Sen kom jag idag fatt i en känsla som jag kan koka ner till:
Jag har alltför stor kontaktyta utåt.
Som om jag vore inlindad I flugfångartejp.
Där (hoppas) väntar jag på att något ska fastna. Som jag får tugga i mig eller engagera mig i.
Däremot inåt är det få eller inga kopplingar.
Detta såklart när jag är i återfall/ obalans.
Så är det för mig.
Kanske också för någon annan.

@Ullabulla känner så väl igen det du beskriver! Stort fokus utåt, en liten tråd inåt. Och ofta ignoreras det inre oavsett vad det försöker kommunicera eftersom jag behöver ta hand om något ”viktigare”.

Så intressant att vi som är lite av proffs på att ta ansvar, ändå är så dåliga på att ta ansvar för oss själva❤️