Vill inte - kan inte

blir det i retur till er som tittat hit. Den där jämförelsen mellan alkoholsug och sockersug är inte oväsentlig, menar jag. Retar mig att jag inte kan bli av med sockerbeteendet, när jag nu slutalt med såväl alkohol som nikotin. Men det är helt klart en pryl som hjärnan är igång med, att belöna sig och planera, köpa hem, tycker illa om sig själv, och allt som liknar beroendet av gifter. En annan sak jag upptäckt när inte alkoholen finns att dämpa tillvaron, är att jag börjar vilja mer saker. Vilja bryta andra vanor, och umgänge med en del människor. Rätt jobbigt, men tror att det är mitt sanna jag som pockar på, när jag nu inte kan gömma mig på samma sätt. Bra är dock att jag hellre har dessa berg- och dalbanor, än att smeta ut mitt mentala liv med bedövningsmedlet alkohol.
Ha en bra helg alla,
/Fenix

lillablå

Ville bara säga hej!!
Hoppas allt är fint?!
Stora kramar!!
/k

Lillablå och stora kramar till dig med. Jag har inte skrivit här på länge, vilket har sin förklaring bland annat i att jag hamnade på sjukhus helt oväntat.
Så snabbt kan det gå att livet ändrar på sig. Vet inte hur det slutar, men mår i stort sett ok nu. Kan säga att från början tänkte jag mycket på att dricka, inte så att jag ville, men hjärnan började plocka fram gamla mönster för att lösa problemen. Tji fick den dock, och för några dagar sedan firade jag ett halvår som nykter. För det mesta känns det som mitt naturliga tillstånd för resten av livet, och varje morgon vaknar jag glad och tacksam att jag ännu en dag sluppit leva i alkoholfängelset. Nu ska jag invänta lite undersökningar, och hoppas sedan att det man upptäckt i huvet på mig inte ska vara av någon allvarligare sort.
Ha det bra alla kämpar där ute, och låt oss se fram emot en härlig vår och sommar!
/Fenix

Lilja-12

6 månader!Oj! Där vill jag vara om 5 månader-SÅ starkt jobbat!

Jag hoppas att du ska krya på dig och kan fortsätta skriva här!

Vårkram,Lilja

lillablå

Men finaste!!! Håller alla tummar och tår för att det är resterna av den lille alkoholdjävulen se hittat och att du sen är bra...
Håll i, och kom ihåg att du betyder mycket, du okände vän!!!
Kramar!!!
/k

Nu blir jag så där tårögd igen när jag läser era fina kommentarer från den 15 april. Nu är det 3 maj, och än blir det nog en stund på jorden. Fick det MYCKET glädjande och starka beskedet att det inte var en hjärntumör man ser i hjärnan. Kan vara ngt annat, men sannolikt med mer beskedliga konsekvenser.
Insåg att min livsvilja nog ändå är mycket stark, eftersom jag blev så oerhört glad. Hade nog förberett mig på det värsta kanske. Hur som, alkohol känns allt mer avlägset i mitt liv, och det vete faan hur det hade gått om jag fortfarande varit aktiv i mitt drickande när detta hände. Nu är det bara sockret, dvs godiset som också ska bort, så blir det nog bra. I kväll blir det AA möte och det ser jag fram emot. Har blivit en lika regelbunden vana varje vecka som tidigare starkölen på pizzerian på söndagskvällarna ungefär:-)
Ha det fint i vårvädret alla mina vänner!
/Fenix

Stigsdotter

Grattis till alla dina månader nykter och vad skönt att det inte var en hjärntumör. Jag som fick veta att jag hade en levertumör förra året förstår att du har mått dåligt, hjärnan är ju ändå värre, den kan man ju liksom inte bara skära bort en del av!!! (min var godartad). Hoppas det löser sig för dig och att det kanske, som med min levertumör, är mer som ett födelsemärke än en tumör!

