av Sattva

Hej alla!
Nyinflyttad idag från "att förändra sitt drickande". Helnykter sedan 1 jan i år, och så kommer det förbli!
Har valt att behålla mitt trådnamn "Det är aldrig försent". Det står för att utveckling i och av livet aldrig tar slut, man blir aldrig "klar". Men det är aldrig försent att hitta nytt, både inom och utom sig!
Ser fram emot att lära känna er härinne, som dem ni är i denna del av forumet!

Andrahalvlek
lör, 2025-02-08 - 14:16

@Sattva Det är nog en sorgeprocess att separera, hur bra eller dåligt det än har varit. Jag separerade ju från barnens pappa för tio år sedan och jag var otroligt vemodig. Vi skulle ju bli gamla ihop 😢 Samtidigt visste jag att alldeles för hårda ord hade blivit sagda, vi var inte längre ett dugg hjälpsamma mot varandra, snarare missunnsamma och dömande. Det gick inte att göra ogjort, det tåget hade gått för länge sedan.

De första åren försökte jag aktivt finna en ny man. När jag blev nykter slutade jag dock dejta helt och fokuserade på mitt eget mående enbart. Jag kunde med lite distans se att jag har en tendens att anpassa mig alldeles för mycket i en relation, och där vill jag inte hamna igen. Det vore att begå våld på mig själv. Och jag trivs förbannat bra i självsamheten, och sen snart två år tillbaka har jag ju världen bästa sambo ❤️

Kram 🐘

Varafrisk
sön, 2025-02-09 - 10:35

@Sattva Ja, du har mycket fint i ditt liv förstår jag genom vad du skriver. Men, du har ändå rätt att sörja….det är ju ändå en process att gå igenom. Att bejaka dina känslor. Det är ju om man tenderar att fastna i ältande som man bör tänka till. Jag upplever dock inte alls att du är den personen..så låt var sak ha sin tid🙏🏻

Kram 🌷🥰

vår2022
sön, 2025-02-09 - 12:00

@Sattva Ja, livet förändras, men det kommer att bli bra och du har så mycket gott i ditt liv. Vi går på våra vägar och tar med oss erfarenheterna från dem tills nästa vägval. Man kan inte i förväg förutse och veta vilken väg man ska välja och vad de olika vägarna innebär. Men, någonstans tror jag på en mening med de val man gör och att det där och då kändes som det bästa valet av väg och det var då rätt. Sedan värderar man om att går in på nya vägar och nya val. Livet.

Kram❤️

Sattva
lör, 2025-02-15 - 09:35

Godmorgon!
Veckan som gått började med hög anspänning, det var hundra trådar att dra i o bollar att jonglera kring mäklare, bank etc. Just nu händer ingenting o jag vilar i det. En sak i taget, framåt steg för steg.

Var hos min terapeut i veckan. Det är mycket givande.

Det enda skavet just nu är relationen med min exman, som jag inte blir klok på. Vi skulle ju fortsätta som vänner. För mig är vänskap en ömsesidig sak. Hittills har det varit att jag håller kontakten. Jag skickar sms, som han svarar på. Jag undrar hur han o hunden har det, han svarar men frågar inget tillbaka. Detta känns ju lika snett o fel som i äktenskapet, där hela ansvaret låg på mig att ses efter hans flytt. Och egentligen hade jag ju kunnat förutse att det var såhär det skulle bli även i en vänskap. Men nu är vi skilda, och jag kommer inte underhålla en vänskapsrelation som är så haltande. Jag vill ha bra relationer i mitt liv. Genuina, okomplicerade, ömsesidiga, varma.

