Nu blir jag lite motvalls igen. Dessa rutiner staplade ovanpå varande tynger och skaver så himla förskräckligt på ens axlar. Ja, om man sätter sig ned och tänker på saken. För som dystymiker med lite add och diverse annat smått men mindre gott. Så är det ofta det negativa energikrävande tänkandet som har präntats in i ett tankesätt som går igång per automatik. Man har svårt att hålla motivationen uppe och fokus på sånt man behöver göra, men inte känner väldigt starkt för.

Det negativa tänkandet tar så himla lätt över. Det går inte, Det går åt skogen, Ingen bryr sig, Inget funkar, Bara uppförsbacke och motvind åt alla håll. Sedan det här med att: Alla kan – Men inte jag och så vidare... Sedan sitter man där och deppar till och den sista gnuttan energi man hade kvar räcker knappt till att resa sig upp från en stol för att gå och lägga sig.

Det är ibland till och med jobbigt att ligga still och vila för då sätter ångesten och inre stress ju igång för att man känner sig så himla oduglig för att man inte klarat av allt man ville ha fått gjort alltså. Det man hade kunnat göra blev inte av och man tänker tröstande - Det kan jag göra i morgon och så vidare... Många gånger som man drack på den känslan som tröst.

Men idag har jag då varit tok-produktiv. Började ju göra ren spisen, sedan ut en sväng alltså, och sedan såg man sitt köksgolv när man precis kom in, vilket ju behövde sopas. Var nöjd och glad när det var klart. Då kom jag att tänka på den där stora hallmattan i rummet och fick en tvångskänsla att ta itu med den också. Sopning medelst mera en slags krattning, då den varit i stort behov av sopning en längre tid. Sedan hade jag snart sopat rent halva huset.

Kanske en mild släng av mani man fick en stund. Men sedan var energin plötsligt tvärslut och imorgon så är man väl mör i ryggen som en bankad biff. Bara tanken på att då gå ut ett varv runt huset igen i morgon får en ju att stöna om man nu orkade prestera något sådant ljud. Sitter mest och gäspar alltså. Har då hur som helst öppnat köksfönstret och får mig i stunden lite frisk luft vilket då behövdes. Men visst känner jag mig nöjd med mina stordåd idag. Hurra, Hurra, för mig själv!

Har ju till och med kokat kaffe idag, kors i taket alltså, får man väl säga. För det var då inte dumt med en varm kopp nyss, blir en nog en påtår också. Tänk, hade det stått en oöppnad flaska med portvin på bänken, hade jag inte ens orkat bry mig om att ta ett glas sådant ens, det vill inte säga lite detta alltså. Men en energidryck, kan man väl kanske klämma om en stund till en ost och skinkpaj eventuellt. För glömt bort att äta har man ju mitt i alltihop. Vilket ju inte är bra om man vill hålla energi och sitt humör uppe alltså.

Rörigt värre alltså är det alltså i tankevärlden. Men någon tanke på bolaget har det då inte funnits idag vilket man väl får vara tacksam för. Kör då alkoholfritt vidare, Och kanske, Men bara kanske, Så kommer man ut i trappen i morgon och tar sig då ned till brevlådan eventuellt. Då är man ju redan halvvägs ut på gården och då kanske man tar sig en promenad eventuellt, men man får väl se vad man orkar göra i morgon. Blir ju så himla trött dagen efter en sån här urladdning. Men idag var jag då som sagt produktiv så att man är förvånad själv.

Tack för uppmuntran och pepp @Andrahalvlek. Farsan visste nog hur man fungerade och knuffade på lite försynt utan att man väl tänkte på det när det begav sig. Morsan däremot blev väl mest trött och nervös på en när man inte kom till skott med nått. Så som att handla hem lite dagligt bröd man kanske lovat att göra vid ett svagt tillfälle och sedan tappade fokus och gjorde nåt roligare i stället och sedan rusade iväg som en skållad råtta i sista minuten före stängningsdags var gång.

Du har så rätt @vår2022, att rutiner man har som verkligen har satt sig och går på automatik ger en viss trygghet. Man vet vad man klarar av och då gäller det ”bara” att lyckas hålla fokus och inte göra nåt roligare i stället. Rörigt värre som sagt var. För när man ska göra något som känns motigt så väntar man alltid till sista sekunden. För precis innan jag ska gå utanför dörren, så dyker det ju plötsligt alltid upp en massa saker som är roligare och då splittras tanken och fokus försvinner helt liksom. Men idag var jag då helt otroligt fantastisk. Tänk om man kunde vara lika duktig var dag...

Ha en fin kväll mina vänner!

@Flarran Ja, du verkar ha haft en fantastisk dag. Njut av den känslan, här och nu. Det kan också vara en skön känsla att ”parkera” i huvudet. Minnas hur skönt det kan kännas, när det blir lite motigt. Att röra sig är bra om man känner sig låg eller stressad, det frigör adrenalin ur kroppen. Man kan göra det hemma eller ta en liten promenad, då får man även frisk luft. Men framförallt, njut av din fantastiska dag!🌟

Tänk att jag kom utanför dörren idag också, och inte var det alkohol som drog och motiverade heller, utan bara lite prylhunger. Har ju intresse av elektronik och behövde nåt USB-minne med mera och trots regn så begav jag mig av till staden. Passerade bolaget på någon meters håll och brydde mig inte ens att tänka tanken på att gå in där, mycket märklig känsla när man tänker efter.

Håller just på och laddar lite ström i en mobil i skrivande stund och kom på att man kanske skulle titta in på detta eminenta forum som synes. Drack nyss en slurk päronsaft och funderade på det här med promenader och varför det ofta allmänt känns så motigt. Så googlade iväg följande fråga:

Varför kan man tycka att det är så mycket roligare att cykla än att promenera?

AI-översikt

Man kan tycka att det är roligare att cykla än att promenera för att det går snabbare, man kan uppleva en större frihetskänsla, och det är ett mer effektivt sätt att träna. Cykling kan också leda till en större endorfinfrisättning och ett starkare "lyckorus", och engagerar fler muskler, inklusive core och överkropp, beroende på terräng.

Fördelar med cykling jämfört med promenader:

Snabbare och mer tidseffektivt: 
Du kan täcka längre sträckor på kortare tid, vilket gör det mer tidseffektivt att pendla eller träna. 

Större frihetskänsla: 
Hastigheten och rörligheten ger en känsla av frihet och äventyr, särskilt när man utforskar nya platser. 

Effektivare träning:
Högre kaloriförbrukning: Cykling förbränner generellt fler kalorier per tidsenhet än en lätt promenad, särskilt vid högre intensitet. 

