Idag känner jag mig faktiskt ganska pigg. jag är glad, motiverad, pigg, etc. en skön dag helt enkelt.

Men hur ska jag kunna låta bli att dricka imorgon och på lördag? jag dricker inte kolossala mängder, kanske runt 5st starköl vid varje tillfälle. jag gör inte bort mig eller så. men jag vet att jag under söndag, måndag och en bit in på tisdag kommer att känna mig trött, deprimerad, orolig, omotiverad, ångestfylld och osocial.

det är inga som helst problem att låta bli alkoholen under veckodagarna. men när fredags- och lördagskvällen kommer så kommer suget. blir lite irriterad om jag inte får dricka. kvällen känns nästan lite bortkastad om jag inte får dricka några öl. det har helt enkelt blivit en vana under åren.

hur kan jag låta bli? jag vet att mitt problem inte är av det största slaget. alkoholen har egentligen inte medfört några större problem för mig mer än att jag känner mig mentalt ur form i 2-3 dagar efteråt. men jag tycker inte om att känna så. samtidigt är vanan väldigt stark har jag insett.

sundown !! Min bana började så, några öl för att koppla av framförallt på fredagskvällen. Med tiden blev det på lördagen, självklart till bastun på söndagen, jamenvafan det är ju lillördag,måste fylla på lagret på torsdagen för att ha till helgen men det gör inget att jag smakar lite.....ja, sen var det inte så många dagar kvar på veckan.

Mina problem var inte så stora. Då. Hade jag vetat vad jag vet idag så hade jag haft större koll på mitt beteende så hade jag kanske sluppit en hel del problem senare i livet.

Att bli uppmärksam på sitt drickande är en bra väg för att förebygga och förhoppningsvis undvika det jag gått igenom.

Och idag ser jag enbart fördelar med att vara nykter, jag klarar att vara knäpp på nykter kaluv !

PersonligaPersson

Jag hade samma problem som du, sundown. Orättvist mycket nedstämdhet och ångest fram till onsdag efter en helg med "normalt" drickande. Några öl och en delad vinare med frugan. Kolla senaste inlägget i min tråd "Personliga Persson satt en morgon vid frukostbordet".

Skriv här. Låt dina egna tankar och andras input slå hål på myten att det är mysigt att ta sig några järn. Det är inte mysigt när det förstör så många efterföljande dagar. Vissa av oss ska inte dricka, vi tål det inte helt enkelt.

Håll upp i några månader, suget försvinner sakta men säkert. Poppar tillbaka någon gång ibland. Men då håller du dig krampaktigt i forumet tills det gått över.

Häng med!

sundown

PersonligaPersson,

din story påminner ganska mycket om min, förrutom detaljer som att jag inte får minnesluckor eller hamnar i farliga situationer. :)

jag har en fråga till dig. om jag skulle ta en vit period nu, hur lång tid tror du det tar innan jag märker av de mentala effekterna? de kortsiktiga effekterna känner jag till då de kommer redan i mitten av veckan. men fortsätter det uppåt efter det? Är du på lika bra humör idag som du var på onsdagen och framåt? Förstår du vad jag fiskar efter?

Givetvis är det inte lätt för dig att veta men jag är intresserad av dina svar från dina egna erfarenheter.

jag har väldigt länge gått runt och trott att jag är konstant deprimerad och ångestfylld. det är inte förrän det senaste året som jag har börjat fundera över ifall det beror på alkoholen. Men jag är lite osäker då jag inte dricker några ofantligt stora mängder.

vill.sluta

Välkommen, du är i gott sällskap.
Självklart kan det bero på Alkoholen.
Skönt att du kommit till insikt.
Och JA! Fördelarna blir bättre med tiden. Du kommer märka alla vinster du får genom att köra det alkoholfria alternativet

sundown

Tack! :)

Insikten har kommit sakta men säkert under de senaste 18 månaderna.

