av Molnet

vår2022
lör, 2024-12-28 - 10:08

@Molnet Kanske ditt övertänkande beror på att det finns så mycket där inom dig som liksom kokar över. Allt blir stort och en stor röra, man vet till slut inte vad som är vad och övertänkandet sätter igång. Ofta kan det vara andra som säger åt oss att vi övertänker och då tror vi att vi gör det. Ett sätt att hålla dig ansvarig för det som sker, du övertänker. Eller att andra säger att man är överkänslig, ett sätt för andra att trycka ned en. Vi känner det vi känner och det är vår sanning och som vi har rätt till att känna. Det är dessa känslor som vi behöver bearbeta för att komma vidare. Förstå dem och hur det påverkar oss. De försvinner inte av sig själva, vi kan trycka undan dem och försöka ignorera dem, men de finns kvar där under ytan och kan genom alkohol explodera. Genom att trycka undan dem mår vi också dåligt med ångest, oro och negativa tankar om oss själva. Ångest är ett tecken på att något inte står rätt till och att vi inte har verktyg för att hantera dessa känslor. Det är dessa verktyg vi behöver för att komma vidare med våra känslor och hur vi ska hantera dem, få självkännedom. Kram❤️

Molnet
lör, 2024-12-28 - 10:34

@vår2022 Oj.Du beskriver hela situationen precis.Och nog har jag fått höra att jag både övertänker & är överkänslig & därmed får man som ett kvitto på att det är nåt fel på en själv.Har åxå känt mig mästrad & känt mig nedtryckt men värst är det nog ändå att när man öppnar upp och förklarar vad man känner och varför man blivit sårad och då bli mött med tystnad.Denna gången/det senaste återfallet har jag inte stängt in dem utan tittat på dem med lupp & förstått att jag måste hitta andra verktyg än alkohol för att klara av att hantera känslor på ett annat sätt.Varken överanalysera eller sätta locket på.Och komma ihåg och förstå att känslorna försöker säga mig något.Tack för ditt engagemang och att du delar med dig av dina kloka kunskaper & erfarenheter.Nu skäms jag inte lika mycket över mitt tokiga inre.Kram

Utmaning2022
lör, 2024-12-28 - 12:20

@Molnet Nu har jag läst ♥️ stor igenkänning på dina känslor. Du har fått så mycket klokskap av alla här och kan bara stämma in.
Jag måste också verkligen hitta saker i vardagen att fylla min tid med. Det blir tydligare ju längre tiden går. Det var precis vid den här tidpunkten (55 dagar) som jag tog ett återfall sist så jag är sjukt vaksam nu.

Jag hejar på dig - vi fixar det här!
En dag i taget och aldrig första klunken, okej?

Kram till dig ♥️

Molnet
lör, 2024-12-28 - 12:46

Utmaning2022 .Tack så mycket.Skönt att kunna spegla sina känslor, tankar & upplevelser med andra här på forumet.Och så lär man sig nya saker & får bra tips hela tiden.Jag behöver få vardagliga rutiner att fungera.Nu åker jag bort i en vecka vid nyår.En hälsoresa ute i bushen.Långt bort från A.Där ska jag lyssna inåt.Lägga till massage & hudbehandlingar & riktigt skämma bort mig.I februari startar danskursen upp igen& då blir det 2 ggr/vecka.Att gå på AA kvinnogrupp finns åxå med i agendan tillsammans med fredagsbastun med sushi.Men innan dess vet inte heller jag.Vill ju inte hamna i soffan med film för mycket heller.Nu kämpar vi på med bilden hållbar nykterhet & ett nytt liv.Det får vara kämpigt ett tag helt enkelt.Får hålla ut mer än 3 mån kanske tar 6 mån eller mer att känna sig friskare & få lite distans till det sjuka som alkoholism innebär.Verkligen ingen klädsam sjukdom.Och då hejar vi på varandra.Vi ska fixa detta.

