips på mitt stukade mående. Det hjälper mig att räta på ryggen, lyfta blicken, ställa mig upp och faktiskt börja göra bra saker.

De tabletter jag tar nu är 60 mg Duloxetine på morgonen och 15 mg Mirzatapin på kvällen. På två veckor märkte jag skillnad sommaren 2022. Efter två veckors medicinering kunde jag börja göra bra saker, och sen blev det stadigt bättre vecka för vecka. Fortsätt jaga psykiatrin! Ring din kontaktperson, tjata, tjata, tjata!

Kram 🐘

PS. Ring kommunens LSS-handläggare också. Även om du inte kan jobba så har du rätt till daglig sysselsättning. Min yngsta dotter, som har en utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning), går på daglig verksamhet mån-fre kl 9-15. Den gemenskapen betyder JÄTTEMYCKET för henne. Och jag vet att på flera av kommunens dagliga verksamheter finns det personer med normal intellektuell funktion där det psykiska måendet är handikappande. Ofta deltar de i skapande, kreativ verksamhet.

Har sovit länge idag, nästan sju timmar tror jag. Det är nog årsbästa på tio år. Mår bra och har ätit två goda limpsmörgåsar med mjukost och skinka på. Hade ingen mjölk hemma men vad gjorde väl det alltså. Tog en slurk vatten och åt upp en halv röd grapefrukt, lite vitaminer skadar väl aldrig tänkte jag. Det är viktigt att tänka på hur man tänker kom jag på igår. Självsnäll ska man vara det läste jag tidigt nånstans på detta eminenta forum. Har på nätet uppdaterat mig om vikten av kärlek och positivt tänkande. Hämtat lite skrifter i ämnet. Förstått att man måste älska sig själv innan man kan få ordning på nånting. När man i princip har givit upp och inte är nöjd med sig själv eller sin situation då är det lätt till att man flyr iväg till galna prylar så som att berusa sig med det hälsovådliga nervgiftet alkohol har jag kommit på. Det tog mig bara lite drygt 35 år av mer eller mindre konstant missbruk av denna slags vätska för att polletten helt skulle trilla ner. Det går inte alltid så fort, men bara det går framåt och man har lärt sig nåt, och gör om och gör rätt så är det bra. Negativt tänkande och sån programmering av hjärnan har nu lagts åt sidan, har inte hittat nåt positivt med sånt ältande, man blir bara deppig. Fortsätter nu livsvandringen som helt alkoholfri. Ha en fin dag mina vänner!

@Flarran Vad härligt att du fortsätter livsvandringen alkoholfri och att du fick sova riktigt gott inatt! Allting pekar åt rätt håll och du går från klarhet till klarhet. Ge dig själv en klapp på axeln, det är du så värd. Hoppas andarna faller på så att du kan få lite mjölk idag! Önskar dig en fin dag och hoppas du ta en liten promenad. Själv ska jag tvinga ut mig på promenad nu efter att ha ätit lunch. Ha det bäst!

Hej! @Ny dag, kul att du tittade in. Kände först för en stund sen att det verkligen låg på att jag borde ta en promenad i dagsljus och handla mjölk. Men när jag tänkte på det hela så kände jag mig trött på nåt sätt, och började då känna mig lite oduglig som inte ens kunde ta mig utanför dörren.

Förstod då att det måste tänkas till lite, så att man inte blev nedstämd och deppig i onödan för att man kände sig så orkeslös. Tittade då i kylen och funderade på om det fanns nåt vettigt att dricka till maten och sånt under dagen. Kom då på att det fanns flera små paket med äppeljuice och blandade då i ordning en liter sånt.

Tänkte även att, har man inte mjölk hemma så kan man väl äta lite ost i stället, så tog tre skivor av en god lagrad prästost som fanns kvar i skåpet. Blev då sugen på tonfisk och öppnade en burk och åt utav och drack ett glas äppeljuice och känner mig faktiskt rätt nöjd.