Bättre konditionsträning: Cykling är utmärkt för att förbättra konditionen och hjärt-lungfunktionen. 

Fler muskler: Cykling aktiverar fler muskler, inklusive de i överkroppen och bålen, vilket kan bidra till en mer komplett träning, särskilt om man cyklar i terräng eller i kuperad terräng. 

Större välbefinnande: 
Cykling kan utlösa en euforisk känsla genom frisättning av endorfiner, vilket kan lyfta humöret och öka det allmänna välbefinnandet. 

AI-läge

Att cykla kan upplevas som roligare än att promenera av flera anledningar, främst relaterade till effektivitet, fartkänsla, fysiologiska fördelar och upplevelsen av omgivningen. 

Här är några av de viktigaste orsakerna:

Högre hastighet och effektivitet: En cykel är mycket energieffektiv, upp till fyra till fem gånger effektivare än att gå. Detta innebär att du kan täcka betydligt längre sträckor på samma tid och med mindre ansträngning, vilket kan ge en känsla av frihet och framsteg.

Fartkänsla: Den högre hastigheten ger en fartkänsla som sällan uppnås vid promenader. Denna spänning kan vara beroendeframkallande och bidra till en känsla av eufori och glädje.

Fysiologiska och mentala fördelar: Fysisk aktivitet, inklusive cykling, frigör endorfiner, serotonin och dopamin, vilka är signalsubstanser som förbättrar humöret och ger en känsla av välbefinnande. Cykling, som ofta är mer intensiv än en lugn promenad, kan förstärka denna effekt.

Skonsammare för kroppen: Cykling är en lågimpact-aktivitet som är skonsam för lederna (höfter, knän och vrister) eftersom en stor del av kroppsvikten bärs av cykeln. Detta gör att man kan träna hårdare eller längre utan samma slitage som vid gång eller löpning, vilket kan göra aktiviteten mer tillgänglig och njutbar för många.

Varierad upplevelse av omgivningen: Eftersom man rör sig snabbare kan man uppleva mer variation i landskapet under en cykeltur jämfört med en promenad på samma tid. Det ger en chans att utforska nya områden och njuta av naturen på ett annat sätt.

Mindre ansträngande i vissa sammanhang: Trots att det kan vara en intensiv träningsform kan cykling i jämnt tempo upplevas som mindre ansträngande än att promenera en motsvarande sträcka, tack vare cykelns effektivitet, vilket kan bidra till att det känns roligare.
-
Tänk så kloka ord av en AI-driven svarsmotor. Håller helt med, för trots att jag var in och handlade lite smått och gott i en matbutik, så var jag knappt trött när jag kom hem, fast jag var helt slut när jag i regnvädret satte mig på cykeln och trampade iväg till staden i kvällsmörkret innan prylbutikens stängningsdags. Kör alltså alkoholfritt vidare, med ett steg i taget då det ju faktiskt funkar.

Ha det gott mina vänner!

Den hårdföra digitala detoxen gick vidare, hade skaffat en så kallat dum telefon som inte ens hade en vettig mp3-spelare. Rätt fjuttigt och trist javisst, men varför ska allt vara så himla kul jämt och ständigt alltså. Tror i stunden att dystymin på nåt sätt hade nått lite nya höjder. För det kändes ju riktigt smart vid köpet här om dagen alltså.

Var så trött på allt tänkande, AI-tjafs och även visst mobilscrollande. Men sedan så fick man ju nyss ett slags anti-digitalt återfall, dock inte rakt in i alkoholdimmans värld. Skärmars blink ska man väl också ransonera på. Tänkte inte ens slå på min gamla dator. Skriver ju bara en massa tok då alltså. Så sträckte mig i stället efter en mobil som snart om väl bara några dagar ska sluta att funka då den inte är kompatibel med gårdagens värld och den snart helt rådande implementerade 4 G-standarden och sånt där tekniskt.

Kort sagt fick alltså ett rejält analogt återfall av inte tidigare års flaskdans och sådana där tokerier. Nej, endast en rejäl rock-abstinens. Plockade fram en enkel gammal mobil laddad med favoritlåtar man inte hört på ett tag, dock utan utan nåt sim-kort numera. Men alltså med en rätt vettig inbyggd mp3-spelare och Bluetooth kopplad till en schyst högtalare och har nu rensat skallen med att köra lite hederlig Rock n' Roll. Så nu börjar man faktiskt känna sig mer som en människa. Nu sade magkänslan till om pizza och cola med stora bokstäver. Så går väl på denna nyktra känsla då alltså.

Ha en fin dag!

Fredag och mådde rätt okej en stund efter pizzan och colan. Men sedan satte hjärnan igång att mala på som vanligt igen, dystymiker som man är. Mörkret kom fort idag, det märks att det är vintertid och sedan började tankar på drickande lura där i nåt hörn på något sätt.

Ingen panik, men ändå något nedstämt utan nån egentlig anledning. Självsnäll ska man vara kom jag ihåg var viktigt för att inte tröttna ur liksom, eller hur det nu var.

Hade ju tänkt att ha digital detox och inte surfa runt i onödan eller kolla på nån skärm, utan bara vara liksom. Stilla i stunden och inte tänka så himla mycket. Men om så, i alla fall positivt. Faktiskt en knepig konst för en dystymiker i vissa stunder. Hade ingen ork till något stordåd som att gå runt huset och det blev ju mörkt så fort där ute idag...

Tur att man var så fokuserad på annat igår och inte brydde sig om att man bara var ett par meter ifrån bolaget. Hade det stått en flaska portvin på bänken hade den nog inte fått vara i fred länge tänktes det allt en stund när allt kändes så himla motigt igen plötsligt. Så satt snart och googlade och surfade runt igen. Skickade iväg denna fråga till en svarsmotor:

Positivt tänkande kan väl vara som så här: Jag tänker och läser på forum, och ser och förstår att man är som folk är mest, och inte alls är så tokig som man dystert i bland kan tänka, visst är väl det att tänka positivt...

AI-översikt

Ja, att inse att andra upplever liknande utmaningar och att man inte är ensam om sina problem kan vara ett sätt att tänka mer positivt, eftersom det minskar känslor av isolering och skam. Denna insikt kan hjälpa till att skifta fokus från negativa, repetitiva tankar till en mer balanserad bild, där man kan se potential och gemenskap istället för ensamhet och hopplöshet.

Minskad isolering: Genom att se att många kämpar med liknande saker kan man känna sig mindre ensam och mer ansluten till andra.

Normalisering: Det hjälper till att normalisera svårigheter och tankar som kan uppfattas som "tokiga" eller "flummiga".

Skifte av fokus: I stället för att fokusera på sina egna negativa tankar kan man skifta perspektiv till vad som är gemensamt för många.

