av Tvåbarnspappan

Nu har jag bestämt mig för att de närmsta tre månaderna så SKA jag vara utan alkohol! Jag kommer säkert behöva stöd på många sätt. Så det är väl därför jag skriver här. Jag vet ju så otroligt väl vilken skillnad på livskvallite jag kommer få. Tänker vara en pigg och påhittig pappa i fortsättningen. För nu har jag mest sovit bort helgerna. Tips, stöd och hjälp mottages med stor tacksamhet! Kanske någon vill göra denna resan tillsammans med mig?

Stigsdotter
ons, 2012-05-30 - 13:34

...och då kan bara tanken att det finns en medicin som kan hjälpa mig utgöra ett stort stöd. För många år sedan slutade jag röka med hjälp av ett läkemedel som för mig var helt magiskt: efter att ha rökt mer eller mindre konstant i ca 20 års tid var jag plötsligt inte intresserad längre och är det fortfarande inte.

Jag hade hoppats att Campral eller Naltrexon skulle fungera på samma sätt men dessa hade på mig liten eller ingen alls effekt. Dompa tycker att Naltrexon hjälper honom. Det verkar vara väldigt individuellt som sagt.

Din tanke angående ssri-preparat håller jag med om: när det är någonting som saknas i kroppen kan det inte vara fel att tillsätta detta precis som det inte är fel att tillsätta det hormon som kroppen behöver men som sköldkörteln inte klarar av att producera längre (t.ex. vid SLE). Men om jag har förstått det hela rätt så bör man ju i normala fall inte fortsätta äta "lyckopiller" hela livet.

Dompa
ons, 2012-05-30 - 15:04

Hej TP. Dunkar lite manligt tillbaka. Var inne hos dig i morse men jag var så grinig så jag var tvungen att radera allt. Jag är fortfarande sur! Inte på dig...igentligen inte på ngn. Men på viss attityd. Jag tänkte länge vara en bättre man...men det kliar...som jag tänker mig nässelbett gör. Så det måste ut. Nu skiter jag;

AA kan aldrig göra dig nykter! Vad vet jag?
Piller kan aldrig göra dig nykter! Vad vet jag?
Men jag vet att piller kontra krama andra missbrukare IRL är två olika sätt att försöka komma dit vi alla behöver. Dit jag behöver! Att döma ut det ena sättet tycker jag är så djävla fel.
Sen undrar jag också varför pillertrillarna så sällan dömmer ut kramligan? Varför är det alltid tvärtom?

Jag som person...jag vill bli nykter till vilket pris som helst! För min skull men framför allt för mina barns skull. Jag har inte tid och ork att träffa andra alkies IRL för kramar och bekräftelse. Jag jobbar arslet av mig för att hålla mig och min lilla familj samman. Jag tar hjälp av Naltrexon. Oj, en krycka tänker ngn annan. Ja, vad fan...men varför inte. Om det skulle hjälpa mig att hålla mig nykter så skulle jag gärna äta den omtalade hundskiten ;-). Att ngn annan väljer konvent metoden och den FUNGERAR!...det kan jag bara gratulera...inte döma ut.

Så tänker jag...

Dompa
ons, 2012-05-30 - 15:28

Hej igen! Trist att personkemin med din behandlingsassistent ej kändes hundra...det är ju så viktigt när det gäller det mentala. Som ngn skrev här på forum; Om man inte är i hundra procent synk med den som behandlar ens liktornar...ja det kvittar ju. Men huvudet? Känslorna? När vi är som skörast? Helt annan sak. Bra att du ändå ger det en andra chans...i värtsa fall ber du om att få byta. Att vara ego nu...är inte ego. Du slåss för ett värdigt liv. Du slåss för dina barn!

Mig då? Jo tack...det knallar på. Officiellt fortfarande sjukskriven...har dock börjat småjobba. Fila lite på ett projekt... Kanske inte optimalt just nu...men man får ge och ta. Min chef ställde upp för mig i slutändan...alltså känner jag att jag också vill ge. Men inga tunga grejer...mest filar och tänker jag...går ju så där. ;-)

Hur har du det idag? Känns det överdjävligt? Ok?

Manlig ryggdunk...och en djävla ärlig kram! /R

Villervalle
ons, 2012-05-30 - 17:02

Alla vägar leder till Rom och den ena vägen behöver inte vara sämre än den andra. Vi ska nog akta oss för att vara Besserwisser här inne.