är dock osäker på om jag har nått den kritiska motivationströskeln för min del, där jag i hjärtat känner att "nu får det vara nog!". När jag väl har bestämt mig så brukar jag lyckas med det mesta. problemet är bara att bestämma sig, att bli motiverad på riktigt.

sundown

Ja, det är möjligt att tanken har slagit mig tidigare, men inte på det sättet iaf.

idag känner jag mig riktigt bra. hade med mig kameran (jag är en hobbyfotograf) idag under min promenad till jobbet. det har varit fantastiska mornar de tre senaste dagarna! Och idag kom jag på mig själv att jag inte undvek situationer som jag vanligtvis upplever som pinsamma. jag struntade i om folk glodde på mig när jag tog bilder på alla möjliga sätt. vanligtvis hade jag bara gått vidare för att slippa folks blickar, missat att ta en riktigt bra bild och ångrat mig en lång tid efteråt.

samtidigt får jag lite ångest över ikväll. kommer jag att dricka? ena halvan av mig vill inte. jag vill må så här jämt! ena halvan längtar efter ett par kalla öl.

som sagt var, vet inte om min motivation är tillräckligt hög ännu. kanske är det ett beslut som måste växa fram, även om jag objektivt vet att jag borde skära ner.

höst trollet

Kul att se att du börjat förändra vissa saker hos dig själv.. ;-D
Många gånger får vi för oss att alkohol, skulle göra oss "modigare".. Det gör det inte, snarare dummare, eftersom vi får ett övermod som förätter oss i både farliga och pinsamma situatiner!

Att människor tittar på en fotograf, är ganska naturligt.. Oj, tänker vi, vilken tidning kommer h*n ifrån, vilket reportage..? Eller, undras var jag får se den där bilden..

Min undran är: Vad tänkte/trodde du själv att folk tänkte när du plåtade? Varför kändes det obekvämt förut?

I vilket fall, tror jag att du har börjat skrapa på fernissan och kika närmare på vad som finns därunder.. Jag vet inte vad du har för jobb, men jag slår vad om att det bor en fotograf därinne, som längtar ut..
Vem vet, du kanske blir berömd om du ger honom chanssen..?

Skjut på beslutet att dricka, till nästa helg! Ta det som ett projekt, att kanske med kamerans hjälp dokumentera din helg? Hur den KUNDE ha varit (om du är en sån som går ut..) eller bara hur den är just nu. (en sorts bild-dagbok)

/trollis/

sundown

du har helt rätt. jag har ett ganska krävande jobb inom IT branschen som kag tycker är väldigt intressant och spännande. men det ger mig inte riktigt samma tillfredsställelse som t.ex att ge brudparet sina bröllopsbilder och se dem gapa av lycka. :) Eller när jag bjuder gäster på mat. Jag lägger alltid ner min själ i det jag gör och jag misstänker att det är för att jag tycker om bekräftelse. Jag älskar att se folk bli glada men även att få beröm. Så visst drömmer jag om att en dag pröva på att jobba som fotograf. :)

jag vet ju själv att skulle jag se någon fotografera så hade jag bara blivit glad av synen. men depressionen efter helgen gör att jag inte tror på mig själv speciellt mycket. jag blir osocial och orolig. orkar inte ta tag i saker som jag inte måste ta tag i. visst tog det emot lite idag att utsätta mig för "en pinsam situation" men samtidigt hade jag energi till att skjuta den tanken åt sidan. Hade det varit måndag så hade jag aldrig lyckats med samma sak.

jag försöker verkligen motivera mig till att skjuta upp beslutet att dricka till nästa helg. samtidigt gör tanken mig väldigt nervös. hur uttråkad kommer jag att vara ikväll?

vill.sluta

Se det som en morot. En dag i taget.Bestäm dig för nåt häftigt kvällsmotiv.
I trust in you girl!
/a

Villervalle

är ordet. När jag bjuder hem på fest eller jujbord så har jag alltid haft intentionen att det skall var perfekt och det har det också alltid varit. Men är det detta gästerna har velat? Kanske det har varit bättre med en mer närvarande person? Inte en som måste tanka upp i köksskåpet får att få allt att fungera som vi tror det skall? Jag har börjat släppa på måstena och fokusera på att det i stället skall bli trevligt.