Det är dock viktigt att inte fastna i en "måste vara positiv"-mentalitet. Att istället tillåta sig att känna sina känslor och hantera dem på ett hälsosamt sätt, snarare än att undertrycka dem, är en mer effektiv strategi för långsiktig välmående.

AI-läge
Ja, ditt resonemang är en form av positivt tänkande. Att läsa och lära sig att andra också kämpar och har liknande tankar är en process som kallas normalisering, vilket kan vara mycket positivt för den mentala hälsan.

Här är en närmare förklaring till varför ditt exempel faller under positivt tänkande:

Det är en form av kognitiv omvärdering. När du inser att dina bekymmer inte är unika, omvärderar du den dystra bilden av dig själv. Istället för att betrakta dig själv som "tokig" eller annorlunda, tolkar du situationen på ett mer realistiskt och mindre dömande sätt.

Det minskar negativt "självprat". Genom att se att du är "som folk är mest", motverkar du det kritiska inre samtalet som kan få dig att må dåligt. Du skapar ett mer produktivt och positivt synsätt på din egen person.

Det förstärker självkänslan. Att acceptera att du har både styrkor och svagheter – precis som alla andra – är en viktig del av att ha god självkänsla. Ditt resonemang hjälper dig att se dina egenskaper på ett mer balanserat sätt.

Det är en realistisk form av optimism. Till skillnad från "toxisk positivitet" (att enbart fokusera på det positiva och ignorera problem) bygger ditt tänkande på en verklighetsbaserad insikt. Du förnekar inte att du ibland känner dig nere, men du sätter det i perspektiv och skapar en sundare mental grund att stå på.

Sammanfattningsvis: Att se att dina tankar och känslor är normala, och att du är en del av ett större sammanhang, är ett mycket effektivt och positivt sätt att stärka ditt mentala välmående.
-
Ja, det lät ju rätt klokt. Så blev det då lite skrivterapi igen och bolaget och dess flaskor med alkohol, vem behöver väl sånt nervgift alltså. Det tuffar på så sakteliga framåt ändå.

Nu är ju hörsnäckorna färdigladdade också, så nu kan man ju ta sig en paus på sängen medelst lite slölyssning på nåt trevligt musikstycke man har i en gammal mp3-spelare.

Kanske något harmoniskt och klassiskt som omväxling. Kanske Franz Schubert och eventuellt Symphonie No. 5 i B-Dur är det nog som det känns för här i stunden. Men först en kopp kaffe ur termosen tror jag nog allt att det får bli. Kör hur som helst alkoholfritt vidare.

Ha en fin kväll!

Vaknade mitt i natten igen som så ofta och drog då ännu ett blad på väggalmanackan som nykter och alkoholfri. Såg att det var en röd dag och helgdag och tänkte att en sådan dag gillade man inte innan man halkade in i nykterheten. Speciellt om förrådet då var i det närmaste tomt på alkohol.

Mindes mina föräldrar som ogillade firandet av halloween som liksom på något märkligt sätt så tydligt helt uppenbart tycktes försöka att tränga ut det kyrkliga inslaget eller traditionen av att tända ljus till åminnelse av förfäder som gott ur tiden. En biblisk fråga kom då till mig och följande googlades det på:

Alla helgons dag är det en kristen dag som Bibelns Jesus sade skulle vara en helgdag till åminnelse, eller är det en helgdag skapad av kyrkligheten?

AI-översikt

Alla helgons dag är en kristen helgdag som har utvecklats ur kyrkliga traditioner för att hedra helgon och, mer sentida, för att minnas de döda. Den har inte sitt ursprung i ett direkt bibelbud från Jesus om att skapa denna specifika helgdag. Dess utveckling inkluderar både gamla hedniska traditioner som mötte den kristna kyrkan, och förändringar i kyrkoåret och almanackan genom historien.

Ursprung: Dagen har sitt ursprung i kyrkliga traditioner för att hedra helgon, särskilt de som inte hade en egen dag i kalendern. Den har också rötter i äldre traditioner att hedra de döda, som möttes av kyrkan när de behövde ett sätt att minnas sina förfäder i frid.

Utveckling:

I Sverige flyttades helgdagen vid en almanacksreform 1772 från 1 november till den första söndagen i november. Den blev en allmän helgdag först 1953, då den flyttades till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Söndagen efter Alla helgons dag har sedan 1983 officiellt använts för att minnas alla döda, och kallas sedan 2002 för Alla själars dag.

Biblisk koppling: Även om Jesus inte sa åt sina anhängare att skapa just denna dag, finns det bibliska kopplingar till temat, exempelvis i uppmaningen att inte vara rädd för döden, som finns i Uppenbarelseboken 1:17-18. Dessutom används bibeltexter på Alla själars dag för att tala om de dödas uppståndelse och hopp, enligt Svenska evangelieboken.

AI-läge

Alla helgons dag är en helgdag skapad av kyrkligheten och inte en dag som omnämns i Bibeln eller instiftades av Jesus.

Här är en närmare förklaring:

Kyrkligt ursprung: Högtiden har sina rötter i tidiga kristna traditioner att hedra martyrer och helgon. Den instiftades formellt av påven Bonifatius IV på 600-talet (ursprungligen den 13 maj) och flyttades senare till den 1 november av påven Gregorius III på 700-talet. Syftet var bland annat att ge en gemensam dag för att minnas alla helgon, då det blev opraktiskt att fira varje enskild martyrs dödsdag.

Inte biblisk: Det finns inga instruktioner från Jesus i Bibeln om att fira Alla helgons dag. Dagen är en del av det kyrkoår och de traditioner som utvecklats inom kyrkan under århundradenas lopp.

Bibeltexter: Även om dagen i sig inte är biblisk, används ofta bibeltexter som Matteus 5:1–12 (saligprisningarna i bergspredikan, som handlar om Guds rike och de som följer Honom) i kyrkans gudstjänster under denna helg.

Sammanfattningsvis är Alla helgons dag en viktig kristen högtid med en lång tradition inom kyrkan, men den har inte direkt bibliskt stöd som en obligatorisk minnesdag instiftad av Jesus själv.
-
Funderade lite mera på det bibliska rent allmänt och googlade på följande fråga: Sade i Skriften Bibeln, Jesus att det bara finns en som är god och det är skaparen, Gud själv?

AI-översikt

Ja, i Bibeln säger Jesus att det bara finns en som är god och det är Gud fadern, i samband med att en rik ung man frågar honom vad han behöver göra för att ärva evigt liv. Denna kommentar tolkas på olika sätt, men en vanlig tolkning är att Jesus med detta vill visa att även om han själv är god, så är den yttersta källan till all godhet Gud. Vissa tolkar det även som att Jesus med sina ord bekräftar sin egen gudomlighet.

