Sommar-glasen.

Stängde förra veckan med totalt 4 glas. Alla ”borta” , dvs på restaurang och uteserveringar.

Inser att jag inte längre ”måste” ha en back-up hemma. Jag måste inte handla upp för säkerhets skull när jag ser bolagsskylten. Jag kan gå förbi en taxfree. Jag kan äta en köttbit utan att glas rött.

Inser också att jag tål alkoholen än mindre allt eftersom jag minskar ner. Skäms i tysthet för alla ggr jag trott att 5-6 glas inte märkts på mig.

Nu väntar semester och jag tycker det känns lite halvjobbigt. Till viss del vill jag bara snabbspola så att det är över? Besök hos vänner, långväga besök, en hel del utemiddagar. Instagram flödar av aperol spritz, bubbelprovningar och kalla öl i motljus.

Vet inte vad mina redskap blir på semestern ? Inte minst för att min man dricker för mycket och för ofta.

Repeterar mina varför.

Natt-glaset.

Dessa fina nätter. Blåsvart skymning. Tystnaden. Allt grönt. Det lummiga. Fotstegen i sommarnatten.
Tänker på att det är nu en kall negroni passar till Karlavagnen och fårskinnstofflor. Förtränger myggen.

Men stänger istället dörren och dricker te i sängen. Skriver noll i kalendern.

Skrev ett mail till min förrförra psykolog och frågade om en tid. Kan inte alkohol hålla mig i handen så får någon annan göra det.

@esterest Så fint skrivet och beskrivet 🙏🏼 Jag kunde känna känslan av hur det skulle vara mysigt och hur isen klirrar inbjudande i glaset. Men känslan som följer är allt annat än positiv. Jag kan se mig själv fylla på och fyllna till, sova dåligt och vakna dålig. Det känns lättare att avstå.

Tack för att du delar med dig! Kram! 🩵

@Carisie det är verkligen blandade känslor med dessa vackra sommarnätter. Det går ”bra” men jag känner mig lite hudlös. Jag kom precis in efter en sen kväll med vidunderlig havsutsikt. Har alltid gillat ”the nightcap”. MEN jag sover bättre utan alkohol. Så nu är det rooibos-te och nattmask. Nöter på nya rutiner.

Söndags-glaset.

Består av iskaffe.

Jag uppdaterar min profilsida varje söndag med veckans glas som har varit. Utelämnandet hjälper mig lite med motivationen.
Förra veckan var jobbig dokumentation. Semester i sitt esse. Sociala event som jag inte riktigt orkade parera. Ångrar inget även om jag blev generad över summeringen. Så det blev desto viktigare att hålla nollan denna veckan.

Känner mig lite ömtålig och skör kring alkohol den här helgen. Vackra sommarkvällar på terrassen är en trigger. Precis som ”sensommar” på stan. Funderar hur vi ska göra med årets kräftskiva.

”Veckoplanerar” nästa vecka och har bara en kväll just nu som behöver ”en plan”.

Jag vinglar fortfarande med känslorna om ”måttligt” är bra nog?
Just nu lägger jag alls äna eventuella glas på restaurang eller när jag är bortbjuden. Dvs inga hemma.
Styr om en del sociala event till fika och brunch men blir istället frustrerad på allt socker! För mig är det nästan lika slitigt! Men landar nog i att nolltolerans blir för slitigt uppdrag för mig. Just nu. Men hoppas kanske lite att ett minimum intag är ett steg närmare.

Söndags-glaset.

Består av iskaffe.

Jag uppdaterar min profilsida varje söndag med veckans glas som har varit. Utelämnandet hjälper mig lite med motivationen.
Förra veckan var jobbig dokumentation. Semester i sitt esse. Sociala event som jag inte riktigt orkade parera. Ångrar inget även om jag blev generad över summeringen. Så det blev desto viktigare att hålla nollan denna veckan.

Känner mig lite ömtålig och skör kring alkohol den här helgen. Vackra sommarkvällar på terrassen är en trigger. Precis som ”sensommar” på stan. Funderar hur vi ska göra med årets kräftskiva.

”Veckoplanerar” nästa vecka och har bara en kväll just nu som behöver ”en plan”.

Jag vinglar fortfarande med känslorna om ”måttligt” är bra nog?
Just nu lägger jag alls äna eventuella glas på restaurang eller när jag är bortbjuden. Dvs inga hemma.
Styr om en del sociala event till fika och brunch men blir istället frustrerad på allt socker! För mig är det nästan lika slitigt! Men landar nog i att nolltolerans blir för slitigt uppdrag för mig. Just nu. Men hoppas kanske lite att ett minimum intag är ett steg närmare.

Summerar veckans glas. Inget var hemma. Inte ens på terrassen. Inget på utelunchen. Så åtminstone tio glas som aldrig hände?

Men tre utekvällar gick inte okomplicerat förbi. Även om jag försöker ”hålla budget”.

Vännerna igår köper nya rundor när mitt glas fortfarande är halvfullt. Idag undrar jag varför jag inte sa något.

Mitt skrivande här landar allt mer att jag drar mig för att be om alkoholfritt med vänner. Skäms när jag skriver det. Har jag inte mer ryggrad? Sitter det djupare inom mig än vad jag har förstått, att jag tror jag blir tråkig nykter? Oket med att orka vara social? Kanske jag bara får bestämma mig för att vara just tråkig? Släppa den självpåtagna rollen att vara den som håller ihop kvällen ?
Tankarna studsar till min ADD och kanske en bristande förmåga med att inte alltid orka hålla mig samman socialt.

Repeterar mina varför.

Läser precis boken ”jag tycker det är tungt nu”. Vi gör helt olika resor. Men det som gjort störst reflektion hittills med boken är att det är efter sex månaders nykterhet som hon inser att hon är alkoholist. Det landar tungt när jag läser.