@Flarran Min första reflektion är att det blir längre mellan dina dippar. De kommer, men allt mer sällan. Det tar tid för hjärnkemin att återhämta sig. Men snart lovar jag dig att du kommer känna genuin glädje i vardagen. Nu, nu, nu. Att befinna sig här och nu, både i tanke och handling, är nyckeln.

Sen kom jag tänka på en sak som någon klok sa: ”Motsatsen till missbruk är gemenskap”. Vi behöver känna gemenskap med andra för att må bra. Därför tror jag att AA funkar så bra för många.

Du har gemenskapen med oss här på forumet, men du behöver kanske hitta gemenskap även i det riktiga livet? Inte så lätt förvisso, men vi kanske kan hjälpas åt att klura?

Kram 🐘

Hej! Tänkte inte skriva något först, då jag väl inte direkt har varit på solskenshumör idag liksom. Men kollade in här en sväng i alla fall. Har ändå faktiskt varit ut i dagsljus vid klockan ett nånting på en promenad på totalt en kilometer tur och retur för att handla lite klementiner, läsk och en pizza som jag just har ätit upp. Såg nyss en video med en äldre svensk komedi. Försökte bli lite ljusare i sinnet och det gick väl si så där. Har då inte inhandlat några onyttigheter utan är som tidigare en alkoholfri nykterkvist. Kämpar på så gott det går och har då inga planer på att handla på bolaget som man väl ofta gjort när man varit trött på det mesta liksom. Får väl hoppas att det känns lite bättre i morgon. Trevligt att ni tittade in @Se klart @Denlillamänniskan @Andrahalvlek.
Ha en fin kväll!

Precis som @andrahalvlek skriver så är detta förvisso en väldans anonym gemenskap men det är en gemenskap som är autentisk och grundas i omsorg om varandra. Du är värdefull och betyder något för oss. Du har tagit ett stort och viktigt kliv ut här i det okända, du delar med dig och är dessutom ett stöd för andra.
Det är meningsfullt. Och just det- vi kan hjälpas åt och klura vidare. Önskar dig en fin kväll och god natts sömn. 😴

Nykter och glad... Nja, nykter och existerande i alla fall. Det har just firats med en nygammal rutin. För rutiner ska ju vara så himla nyttigt och bra. Mjölkchoklad och tre limpsmörgåsar blev det alltså. Har dragit upp persiennerna och öppnat fönstret och skådat den gråa världen utanför mitt kök. Fick då lite frisk luft på minus två grader i lungorna som väl inte skadade direkt. Det såg ut som det brukar på gården. Någon dam som var ute och släpade på en hund. Tänk, varenda kotte tycks ha hund nuförtiden, det skulle då inte jag orka hålla på med, har fullt upp med mig själv. Hur som helst, allmänt grått och trist som vanligt och alltså inget nytt att rapportera. Har ingen energi och ork till nånting förutom att skriva en massa strunt som detta. Hade det varit fredag för drygt tre månader tillbaka i tiden innan man bestämde sig för att bli alkoholfri så hade en taxiresa till bolaget stått på dagsschemat om man väl kanske inte bara suttit och sugit i sig en massa mäsk. Det var väl inget liv att ha det heller egentligen. Kroppen mår ju i alla fall bättre nu och det kan man väl fira med ett litet glas vitaminberikat kosttillskott. Det var väl allt för stunden från denne nykterkvist. Ha det gott ni som kan och inte lider av dystymi eller någon annan psykiskt betungande skit. Kämpa på mina vänner!

Skådade ut genom köksfönstret och såg vinterfrostiga bilar parkerade. Började känna en inre tomhet och tänkte på ljusa sommardagar som varit. Mindes när man kanske efter en tur med moppen någon mil bort utanför staden suttit avslappnad i naturen i alkoholdimman och då kanske kisat upp mot solljuset i trädkronorna och sett den blå himlen och fluffiga moln som sakta rört sig på himlen i olika intressanta formationer i den ljumma sommarvinden.

Man hade kanske från början tänkt sig att ta ett sommardopp i nån vik och simma en liten stund. Men sedan känt ett större behov att att nå en lugn tankevila i form av berusning på starköl man då kanske hade haft med sig i väskan. Minns hur snabbt timmarna gick i takt med att burkarna brukade tömmas en efter en och knycklas ihop för att kastas i nåt vägdike.