Man behöver nog inte krångla till allt så mycket om man håller sig lugn och går på sin magkänsla. Det här med onödigt drickande av öl och sånt som man har hållit på med i så många år tidigare är nog till viss del mycket att man inte har lyssnat på kroppens signaler på rätt sätt. Då det på något vis automatiskt i många skilda situationer har blivit alkohol helt i onödan.

Har funderat på hur man har gjort när man har varit ute och gått, eller cyklat tidigare och då alltid haft ett par starköl och portvin i plastflaska med sig. Har bestämt att det nu får det bli som så att jag har en plastflaska med äppeljuice och en vanlig vatten flaska med mig istället. Tror att det kan vara bra att även ha ett par färdigbredda mackor med något gott pålägg med sig vid utflykt.

Förstår ju att det är bra om jag kan få till lite mer grundstruktur för dagligt matintag och nyttiga drycker att ha till maten så att säga. Kände mig just i skrivande stund sugen på lite chips, ostkrokar och nåt godis, men då sa mig det nyktert logiska tänkandet att det nog bara handlar om att jag skulle tagit nån limpskiva till osten nyss. Känner inte för att äta så mycket skräpmat heller, vill ju helst gå ned nåt kilo i vikt också.

Det här låter säkert som rena självklarheter för de flesta att man ska ha vettig mat och sånt. Men när man som jag har levt på i princip bara öl, vin, likör och sånt där. Då är det rätt mycket nymodigheter att få till när man startat om alkoholfritt och gett livet en chans till så att säga. Tänk jag åt just innan föregående mening upp en liten klementin då jag inte kände för att göra någon smörgås. Tror nog att det faktiskt var precis vad kroppen ville ha.

Förresten, @Andrahalvlek, tackar för lite tips från dig. Har på känn att jag säkert kunde bli beviljad nån boendestödjare och sånt där, men vill nog försöka klara mig själv ändå. När jag förhoppningsvis kommit i mer balans kanske det löser sig lite med mitt isolerade stillasittande här i köket. Det går ju att åka till biblioteket och se lite folk om man känner för det. Men fokuserar nu på att ta det lugnt som helt nykter och inte råka köra ned i diket igen liksom, för då funkar ju ingenting.

Ha det gott!

Det går bra med kolsyrat vatten också, då ork till att gå och handla mjölk saknats. Så tänkte jag när man just hade diskat fatet och besticken efter att ha ätit pytt i panna som jag stekt på. Då slog det mig att det faktiskt var första gången i år som jag hade lagat i ordning en så pass avancerad maträtt för att vara jag liksom. Visserligen var det en fryst och färdiglagad maträtt. Men ändå, stekpannan om den hade kunnat tala hade nog sagt - Men oj, vadan detta, har det blivit storkök, kockutmaning eller nåt sånt där liksom. När man nu ändå är igång med en så pass ovanligt stor energi mot vanligt förekommande, så borde man väl ta och diska stekpannan och stekspaden också. Har faktiskt kokat på en kanna med kaffe för skojs skull och även tagit en liten kopp. Kanske det är därför man är så energisk och inte bara sitter och deppar allmänt som oftast. Hade en kamp mot min nedstämdhet i eftermiddags, det var många existentiella tankar som fritt åkte karusell inne i skallen och tidvis var längtan efter öl, portvin och starkare saker rätt stor alltså. Men jag vann kampen mot mina inre demoner. Ska nog fira dagens seger mot mitt svårmod genom att ta ett par pepparkakor till kaffet.

Ha en fin kväll!