LAO
lör, 2024-12-28 - 13:59

@Molnet det låter så härligt med din hälsoresa, och min plan var ju att ha en här i fjällen. Nu blev det inte så pga jäkla rygg, men jag är glad för din skull! Det är ju också något man skulle kunna sätta som ett mål, typ ”ingen alkohol på X månader = resa” eller spa, eller ljusterapi, eller träningskort eller massage eller vad man nu vill. När jag bantade köpte jag nya jeans var fjärde kg😍. Hur gör ni andra, belönar ni er?

Molnet
lör, 2024-12-28 - 14:38

@LAO Jo jag belönar mig.I början sen kom det av sig.Hälsoresan gör jag som nytta med nöje.Samt få lite perspektiv på saker/folk.Den är en nödvändighet som förhoppningsvis för något gott med sig.

vår2022
lör, 2024-12-28 - 14:50

@Molnet Så bra att kan se igenom hur det egentligen var när du växte upp och det är inte ett dugg konstigt att du mår dåligt av det. Läste i ett annat inlägg att du växte upp i en dysfunktionell familj där allt såg bra ut på ytan, med hemligheter & alkoholism & våld som påverkat dig med ångest och ätstörningar. Sedan den fortsatt stora lögnen när familjen totalt förnekar och vänder det till att det är dig det är fel på, att du är lögnaren. Att när du börjar prata så möts du med tystnad. Det är också en maktmetod att göra så. Passiv aggressivitet.

Bra att du kan se att det inte är du som är lögnaren. Det är de som lever i skammen och i förnekelsen, deras sätt och försvar för att klara av det. Hoppas du kan frigöra dig från den skammen, den tillhör inte dig! Förstår också att det blir en stor trigger om någon ljuger för dig och förnekar något som du vet är osant och mötas med tystnad. Det blir man galen av, i alla fall jag!

Fortsätt jobba på din sanning, din egna berättelse om hur det var för dig i ditt liv. Ditt narrativ, inte någon annans narrativ. Det har jag också jobbat med mycket och det har gjort mig fri och det har förändrat mina tankar om mig själv och vem jag är. Då kan man utveckla en självmedkänsla och försoning med sig själv. Det viktigaste för att vi ska må bra med oss själv och med andra.

Skönt att du ska iväg på en veckas hälsoresa, då får du tid för reflektion, känna känslor, gråta och även bygga upp dig med nya krafter. Tro på dig själv och din egna förmåga. Det gör jag! Kram❤️

Molnet
lör, 2024-12-28 - 15:46

@vår2022 Sanningen om min familj den vet jag & att det påverkat mitt liv negativt.Mer än jag tidigare erkänt för mig själv.Känner ingen skam pga det.Skam känner jag när jag inte hanterar känslorna till detta trauma utan valt alkohol som lösningOch sen fortsätter ekorrhjulet med alkohol som lösning till allt..Och ja oärlighet,svek,tigande är jag allergisk mot i nutid.Fixar inte det & blir galen & känner mig betydelselös i personens ögon.Så nu är det dags att börja arbeta på min självmedkänsla oavsett av vad någon tycker & tänker, säger eller inte säger & gör.Där kommer min hälsoresa in i bilden.Den är en handlingsplan för min egen skull.Tack för feedback & kram

Molnet
lör, 2024-12-28 - 21:30

Vill önska en god natt till alla här inne på forumet.Ätit en god & rejäl middag.Tittat på stjärnorna på slottet & känner mig hyfsat balanserad.Slickar mina sår & tänker positivt & framåt.Suss gott!

Andrahalvlek
lör, 2024-12-28 - 21:34

@Molnet Jag har själv försökt prata med min mamma, idag 76 år. Min pappa har varit död sen 2002. Han söp sönder sin lever. Helt utan ilska i rösten har jag frågat henne: Vad hände egentligen? Hur kunde du inte agerat annorlunda?

Hon tittar på mig. Helt tom i blicken. Hon minns inte. De minnena är puts väck. Och hon spelar inte, de åren i hennes liv är raderat i skallen. Sen blir hon förlägen och säger ”äsch, det där har jag lagt bakom mig.” Längre än så kommer vi inte. Tyvärr.