Det kunde ha varit förmiddag innan tolvtiden när man lämnat bolaget och man kommit till en folktom plats för att njuta av sommarsolen i skugga under nåt träd. Sedan hade det snabbt blivit kväll liksom. När man väl var hemma igen utan minne av hur det gick till och vilken väg man tagit. Då brukade man ofta känna en lätt ångest över att man inte mindes värst mycket av den dag som hade varit utom kanske bara timmarna innan intaget av femte burken med 50 centiliter tioprocentig öl. Fick nyss trots över en tre månaders nykterhet tankar på att man nog bara just idag skulle kunna våga sig på att åka till bolaget. Detta då det ju var så längesen sist...

Som alkoholfri och helt nykter i över tre månader förstod jag ju att det bara var alkoholdjävulen som ville lura in en i alkoholträsket igen för att göra mig till slav under lasten igen. Tänkte då att nu får man inte vara korkad utan här gäller det att tänka, hålla i och hålla ut, och tänka logiskt. Tittade i kylskåpet och hittade en burk med kyld julmust i ett hörn. Plockade fram en påse med ostkrokar och satte mig ned och knaprade på dessa i takt med att julmusten minskade för att burken till sist blev helt tom. Halva påsen med ostkrokar gick åt. I skrivande stund finns det ingen som helst tanke på berusning.

Men tror faktiskt att jag går och lägger mig för att vila en stund. Kanske dags att lyssna på lite trevlig klassisk musik känns det som. Men vill inte sova bort hela dagen och därmed inte kunna sova i natt, så ställer därför väckarklockan på ringning en timme fram i tiden. Man är glad att man känner till det här med HALT och att man ska lyssna på kroppens signaler som ofta handlar om att när alkoholsug och tankar kring drickande kommer, så är man ofta hungrig eller trött.

Ha en fin fredag!

Den känslomässigt styrda hjärnan kan då få en som missbrukare att ta de mest ologiska beslut var något jag kom att tänka på efter att ha legat och vilat i en slags halvdvala i en timme och funderat. Hade lätt kunnat sovit någon timme tror jag. Men det tillät jag inte mig själv att göra utan satte mig över denna känsla. Kände att jag var allmänt orolig och lätt nedstämd på det sätt som ofta fått mig att öppna en burk öl eller att gå igång på en flaska vin eller sprit. Detta inte sällan som på ren rutin.

Men då jag har bestämt mig att vara alkoholfri så fick jag helt enkelt hitta på något annat att göra. Gick alltså då in i vardagsrummet och slog på tv:n för att se om det fanns något intressant och helst psykologiskt lärorikt att ta del av. Det gjorde det inte enligt mitt sätt att se på saker och ting då det endast var en massa intetsägande sport, debatter och trista nyheter samt samma gamla repetitiva dravel och reklam som vanligt liksom. Då blev jag rätt frustrerad och tänkte slå mig lös på att dricka läsk och äta en massa chips och godis fast jag egentligen inte var sugen på sånt.

Jag tog lite chips och letade runt ett varv till bland de trista och tjatigt tråkiga tv-kanalerna och hittade då ett program som handlade om människor med matmissbruk som givit dem ohälsosamt stora kroppar i 300-kilos klassen. Det programmets sista fem minuter var faktiskt rätt lärorikt på sitt sätt. Då en fet kvinna som hade gått ned 105 kilo och kämpade för att gå ned lika mycket till. Hon hade faktiskt hade vettiga ord som fastnade. Hon sade att hon inte ville att den känslostyrda hjärnan skulle få förstöra hennes liv och framtid genom ett tanklöst ätande.

Det är ju precis samma som jag har gjort med överkonsumtion av alkohol som man hela tiden tröstat sig med för att bedöva sig eller försöka att fly iväg från en situation som man inte trivts med liksom. För mig bottnar mycket nog i grunden av en orolig uppväxtmiljö och av olika yttre orsaker skapad låg respekt för mig själv, samt min ofta stora obeslutsamhet om livsmål. Vilket skapat inre stress och önskan av att fly bort ifrån mig själv. Vilket jag gjorde genom nästan ständig daglig berusning i många år innan jag till sist av hälsoskäl för några månader sedan kände mig tvungen att fundera en del över mitt liv i sin helhet och det skadliga alkoholdrickandet i synnerhet.

