av Lana Del Rey

vår2022
tors, 2025-08-21 - 15:16

@Lana Del Rey Vad roligt att höra att det gått så bra! Grattis till 4 månader!🥳. Vad bra att du kontaktat psykolog och får sätt ord på och prata lite om det som trycker dig. Jag tänker att tankarna kring skam och ångest släpper när man får bearbeta detta. Som man säger, trollen spricker när de kommer upp i ljuset. Dessutom så är förutsättningarna goda då du nu också varit nykter en längre tid😁.

Lycka till och var stolt över dig själv! Kram❤️

Lana Del Rey
tors, 2025-12-11 - 20:05

Godkväll på er!

Nu var det ett tag sedan jag skrev här, tänker att jag hoppar in lite då och då 🙂

Nu har jag, om några dagar varit nykter i 8 månader. Det känns väldigt skönt och jag trodde aldrig jag skulle lyckas med det. Överlag känns det mesta bra, och jag känner att mitt mål är att aldrig dricka igen. Jag vill aldrig hamna där igen och må så dåligt. Känns bra att man liksom bestämt det. Och inte behöver vela mellan att kunna sen ska jag kunna dricka normalt, jag vet att jag inte kan det.

Jag har även börjat träffa en psykolog vilket känns fint och bra. Jag har fortfarande en del ångest och dåliga tankar att jobba med.

Det jag ville höra med andra som varit nyktra i ungefär samma tid som jag, när släpper liksom oron? Är det vanligt att ha det såhär "långt" efteråt? Tidigare fanns ju tankar alltid på alkoholen men nu kretsar tankarna fortfarande mycket kring det, inte att jag vill dricka men på vad jag gjort och hur jag gjort mot mig själv. Jag känner mig ledsen och nere pga det, går det över tillslut?

Jag grubblar också väldigt mycket på vad jag utsatt min kropp för, vilken skada, jag kan få väldigt mycket ångest och bygger upp skräckscenario att jag skadat min lever svårt, jag kan drömma om levertransplantationer osv. Jag orkar inte känna denna konstanta oron, jag har försökt göra vissa saker för att lugna mig, ta prover som visat normalt men sen får jag ändå för mig saker.

Känner någon igen sig i dessa tankar? Och hur går man liksom vidare?

Ha en fin kväll ❄️

hsp-metal
tors, 2025-12-11 - 20:15

Jag slutade dricka för snart två år sedan och har haft tre återfall. Innan det senaste, som var för några dagar sedan, hade det gått 18 månader. Jag kan inte påstå att tankarna och ångesten försvann helt men de har kommit med längre mellanrum och varit mindre intensiva. Det vill säga fram tills för några veckor sedan. Det var nog resan till mitt återfall började allvar. Jag kunde få paralyserande ångest och oro över saker som hänt för 18 månader sedan och det var också i samband med det jag tog mitt första glas. Jag tänker att ångesten delvis är hjärnans sätt att lura dig att dricka igen. Så var det för mig i alla fall.

Lana Del Rey
tors, 2025-12-11 - 20:36

@hsp-metal Bra jobbat med två år! Känns som en evighets tid tills jag ska nå två år!

Förstår att det är tufft med återfall, och det kanske ligger något i det att man blir liksom lurad in i det igen med ångesten och oron. Jag har ännu inte tagit något återfall. Jag var vid cirka 4 månader i tankar om att -"nu har jag ju varit nykter ett tag och kanske ändå kan dricka normalt, jag måste ju prova iallafall". Men jag kom på mig själv med att jag försökte normalisera det och tur nog drack jag inget. Som tur nog var jag också såpass orolig för min kropp så rädslan för det var starkare. Jag var också orolig för hur min ångest skulle bli.

vår2022
fre, 2025-12-12 - 08:44

@Lana Del Rey Grattis till 8 månader!🥳. Bra jobbat! Jag tänker att de flesta har mer eller mindre självkritiska tankar. Vissa av oss har en större sårbarhet och är oftare mer självkritiska pga tidigare erfarenheter, kanske en rädsla för att misslyckas, höga krav på sig själv, låg självkänsla och personlighet. Dessa tankar aktiverar hjärnans hotsystem och triggar stress och ångest.