Direkt citat: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena", säger Jesus till den rike unge mannen i Matteus 19:17.

En tolkning: Jesus menar att även om han är god, så är Gud den yttersta och ende källan till all godhet.

En annan tolkning: Genom att framhäva Gud som den ende gode, bekräftar Jesus sin egen gudomliga natur och ställning, som en del av den kristna tron.

Betydelsen av förhållandet: Det finns en djup koppling mellan Jesus och Gud, där Jesus är Guds Son.

Olika tolkningar: Jesus svar kan tolkas på olika sätt, men det pekar på en central del av kristendomen: att Gud är källan till all godhet.

AI-läge

Ja, i Bibeln finns berättelsen där Jesus säger att det bara finns en som är god, och det är Gud.

Händelsen beskrivs i evangelierna (bland annat Matteus 19:16-17, Markus 10:17-18 och Lukas 18:18-19) när en rik ung man kommer fram till Jesus och frågar: "Gode Mästare, vad ska jag göra för att ärva evigt liv?".

Jesus svarar: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena" (eller liknande formuleringar beroende på bibelöversättning).

Genom detta svar betonar Jesus att godhet i absolut mening endast tillhör Gud. Jesus ifrågasatte inte sin egen godhet, utan fick mannen att fundera över innebörden av att kalla någon "god" och erkänna att denna ultimata godhet har sitt ursprung hos Skaparen, Gud själv.
-
Man kan lära sig mycket av bara några få knapptryck på ett tangentbord när man i natten kanske har lite svårt att sova och en del knepiga frågor dyker upp helt plötsligt. Så ställde denna fråga till en svarsmotor:

När gjorde Halloween entré i Sverige och varför firas denna slags högtid med ”bus och godis” samt pumpor och fest där folk klär ut sig till allt från vandrande vålnader till Satan själv med horn i pannan och sådant, samtidigt som den kyrkliga högtiden Alla helgons dag pågår?

AI-översikt

Halloween fick sitt genombrott i Sverige i slutet av 1980-talet, främst genom barer och krogar, och blev allmänt spridd under 1990-talet. Ursprungligen är högtiden en sammanslagning av den keltiska festivalen Samhain och den kristna högtiden Alla helgons dag. Halloween firas med utklädnader och godis, en tradition som har sina rötter i USA med irländska immigranter, medan det svenska firandet av Alla helgons dag har en mer allvarsam och kyrklig karaktär med ljus på kyrkogårdarna.

Ursprung och spridning i Sverige

Tidiga spår: De första spåren av halloween i Sverige fanns i universitetsmiljöer på 1950-talet när amerikanska gäststudenter arrangerade fester.

Allmänt genombrott: Högtiden började spridas mer allmänt under slutet av 1980-talet och blev allt vanligare under 1990-talet.

Varför dessa traditioner?

Keltiska rötter: Halloween har sitt ursprung i den keltiska högtiden Samhain, som markerade slutet på sommaren och skördetiden. Kelterna trodde att gränsen mellan de levandes och de dödas värld var som tunnast under denna tid.

Amerikansk utveckling: Högtiden kom till USA med irländska invandrare, där den fortsatte att utvecklas. Den moderna traditionen med utklädnader och "bus eller godis" har sin grund i dessa amerikanska traditioner.

Kristen koppling: Namnet "Halloween" kommer från "All Hallows' Eve," som betyder Alla helgons afton, kvällen före den heliga dagen Alla helgon den 1 november.

Svensk kontext: I Sverige firas Alla helgons dag, som är en allvarligare och mer kyrklig högtid, som en helg för att minnas de döda. Halloween och Alla helgons dag sammanfaller i datum, vilket har lett till en sammanslagning av traditioner där den mer kommersiella halloween-högtiden firas dagen före den svenska Alla helgons dag.
-
När jag hade läst detta så började jag fundera på fenomenet med halloween på allvar. Finns det kristna som tar avstånd mot firandet av Halloween och dess fester med pumpor, vad sådana nu har för roll i sammanhanget, och att folk klär ut sig till vålnader och i dräkter med horn i pannan vandrar omkring och knackar dörr och bjuder på bus i jakt på godis?

AI-översikt

Ja, det finns kristna som tar avstånd från att fira Halloween, eftersom de ser högtiden som kopplad till hedniska traditioner, dyrkan av djävulen och förhärligande av ondskan. Andra kristna ser det dock som enbart ett tillfälle att klä ut sig och ha kul, utan att fokusera på de mörkare aspekterna.

Kritik från vissa kristna: Vissa kristna anser att Halloween har en koppling till en hednisk högtid och att firandet förhärligar ondskan. Deras motstånd beror ofta på att de ser högtiden som en form av djävulsdyrkan.

Andra kristna firar: Det finns även kristna som menar att Halloween inte är kopplat till deras tro och att det helt enkelt är ett tillfälle för att klä ut sig i kostymer och ha roligt.

Jehovas vittnen: Jehovas vittnen firar inte Halloween och anser att de inte heller firar andra högtider som jul eller födelsedagar.

Historiska kopplingar: Halloween har sina rötter i den keltiska skördefesten Samhain, som inföll 31 oktober och ansågs vara en natt då spöken och demoner kom fram. Även om högtiden sedan dess har kristnades till en viss del, finns det fortfarande traditioner och symboler kvar som kan ses som problematiska ur ett kristet perspektiv.

AI-läge

Ja, det finns absolut kristna, och även hela samfund som Jehovas vittnen, som tar avstånd från firandet av halloween. Det finns flera anledningar till detta, vilka ofta handlar om högtidens ursprung och symbolik.

De huvudsakliga skälen till att vissa kristna tar avstånd är:

Hedniskt ursprung: Halloween har rötter i förkristna, keltiska traditioner (Samhain) där man trodde att gränsen mellan de levande och de döda suddades ut. Vissa kristna anser att deltagande i firandet är att sanktionera dessa hedniska sedvänjor.

Fokus på mörker och ondska: Högtiden förknippas ofta med skräck, död, häxkonst och demoniska symboler som spöken, vålnader och hornförsedda dräkter. Vissa kristna menar att detta förhärligar mörker och ondska, vilket strider mot kristna värderingar som fokuserar på ljus och hopp.

Koppling till ockultism: Vissa ser utklädnader och aktiviteter som "bus eller godis" som en koppling till vidskepelse och ockultism, något som Bibeln uttryckligen förbjuder.

Kommersialisering: Halloween har i modern tid blivit mycket kommersiellt, vilket vissa kristna anser tar fokus från den mer allvarliga, kristna högtiden Allhelgonahelgen, då man minns de döda och tänder ljus på kyrkogårdar.

