av Sommar12

Trodde att jag hade allt under kontroll, att jag kunde dricka lagom.....
Dumt av mig, det kan jag ju inte....
Sabbade allt redan dag ett av semestern utomlands.
Idag tar jag steget mot ett liv utan vin.

uska
fre, 2012-10-26 - 19:13

Hej sommar
Kan bara instämma nu är kl 19 och fredag kväll och jag har
inte ens tänkt på A. Känns så underbart att bara vara och
flyta med. Hoppas samma känsla finns kvar i morgon.
Kram Uska

Sinnesfrid
fre, 2012-10-26 - 19:24

Betr mitt tidigare inlägg, så försökte jag "besvara" ett av dina tidigare inlägg och trodde att det skulle hamna där nånstans i september då du omnämnde tv-serien. Så blev det inte, men det gör väl inget... Jag har spenderat TIMMAR här på din tråd nu och jag känner igen mig själv så väl i så mycket. Det du skriver, och all feedback av alla fantastiska människor som hänger här... Det går liksom inte att blunda. Jag är också på gång... snart. Jag måste.
Kram och fortsätt kämpa. Du är fantastisk!

Sommar12
lör, 2012-10-27 - 19:38

Jonas löfte har varit otroligt bra så det spelar ju ingen roll att kommentaren kommer nu. Va kul att du läst i min tråd, det har varit och är en tuff resa, men jag ångrar mig inte. Forumet är guld värt! I morgon har jag heldag i keramikverkstan inbokad, hade aldrig hänt i livet med A.

Sommar12
mån, 2012-10-29 - 06:57

Tänk jag trodde aldrig att jag skulle sitta i soffan tidigt, tidigt en måndag morgon och bara njuta.
Det är lättare att njuta av dagen som är och av stunden som är när jag inte hela tiden är på väg någonstans.

Jag drack ju aldrig på vardagarna så för mig var det en enda lång väntan på helgen.

DÅ skulle allting falla på plats, DÅ skulle jag äntligen få lite lugn och ro, DÅ skulle alla vara så lyckliga och mysiga tillsammans i vår familj.
Nu behöver jag inte längre vänta på de stunderna utan jag passar på när jag kan.

Dricker kaffe ur min kopp jag hämtade på keramiken igår, den blev otroligt sned, vind och ful men det är mina händer som format den så kaffet smakar utsökt!

Lånade boken AnsvarsFULL som e-bok (tack Stigsdotter) och sträckläste den på några timmar. Den var skrämmande bra och många igenkännings-stunder. (Har även jag bott utomlands och varit sååå rolig, svensk och blond...)

Gick och la mig igår kväll med alldeles för mycket godsaker i magen. Mådde nästan illa... Har frossat hela helgen i ostbågar, godis och som vanligt glass-med-kolasås-berg.

Under natten måste min hjärna arbetat som sjutton och kopplat ihop alla trådar åt mig för nu när jag vaknade var det solklart: jag äter ju precis som jag drack!!!!

Känns inte så kul att få en sån insikt till morgonkaffet, men jag är inte rädd för detta som jag var rädd för A och jag förstår att det är en del av den här resan. Jag äter för att belöna mig, trösta mig och på ren trots! Har en mamma som i alla år har kommenterat min vikt och gett mig beröm när jag gått ner. (Har vägt allt mellan 57-82 kg) Och en frånvarande pappa som varannan helg öste kärlek i form av just glass över mig. Äter inte alltid för att det är gott utan bara för att något/någon i mig ropar på det.

Gör lite ont att skriva detta, men samtidigt så skönt, känns som att jag vetat det länge men att det liksom inte fått komma upp till ytan. Det är ju otroligt vad det här forumet gör med en, TACK för att någon skapade detta och för alla ni vänner som finns här.

Nu är det dags för mig att hoppa in i duschen, har en lång dag framför mig med heldagskonferens på jobbet. Det blir middag och övernattning på en kursgård i kväll, men jag tar bilen och åker hem efter middagen.
Känns redan nu så skönt att veta att efter middagen får jag sätta mig i min kära bil och fara hem till min mysiga, mysiga säng och vakna utvilad och icke-bakfull i morgon.

Dessutom hade ju flera veckor innan detta gått åt till att fundera på hur mycket jag kunde dricka eller inte dricka, sätta upp regler och antagligen bryta dem....

Kramar från Sommar (som kanske borde byta namn nu när frosten kommit....)

höst trollet
mån, 2012-10-29 - 08:53

Byt inte namn.. Vi måste få ha kvar lite av denna ljuva årstid.. Speciellt nu när trollis är nästan översnöad *fniss*

Vad u n d e r b a r t, att få läsa dina inlägg, de andas på något sätt harmoni. Som att du kommit ifatt dig själv och tar hand om dig!

