av Thompa_68

Bubbelmorsan
sön, 2025-11-30 - 22:46

@Thompa_68. Kämpa på kompis! Hade också en dipp efter drygt en månad, är lite kvar i den två veckor senare men har ljusnat betydligt i helgen.

Tror det är trötthet i mitt fall och saknad efter den kick som A kan ge när man är lite energilös.

Fick en litet rus av lycka igår när jag satt i köket som var ombonat och mysigt och lite samma idag då jag och dottern firade advent med ljus och fika. Glögg minsann och låg sockerhalt då ju den vanliga är äckligt söt… spetsade min med ingefära för lite sting.

På med tålamodet och en dag i taget. Jag försöker att inte tänka/känna efter så mycket. Jag traskar på min stig. Steg efter steg och tänker att det blir bättre

Silvertärnan
mån, 2025-12-01 - 05:28

Jag känner igen mig i dippen efter nån månad. Hjärnan är inne på att ifrågasätta valet av nykterhet vi gjort. Min första månad blev i slutet av juni, påväg in i semester och jäklar vad jag var tvungen att hålla emot och hålla fast vid mitt nyktra beslut. Du kommer att må så bra om ett tag när du fortsätter att vara nykter. Det är ett gupp i vägen som du fixar! Snart vänder det 🌞.

asdf1973
mån, 2025-12-01 - 07:42

@Thompa_68 Kämpa på. Du är ju min ledstjärna i detta. Men jag förstår precis vad du känner, det är alkoholromantiken som spökar "tänk att få sitta där med ett glas bubbel och bara njuta av livet som en lyckad och belevad människa". Tyvärr vet både du och jag hur det skulle sluta, så kämpa på❤️

Thompa_68
mån, 2025-12-01 - 08:56

@Silvertärnan Tack för pepp! Jag känner att det är naturligt och mänskligt att vägen till ett bättre liv inte alltid är rak, det kommer mer eller mindre stora gupp eller kurvor som utmanar en och behöver hanteras på något sätt. Skönt att få skriva av sig om även det och få så fin respons från forumvänner. Inatt har jag sovit lite bättre och det känns direkt på måendet. Njuter av den andra koppen kaffe och är tacksam för att kroppen känns pigg och alert trots en mörk måndagsmorgon. Ljuvligt att slippa uppleva alkoholens efterverkningar som jag nog gjort i princip i början av varje ny vecka under lång tid.

Thompa_68
mån, 2025-12-01 - 08:57

@Bubbelmorsan Stort tack för inspel och vänlig pepp! Idag är en bra dag, ser med tillförsikt på vad den för med sig. .Blir en långkörning själv i bil, ska dra på musik på hög volym och bara vara. En dag i taget!

Thompa_68
mån, 2025-12-01 - 09:01

@asdf1973 Yes, det vet vi och det känns dag för dag allt mindre ångestladdat att tänka att det inte ska bli ett första glas. Det är nog oundvikligt att man det går lite upp och ned i tillvaron med måendet när man gör en större livsförändring, även om det är till det positiva. För en del av hjärnan kan det ju initialt uppfattas som negativt och frambringa motstånd. Grundkänslan är ändå positiv, med en kropp som har energi och en hjärna som kan tänka klarare och inte fastnat så lätt i ältande. En dag i taget, idag dricker jag inte alkohol!

Thompa_68
tis, 2025-12-02 - 11:03

Fem veckors nykterhet, känns som en prestation som jag är stolt över, men framför allt upplever jag fortfarande att denna nykterhet är varaktig och uthållig, att det inte finns ett bäst före datum utan att den är på obestämd tid. Känner ändå att milstolpar är viktiga och gläds åt mina egna och andras! En dag i taget, känner ärligt ingen sorg eller smärta över avsaknaden av alkohol, ser fram mot julfirande och skidresa utan oro för ångest dagen efter. Det har varit alldeles för många tillfällen när jag druckit så pass mycket att jag inte kommer ihåg allt jag sagt och gjort, vid tillfällen när nära och kära samlats som jag verkligen borde tagit tillvara på. Måhända har jag inte varit otrevlig, men jag har ju inte varit närvarande fullt ut. Det blir det ändring på nu!

Mitt förhållande till och användning av alkohol är mitt ansvar, ingen annans. Sedan finns det förklaringar till varför jag gjort mina val, inga ursäkter, men en bakgrundsbild, rent subjektivt ur mitt perspektiv förstås. Till det hör en tidvis dåligt fungerande kommunikation med min livskamrat. För det bär jag ett stort ansvar, kunde jag vrida tiden tillbaka hade jag jobbat mycket med mig själv, sett till att vi tagit till hjälp för samtal och verkligen öppnat oss för varandra. Istället valde jag att behandla mina olustkänslor med alkohol och det gick ju inte bra. Kvar blev mycket outtalat som jag använde som ursäkt för att inte trivas i livet och få trösta mig med alkoholens mjuka famn. Kanske fanns det saker som jag önskade att hon gjorde, eller inte gjorde eller gjorde annorlunda. Men hur skulle hon kunna veta det, när jag oftast var tyst och mest satt och berusade mig och drog mig undan. Jag kan ju inte direkt peka finger åt att hon inte tog initiativ till dialog när jag mestadels luktade alkohol på helgerna, även om jag tyckte synd om mig själv för att hon jobbade så mycket och sällan kom hem förrän sent på vardagskvällarna. Det kunde jag ha adresserat på ett betydligt bättre och mer rationellt sätt.

Jag är tacksam för att jag och min hustru fortfarande är tillsammans och nu är mitt fokus att dela så mycket av mina tankar och känslor som möjligt på ett öppenhjärtigt sätt. Det är en utmaning, men får bli en del av mitt pågående träningsläger. Förut har jag oftast öppnat kranarna först när måttet var rågat och något var tvunget att komma ut. Då blev det mesta sagt i affekt och vi båda gick i försvarsställning. Nu får metoden bli att dela lite men ofta, ta elefanten i tunna skivor. Det är blandade framgångar, men bara att köra på. Jag kan i vart fall nu betydligt oftare än förut konkret visa min kärlek till henne, vilket känns bra och som jag tar som bevis på att jag ändå kommit en bit i mitt förändringsarbete.

Ros
tis, 2025-12-02 - 11:36

@Thompa_68 Så fint att du delar med dig och så mycket igenkänning i allt man sa när man fått alkohol i sig. Ja är inne på mitt andra år som nykter och så glad att jag tog beslutet att sluta helt med A. Ha en skön tisdag.