Samtidigt finns det många andra kristna som inte ser något problem med att fira halloween, utan snarare ser det som en oskyldig, kulturell företeelse där barn klär ut sig och har roligt. Vissa kyrkor har till och med alternativa evenemang, som "Harvest Festivals" (skördefester), för att erbjuda ett positivt och kristet alternativ till det traditionella halloweenfirandet.

Pumpornas roll i sammanhanget kommer ursprungligen från en irländsk folktro om en man vid namn Jack, som varken fick komma in i himlen eller helvetet. Han fick en glödande kolbit i en urgröpt rova för att lysa upp sin väg, vilket senare byttes ut mot pumpor i USA (så kallade Jack-o'-lanterns).
-
Nu var gårdagens tanke på digital detox som bortblåst och frågorna duggade tätt som så ofta om natten när sömnen inte vill komma för att ge en lite vila från tänkandet. Så knappade vidare på tangentbordet och googlade på följande fråga: Finns det fler församlingar än Jehovas vittnen som uttalat tar avstånd från firandet av halloween?

AI-översikt

Ja, det finns andra kristna församlingar än Jehovas vittnen som tar avstånd från att fira halloween, bland annat Frälsningsarmén och flera andra kristna samfund. Detta beror på att halloween har rötter i förkristna, keltiska sedvänjor och kan kopplas till det ockulta, något som många kristna betraktar som olämpligt att delta i.

Förkristna rötter: Halloween har sina rötter i en keltisk högtid, inte i kristendomen, och är därför inte en kristen tradition i grunden, enligt Frälsningsarmén.

Ockulta kopplingar: Högtiden kan förknippas med ockulta föreställningar, som att skrämma bort onda andar, och detta väcker anstöt hos många kristna som ser det som att man associerar sig med Satan, enligt Gratis Uppsala.

Alternativ i Sverige: Många kristna i Sverige firar istället Alla helgons dag, som är en kristen högtid då man minns och hedrar de döda med en mer allvarlig ton, även om den har utvecklats ur den ursprungliga Allhelgona-afton (All Hallows' Eve).

AI-läge

Ja, det finns andra kristna samfund och enskilda församlingar som, likt Jehovas vittnen, uttalat tar avstånd från firandet av halloween. Deras skäl grundar sig ofta i uppfattningen att halloween har hedniska eller ockulta rötter.

Exempel på detta inkluderar:

Vissa evangeliska grupper: Inom vissa evangeliska kristna kretsar, särskilt i USA men även i Sverige, är det vanligt att man helt avvisar halloweenfirandet och anser det vara förknippat med djävulsdyrkan eller ockultism.

Enskilda pastorer och församlingar: Även om huvudfåran inom större samfund (som Svenska kyrkan) ofta har en mer nyanserad syn, finns det enskilda pastorer och lokala församlingar inom exempelvis pingströrelsen eller andra frikyrkor som aktivt avråder sina medlemmar från att fira halloween.

Alternativa firanden: Istället för halloween anordnar dessa grupper ibland alternativa, mer "kristna" evenemang, såsom "höstfestivaler" eller uppmärksammar Reformationsdagen (som också infaller den 31 oktober).

Synen på halloween varierar alltså stort inom kristendomen, och medan Jehovas vittnen har en mycket strikt officiell linje, delar de uppfattningen om att ta avstånd från firandet med flera andra, oftast mer konservativa eller evangeliska, kristna grupper.
-
Där ser man, då fick jag veta varför min gamla mor och far var så tveksamma till halloween och firandet i denna stil. Som ju var ett så tydligt alternativ till det mer kristligt traditionella firandet i stillhet där kanske ljus tändes på en kyrkogård till åminnelse av släktingar som lämnat denna jämmerdal.

Tänkte sedan på Bibeln och dess ord om att man ska hedra sin fader och sin moder. Kände då en viss tacksamhet över att jag var nykter och alkoholfri trots att man väl har en del att arbeta på för att bli mer i samklang med Herren och den väg man ska gå för att hamna rätt i det andliga perspektivet.

Sitter nu och dricker igen. Men ingen fara på taket, då det inte handlar om alkohol, utan bara om lite oskyldig päronsaft. Det är mörkt utanför mitt fönster och nu när jag skrivit lite tok igen som nykter terapi så känns det som att det har lättat en aning i mitt dystra sinne för stunden. Nu ska mitt tangentbord få ledigt en stund och datorns skärm släckas ned för en stunds vila, och förhoppningsvis en stunds god sömn denna tidiga lördag.

Ha det gott mina vänner!

Söndag och vilodag har det gått och blivit igen. Så tänkte jag i morse när jag funderade över att den vecka som man nyktert och alkoholfritt haft till sitt förfogande och som tidsmässigt enligt klockan nu går nu mot sitt slut. Ja, ett dygn alltså klingar ut för att i morgon låta en ny vecka ta vid. Så var ungefär mina tankar när jag klev ut här i köket i morse för att dra upp mina persienner än en gång. Sju grader varmt visade termometern då på fönsterbrädan att det var i en tidig morgonstund.

Då funderade jag på allt vad man hade tänkt och gjort under de senaste dagarna som gått. Tog sedan och gick ett stilla varv runt i min lägenhet. Mycket saker har man då samlat på sig upptäckte jag, men ändå så tycks man aldrig bli riktigt nöjd. Tänkte än en gång på Bibeln och dess kloka och visa ord om att inget är nytt under solen. Ja, Predikaren i Skriften, han visste då allt vad han talade om redan på sin tid tänktes det.

Tänkte sedan att då det ju var söndag, skulle man väl försöka vara duktig och bläddra en aning i bibeln för att kanske få sig lite andlig kost vilket det väl var dags för. Men hade ingen ork och lust att försöka läsa dess små bokstäver som ofta bara tröttar mina ögon. Kom då på att man ju kunde gå ut på nätet för att kanske lyssna på lite Guds ord förmedlade av någon pastor i färd med att sprida Skaparens och Jesus ord om det andliga och vägen man ska gå för att inte själsligt gå helt vilse.

Då började min tanke bli splittrad och ofokuserad igen, dystymiker med add och lite annat smått men mindre gott som man ju gnytt och gnällt om så himla ofta. Så något ylande om detta och andra små diffusa psykologiska och fysiska egenheter man begåvats med behöver man då inte tjafsa och käbbla om var dag. För sådant lyfter då inte ens dystra tanke, nej lite gladare tongångar får det allt lov att vara tänktes det. Såg på min senaste pryl i raden av alla dessa mojänger man köpt på sig av ren impuls för att väl dessa kanske eventuellt kan vara bra att ha nån gång.