Tvåbarnspappan
ons, 2012-05-30 - 19:31

Som jag sagt innan så läser jag allt ni skriver.
Men faktum är att den gamle pappan är
lite rörig i skallen efter allt som hänt sista
veckorna..så det blir att jag missar att svara
en del saker...men tacksamheten är stor för all
respons och alla svar...är "bara" inne typ
30ggr per dag och läser. Åh utan er så kan jag säga att jag inte hade rest mig så snabbt
som jag gjort. Tack allihop!

Villervalle: Blev lite full i skratt när jag läste ditt
inlägg strax här över...I mitt fall så ska inga vägar
leda till "rom"..inte ens en liten kostig ;-). Men jag
jag förstår mycket väl vad du menade :-)!

Dompa: Jag mår förhållandevis bra har till
och med gjort lite nytta idag...med betoning på
lite. Men dock ett steg i rätt riktning. Troligtvis så kommer jag ha ett möte med mina barn och
familjerådgivarna här hemma nästa vecka....Ska
bli skönt, men är samtidigt nervös.
Jag bestämde själv att vi ska vara här hemma,
för att sätta press på mig själv att städa :-).

Va inne och läste på din tråd och förstår ditt
humör idag. Att rent fysiskt och psykiskt behöva
trösta någon just nu måste vara jäkligt tungt....Med tanke på hur mycket energi
och ork du behöver för att ta dig framåt i din
situation.

Du tror inte att detta kan vara en stor tankeställare
för J?. Är säkert mycket tankar som rör sig i
hennes huvud nu. Hoppas så för hela din familjs
skull att hon också får insikten som du har fått åh
söker hjälp!!!! Så att ni kan bli hela allihop.

Sen tänker jag på den här diskutionen om
hjälpmedel, kryckor, AA tabletter, osv.
Vi har ju alla ett gemensamt mål, men som ni
skriver så har vi ju alla samma mål, och hur vi når dit kommer troligtvis vara på lika många vägar som
vi är individer.

Sen tror jag att åsikten som skrivits här angående
att helt avstå från alla tabletter är hans verklighet och upplevelse, men ändå välment. Sen kan
det ju bli så att man/jag känner sig trampad på
tårna...men är övertygad om att inte det var tanken.
Jag personligen är grymt känslig för sånt jag uppfattar
som kritik just nu!

Sen av ren nyfikenhet, så vore det roligt att veta i vilka
delar av Sverige ni bor allihop. Inga städer, men landskap
kanske. Är grymt intresserad av dialekter...så att jag kan höra er när
ni skriver :-)

Själv är jag e' redi smålänning med vissa talfel....typ
som den simla maträtten jag ska inta nu..."kav mä brö"
:-).

Avslutningsvis: Jag har alltid varit en kramig människa,
men trodde aldrig i min min vildaste fantasi att jag kunde
få en sån oerhörd längtan efter kramar! När jag var hos läkaren
idag så såg jag en tjej som såg så himla kramgo ut...men
tack o lov så lät jag bli att gå fram och krama henne...
Hade nog blivit en något pinsam situation :-).

Kraaaaaaaaaaaamar och lite mer kramar till er...
skiter i ryggdunkandet denna gången :-)

ennågotsvamlig TP....men de blir så när huvudet är fullt av tankar.

Nynykter
ons, 2012-05-30 - 22:52

Hej TP!
Jag är född och uppväxt i Sörmland. Båda mina föräldrar var från Ångermanland, vilket smittat lite. Nu bor jag i södra Sverige.
Kan du få ihop det?
Min dialekt har blivit lite utslätad. Gnällbältesdialekten jobbade jag bort i tonåren när jag flyttade till en annan landsända och faktiskt märkte att folk fnissade åt mig när jag läste högt i skolan :-) Inte så traumatiskt som det låter, men jag kan tycka att det är lite synd. Jag har märkt att sörmländskan kommer fram när jag leker. Det är väl barnet i mig som kommer fram då. När jag blir en gammal gaggig men nykter tant kommer jag väl att börja säga "Allt äällle!" (= javisst är det så) eller säga att jag vill ha "en sån dääringa" när jag pekar på nåt i konditoridisken.
Men just nu gissar de flesta på Uppsla eller Norrland (typiskt ospecat sörlänningsuttryck eftersom folk söder om Dalälven i regel inte riktigt fattar hur stort detta "Norrland" är :-)
Värst vad jag blev utförlig. Men du frågade ju!

Kanske bra attvdu inte rusade fram och började krama den där tjejen idag. Eller inte? Kom att tänka på den där gamla låten "Jag måste hejda mig"med Robban Broberg

En kram från mig!