Visst, livet är inte enkelt, men om vi inte får träna våra "andliga" muskler, så utvecklas vi ju inte heller..

Ha en underbar dag! /kram trollis!

m-m
mån, 2012-10-29 - 10:59

Och får sådan ångest att jag knappt kan andas. Din sommar och dina tankar kunde varit mina. Fattar bara inte hur jag ska klara att ändra mig långvarigt... Någon dag eller vecka - ok, men sen?

Så skönt ändå att läsa att det finns andra...

/m

Sommar12
ons, 2012-10-31 - 16:07

Allt går dåligt på jobbet just nu, men har ledigt to-sön. Mannen reser bort igen och jag är ensam kvar här hemma med ungarna. Känner ingen glädje inför ledigheten. Saknar "laga-mat-och-dricka-vin-känslan", vill bara komma bort från allt. Pratar knappt med mannen som gör sitt och jag mitt. Försökte mig på att spontant ta mig och ungarna med på hans resa i helgen, men då tyckte han att det inte passade in och att det var för sent att komma på det nu. Jag känner mig så jävla ledsen, sårad och arg. Vill bara bli av med honom och åka till bolaget och handla. Varför blev det så här för mig? Varför kan inte jag vara som alla andra? När ska jag få ett andrum, komma ifrån och bara fri? Tårarna skymmer sikten just nu och jag vill bara ha tillbaks min vän vinglaset.

Harry den Trötte
ons, 2012-10-31 - 16:19

Hade en väldigt liknande situation i helgen. Frun och barnen reste iväg och jag var ensam hemma. Har varit väldigt stressigt på senaste så jag valde att ta ett återfall - men bara ett litet.

Det blev givetvis ganska stort och jag har mått kass i flera dagar trots att jag inte druckit sedan i lördags. Tro mig - det är inte värt det. Jag hade hållit upp flera månder innan och kände mig kanon.

Har du Antabus hemma?

m-m
ons, 2012-10-31 - 16:23

är väl dessvärre inte den bästa vännen, även om jag också tycker så de flesta dagar. Jag är ny här och har läst många av dina inlägg och känner igen mig i oerhört mycket.

Om det varit mycket på jobbet och relationen inte är på topp är nog ändå inte vinet det som löser det (nu lät jag som en moraltant, jag kände det själv...). Genom att komma in här och skriva visar du styrka! Ta en timme i taget. Försök att fokusera på barnen, hitta på ngt med dem som kräver att du inte druckit. Det är onödigt att straffa dig med alkohol när det är jobbet och din man du är arg/ledsen över.

Ja herregud, vad lätt det är att skriva kloka saker när man själv brottas med liknande tankar. Lycka till och håll dig undan från bolaget.

/m

vill.sluta
ons, 2012-10-31 - 16:25

Om maken är iväg på sitt så unna dig och barnen ngt extra roligt.
Vet inte åldern på dem, men gå på bio och ut och ät.
Besök en djurpark eller ett bad.
Sätt guldkant på eran tillvaro.
Lyssna på TrötteHarry.
Du mår inte bättre, för även om det bara är ett litet glas så stoppar du inte där.
Du vill! ha berusningen.
Men tala med demonen på axeln och tala om att
-INTE IDAG, inte imorgon........

Jag hoppas att du fixar det, eller jagf VET att du klarar biffen!
DU ÄR SÅÅÅ BRA JU!
//A

Harry den Trötte
ons, 2012-10-31 - 16:31

och gå absolut inte till systemet eller någon bar på vägen hem. Rekommenderar dig återigen att ta en Antabus om du har det hemma. Annars kanske vården kan fixa det till dig på kort varsel. Omöjliggör återfall OM du tar den.

Svik inte dig själv och barnen, ni är värda bättre!

Två inlägg från mig på 10 min men din situation är så lik min förra helgen att jag bara måste varna dig igen!

Stigsdotter
ons, 2012-10-31 - 16:39

Jag känner verkligen igen det där, man åker ned i en djuuuup dal. Först är allt så kvittrande bra, man har kommit till insikt om det ena och det andra, mår bättre, reser hem från konferenser med lätt hjärta och skrattar inombords åt kollegorna som kommer att vara bakis imorgon.

Och så händer det. Nån liten himla motgång (omedgörlig make är väl klassiskt!) Den där å-vad det är synd om mig!-känslan späs kanske på lite extra av att man mådde så bra innan - kontrasten blir så stor. Och så blir man lite rädd: vad nu då, ska jag må så här nu?