@Flarran Go kväll! Vad skönt att du sov rekord inatt med 7 timmar. Och sedan så huslig med att laga mat och koka lite kaffe. Ibland överträffar man sig själv när man minst anar det😁. Igår handlade jag sopkärl för sopsortering i lite olika storlekar. Har så länge tänk göra det med det har inte blivit av. Men gick en sväng på stan och bara hittade dem. Det blev så bra och snyggt. Ordning och reda liksom och nu blir det svårare för den minsta hunden att hitta diverse skräp att tugga på då det har lock. Han brukar hitta på sådana hyss när vi inte är hemma. Nu ska jag hoppa i säng och läsa lite bok så jag blir trött och inte orkar hålla ögonen öppna, det är mitt knep för att sova. Hoppas du får en bra natt igen. Kaffe vågar jag inte dricka för sent för då blir jag så pigg, men på morgonen blir det två koppar och efter lunch en eller två till😁

Ha det gott!🌺

Hej! @vår2022, det var kul att du tittade in en sväng. Har mått rätt så skapligt i kväll faktiskt. Men har väl berättat om sånt till sjukvårdsfolk också, om att jag liksom någon sällsynt gång kan gnistra till en liten stund och få rejält med energi, synd bara att det inte håller i sig nån längre stund. Har ju en rätt blandad psykiatrisk bild där det tydligen inte går att käka uppåt-piller heller. Det är väl inte bra att vara nere och ha för mycket energi kan jag tro. Men det blir väl kanske bättre nu när vi går mot ljusare tider.

Brukar allmänt bli lite piggare då, så det vore ju bra om jag lyckades fixa till min gamla trampcykel snart som jag hållit på lite med ett tag. Kanske blir det ändå att man kanske skaffar en ny sån har man funderat lite så smått på. Får väl se hur det blir med den saken liksom. Hade inte druckit kaffe på en sex år sen tidigare.

Blev för några veckor sedan lite inspirerad till det från tråden kaffestugan. Blir nog lite piggare av kaffe, så pass att man kanske orkar gå och lägga sig i vettig tid. Men nån större mängd av denna alkoholfria dryck får det nog inte bli, för då blir man då lite väl speedad på nåt sätt har man upptäckt, en hel termos för snabbt är inte att rekommendera kan jag då säga.

Ha det fint kompis!

Så fint att få följa dig @flarran- du tar så viktiga steg i ditt ”tillfrisknande” från den här jäkla sjukdom som alkoholism ju är.
Tänker på att du ibland skriver ”tur att det inte fanns några flaskor hemma” och förstår verkligen hur du tänker. Men jag tänker också att du nog kan känna stor trygghet i dig själv nu- menar alltså INTE att du ska börja köpa hem sprit- men tror du kommit mycket längre än att den i sig skulle vara en så stor risk, du är stark i sin nykterhet och gång på gång kommer du fram till det. Med ljuset återvänder lite livsglädje och energi, hoppas för sig med! Kram 🤗

Lite spännande detta med egna & andras tankar om en. Det är så lätt att tillskriva sig hur man är och även tillåta andra definiera en. Själv har jag jobbat massor med att blockera negativa tankar. Titta på dem och fundera över om återkommande malande tankar verkligen ska få ta plats eller om jag helt enkelt säger till mig själv stopp nu. Inte fundera på detta igen. Det ger absolut inget positivt. Ibland får jag säga åt sig själv om och om igen att nope inte dra om detta nu igen. Speciellt sånna slötankar som bara maler i negativa banor utan ett givet slut. Inte nödvändigtvis obearbetade men de ger lixom inget mervärde då saker är som de är. Fokus på kreativitet istället. Skapande för de engagerar. Dit får gärna tankar gå.
Det fungerar verkligen. Givetvis inte alltid men oftast. Om man är envis. Det tror jag många av oss här inne är. Vi är här för att vi vill ha ett positivt liv och har valt att se möjligheter istället för problem innerst inne. Annars hade man inte brytt sig och läst här inne. Sedan har ju väldigt många bevisat att det går att skapa förändring både vad gäller tankar men även beteende. Även om det kan vara riktigt tufft bitvis.