Ska hälsa på en sån slags vän idag. De har en liten valp sedan 3 veckor. Mysigt❤️

Se klart
mån, 2025-02-17 - 20:56

Kikar in hos dig och läser ikapp 🥰 En sak som kanske låter fördomsfull men min erfarenhet är att det är lite sant, och det är att män är lite ”trögare” känslomässigt. Förlåt alla män! Menar bara att din e man kanske håller på och ställer om från gift till skild, och att när lite mer tid går, kanske han kan vara en ömsesidig vän? Du kanske var mycket mer ”klar” över dina känslor och vad du faktiskt ville. Jag försvarar inte honom ett dugg, lyfter bara ett annat perspektiv. Fint med en liten valp! Jag när en dröm om hund så småningom. Kram och var rädd om dig! 💕☀️

Sattva
lör, 2025-02-22 - 10:07

God morgon!
Så har ytterligare en vecka gått. Varit/ är dunderförkyld, och jösses vad mycket energi det tar av kropp o sinne! Det var många år sedan sist. Inte yogat på flera dagar. Men så får det vara just nu.
Så veckan som gått har inte hänt så mycket nytt. Exmaken hör fortfarande inte av sig på eget initiativ, och jag är nog ärligt talat lite chockad över hur ĺiten betydelse kontakten med mig har. Om jag väljer att tolka det så. Eller så är förklaringen någon annan.

Idag ska jag bara ta hand om mig. Har saker som behöver göras, men håller mig på hemmaplan o tar sak för sak i egen ro.
🌸🌸🌸

JHL
lör, 2025-02-22 - 11:18

Hej,
Jag är en man och tycker inte att du ska vara chokad över att han inte hör av sig. Vi kan vara lite truliga i vissa avseenden. Som när min syster ringde förra veckan och frågade hur jag mådde, svaret var ”bra”. Hon kontrade med hälsa, status, åkomma hur är det” . Jag svarade ”bra, jag svarade ju just på den frågan”, hon började skratta och sade att hon hade förväntat sig ett utförligare svar. Fru JHL var inte så imponerad över mig när jag meddelade henne att jag var säker på att jag hade borrelia och hade nog hafyt det i minst 6 månader, rodnaden efter ett fästingbett hade då utvecklats till en stor röd ring som inte kunde ignoreras.

Men nu handlar detta inte om mig. Bara för att han inte ringer beror inte på att han inte tänker på dig, det kan vara då att han inte hittar något praktiskt ämne att ha som orsak att ringa upp. Det finns 100-tals andra orsaker alltifrån att han känner sig tilltufsad och inte vill visa sig svag genom att ringa, han vet att du kommer att ge med dig och ringa honom (något sorts maktspel), egen röra med känslor och ny situation att reda ut osv. Det tar tid för oss män att vända blad känslomässigt/relationsmässigt även om det kommer ut ett bra/inga problem etc i samtal.
Jag kan garantera att du finns i hans tankar.

vår2022
sön, 2025-02-23 - 08:50

@Sattva God morgon! Jag har också varit sjuk denna vecka i influensan och det tar verkligen energi! Det påverkar mig oerhört att inte kunna träna och ruckas i alla mina rutiner. Blir rastlös, håglös och låg. Jag blir verkligen varse om hur viktigt det är med fysiskt aktivitet, träning för att jag ska känna mig balanserad och må bra. Det blir en slags sköld för att kunna hantera livet och att ha goda tankar. När immunförsvaret dyker så blir känslor så mycket bräckligare och drar gärna mot oro och otrygghet, för mig.

Vad gäller exmaken är det svårt att veta hur han tänker och känner då han inte verkar uttrycka hur han tänker och känner. Kanske är det mest din förhoppning om att ni ska kunna vara vänner. När en relation tar slut kanske det inte finns så mycket att prata om mer. Det bör väl i alla fall vara ömsesidigt att man vill hålla en kontakt och så verkar det inte vara. Kanske handlar det om att du behöver släppa taget helt och att det är ok att ni gick skilda vägar för det funkade inte.

