av Annastankar

Annastankar
ons, 2025-04-02 - 22:52

Hej,
Jag satt och googlade och hittade hit. Jag vill gärna bolla mina tankar då min pojkvän sen 9 månader är bra på att snacka och får mig att tvivla på min känsla kring att han dricker för mycket och ligger i farozonen.
Han dricker var och varannan dag när han är hemma hos sig.. Hos mig dricker vi aldrig för jag har ingen alkohol hemma.
Han dricker öl och starksprit. Jag försökte igår förklara att om han och jag i framtiden ska flytta ihop så måste drickandet i veckorna upphöra och helgdrickandet ska ske ansvarsfullt. Jag har två rätt små barn. Han har två barn som snart blir tonåringar. Han blir otrevlig när han dricker. Både mot mig och sina barn. Han har liksom ingen ömsint sida utan häver ur sig allt han kan komma på. Jag har sagt till honom och han skyller på alla världens orättvisor och att han behöver dricka för att slappna av och släppa ut all skit som har byggts upp inom honom. Han har ett förakt mot psykologer och vägrar gå och prata med någon. Han har en pappa och styvpappa som är alkoholister, misstänker även att hans syster är det. Men han förnekar bestämt att han har problem utan har allt under kontroll.
Igår försökte jag sätta ner foten en gång för alla kring drickandet. Han behöver inte vara nykterist men skärp dig och sluta dricka i veckorna. Då undrade han vad som skulle hände om han skulle ta ett glas vin medan han lagade mat tex. Alltså hela tiden försvarar han drickandet och försöker hitta öppningar. Borde inte raponsen ha varit ”du är viktigaste för mig så om du vill det är det inget problem för mig att sluta”? Han verkar inte vilja förstå, han säger att han vill ge sina barn en liberal syn på alkohol och de får de genom att se honom dricka när som helst. Jag håller inte med! Jag är rädd för att jag måste lämna den här relationen. Men jag kanske tänker fel. Vad har ni för tankar?

Annastankar
ons, 2025-04-02 - 22:52

Hej,
Jag satt och googlade och hittade hit. Jag vill gärna bolla mina tankar då min pojkvän sen 9 månader är bra på att snacka och får mig att tvivla på min känsla kring att han dricker för mycket och ligger i farozonen.
Han dricker var och varannan dag när han är hemma hos sig.. Hos mig dricker vi aldrig för jag har ingen alkohol hemma.
Han dricker öl och starksprit. Jag försökte igår förklara att om han och jag i framtiden ska flytta ihop så måste drickandet i veckorna upphöra och helgdrickandet ska ske ansvarsfullt. Jag har två rätt små barn. Han har två barn som snart blir tonåringar. Han blir otrevlig när han dricker. Både mot mig och sina barn. Han har liksom ingen ömsint sida utan häver ur sig allt han kan komma på. Jag har sagt till honom och han skyller på alla världens orättvisor och att han behöver dricka för att slappna av och släppa ut all skit som har byggts upp inom honom. Han har ett förakt mot psykologer och vägrar gå och prata med någon. Han har en pappa och styvpappa som är alkoholister, misstänker även att hans syster är det. Men han förnekar bestämt att han har problem utan har allt under kontroll.
Igår försökte jag sätta ner foten en gång för alla kring drickandet. Han behöver inte vara nykterist men skärp dig och sluta dricka i veckorna. Då undrade han vad som skulle hände om han skulle ta ett glas vin medan han lagade mat tex. Alltså hela tiden försvarar han drickandet och försöker hitta öppningar. Borde inte raponsen ha varit ”du är viktigaste för mig så om du vill det är det inget problem för mig att sluta”? Han verkar inte vilja förstå, han säger att han vill ge sina barn en liberal syn på alkohol och de får de genom att se honom dricka när som helst. Jag håller inte med! Jag är rädd för att jag måste lämna den här relationen. Men jag kanske tänker fel. Vad har ni för tankar?

gros19
tors, 2025-04-03 - 09:15

Du tänker absolut inte fel och din pojkvän försvarar hela tiden. Tvivlen på sig själv är klassiska om du läser lite här. Inte så konstigt kanske att man tvivlar och inte vill se verkligheten som den är. Självfallet vill man det ska vara bra. Han inte bara missbrukar alkohol utan han är dessutom elak när han dricker. Alkohol handlar inte om förnuft utan enbart känslor och dom är han uppenbarligen inte mogen att ta tag i. Du vet vad du ska göra och det förefaller inte finnas några tecken på förändring. Ord betyder inget endast handling. Ta hand om dig och dina barn. Lämna relationen så fort som möjligt är mitt råd. Det är mycket illa det du beskriver och som jag påpekat inga tecken på förändring.. Kanske ska du ställa dig frågan, varför ska jag inte lämna relationen?

Annastankar
tors, 2025-04-03 - 17:25

@gros19 Tack för din reflektion. Jag ska ställa frågan till mig själv. Jag slåss med tanken av hur han framställer sig själv och hur verkligheten är. Jag vill verkligen vara med den man jag trodde att han var. Jag måste på något vis inse och acceptera att han inte är den utan att det bara var en fantasi skapad av mig. Jäklar va jobbigt detta är. Att han inte bara kan inse vad han kommer förlora. Varför kan han inte se mitt värde?