Du Flarran. Tänk vad du åstadkommit under dessa månader. Det är verkligen inte alla i samhället som fixar det du gjort på helt egen hand. Har du klarat det så tror ju jag att det finns alla möjligheter för dig att drömma hur du vill att ditt liv ska se ut och även åstadkomma den förändringen, även på egen hand. Bara du ger dig fasen på att tokiga tankar inte ska få tala om för dig hur du är.

Har tänkt på att det tar sin tid att helt ändra tänkandet kring drickande av alkohol. När drickandet har varit så centralt och viktigt som att nästan dricka vanligt vatten. Fast jag är övertygad om att nykterhet är den rätta vägen, så törs jag ändå inte slappna av helt och glömma bort att när man känner sig väldigt nere eller ofokuserad ändå lätt kan känna att ett rus nog inte vore så dumt.

Tänker så här när våren är på gång att man måste vara extra vaksam så att man inte firar ljusets återkomst på ett helt felaktigt sätt, och faller ned i alkoholträsket igen liksom. Det räcker att man blir bjuden på alkohol sen kan det lätt vara kört igen. Kommer ihåg för något år sedan att jag blev inbjuden till nån, när man kände sig balanserat berusad och där bjöds det på starkvaror som väl fick en att nästan tippa över nån gräns tror jag. Där vaknade väl insikt om att alkohol hade sina risker.

Försöker använda sådana minnen när man inte varit riktigt medveten som avskräckande exempel. Detta för att hålla liv i det beslut som vuxit fram stegvis de senaste tre månaderna om att nykterhet är vad som gäller om jag ska fungera någorlunda bra rent psykiskt. Har idag kollat in en video på nätet om hur beroendehjärnan fungerar och vet ju att det tar sin tid innan man kan känna sig någorlunda säker i en nykterhet som är så pass ny som min är.

Har ju även ett par gånger tidigare varit helt alkoholfri i en månad lite drygt och sedan börjat om stegvis och sedan har det snart varit full fart mot stupet igen. När jag tänker på hur mitt drickande började och ofta har varit, så har det varit kopplat till många negativa och självdestruktiva tankar. Från början var det på grund av en långvarig negativ stress i en otrygg miljö som jag bedövade obekväma tankar och känslor. Som nykter idag tänker jag inte ständigt mörka tankar som på att hoppa framför ett tåg eller liknande. Det är en stor positiv fördel med nykterheten.

Det här forumet har fått mig att bli inspirerad att som nykter analysera och vrida och vända på mycket av mitt tidigare tänkande kring saker och ting. Som hur jag tänkte innan jag bara liksom gled in i nykterhet utan att egentligen tagit något helhjärtat beslut. Det fanns i grunden en oro för hälsan som fick mig att fundera starkt på om det väl inte vore vettigast att sluta helt med alkohol som väl egentligen inte gav så värst mycket utan bara en dimmig tillfällig tankevila liksom.

Kände mig som missbrukare rätt avstängd och valde drickandet för att det kändes lättast att vara mer eller mindre berusad och omedveten. Hade jämt så mycket jobbiga malande negativa tankar inom mig. När jag drack min hemgjorda mäsk exempelvis brydde jag mig inte ens om att magen knappt fungerade, kunde knappt gå utanför dörren utan risk för att göra på mig. Det känns lite märkligt när jag nu tänker efter på saken att man ofta levde i förhoppning om att var dag skulle vara den sista.

Tog mig bara liksom fram på tomgång på nåt märkligt sätt. Känner mig väl inte direkt i toppform, men magen funkar i alla fall och kroppen verkar ha återhämtat sig lite i övrigt också och det är ju en positiv början. Kom här om dagen på att jag egentligen nog inte har älskat mig själv så värst mycket förr om åren, utan bara tvingat mig till att stå ut med tillvaron. Men något riktigt liv kan jag inte säga att jag har haft som vandrande i alkoholdimman.