Sköt om dig!❤️

Se klart
sön, 2025-02-23 - 09:25

Godmorgon
Fy så segt med sjukdom 🥹
Men att ta saker i lugn och ro är bra oavsett allt annat, läste igår i DN om en spännande ”ny” grej så kallad bodydoubling- att man tar itu med eller gör grejer samtidigt och stöttar varandra i det- även om man är långt från varandra rent fysiskt. Jag tänkte på forumet, även om vi inte rensar rören i badrummet samtidigt och med hjälp av varandra är det ändå något som påminner.
Med detta sagt ville jag egentligen säga att jag tänker på dig och hoppas du kryar på dig ordentligt, och får en fin söndag. Kram 🤗

vår2022
sön, 2025-02-23 - 09:47

@Se klart Tänker att du skrev till oss båda sjuklingar😁. Vet du, det hjälpte faktiskt med dina tankar genom cyberspace. Det gick in i mig och gav någon slags tröst, hopp❤️. Jag är lite överraskad över att jag skulle bli så låg i sinnet av sjukdomen. Jag vet ju att det kommer att gå över. Kanske finns det en mening med att det ska vara så för att man ska vara still och låta immunförsvaret göra sitt jobb ifred, att man bara ska anpassa sig och hänga med i den processen. Jag ska läsa på om bodydoubling, låter spännande och hjälpsamt!

Tack för dina krya på tankar, det värmer❤️

Sattva
lör, 2025-03-01 - 10:37

Tack alla för era inlägg!
Var hos min terapeut i veckan, och som vanligt givande.
Två insikter kom jag hem med;
Det är nu mitt sorgearbete har startat. Att inse vem min exmake faktiskt är. Han har visat sig genom sitt beteende vem han är. Jag har levt med önskan o hopp väldigt länge att han skulle innerst inne vara en annan. Velat att han var en annan. Sträckt ut handen så många gånger o gett honom chansen att göra på ett annat sätt. Som terapeuten sa "Han har inte omsorg om dig, Sattva. Han har varit elak mot både dig o din dotter. Ni var inte två i förhållandet, du var den som var i förhållandet o han checkade ut". Denna mening hon sa blir lite tagen ur sitt sammanhang nu när jag skriver, men den är betydelsefull för mig. Exmaken har inte hört av sig o inte jag heller sedan sist jag skrev här. Mina känslor börjar snarare dra åt kyla än den maktlöshet/ starka önskan att vilja förstå o greppa varför hans beteende är som det är.
Den andra insikten kom ett par dagar efter terapin. Vi pratade om så mycket, men ett genomgående tema är övergivenhet. Och jag blir otroligt ledsen av att tänka o känna kring övergivenheten. Det är så många situationer genom livet jag blivit övergiven på olika sätt. Men jag har så svårt att gå in i känslan o sorgen o låta det ledsna (och besvikna? Arga/förbannade?) få ta plats. På bara några sekunder säger jag till mig själv "sluta tyck synd om dig själv" i olika varianter. Så insikten är att jag nog aldrig tillåtits och tillåter mig själv att se de tuffa sakerna jag faktiskt varit med om. Få känna dem. Få tycka synd om den flicka, unga kvinna o nu mogna kvinna som faktiskt fått hantera så mycket. Tycka synd om o samtidigt ta ansvar för sitt liv är inte samma sak som offerkofta.

Idag firar jag 4 år, 2 mån nykter.
Och det är drygt 8 mån sedan jag åt godis eller choklad. Suget är faktiskt borta. Jag har börjat köpa goda frukter o gör fruktsallad. Men oftast "behöver" jag ingenting. Min tolkning är att jag börjar läka på djupet. Tacksam.
🌸🌸🌸🌸🌸

Andrahalvlek
lör, 2025-03-01 - 13:52

@Sattva Grattis till nyktra år! 🥳🥳🥳 Och 8 månader sockerfri! 🥳🥳🥳 Och kloka insikter ❤️ Jag har förstått typ nu som först att jag har halvt anpassat ihjäl mig i alla mina relationer. Jag har också förstått nu långt senare att i tre av de kortvariga relationer som jag haft på senare år så fanns det alkoholmissbruk hos mannen.