Ska man ta sig ur och bort från ett missbruk så måste man tydligen arbeta på många plan med sig själv och sin miljö. Man måste även sätta upp en rimlig målbild över hur man vill att ens liv ska se ut liksom. Sådant tar sin tid och kräver att man avsätter tid för tänkande och arbetande med det hela. För det är mycket som man måste välja bort som man kan få negativ stress av som då kan trigga en till att ta till olika former av droger, som i mitt fall alltså i en massa år har varit alkohol. Nu har jag i stunden här skrivit ned mina tankar om onödigt drickande innan jag liksom bara skulle glömma bort det.

Nu har jag varken alkoholsug, sockersug eller längtan att liksom hänge mig åt onyttigheter som snacksätande eller fettbildande godis. Däremot så är jag törstig och skulle lätt kunna dricka en stor burk med söt energidryck. Men det som kroppen vill ha förstår jag nu utan tvekan alltså egentligen bara är vanligt vatten. Så det får istället bli lite kallt kranvatten i ett trevligt glas för att lyxa till det hela lite alltså. Kanske senare dags att frossa på en god klementin.

När man använder sin hjärna på ett för kroppen lite mer vettigt och hälsosamt sätt, blir allt mera logiskt än att bara korkat sitta och förgifta sig med onyttigheter och skadlig alkohol vilket man har gjort i så himla många år. Har nu druckit nästan en hel liter vatten och funderar på om man kanske ska ta och gå lös på den där klementinen...

Ha en fin kväll!

Nykterhetens lovsång borde man väl som alkoholfri sjunga varje morgon. Men om man nu inte är mycket till sångare, och väl kanske inte heller är mycket gladare än vad man var innan den dag man för några månader tillbaka i tiden logiskt bestämde sig för att bli alkoholfri. Hur gör man då som helt oberoende på alla sätt med kanske en lite sviktande motivation att gå vidare nyktert i livet. Detta speciellt om man kanske lider av energibrist och dystert sinne som är del av ens egen personlighet liksom. Måste man varje morgon då tvinga sig själv till att ta en nyttig rask promenad, lyfta tunga vikter eller springa så fort och mycket man kan klara av för att slippa tänka så mycket som det är lätt att göra. Nej, nu får det vara nog med ostrukturerade känslans tänkande. Spelade just upp sista delen av den inre filmen om det negativa i drickandet som man minns. Nu dags för frukost och ett fullt fokus på nykterheten.
Har just dragit upp persiennerna här i köket och skålar för denna lite grådisiga lördag i varm mjölkchoklad och tuggar i mig ännu en bit av en limpsmörgås.
Ha det gott!

@Flarran Tänk på treenigheten tanke-känsla-göra. Det vi tänker påverkar hur vi känner och vad vi gör. På samma sätt kan det vi gör påverka hur vi tänker och sen känner. Om inte depressionen är förlamande, vilket jag vet att den kan bli, så kan det funka att göra bra saker - och på sikt påverkas våra tankar och känslor positivt.

Sen är det olika från person till person vad som är bra saker. När jag vid min senaste depression (vinter- vår-sommar 2022) fick en antidepp som fick mig att räta på ryggen och höja blicken, efter flera månaders totalt mörker, så började jag aktivt göra bra saker.

För mig var de bra sakerna att boka in träffar varje vecka med vänner och anhöriga, för jag var helt svältfödd på att umgås. Jag får energi av gött snack. Jag började också planera inköp och tillaga matlådor. Jag såg till att ta en promenad direkt efter frukost, efter lunch och efter middag. Väldigt korta promenader i början, efterhand längre och längre. Ofta ut i naturen, den ger mig energi. Havet, skogen 🥰

Så genom att göra bra saker förändrades mina tankar och känslor, och ihop med antidepp lyckades jag ta mig ur depressionen och efter några månader tillbaka till arbetet. Jag har sen tonåren varit deprimerad fler gånger än jag kan räkna. Det är ett vidrigt tillstånd. Varje gång jag slutat med antidepp de senaste 20 åren blir jag deprimerad inom tre månader. Nu tänker jag inte sluta ta antidepp, jag behöver det som ett gips på ett brutet ben. Gipset behövs för att jag överhuvudtaget ska kunna ta mig ut.

Jag vet att du är anti mediciner. Men nu när du har varit nykter i tre månader så tycker jag att du ska göra ett nytt försök. Den jag tar heter Duloxetine och gav mig inga biverkningar, jämfört med andra som gav mig en massa biverkningar. Ta ett snack med din läkare. Som nykter har du helt andra grundförutsättningar.