Nynykter

Tvåbarnspappan
ons, 2012-05-30 - 23:26

Tack Nn :-). Nu är allt glasklart,
Nu kan jag föreställa mig exakt
hur du låter....eller inte :-). Tycker om att
"prata" med dig ändå!
Åh som du förstår så kan inte jag säga R på
ett rrrrriktigt sätt som min lågstadielärarinna
tjatade om...det låter som om ni krrräks sa hon..
Hon hade flyttat från Liiiiidingö till småland..
Med det menar jag inte att alla från den delen
av vårt land är drrryga :-)

Va nog en jäkla tur att jag hejdade mig idag, annars hade jag kanske fått en sån däringa
skjorta som man knäpper på ryggen ;-)

Kram o godnatt TP :-)

Tvåbarnspappan
ons, 2012-05-30 - 23:54

Äsch! Jag kan inte sluta skriva ( nytt beroende kanske)
Men jag blev så glad nu....såg reklam på TV om sånt där
förädiskt otäckt gift vi tidigare hällt i oss...och för första
gången så kom inte det där suget suget som alltid kommit tidigare....kanske tillfälligt men ändå :-)

DryMartini
tors, 2012-05-31 - 01:09

TP, skönt att suget inte fanns där när du såg reklamen. Efter hand blir det nog bättre och suget minskar. Så borde det vara i alla fall och det blir egentligen lättare och lättare att låta bli alkoholen. Det är i sig riktigt positivt, men även en risk. Risken är att man vill tro att faran är över och att det nog går att dricka lite igen, Inte som förr, utan mer normalt. Precis som de flesta andra gör.

Den är lurig den där alkoholen och denna gång ska jag passa mig noga, så att jag inte går på den lätta finten. Jag tror att det har hänt mig förr och nu när sommar och semester snart är här ska jag vara på min vakt.

Har jag rätt?

Mr. Dry

Tvåbarnspappan
tors, 2012-05-31 - 04:00

Vet du vad Mr D....precis den tanken fick jag
i skallen när jag skrivit mitt inlägg om det...
Tänkte..jag kan nog kanske dricka när jag går på
fester i framtiden.....men rent utsagt SÅ FAN
HELLER!!!! Jag kan inte/kommer inte och ska inte
för jag tål inte att dricka helt enkelt!

Vi får finnas här för varandra och stötta om de ologiska tankarna kommer!
Ni finns med mig i tankarna hela tiden...samt i
mobilen som jag också bär med mig hela tiden.

VillerValle:-)...Väskötska är en härlig dialekt! Åh en av de dialekter som jag har oerhört svårt
att låta bli att härma när jag träffar på en sån :-)

Nynykter
tors, 2012-05-31 - 06:56

Påminner mig om när sonen med mycket moloken uppsyn kom hem från dagis och sa:
-Mamma, jag MÅSTe lära mig att rrrrulla på rrrr:en. Jag kan inte rrrrulla på rrrr:en!
Allt sagt med helt perfekt trrrillande tungspets-r
-Men du kan ju, sa jag. Du gjorde det ju nu!
-Gjorde ja?
Sen tändes ljuset. Sonen blev överlycklig och bara rullade på r:en i flera dagar. Under några dagars tid sprang han runt på dagis och lät rrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr

Nynykter (som kanske gnäller ibland men åtminstone kan säga korrrrv med brrrröd)

Tvåbarnspappan
tors, 2012-05-31 - 23:03

Härligt det är med barn :-)

Rrrrrrrrr ska komma nerifrån struphuvudet....åh nu ä dä si så här föstå dö...dä heter liasom kav mä brö! ;-)

Kram från ett trött TP som skriver mer i möra

Dompa
fre, 2012-06-01 - 06:35

Jag snackar som Thomas di Leva...men jag klär mig tristare ;-). Gävlemål...men det är inte riktigt sant. Jag har liksom övat bort det värsta. Mina vänner säger att jag talar rikssvenska...vad nu det är? Jag har väl ingen riktig dialekt. Mamma norrländska, farsan från Toscana. Hemma pratade vi italienska eftersom farsan lärde sig typ 300 svenska ord under sina tjugo år i sverige. Han kunde svära lite och beställa in alkohol. Yep, han med! Men i skolan lärde jag mig Gävlemål. Så jag låter ganska trög...när jag vill.

Håller med om att denna sida är ovärdelig. "Vi har bara varandra...vi haaar baaaara vaaarandra"