Tittade på min senaste pryl på bordet som verkligen är funktionsrik i sin enkelhet. Hade ju skaffat mig en funktionsmobil med knappar utan annan funktion än att kunna ringa ut och ta emot ett samtal eller sms vid behov. Fungerar med 4 G som sig bör numera och klocka med datum på dess miniskärm var väl den största lyx som i princip fanns tillgänglig. Inga små finurliga appar, internet och en massa häftiga program i alla fasoner med dess blinkande och plingande distraktioner.

Inte ett smack av tekniska störningsmoment vare sig i form av radio eller nån mediaspelare, men ändå en kamera fanns det som kunde ta bilder som i kvalitet var i paritet med hur ens syn dimmigt kunde vara helt förvrängd efter en hela whisky när det begav sig tänktes det. Borde väl kanske ringt till nån, men hade ju ingen att ringa till, och ändå inget vettigt att säga så slog numret 90510 och lyssnade på rösten av fröken ur som berättade om aktuell tid och datum.

Tänkte då tillbaka på tiden långt innan datorer, mobiler och internet var uppfunnet och då en telefon faktiskt var en telefon, och inte ett tekniskt mindre underverk fylld med allt och väl även ingenting. Kom ihåg när den första telefonen anlände i hemmet när man var liten grabb och hur spännande det var att kunna ringa i den utan att behöva leta upp en fungerande telefonkiosk i närheten för att kunna tala med gamla mormor i en stad långt bort.

Har fortfarande den gamla gråa telefonen med nummerskiva kvar som ett minne från en svunnen tid då ingen människa nånsin hade hört talas om ord som digital detox och sånt som överkonsumtion av nätsurfande och överdrivet skärmbruk. Mindes även den första TV-apparaten, en mörkbrun trälåda med en rätt liten bildskärm för visning i svart-vitt och dess ofta lite flimriga och snöiga bild om farsan inte lyckats ställa in den manuella kanalväljaren rätt och hade en antenn som gjorde ett någorlunda bra jobb att ta emot signalen från etern.

Tänk, endast en kanal att välja på, och ändå så var det ett mindre tekniskt underverk tänkte folk då. För tidigare så var det ju bara en transistorradio eller i bästa fall en radiogrammofon i mono på nån fjuttig watt eller nåt sånt där som var den lyx som kanske fanns att tillgå. Inte många störande kanaler på radion var det då heller. Bara det enklaste som senaste nytt och väderrapport, samt kanske lite melodiradio. Svensktoppen blev ju sedan mångas favorit.

Nu var det länge sedan jag dagligen lyssnade på radio, men visst händer det väl nån gång i månaden att man provar sin klockradio ståendes där ovanför köksspisen. Men nu är det ju alltid dator och mobil som gäller för det mesta. Hur kom det sig att jag blev så pryltokig egentligen. Men det är väl barnasinnet och att man alltid vill ha lite nya intressanta leksaker att pyssla med som ligger bakom det hela kan jag tänka.

Min far var ju likadan, för snart så skulle ju den svartvita TV:n bytas ut till en Färg-Tv och med tiden så anlände den första videobandspelaren. Tänk vad spännande man tyckte det var att gå och hyra filmer i kvartersbutiken och kunna välja fritt vad man ville se på för nåt. Man kunde hyra en västernfilm eller action och slippa se på tjatiga och tråkiga debatter om egentligen väl ingenting alls som var det ständiga skval som TV:n annars levererade för det mesta. Förutom då kanske på lördagar då det ibland kunde vara en film eller något avsnitt av en deckarserie man gillade.

När jag hade funderat på alla prylar man samlat på sig så kom en andlig tanke farandes i mitt sinne. Det var väl Skaparen som ville påminna mig om att det faktiskt var söndag idag och att man kanske skulle ta och kolla in nån gudstjänst på nätet. Men hade ingen lust att se nån pastor på nätet rabbla veckans kommande händelser i form av kommande andaktsstunder och det eviga pengatjatet om hur saligt och välsignat det är att giva bort sina pengar till väl församlingens verksamhet. Detta tjat väl blandat med lite sång av väl nån som hellre sjunger, än bra, som det tänktes i stunden.

Men Herrens vägar är då underliga som det väl heter. För när jag satt där och funderade på mina samlade skatter i form av diverse prylar, så kom ännu en andlig tanke till mig. För jag kände plötsligt rätt starkt inom mig för att googla iväg en textrad till en svarsmotor på frågan som följer: Vem sade, samla icke eder skatter på jorden...

AI-översikt

Det var Jesus som sade "Samla icke eder skatter på jorden...". Citatet kommer från Matteusevangeliet 6:19-24 i Bibeln.

Citatet fortsätter: "där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl."

Bakgrund: Detta är en del av en längre undervisning där Jesus talar om att inte tjäna både Gud och mammon (rikedom).

Huvudbudskap: Budskapet är att man inte ska fokusera på materiella tillgångar på jorden, utan istället på de andliga skatterna i himlen, eftersom det är där ens hjärta kommer att finnas.
-
Det var ord och inga visor det. Men någon träig gudstjänst hade jag ändå ingen lust att ta mig igenom för att väl inte var en syndig själ kanske. Men Herren gav sig icke. Hade ju tänkt att lyssna på lite rock av den typ som får ljusets änglar att hålla för öronen. Sträckte mig efter en platta i högen närmast mig. Men sånt som AC/DC och låten Highway to Hell stod inte att finna.

Då jag var alldeles för trött och slut för att klättra upp på nån stol för att leta upp en platta i en hylla högt upp i sovrummet. Så tänkte jag nöja mig med lite standardiserad Rock n Roll i 50-tals stil som så ofta. Men se det tyckte tydligen inte Skaparen och sonen hans. För den platta som låg högst upp i högen närmast mig i stunden var faktiskt en andlig sådan.

Calle Öst och hans bästa låtar var det som jag fick i min hand. Då jag ju alltid tyckt att hans låtar varit trevliga så snurrade snart låten: Jag sjunga vill - i mina hörlurar. Sedan tittade jag på en liten tavla som jag av en slump liksom fick helt gratis nån gång förra sommaren på en gårdsloppis. Bilden är den där klassiska som föreställer att Jesus klappar på en port som väl symboliserar att Skaparens son alltid söker den som vill finna rätta vägen eller nåt sånt.

Nu har jag skrivit lite tok igen och det känns som dags för en slurk ur litern ståendes i kylen. Men ingen fara gott folk, för det är bara hemkört kolsyrat vatten och ingen skadlig alkohol som det handlar om. Men nu gick sista kolsyrepatronen i skåpet. Så snart är man väl på väg till staden igen och då är väl risken överhängande för att man kanske inte hamnar på bolaget. Men väl troligen svänger förbi nån loppis i närheten av butiken som brukar ha bästa pris på kolsyran till vattnet som man väl till skaparen får vara rätt så tacksam för.