Kram 🐘

Hej! @Andrahalvlek, Det var kul att du tittade in. Nog är det precis som du säger viktigt hur man tänker, tillåter sig att känna och agerar. Försöker att tänka så positivt det går. Har ofta bara tänkt negativt och ofta bara tänkt att ge upp men traskar på ändå eftersom... Ja, vad ska man säga - kanske på grund av en naiv förhoppning om att det nån gång kanske kommer lite bättre och ljusare tider. Känner väl även andligt inom mig att det vore en skam inte minst mot skaparen att bara ge upp. Dessutom, kunde mina helnyktra föräldrar kämpa sig genom sin svåra tillvaro utan att ge upp så borde det väl inte vara en helt omöjlig uppgift för mig heller liksom.

Som helt nykter sen tre månader tillbaka kan jag väl säga att jag nu i stort sett är tillbaka i det psykologiska grundtillstånd som jag hade innan alkohol blev vardag. I grunden är jag rätt orkeslös, har lågintensiv nedstämdhet, svårt att fokusera och hålla intresset uppe längre tag på sånt som jag inte till hundra procent brinner för. Orkar inte längre stunder fokusera mig rent socialt. Får ofta jobbig panikångest utan tillsynes anledning i diverse situationer. Drabbas då tack och lov som mor min inte av sånt som psykoser som jag har sett på nära håll vad det är för något.

Kan om jag så känner mig tvungen av någon anledning, bita ihop och ta mig igenom det mesta även om det är svårt. Blir ibland extremt mörk med inre självdestruktiva tankar, men kan nyktert ta mig igenom det mesta på en ren envishet. Medicinskt sett har läkare har talat om att jag väl har flera sorts psykiatriska deldiagnoser och ses som färdigbehandlad då de inte haft något att erbjuda mig som fungerat utan diverse knepiga biverkningar. Ser inte mycket mening med tillvaron, men har lärt mig att med åren sätta mig över det mesta liksom.

Har bland annat till sjukvården sagt att så länge kroppen fysiskt fungerar skapligt acceptabelt så får det väl gå en dag i taget som vanligt. Ska ju inte klaga då det ju kunde vara värre - se där, hittade just en liten ljuspunkt. Hur som helst kämpar jag nyktert vidare. Kanske blir det förhoppningsvis även lite bättre psykiskt sett nu när vi går mot vår och sommar. Men då blir det väl nya utmaningar att kämpa med, tvivlade ju på nykterhet inför jultiden så klarar nog kanske även av sommartiden. Hur som helst, tycker att du kämpar på bra med dina grejer kompis.

Ha en fin dag!

Tänk man bara gnäller och gnyr var tanken som poppade upp som från ingenstans efter att jag hade ätit lite flingor och filmjölk på eftermiddagen för nån timme sen. Jag bara skriver en massa deppiga prylar som inte är upplyftande för nån på forumet tänkte jag och skämdes lite smått. Men har känt mig extra nedstämd ett par dar, vet inte riktigt varför. Men så kan det ju vara ibland. Fick till och med nästan tankar på att helt ge upp nykterheten ett par timmar innan bolaget stängde. Skulle väl egentligen varit till apoteket, men vågade mig inte utanför dörren då jag inte ville utmana ödet och råka gå som i trans in på bolaget och handla starköl, portvin och Jäger. Jag är ju faktiskt nu rätt så stolt och även tacksam över mina tre månader som nykter och ville inte ned i alkoholträsket igen. Det var faktiskt rätt panikartat en stund. Men det gick vägen ska jag säga, men inte kan man då blåsa faran över än utan jag måste verkligen fokusera på nykterheten som jag vill hålla fast vid. Sitter nu och dricker lite alkoholfri äppelcider och har läst att det ser ut som att det är fler än jag som har haft en brottningskamp med alkoholdjävulen idag.
Ha en fin kväll mina vänner!

@Flarran Hej! Du ger en god lägesbeskrivning. Jag har aldrig besvärats av ditt "gnäll". Du har gjort en stor förändring i din livsföring genom nykterhetsarbetet. För dig är det nog dags att förflytta ditt fokus från att avhålla dig från något till att GÖRA något. Du sitter i princip instängd i din lägenhet dygnet om. Värjer dig för varje förändring av det tillståndet. Hur länge tänkte du undvika att leva bara för att det känns ovant och otäckt? Har då något önskemål om ett annat liv?
Om du tycker att du uppnått det du ville och är nöjd så, kan du bara bortse från vad jag skrivit. Det var mest en reflektion.