VV

sundown

Jag förstår vad du menar.

jag är dock en person som hela tiden vill ha nya utmaningar och kickar. Jag står ibland en halv dag i köket för att få allt perfekt. Inte för att jag tror att gästerna förväntar sig det utan för att jag vill överträffa mig själv och bli nöjd. Jag tycker helt enkelt att det är kul, så jag lider inte av det. :) Dock så har jag även ett visst bekräftelsebehov som gör att jag föredrar aktiviteter där jag vet att jag kommer att få beröm. Som med min fotografering. En del av förklaringen till varför jag fastnade för just det är att jag kan visa upp bilder och få trevlig feedback tillbaka. Men sen älskar jag även det kreativa. :)

vill.sluta

I trust in you man...........
Sak samma, men du gillar att fota. Gör det och hitta coola kvällsmotiv. Även den goda gamla vanan GÅR att bryta.
Och beroende vad du gillar kommer du bara känna hur det blir bättre.

sundown

Förvånade mig själv idag och gick inte förbi systembolaget. drack heller ingenting på afterworken idag trots att det var öppen bar.

är spiknykter och ska faktiskt bege mig ut i natten med kameran och stativet i högsta hugg! \o/

sundown

nu är det söndagmorgon. vanligtvis hade jag suttit här med hjärtklappning, oro, ångest och allt det andra, och återigen tänkt "Usch vad meningslöst det var att dricka den här helgen också. det gav mig verkligen ingenting.".

men inte idag. visserligen är jag trött då jag är uppe med barnen men det är den vanliga morgontröttheten innan kaffet har hunnit göra sitt.

jag har tidigare lyckats forcera mig igenom några vita helger men då har jag alltid gått runt och varit irriterad över att jag inte har fått mina öl. det har känts som bortkastade helger. men inte den här helgen, vilket jag tycker är lite märkligt. för första gången på länge som jag kan minnas har jag tagit mig igenom en helg utan någon som helst dimma. och varit galet nöjd med det!

jag tog mig ut i fredagskväll och fotograferade nattbilder som jag har länge funderat på att göra men aldrig orkat. i lördagsmorse vid 08 tiden, medan mamman hade sovmorgon, tog jag med barnen ut för trädgårdsarbete ute vid en föreningslokal. det hade aldrig hänt vanligtvis. jag hade tackat nej i förväg då jag vet att jag inte skulle ha orkat med det. inte nog med att jag tog mig ut dit, jag var otroligt social dessutom (för att vara mig). pratade säkert i en timme med en kille utan att känna mig obekväm. istället för att grymta korta svar till alla jag mötte så var jag öppen och glad. och inombords var jag lugn och bekväm. det var faktiskt en häftig känsla.

efter tre timmar i trädgården var jag ganska trött och fick ett infall att det skulle sitta fint med ett par öl under kvällen. men jag försökte påminna mig om hur bra jag har mått hittils och att jag ville fortsätta med det. så de fyra ölen står orörda kvar i skafferiet.

jag vet inte vad som gjorde att jag lyckades den här helgen. om det är för att jag har pratat med er här, eller om beslutet har vuxit fram under det senaste året eller om det var för att jag ringde alkohollinjen och pratade med en otroligt trevlig person i fredags. han sa att jag klart och tydligt låg överst i riskzonen och att jag bör göra förändringar. eller så är det en kombination av allt.

jag har en konstig känsla av energi i kroppen. jag vet inte om det är initiala lyckokänslor över att ha lyckats med en första helg. men jag känner mig väldigt peppad, glad, stolt och motiverad.

samtidigt flyter det runt en massa tankar i huvudet på mig nu. jag har väldigt ofta redan i förväg tackat nej till diverse aktiviteter på söndagar (folk som vill fika t.ex) för att jag vet att jag kommer att vara trött. då är det jobbigt att träffa folk. hur många söndagar har jag inte sumpat genom åren? eller lördagar? eller måndagar och tisdagar för den delen också, då tröttheten och depressionen sitter i i flera dagar efteråt. och givetvis har dessa beslut spätt på ångesten ännu mer då man känner sig kass över att behöva säga nej. allt detta har under åren lett mig till att jag har tappat kontakten med en hel del människor vilket har lett mig till att känna mig mer och mer ensam. och detta i sin tur har förmodligen gjort ölen desto mer viktigare för mig som "vän".

får se hur detta går. jag är helt inställd på att inte dricka nästa helg heller ... tack till alla som har varit stöttande.