På en man var det glasklart, men på två har jag först många år senare förstått det. Alla tre var bekräftelsejunkies. Svår åkomma. Hänga på dejtingappar är en vanlig sysselsättning för folk med den åkomman. Och inte kunna sluta hänga där, ens om man träffat någon.

Så nä, jag inte är sugen alls faktiskt. Att dejta känns bara som att väcka en massa drama. Det behöver jag inte i mitt liv. Jag har det bra ihop med min pälskling ❤️

Kram 🐘

vår2022
lör, 2025-03-01 - 15:06

@Sattva Vilka fina och betydelsefulla insikter som du tar med dig. Det är så befriande när insikter faller på plats och man bättre kan förstå sig själv. Det blir liksom mer självklart över varför man känner som man gör. Känslor av övergivenhet är starka känslor och påverkar. Håller helt med om att tycka synd om och samtidigt ta ansvar inte är samma som offerkofta. Att ha självmedkänsla är både viktigt och läkande och det gör oss också ödmjuka. Att hitta balansen mellan det och ”kom igen nu, nya tag” är en bra väg. En offerkofta fastnar på vägen.

Grattis till dina nyktra år och fantastiska 8 månader som sockerfri!🥳 det mår kroppen och knoppen bra av. Ha en fin lördag!❤️

Himmelellerhelvette
sön, 2025-03-02 - 07:31

Vilka fina insikter @Sattva, jag har också övergivenhet som ett genomgående tema i livets första hälft som skapat en ångest som gjort mig konflikträdd under resten av halvan i mitt liv, det senaste året har jag jobbat med det och vågat stå upp för mig själv gång på gång och verkligen känt hur jag blivit starkare i tron på mig själv och gått över rädslan om vad som kommer hända, jag har accepterat att vissa människor inte kommer tycka om mig längre när jag inte beter mig som dom vill och insett att jag faktiskt inte vill ha somliga i mitt liv längre. Jag tycker otroligt synd om barnet och tonåringen i mig som fick gå igenom allt och jag har många gånger fått känslan av att det är henne jag står upp för, hon som inte hade någon har fått den vuxna mig att ta i handen. Det är oacceptabelt det lilla och unga jag gick igenom och att ingen förstod varför jag sedan gjorde revolt, det var mitt sätt att överleva och få utlopp för allt nedtryck, allt jag inte fick utrymme att känna eller bearbeta. Jag lärde mig som du att lägga locket på och jag är övertygad om att det var det locket jag med hjälp av alkohol lyckades ha på men med tiden hjälpte alkoholen mindre och mindre och nu är jag så oerhört tacksam över att jag förstått så mycket av mina varför.
Stort grattis till dina år som nykter, dina sockerfria månader och dina nya insikter ❤️🙏

LAO
sön, 2025-03-02 - 08:34

@Sattva grattis till lång nykterhet! Vilka upptäckter du gör om dig själv🧡. När jag har gått igenom tuff terapi har jag velat dricka efter, och så har jag blivit jättetrött! Att läka på många/alla plan är så vackert🧡

Se klart
sön, 2025-03-02 - 13:14

Grattis @sattva, eftersom du skrev ett tag innan du bestämde dig för att bli nykter så känns det som jag känt dig både före och efter, och du känns på många sätt som en annan person när det nyktra livet fått ett så stort genomslag på många sätt. Modigt liv, och extra modigt att ta tiden och göra jobbet i terapin. Jag känner igen mig mycket och har verkligen svårt att ”ta mig själv på allvar” när det kommer till saker jag varit med om. Jag växlar snabbt över till; hur jobbigt kan det ha varit i jämförelse med det eller det?
Att stanna kvar och vara i det som varit- och är-smärtsamt känner jag är en stor del av arbetet så här ”efteråt”. Samtidigt; ge sig själv ledigt, andas, gå lugnt in i nästa livsfas.
Jag kämpar med att inte ”dra iväg” med nya projekt/jobb/annat. Orka vara i det som är nu. Önskar dig en fin vecka! Kram 🌱❣️