Hejsan! @Denlillamänniskan, har funderat lite på din reflektion kring sånt som var fokus ska ligga på för något. Tidsrymden tre månader drygt som helt alkoholfri. Vilket jag uppnått nyligen som bland annat medlem på detta eminenta forum. Det är egentligen inte en så värst lång tid i sammanhanget när man betänker att det var någon gång i början av 1980-talet som jag sist kunde skryta med en tremånaders period utan någon form av alkohol i kroppen.

Det är mycket nytt att stegvis förändra i tänkande och görande. Tror inte att det är en bra ide' att gå för fort fram för min del. Jag lyssnar nu på min kropps signaler och känner mig inte redo för att försöka att förändra allting i ett flygande fläng liksom. Det finns dock en del planer som jag har framöver när jag känner mig lite mer mentalt redo. Det jag tänker mest på är väl affärstekniskt att styra upp en hel del grejer som fått stå tillbaka en hel del.

Där bland annat mitt musikskapande har prioriterats långt ned när drickandet stått i fokus tidigare. Har väl att arbeta med sånt inom det området när jag får ork till det liksom. Känner mig nu inte manad att bara kuta omkring och kanske slösa energi på sånt som ett planlöst promenerande eller kallprat med okänt folk utomhus. Men ett mer socialiserande utanför dörren kommer väl också med tiden kan jag tänka mig när jag är lite mer varm i de nyktra kläderna så att säga.

Om jag är nöjd med vad jag har uppnått handlar väl om hur man ser på saker och ting. Det att jag har lyckats att vara nykter så här pass länge, det är jag då faktiskt rätt nöjd med. Men det finns en hel del omstrukturering som jag väl borde göra inom flera områden för att komma framåt och nå en del mål som jag har funderat smått på genom åren. Men som sagt nykterheten först. Sedan får jag ta andra saker stegvis. Den personliga utvecklingen finns det väl hos de flesta en hel del att arbeta på om alkohol varit centralt dagligen i så många år som det varit hos mig kan jag tänka.

Ha det gott!

@Flarran Go kväll! Jag vet att du inte gillar att som du säger, slösa energi på att planlös promenerande, men man får ju också energi av att röra sig. Hela kroppen och knoppen mår bra av det. Att starta en ny vana är lite jobbigt i början, men precis som med att sluta dricka så går det lättare och lättare. För att det inte ska bli planlöst kan man bestämma att man ska gå en viss rutt på någon km. Att man går en ”må-bra runda” varje dag med start från sin dörr antal längd man bestämt och som avslutas vid dörren. Därefter kan man vila och ta något gott att äta. Det är som medicin mot psykiskt dåligt mående, men naturlig sådan. Typ rörelse på recept, eller vad det heter, som läkare kan ordinera. Folk brukar fråga mig hur jag orkar hålla på och springa mina rundor, då svarar jag att det är att just för att orka som jag springer, det ger mig energi till att orka med jobbet och livet och mina rundor. Det har blivit en god och livsnödvändig vana för mig.

Ha en fin kväll kompis❤️

Hej! @vår2022, Nya bra vanor är inte det lättaste att få till. Känner mig då glad och tacksam för att man är en alkoholfri nykterkvist och den rätt nya vanan fortsätter jag fokuserat att hålla fast vid. Tänkte förresten just på hur smart man kände sig när man var som allra mest korkad alkis och satt och häckade i sin ensamhet på en bänk och tittade på såna som visste vikten av att sköta om sin kropp på ett vettigt sätt genom träning som löpning med mera. Kommer ihåg en gång när man varit på bolaget och just öppnat en burk och startat att förgifta sig själv med sin flytande ”hälsokost”. Då kom det en joggare som man då tyckte, var en riktig sportfåne kutande förbi och då tänkte man med ett flin, så där har då en aldrig kutat om det inte varit nåt viktigt som att hinna med bussen in till bolaget innan stängningsdags... Hur som helst, funderar så smått på att röra på mig lite mer framöver, kanske inte direkt schemalagt, men gillar din beteckning på det för mig lite tröttande ordet promenad, som jag nog väl på nåt sätt associerar med skolgympans ofta trista påtvingade gymnastikövningar av olika slag tror jag. Men ditt mindre träningsrelaterade ord ”må-bra-runda” låter faktiskt bra mycket trevligare.
Ha en fin söndag kompis!