Jag vet att min mamma hade en hemsk uppväxt. Hon var medberoende redan då, men min pappa blev det ännu värre. Och det mänskliga psyket funkar så, riktigt tuffa upplevelser raderas ur minnet. (Annars hade ingen kvinna fått mer än ett barn.) Ren överlevnadsinstinkt.

Bara att försöka prata med henne, och prata öppet med andra om de saker jag minns från min barndom har lättat på trycket enormt. Det känns som jag har lyssnat på lilla mig, och det är fan viktigast.

Kram 🐘

Molnet
sön, 2024-12-29 - 10:45

Godmorgon!Ser inåt.Vågat möta hur jag fungerar.Det senaste återfallet som jag nu analyserat i detalj de senaste dagarna gav mig nya lärdomar om mig själv.Nämligen att jag är en person Som Ska klara allt själv.Beror både på mina egna krav på mig själv och även på andras krav på mig.Det var så det var när jag var barn.Jag fick nämligen klara mig själv.Ingen stöttade mig på något vis.Lärde mig tidigt att Inte be om hjälp.inte involvera andra.Så fungerar jag.Inte berätta om hur jag känner.Låtsas som om allt är ok när jag lider.Oroar mig för allt och ingenting.Förtränger att allt inte är ok även för mig självHar vant mig g själv att kurera mig med A för olika krämpor.En lösning som blev en vana som blev till ett beroende..Så nu ska jag gå till AA-kvinnomöten under nästa år.Oj det kan jag inte göra.Tänk om nån där känner/känner igen mig.?Så går mina tankar.Men för sjutton alla som är där har ju själva problem med alkohol.Får ta mig i kragen.Trotsa mina rädslor.Gå dit 3ggr i veckan.Nej det har jag inte tid med lurar jag mig själv fast jag vet att under mina perioder med drickande har jag haft tid både att pimpla vin hemma i soffan.Sitta på kvarterskrogen när bolaget är stängt & umgås med fyllebekanta.Nej nu har jag lärt mig en läxa av återfallet över julen.Ska ta rygg på mig själv denna gång.Göra de saker jag gjorde under de 3 1/2 månader jag va nykter denna höst.Och de 2 nyktra månaderna under sommaren detta år.Dvs minst 51/2 mån som nykter detta år.Det var längesedan sist som det hände.Jag ska tillbaka dit & jag måste göra jobbet för att nå en hållbar nykterhet en gång för alla efter åratal av velande & hattande med på /av med A.Ska sluta känna mig misslyckad för att jag tog/fick bakslag med A.Denna gång har jag analyserat det noga.Vågat se på mina rädslor,trauman & hur det påverkar mig i livet.Förstår att jag måste säga nej & stop när jag inte orkar och inte tvinga mig till för mycket saker bara för att verka normal i mina nära & käras& bekantas ögon.Aldrig glömma och att komma ihåg att inte ta det första glaset.
Göra mina löften.Kämpa 1 dag i taget och komma ihåg att göra roliga saker.Det ska vara roligt att leva också.

Molnet
sön, 2024-12-29 - 11:00

@Andrahalvlek Jag gjorde som du med min mamma som reagerade på samma vis som din.Blev mycket sårad.Hur kan man bara inte minnas?tänkte jag då så efter det blev det bara ditten & datten och trevliga minnen vi kunde dela.Idag är båda mina föräldrar & ett syskon döda.Vet vad som hände,delvis varför & nu har jag förstått att det påverkat mig mycket under livet med att jag ber inte om hjälp.Jag berättar inte om när jag blir ledsen,sårad.Inte heller när jag känner oro & ångest.Det jag saknar är verktyg så att jag kan hantera mina känslor & en gång för alla sluta plåga min kropp & själ med A.,egna & andras förväntningar på vad jag ska klara.Tack för att du delade med dig av en del i din historia som har många Likheter med min.Kändes skönt att spegla mig i vår erfarenhet med våra mammor.