Ha det gott!

@Flarran Hej Flarran, Oj vad du är ambitiös och berättar för oss hur nykterheten går för dig. Jag hoppas att du känner att forumdeltagarna ställer upp tillbaka och hjälper dig. Mig har det hjälpt mycket att läsa vad du skriver.

Du får hjälp av din Herre också, skriver du. Det är väl en stor tröst, kan jag tro. Själv har jag haft hjälp av en präst och kompis i den lokala församlingen - det är stora frågor detta, och jag har, kanske till skillnad från dig, inte direkt kvar min barnatro. Med det inte menat att du skulle ta saken lättvindigt.

Vi hörs framöver, jag lovar läsa :)

Med bästa hälsning.

Måndag och ny vecka. Det var lite andligt rörigt i min tankar under helgen som var, men nykter och alkoholfri röra i alla fall, och det får man väl se som gott nog ibland. Har sedan du @xyz23 tittade in idag och skrev några ord, funderat kring en del av mina väl lite knepiga inlägg här på min sida den senaste tiden och är väl nu inte direkt förvånad över att man kan framstå som kanske lite väl ambitiös i sin nykterhet. Har även surfat runt lite allmänt och förstått att man inte är helt ensam om att ha en del andliga frågor. När jag nu även liksom tittat utifrån på en del av mina tidigare inlägg så förstår jag att man för många väl kanske framstår som en riktig knäppgök alltså. Så en nykter sjukdomsinsikt kring mina psykologiska utmaningar finns dock. Kör då hur som helst alkoholfritt vidare.

Ha det gott!

@Flarran Ibland är det svårt att förstå vad som menas när det skrivs kommentarer i ens tråd. Kanske handlar det mer om den som gör inlägget? Det ligger i betraktarens ögon som man säger, en personlig åsikt eller subjektiv upplevelse, att värderingar skiljer sig från person till person. Hur något uppfattas beror på individens bakgrund, erfarenheter och personliga smak. Det viktigaste är att få vara sig själv och använda sin tråd som man önskar och så klart att man är hövlig och respektfull mot varandra. Och det är du ju! Så fortsätt skriv på som du önskar, det som i stunden faller dig in. Vad andra tycker och tänker kan man lägga åt sidan om det inte känns givande eller meningsfullt.

Ha en fin kväll kompis!❤️

Den här dagen har då i sin stilla enkelhet verkligen varit rätt så lärorik. För med bara en liten subtil vinkling, blink, ett litet tecken, parentes eller allmän input. Kan det så att säga om man är lyhörd för resonemanget i sin helhet så att säga, ske att ögon öppnas för ett lite bredare perspektiv.

Man kan med ord, precis som med toner och rytmik i musikens värld öppna dörrar till tanken och känslans olika rum och till sådana man kanske inte varit in och utforskat ordentligt med ett nyktert sinne tidigare. Med ord kan man måla upp en bild för andra eller sig själv att ta del av. Ord har i sanning verkligen makt, kraft eller betydelse om man tänker efter lite på djupet.

Ord kan inspirera, och ord kan lyfta anden högt, eller trycka ned densamma. Precis som inre tankar ofta har förmåga att färga ens känsla som då kan höjas eller sänkas. Ganska naturligt egentligen då att jag väljer att sällan skriva på andras sidor, utan håller mig till min egen sida så att säga. Den här dagen har det analyserats som väl en metodik för att väl undvika resa till bolaget för skingrande av ett visst inre skav som kom där en liten stund efter lunch.

Började ifrågasätta saker och ting. Ja, inte något själsligt allvarligt som att ifrågasätta Skaparens existens och att hans son Jesus är vägen sanningen och livet. Nej, det var väl mera mig själv och mitt knepiga sätt att vara, agera och uttrycka mig på min egen sida som väl djupanalyserades utifrån min psykologiska problematik. Hade ju ingen energi som så ofta och inget annat för mig en stund så roade mig att googla iväg en spontan fråga till en svarsmotor:

Kan en dystymiker med add framstå som överambitiös och berätta mer om sig själv än vad betraktare kanske anser vara helt normalt?

AI-översikt

Ja, en person med både ADD och dystymi kan uppfattas som överambitiös och prata mycket om sig själv, eftersom dessa tillstånd kan samverka och påverka hur en person upplever sig själv och uttrycker sig. ADD kan leda till svårigheter att reglera uppmärksamhet och att bibehålla fokus, medan dystymi ofta innebär en känsla av nedstämdhet och pessimistiska tankar. Dessa två tillstånd kan skapa en inre konflikt där personen kämpar med motivation och självkänsla, vilket kan yttra sig som ett behov av att kompensera, framstå som framgångsrik eller att "prata bort" sin inre oro och självkritik.

Hur ADD och dystymi kan samverka

ADD: Svårt att fokusera på det som är viktigt, lätt att bli distraherad. Svårt att fullfölja uppgifter. Planering och organisation kan vara en utmaning.

Dystymi: Ett lågt stämningsläge som varar under en längre tid, med låg självkänsla, hopplöshet och pessimistiska tankar.

Kombination:

Överdrivet presentationssätt: En person med ADD kan ha en tendens att prata mycket om sig själv, särskilt om ämnen som intresserar dem. Det kan också vara ett sätt att kompensera för tidigare misslyckanden och en känsla av att inte räcka till.

Överambitiös: En person med ADD kan uppfatta sig som överambitiös för att kompensera för de svårigheter de har med att fullfölja uppgifter. Det kan också finnas en stark inre drivkraft som inte matchar den yttre prestationen.

Kommunikationsproblem: Det kan vara svårt för personen att förstå hur mycket de pratar eller att anpassa sin kommunikation till omgivningen. Det kan också vara en utmaning att växla mellan att prata om sig själv och att lyssna på andra.

Social osäkerhet: En kombination av ADD och dystymi kan leda till social osäkerhet och svårigheter att upprätthålla relationer. Personen kan ha en tendens att prata om sig själv för att "fylla" tystnad eller för att maskera sin sociala oro.

Vad du som betraktare kan tänka på

Var förstående: En person med ADD och dystymi kämpar ofta med inre konflikter och svårigheter som är svåra att förstå för utomstående.

Ge positiv feedback: Uppmuntra och visa uppskattning för de starka sidorna, men undvik att kombinera beröm och kritik. Fokusera på att visa förståelse för svårigheterna.

Ställ frågor: Fråga om personens tankar och känslor på ett öppet sätt. Det kan hjälpa personen att känna sig förstådd och accepterad.