@Flarran God morgon! Ha, ha! Skrattade för mig själv när jag läste ditt svar ”en joggare som man då tyckte, var en riktig sportfåne kutande förbi och då tänkte man med ett flin, så där har då en aldrig kutat om det inte varit nåt viktigt som att hinna med bussen in till bolaget innan stängningsdags...”😂. Jag kan känna igen mig i att jag många gånger hade ganska kritiska tankar om andras beteende när jag drack och inte mådde så bra. Tex att folk var präktiga, stela och förmodligen kristna som inte drack och kunde slappna av. Så fel och förvridna tankar jag hade. Riktigt fördomsfullt och förmodligen en undertryckt ilska och missnöje med mig själv som framkallade dessa tankar. Men det är skönt att kunna tänka om och ifrågasätta sig själv kring sina tankar och vidga sina perspektiv. När man inte längre blir förgiftad av alkohol. Och när man undersöker och även kommer på var de kritiska, inlärda och negativa tankarna härstammar ifrån och kan formulera om dem. Man skriver boken om sig själv, min sanning och min berättelse om mig själv, ingen annans.

Ha en fin söndag och kanske en må-bra-runda😁

Säger god morgon denna söndag och tackar min skapare för fem timmars välbehövlig sömn och tänker att starkt svart kaffe nog kan vara bra om man tål det. Men kanske inte för mig nattetid då jag blev speedad som bara den. Skulle väl kanske inte tagit tre gånger så mycket kaffebönor i kannan som det stod på det gamla kaffepaketet som jag öppnade när jag testade att dricka kaffe för första gången på över sex år...

Men visst var det lite kul att bli pigg som en mört. Synd bara att mitt redan höga blodtryck rusade som ett skenande tåg. Men det gick ju bra i alla fall. Får nog vara försiktig med koffein och alla former av substanser kanske... Borde nog inte heller snusa längre då jag ju vet att inte heller nikotin är så bra för min kropp egentligen. Men jag har ju i alla fall hållit mitt löfte till Gud om att inte dricka alkohol som jag gav honom om jag fick vara kroppsligt frisk till sista andetaget som jag bad honom om i ett svagt febrigt ögonblick i höstas förra året.

Tänk, visst har jag en liten tro på skaparen och hans enfödde son Jesus, men så värst religiös som min faster var, det är jag då inte. Men borde kanske ändå nu när det är söndag och allt göra som min gamla mor gjorde när jag var ung grabb. Ja, det här med att hon hörde på gudstjänst om söndagarna. Men nog är det roligare med gammal hederlig Rock n Roll. Minns min mor som bara lyssnade på hallelujasång för det mesta. Tänk så man kan tänka tidigt en söndagsmorgon.

Det känns nu som att det är dags för lite frukost. Men jag måste väl tänka på vikten också om jag inte ska bli fet som en flodhäst. Kanske nöja mig med två limpmackor till den varma chokladen denna dag. Förresten, undrar vad man ska hitta på att göra idag. Borde väl kanske promenera som alla tjatar om och väl har rätt i då man inte som jag bara kan sitta still och skriva en massa strunt som jag ofta gör. Tror att jag drar upp persiennerna här i köket och börjar denna dag med att släppa in lite morgonluft, så får man väl se vad man hittar på att göra sen. Kanske tar man sig först bara lite extra sovmorgon, vem vet...

Ha en fin dag mina vänner!

Har tagit det lugnt denna vilodag. Tänkte i morse lyssna på gudstjänst eller att kanske kolla in nåt sånt på nätet. Detta då jag tänkte på min helnyktra morsa som var så kristen, men ändå på grund av psykisk sjukdom inte mådde bättre enligt sin dagbok än att det ofta grät inom henne. Det är synd om människorna sade en bekant när jag var barn, och nog är det synd om oss människor om vi inte fungerar riktigt som det väl kanske var tänkt.

Tänker nu här på att det inte var så värst längesen man befann sig långt ned i alkoholträsket och irrade runt och hade sig utan mycket till vettiga tankar. Har i denna stund inte det minsta alkoholsug och i övrigt så det känns det rätt okej vilket jag är tacksam för. Har sovit ett par timmar extra på eftermiddagen och för en stund sen och ätit två limpsmörgåsar med ost och skinka på, och druckit ett glas mjölk.