Det att vara alkoholfri är inte bara något nytt, utan det finns uppenbarligen en hel del som man har feltolkat liksom. Har kommit på att jag har programmerat mig med negativa tankar så länge att det blev ett förvridet normaltillstånd. Nu gäller det bara att lyckas att hålla i nykterheten, och med öppna ögon gå ut i världen på en upptäcktsfärd känns det nästan som. Detta då en ond förbannelse så att säga tycks ha hävts. För vad alkohol är för slags ”livsmedel” har väl utan tvekan sjunkit in i ens medvetande. Förresten, kul att ni tittade in igår @Se klart och @Lora.

Ha det gott vänner!

@Flarran God morgon! Får hoppas att våren hjälper till att du mår lite psykiskt bättre. Det är ju ändå en stor skillnad i hur du mår jämfört med när du drack och att de där mörka tankarna inte ständigt finns med dig. Tänker även att det hela tiden sker förändringar i tankarna ju längre tid man är nykter så även tiden är en läkningsprocess. Precis som du skriver kände jag också, att man blev programmerad med negativa tankar som blev till negativa känslor och det blev ett slags normaltillstånd. Som att vara i en sekt och bli hjärntvättad. Att bli nykter var som att vakna upp och komma ur sekten, börja tänka i andra banor och komma ur det förvridna normaltillståndet. Världen öppnade sig. Som du skriver, nu gäller det bara att lyckas att hålla i nykterheten, och med öppna ögon gå ut i världen på en upptäcktsfärd. Det är precis så jag ser på nykterheten, det är en resa i att upptäcka sig själv, vad man känner och har för behov, vem man är i förhållande till sin omvärld. En resa i att acceptera sig själv för den man är, vara stolt över dig själv och börja älska sig själv. Vårda sig själv, vara snäll mot dig själv och förlåta, försonas och känna medkänsla med sig själv. Ta den lilla Flarran i handen och säga att det är ok och nu går vi vidare mot någonting bättre.

Ja, varför inte unna dig en ny cykel. Jag köpte en ny cykel som var lätt att trampa och det gjorde en stor skillnad i att ta lätt ta sig fram och det blev mer njutfullt att cykla. Den gamla var så himla trög och slitig att cykla på. Den nya cykeln symboliserar mitt nyktra jag och den gamla mitt alkoholiserade jag. Bort med det gamla och in med det nya!

Ha en fin dag!🌺

God morgon! @vår2022, Har just ätit ett par limpmackor med god mjukost på och dricker nu varm nyponsoppa som jag kände att det var dags för. I natt fick jag verkligen stark oro. Kunde först inte koppla av och sova alls. Har ju problem med sömnmönstret. Det att vara vaken, eller att vakna mitt i natten fast man är trött och vill sova är ju inte alls bra. Brukar då stirra på nåt riktigt tråkigt, intetsägande tv-program ett tag så att man liksom tröttas ut i tanken på nåt sätt.

Funderade under natten på hur pass säker jag egentligen var på mig själv i min nykterhet. Fick lov att skriva av mig lite för att försöka att få ordning på tankar och känslor för att påminna mig om varför, och att jag verkligen vill vara helt nykter. Då fick jag plötsligt stark panikångest en stund och kände mig nedstämd, tom och kall inombords, riktigt ruggigt alltså.

Hade jag då haft nåt drickbart så hade det varit kört direkt. Detta var en skrämmande upplevelse. Men även en ögonöppnare. Attacken gick i stort sett över efter att jag skrivit en stund, lite smått darrig ett tag bara. Nu när jag läst dina rader, är det lugnt. Men jag vet då nu att jag inte alls är utom fara för återfall. Det här måste det ju jobbas på liksom, vet du nån bra video som man kan kolla in? För ett sånt där anfall i helt fel sammanhang så kan man ju köra rakt ned i diket. Behöver nog några bra tanke-verktyg tror jag. Hård natt alltså med andra ord.

Tack för att du tittade in kompis!

@Flarran Det finns en dokumentär på HBO som heter Risky drinking. Nu kanske du inte har den tjänsten men det är iaf ett tips. Ett annat tips är Drugged High on alcohol. Det är verkligen avskräckande exempel.