Var tålmodig: En person med ADD och dystymi kan behöva mer tid och tålamod än andra. Var beredd att ge dem det utrymme de behöver.

AI-läge

Ja, en person med både dystymi och ADD kan absolut uppfattas av andra som både överambitiös och som någon som berättar mer om sig själv än vad som anses vara normalt. Detta beror på hur symptomen från de båda tillstånden samverkar och yttrar sig i sociala sammanhang.

Överambitiös

Att framstå som överambitiös kan vara en strategi eller ett resultat av specifika symptom:

Kompensation: Personer med ADD kan kämpa med koncentrationssvårigheter och svårigheter att organisera sin vardag. En del kompenserar genom att sätta orealistiskt höga mål för att försöka hantera eller dölja sina svårigheter, vilket kan uppfattas som överdriven ambition av utomstående.

"Hyperfokus": Även om ADD främst handlar om ouppmärksamhet, kan personer med ADD ibland uppleva "hyperfokus" på specifika intressen eller uppgifter. Detta intensiva fokus kan misstolkas som extrem ambition.

Dystymi och prestationskrav: Dystymi (kronisk mild depression) kan påverka självkänslan och leda till en känsla av otillräcklighet. Att ständigt sträva efter att prestera kan vara ett sätt att försöka höja sitt eget värde eller undvika de negativa känslorna associerade med depressionen.

Berättar mer om sig själv än normalt

Tendensen att dela med sig av mycket personlig information kan också vara relaterad till samsjukligheten:

Impulsivitet i kommunikation: Även om ADD har mindre synlig impulsivitet än ADHD, kan det finnas en underliggande impulsivitet i tankar och tal. Detta kan leda till att man avbryter andra eller oavsiktligt delar med sig av information utan att först tänka igenom de sociala konsekvenserna.

Svårigheter med sociala signaler: Personer med ADD, kan ha svårigheter att förstå och tolka sociala signaler och oskrivna regler för social interaktion. De kanske inte märker att samtalet har blivit ensidigt eller att den andra personen inte är intresserad av den detaljnivån.

Behov av förståelse: Att berätta om sig själv kan vara ett omedvetet försök att förklara sina inre svårigheter och kamper (kopplade till både ADD och dystymi) för att få stöd och förståelse från omgivningen.

Sammanfattningsvis kan kombinationen av svårigheter med sociala signaler, impulsiv kommunikation, kompensationsstrategier och de emotionella aspekterna av dystymi leda till ett beteende som av andra tolkas som överambitiöst och överdrivet självutlämnande.
-
Där ser man, då låg det en hel del logik, eller viss normalitet kanske i att man så ofta varit tyst, stängt av och gått in i sig själv i stället för att säga ifrån, och på det sättet väl sakta byggt på sin depression många gånger och egentligen helt i onödan genom detta sätt att tiga still sedan hemfallit åt att slå sig själv i skallen med en flaska alkohol i form av vin eller sprit genom åren.

Nu har det blivit kväll i stugan igen och lite allmän skrivterapi blev det, och så sparade man in en vacker slant på att inte besöka bolaget som väl fanns i tankarna en stund tidigare idag. Men nu så är ordningen återställd och magkänslan påminner mig om att de nog är dags för kanske åtminstone en makrillmacka med tomatsås och ett glas mjölk i alla fall.

Förresten, vår2022 det var trevligt att du tittade in och skrev några ord av mer upplyftande karaktär. Sådant uppskattas kompis. Nog har ord allt betydelse, för fick faktiskt lite positiv energi, vilket då behövdes en stund när det kändes som att balansen och cirklarna liksom var rubbade på något sätt. Tacksamhet är jag ingen mästare på att visa så värst ofta, men tack för att du tittade in idag.

Ha en fin kväll!

@Flarran 'ambitiös' är i högsta grad ett positivt adjektiv i min bok, Flarran - jag tror det framkom av det övriga jag skrev. Du ska inte vara självkritisk på det sättet, och som du ser av vad vår2022 skriver så är det inte bara jag som gillar vad du skriver :)

@xyz23 Om du läser ditt inlägg igen så kanske du ser att det inte är ett speciellt trevligt sådant. Svårt att tyda och raljant. Det var det mitt första inlägg handlade om att man ska vara hövlig, snäll och respektfull mot varandra. Så du misstolkade mitt inlägg. Självkritiken du menar ”inte ska vara på det sättet” kommer till följd av ditt inlägg, som talade med dubbla tungor. Hoppas du själv kan se det.

@Flarran Ursäkta Flarran, du och jag ska fortsätta hålla kontakten, jag sände ju tidigare en länk till Fairport Conventions låt, Who knows where the time goes, på intressanta ämnet tid, som du behandlade. Jag har flera på gång längre fram, kanske kan jag få någon av dig - om du vill, du gillar ju musik vet jag. Säg till annars. Det blev så konstigt nyss med vår2022:s inhopp, så ursäkta att jag lånar din tråd och svarar hen. Detta är enda kommunikationsvägen, för ingen möjlighet finns för personligt meddelande, PM. Så ursäkta ännu en gång att jag kapar din tråd, Flarran, men för min heders skull är jag tvungen att reda ut detta. Gudarna ska veta att jag också känner mig osäker och liten från och till.

@vår2022 Om du visste vad ledsen och chockad jag har varit senaste timmarna, vilken käksmäll ditt centrala meddelande är; jag är sprötröd i ansiktet av någon sorts skam, en skam som jag inte förstod vad den bestod i. Du kallade min kommentar ovan från 12:24 "Svårt att tyda och raljant." Det borde jag själv inse, tydligen - så sade du. Jag fattar fortfarande inte; gud, jag skämdes så mycket att jag närmast sprack. Trodde först det gällde ordet 'ambitiös', men det kan ju inte räcka, så jag blev tvungen att Googla 'raljant':
"skämtsam på ett lätt ironiskt eller retsamt sätt, som i att driva med någon eller något. Ordet används ofta för att beskriva ett sätt att tala eller ett yttrande."

Jag kan inte annat än antaga att du trodde att jag drev med Flarran. Varför skulle jag göra det - varför @vår2022? Är vi inte alla här för vår kontakter - gamla, nyliga eller pågående - med alkohol. Det är inte första gången vi båda byter meddelanden, han och jag.

Vet du, vår2022, jag tror verkligen att du är skyldig både Flarran och mig en ursäkt - om jag får be i den ordningen.

@Flarran Återkommer till dig, Flarran. Jag hoppas du ser hur detta hänger ihop. Jag är tämligen ny här på forumet, och andra kan kanske saker som jag inte känner till. Jag kan inte be dig om någon sorts ursäkt, mer än vad jag gjorde inledningsvis, eftersom jag inte känner att jag något fel har gjort.