Kram från mig

Dompa

Så skönt att det verkar bli bra. Men - satan i gatan- hjärntumör...skäms för att jag klagat på några brytna tår. Vi "känner" inte varandra här på forum. Jag har läst din tråd, men eftersom du är så långt före har jag liksom sållat bort. Men nu vill jag bara önska dig hälsa. Nykterheten har du redan...så hälsa! Allt annat är obetydligt. /Dompa

goda kommentarer. Ska på ny undersökning om ett par veckor, så vi får se vad det kan vara jag har fått. Nykterheten funkar som sagt bra, har nu varit på ett antal fester med gamla vänner som jag alltid druckit med. Det funkar fint med alkoholfri öl, bara för att smält in i sällskapet liksom. Plus att det faktiskt är gott, så den där kalla ölen en varm dag behöver man inte vara utan. Det enda jag kan sakna ibland är själva längtan efter att dricka, men inte själva drickandet och att bli berusad. Och Dompa, brutna tår låter inte alls kul, det går ju liksom inte att jämföra saker på det sättet, så hoppas du får ordning på både tårna och alkoholen:-)
Kram Stigsdotter och hoppas du också får ordning på dina bekymmer.
/Fenix

jo jag minns en del från diskussionerna i den tråden, men är det något särskilt du tänker på? Var det du som var Kramis69 och hur har det gått för dig oavsett vem du var eller är?
/Fenix

lillablå

Hur går det med hövvet?!
Så lättad att det inte var nån tumör...
Håller du mig uppdaterad?!
Kraaaam!
/k

på forumet. Tack för era värmande frågor om mitt tillstånd. Jag är inte så flitig besökare just nu på forumet, och det beror ju ofta på att behovet inte känns så påträngande, vilket kanske är positivt på ett sätt. Jag blir ofta förvånad över att nykterhet känns så naturligt för mig, att det liksom är slut med det. Visst kan jag få tankar kring drickande fortfarande, men jag är så in i märgen medveten om att det ENBART är negativt för mig. Det har liksom sjunkit in i mitt medvetande, Jag menar fortfarande att jag varit nykter sedan början av oktober förra året, dvs åtta månader. För ett antal veckor sedan drack jag dock en helg. Jag var ensam hemma och tror att jag faktiskt ville testa en gång om jag bara lurade mig själv med att inte se något positivt med att dricka. Så fredag eftermiddag drack jag och det tog ungefär en kvart innan ledan och tröttheten kom. Sedan var jag bara trött och nedstämd och dagen efter mådde jag riktigt dåligt, såväl fysiskt som psykiskt. Räknade med att må bättre när jag började dricka på eftermiddagen igen, men samma sak hände med trötthet och uppgivenhet, det jag känt i så många år. Så jag fick genomlida även söndagen innan det hela var över. Sedan dess finns inte en enda positiv signal när tankar på alkohol dyker upp. Så nu åker jag snart utomlands igen på min andra nyktra semester, och sedan är det midsommar och det finns ingen rädsla längre för att jag ska "trilla" dit. Frågan handlar mer om vad jag ska göra med resten av mitt liv utan vare sig alkohol eller nikotin:-) När det gäller huvudet så har jag inte fått någon klar diagnos ännu, men ska påbörja en förebyggande behandling nästa månad. Om det skulle visa sig att det kan handlar om ms så är det lika bra att ta en bromsmedicin på en gång, och om det inte är ms så är ingen skada skedd. Mår dock egentligen precis som vanligt, innan anfallet, så det är inget jag tänker på särskilt mycket, även om jag tills vidare inte får köra bil.
Hoppas att Lilla blå och Stigsdotter har det bra med tillvaron! Liksom alla andra som kämpar mot sin beroenden, demoner och hjärnspöken av alla de slag.
En riktigt god sommar till er alla
/Fenix

Nynykter

Du är bäst! Det där var en riktigt, riktigt jobbig situation. Tänk så dumt det blir när någon bara tar för givet att man vill ha alkohol. Så har jag själv gjort. Jag arrangerade en julfest på jobbet och till fördrink hade vi bestämt något glöggliknande. Restaurangen rekommenderade även ett alternativ som skulle vara så utspätt och svagt att även bilförare skulle kunna ta en kopp och kunna köra sedan efter maten och dansen. Någon i mina ögon besvärlig gäst ville försäkra sig om att det inte var någon alkohol i. Jag försäkrade klämkäckt att det var så lite sååååå. Han sa lite buttert att han inte ville ha någon alkohol alls. När jag tänker på det där nu så skäms jag. Hur kunde jag vara så tanklös? Bara ta för givet att alla vill dricka alkohol och inte ha en tanke på att det finns de som varken kan eller vill...

Kram från Nynykter