Skulle kanske slå mig lös på en klementin senare känns det som. Har inte fått mycket vettigt gjort idag, mer än att lyssna på en del predikning på nätet och det är väl bättre än att supa skallen av sig som man gjort så himla många söndagar genom åren. Tar mig nu en slurk vitaminrikt kosttillskott. Borde väl egentligen vara duktig och träna eller nåt sånt. Men det är ju vilodag så det får bli en senare fråga tror jag. Funderar så smått på att gå utanför dörren och promenera i morgon...

Ha en fin kväll!

Fint med vilodag och gudstjänst. Att unna sig vila är viktigt. Den mentala resa du gjort sen du slutade dricka är enorm. Var nöjd med dig själv. Och tänk vilken njutning det kan vara att leva ett liv där man är god emot sig själv, unnar sig en god macka, skonar sin kropp från gift. Det är värt att helga.

Man kan inte göra mer än sitt bästa var känslan som infann sig innan jag satte mig ned vid datorn. Har förresten, druckit lite kaffe idag, men magen verkade då inte alls gilla den grejen så värst, så det blir nog ingen daglig ny vana. Men lite kul och uppiggande var det allt ändå att dricka några koppar av denna alkoholfria dryck idag. Tog tidigare i kväll den sista påsen med portionssnus, har bestämt mig för att försöka att inte köpa nåt mer, får väl se hur det går med den saken.

Har idag på kvällen tränat för att jag inte hade något annat för mig. Har hållit på med en köksstol där jag tränat benmuskler lite i ett par omgångar. Det handlade om att jag reste mig upp, och satte mig ned ett antal på 35 gånger i följd i ca en minut. Fick då faktiskt upp pulsen en del. Har även kört med en handstärkare 100 gånger per hand 2 gånger, vid två olika träningspass på en minut.

Värst slitsamt var då träning med armstärkaren, en sån där fjäder alltså. Femtio gånger var det mesta som jag klarade av under två minuters slit idag. Måste ju bygga tillräckliga muskler för att få på det där cykeldäcket på framhjulet som jag skrivit om tidigare. Gör nog kanske ett försök till i morgon.

Tänkte för en stund sen äta chips och dricka lite cola, men tog mjölk och en limpmacka med makrill i tomatsås, det var inte alls dumt, tvärt om. Har nu som en målsättning att komma i säng före tolv. Det var väl allt för idag. I morgon måndag börjar en helt ny vecka, nummer fem alltså. Förresten, det var kul att du tittade in här på sidan @Kennie, sånt uppskattas kompis.

Det här med att njuta av livet har jag väl sällan gjort kanske. Har väl egentligen mest existerat och härdat ut i många år. Men det blir kanske lite bättre som nykter. Det var ju länge sen man var helt alkoholfri och naturligt med om naturens skiftningar och sånt där med ett klart sinne. Det är mycket tankar och sånt som jag måste jobba på att förändra för att kunna få må någorlunda bra känns det. Men håller nu fokus på nykterhet först och främst, för annars är man snart nere i alkoholträsket igen.

Ha det gott!

@Flarran Heja dig! Bra jobbat med styrketräningen. Jag har också ett lite träningsprogram på 15 min där jag tränar främst benmuskler eftersom jag har problem med artrosknän. Då behöver jag staga upp musklerna runtomkring istället. För mig var det tydligt att efter 50 försvinner musklerna snabbt om man inte underhåller dem. Ett gummiband använder jag för att träna armarna lite också, så jag orkar bära hem matkassar från bilen. All träning jag gör syftar till att orka med vardagen bättre.

För mig är bästa sättet att etablera en ny vana att stapla den ovanpå en annan vana som jag redan har. Ut med hunden direkt efter att jag har stigit upp, styrketränar gör jag direkt efter frukost mån-fre, promenad innan jag äter lunch och innan jag tar kvällsbadet osv. På så sätt kan man kombinera ihop olika vanor och rätt snabbt går det av bara farten. Och alla vanor jag har etablerat går just av bara farten, det krävs ingen tankekraft alls i princip. De blir automatiserade efter ett tag.

En sista sak. Jag skulle väntat med snuset om jag var du. Det är sjukt beroendeframkallande. Man kan bli ilsk som en bålgeting om man försöker sluta. Jag har inga planer själv alls på att sluta.

Kram 🐘