Nu ska jag tvätta! mamman har fått ännu en sovmorgon .. ;)

sundown

måste bara summera helgen, för min egen skull. :) får jag ner det i skrift så blir det tydligare för mig vilka fördelar den här helgen förde med sig. Sen om någon läser detta vet jag inte. Så här såg det ut i helgen när jag summerar den:

fredag:
+ pigg under kvällen
+ var ute och nattfotograferade med en kompis
+ kollade på film (orkar inte kolla/koncentrera mig när jag har druckit)

i lördags:
+ Gick upp med barnen så att mamman fick sova (mitt eget förslag att gå upp)
+ vaknar glad och pigg!
+ ingen ångest, oro eller hjärtklappning
+ iväg på 3h trädsgårdsarbete med barnen
+ orkade snacka med massa folk under trädgårdsarbetet utan att behöva låtsas vara pigg och alert
+ gick igenom och redigerade bilderna från fredagen (hade inte orkat på lördagen vanligtvis)
+ kollade på lite tv serier (orkar inte kolla/koncentrera när jag har druckit)

söndag:
+ Gick upp med barnen så att mamman fick sova (mitt eget förslag att gå upp)
+ vaknar återigen glad och pigg!
+ körde ett pass på träningsmaskinen på morgonen och kollade på film.
+ hjälpte en gammal granne med hans dator. vi satt och snackade i 2h utan att jag kände att det var jobbigt. han har frågat flera gånger tidigare men jag har oftast kommit med undanflykter. Jag är som person väldigt hjälpsam av mig men jag har helt enkelt sällan orkat. Den här gången kom JAG med förslaget att jag kunde komma över och hjälpa honom.
+ var iväg och handlade med barnen
+ ingen ångest, hjärtklappning, oro, etc
+ magen mår mycket bättre!
+ tvättade

Måndag (hittils):
+ Återigen pigg när jag vaknar
+ ingen ångest, oro, deprimerad känsla
+ känner mig motiverad och skärpt till att jobba
+ känner mig just nu faktiskt glad på riktigt.

Det mesta i listan hade jag kunnat stryka om jag hade druckit. Jag hade enbart gjort vissa av sakerna eftersom det måste göras. Men nu gjorde jag dem, och mycket mer därtill, och mådde bra samtidigt. Det var en underbar känsla.

Alltså, visst är jag fortfarande trött när jag vaknar, men det brukar man ju vara på morgonen. Men jag är ändå pigg mentalt sett. Inga gråa, tunga moln som lägger en våt, kall filt över hela dagen. Sen under hela helgen har jag haft en konstig energi som jag inte har vanligtvis under en helg. Jag har hela tiden varit på hugget och velat göra saker. Det är helt tvärtemot mot hur det hade varit under en vanlig helg. Hade vi haft något inbokat sedan tidigare så hade jag “skit, orka träffa folk idag alltså …”. Jag har även varit avslappnad på ett naturligt sätt då jag har sluppit oro, ångest, etc. Jag har helt enkelt varit mer närvarande då jag har haft mer energi.

Enda minuset är att det är gott med öl. och det är skönt med första stunden när man glider in i dimman och man blir lite avslappnad. Men det är egentligen allt som jag har gått miste om under helgen …

Nu siktar jag på en till alkoholfri helg! Jag hoppas verkligen att min nyfunna motivation håller i sig.

höst trollet

Underbar läsning!
Jag förstår, känslan av den där första, ölen eller glaset med vin eller vad man nu brukade fylla det med..
Men det är ju egentligen bara den där första "klicken", som jag tror Askan beskrev det som, man är ute efter..
Och numera, inser man att "notan" är så hög, att om man faller för frestelsen, så tycker man inte att det är värt det egentligen..

Jodå, det ÄR tillåtet att sakna känslan, men den kommer att blekna.. Den dyker upp lite då och då, som en påminnelse.. Kanske för att man ska göra ett aktivt val?
För faktum är, att vi får välja att dricka.. Skillnaden mot förr är att de flesta av oss väljer att INTE dricka..
Allt gott!/ Trollis