Ett sätt är att försöka göra sig medveten om den kritiska rösten, varifrån kommer den? Varför? Tänka att det oftast är bara hjärnspöken och bara tankar som inte är sanna. Fråga sig om tankarna verkligen är sanna och realistiska. Att träna på självmedkänsla som är självkritikerns motsats.

Det är bra att du går till en psykolog så du kan bolla dessa tankar och få stöd i hur du kan hantera dem. Att prata och jobba med detta tänker jag är bästa sättet att närma sig de självkritiska tankarna och se vad de står för och varför de tynger dig. Att även se detta som en spännande process kan göra det mer intressant och inte lika tungt. Du håller på att lära känna dig själv i djupet, självkännedom. Och att vara nykter är en förutsättning för att kunna tänka klart och jobba ärligt med dig själv.

Bra jobbat! Ha en fin fredag! Kram❤️

Thompa_68
fre, 2025-12-12 - 09:31

@Lana Del Rey Min nuvarande nyktra period, som jag hoppas och tror är den sista, är för kort för att jag ska kunna svara med den som bakgrund. Men jag har haft min beskärda del av misstag, dumma beslut och rent destruktiv livsföring. För fyra år sedan kraschade det fullständigt och då inledde jag en nykter period som varade nästan ett halvår, där jag också tränade väldigt mycket och fokuserade på en bra kost och god sömn. Det gav en väldigt stor fysisk effekt och tankarna klarnade också. Men jag kände att jag ändå inte riktigt kom över det som varit, en hel del tankar snurrade där jag lade skuld och anklagelser på mig själv till den gräns att man nog får säga att det var självhat. Det bidrog med stor sannolikhet till att jag återigen började dricka, efter att ha uppnått det stora fysiska målet, och naturligtvis tappade jag ganska snabbt kontrollen och föll tillbaka i alkoholmissbruk.

Nu har jag insett och acceptera att jag inte kan dricka kontrollerat, och upplever en annan nykterhet än jag någonsin gjort tidigare. Jag har ingen önskan om att börja dricka inom en viss tid utan njuter av allt positivt som nykterheten för med sig och de möjligheter den ger. I den processen har jag också till slut kunnat förlåta mig själv för de dumheter jag ställt till tidigare och ärligt kunna fokusera på nuet och framtiden. Rent rationellt har jag ju vetat att det inte är produktivt att älta det som varit och anklaga sig själv, men det har varit oerhört svårt att få till det i praktiken. Nu när jag accepterat nykterhet på obestämd tid är det som steget var till att sluta hata mig själv var överkomligt och naturligt, jag fick krafter till en slags själsligt reningsbad där jag rannsakade mig själv och till slut kom fram till att jag har ett värde, både för mig själv och andra, trots mina misstag.

Jag vet hur svårt det varit att komma till det läget jag är i idag, och har inget självklart råd att ge om vägen dit, det har tagit lång tid för mig. Men mindfulness har jag tidigare testat och det tror jag är en metod för att känna sig själv och leva i nuet. Det handlar om att på riktigt bestämma sig för att livet startar här och nu, det som varit går inte att göra ogjort, bara att lära sig av. På det sätter är min nykterhetsdag något av en ny födelsedag för mig.

Under perioden där jag verkligen inte tyckte om mig alls slog jag bort alkoholens negativa effekter på kroppen med att jag gott kunde ha det och att det var lika bra att göra slut på lidandet, om än långsamt, ett slags utdraget självmord. Nu bryr jag mig om min hälsa, har fått göra en ballongvidgning, men känner hur mycket bättre jag mår efter 1,5 månaders nykterhet. Kanske får jag besvär framöver som kan härledas till alkoholmissbruk, men det får jag ta där också. Börjar jag noja över det kommer säkerligen annars min oro att bli mycket jobbigare och påverka mitt liv än det eventuella problem som dyker upp om och när det inträffar.

Bra att du har en psykolog som stöd som kan hjälpa dig att samla och strukturera tankar och oro. Du har gjort ett storartat jobb så här långt med 8 månaders nykterhet, och byggt upp en plattform för en avgörande livsförändring. Därmed har du gett dig själv de bästa förutsättningarna att ta tag om synen på dig själv, oro för din hälsa och annat som tynger dig. Det kommer kanske ta en tid till, men du är inne på en spännande resa. Jag önskar dig verkligen all lycka, fortsätta gärna dela både med- och motgångar i forumet, det är många empatiska själar som bryr sig och har kloka tankar och råd att ge!