Men vet du sommar12, det är livet som knackar på. Numera tar vi hand om oss och löser saker när de dyker upp istället för att slänga oss på flaskan. När jag läser din rubrik tänker jag också på HALT. Det är situationer när vi måste se upp lite extra: hungrig, arg, ledsen, trött. Se till att tillfredsställa de behoven först så ska du se att du inte är så sugen sedan. Öppna en flaska god äppelmust till matlagningen - det fungerar faktiskt lika bra (blir det för jobbigt när ungjäklarna kommer och tjatar får man ställa sig i ett hörn och dra ett par djupa andetag alternativt slänga fram en morot till ungarna.

Kram på dig, vi grejar detta!!

Sommar12
tors, 2012-11-01 - 08:34

Tack för att ni stöttar.

Somnade från eländet i soffan redan vid 8-tiden i går kväll. Förflyttade mig upp till sängen och sov 9 timmar till.... Vaknade idag och känner mig alldeles tom. Men era inlägg hjälper.

Det är verkligen som Stigsdotter skriver, i måndags på konferensen kände jag mig som värsta, braiga tjejen. Alla andra drack och jag var nykter, fint sminkad och lite "tuff" som går min egen väg och tar bilen hem i mörka natten.

Har beställt träningskort och gick på Ki-Balans i tisdags kväll och kände mig sååå harmonisk och "nyfunnen". Sedan hände något och allt föll ihop som när man sticker hål på en ballong.

Idag tvingar jag mig själv till att gå och träna (ungarna kan vara hemma själva med sina dataspel en stund) och ska försöka tigga till mig en plats i keramikverkstan i kväll så att jag slipper sitta här och titta på när mannen packar.

Bokar biljetter till Cosmonova för mig och ungarna i morgon och bjuder hit min mamma på pizza till ungarna och sushi till oss i morgon kväll. (Hon kör bil så inget vin blir det).

Nu är två dagar av fyra "uppbokade" så nu är det bara att automatiskt följa programmet.... Känns ju helt förskräckligt detta. Jag som längtade så efter höstlovet försöker nu bara ta död på tiden för att kunna börja jobba igen.

Och just nu undrar jag varför vi bokat en resa till Florida i jul? Jag vill ändå inte åka på semester med mannen som inte förstår någonting och säkert kommer sitta där med sina öl och nöjt konstatera att det kan ju han göra han som klarar av det.... Medan jag dricker läsk och dövar mitt begär med fett och socker och bara blir fetare och fetare..... Ja, jag vet att jag vältrar mig i självömkan just nu, men jag kan inte låta bli.

Tilde
tors, 2012-11-01 - 11:02

Jag har också en sån håglöshetsperiod just nu, jag har funderat mycket på vad det handlar om för min del. Jag tror jag måste lära mig acceptera mina upp- och nergångar. Inte som förut tänka "fara" när det var trist, håglöst, deppigt... för med "fara" var det till sist alltid nära till vin-medicinering... Även topparna blev ju en källa till vindrickning.
Hittar jag alla mina triggers så tror jag att jag hittar tillbaka i allt nästan. Bit för bit. Det är ju som ett jobb det här... med en väldigt värdefull lön.
Vi jobbar på tillsammans!
Att lära sig acceptera tristess, tillfällig tristess är inte farligt.
Styrkekram
Tilde

Stigsdotter
tors, 2012-11-01 - 13:30

Kan man väl i och för sig tänka sig att du gör då du nu fyller den. Men man kan ju också tänka sig det som att du hittar på trevliga saker att göra tillsammans med mamma och barnen ;-)

Försök se det från den ljusa sidan istället!! säger jag nu och är fullt medveten om att det låter äckligt klämkäckt. Bu på mig. Förlåt, det är så sällan jag känner mig såhär så då måste jag ut med det lite, kanske kan lite av det käcka smitta av sig så du blir liiiite gladare?

Tilde har rätt, vi måste lära oss att acceptera tristess. Herregud, häromdagen sa jag till och med till ungarna att "det är bra att ha tråkigt ibland annars märker man ju inte när man har kul!" vilket är en mer käck variant av något mamma brukade säga till mig (och som jag hatade, varför gör man så?? säger sådant som man lovade sig själv att aldrig göra??)

Mitt sockerintag är inte heller något att hurra för just nu. Men, en sak i taget tänker jag. Men, du måste kunna säga till din man att det inte är OK att han dricker när du inte kan. Det tog ett tag för min att fatta det. Nu frågar han ibland om det är OK att han köper en folköl eller så och nu känner jag mig så pass stark att jag klarar det. Men inte i början. Man ska kunna säga att man inte vill ha alkohol i sitt hus. Vi bjuder inte på alkohol längre när vi har folk hemma (och då brukade vi ha "riktiga" fester). Sätt ned foten din!

Stigsdotter
tors, 2012-11-01 - 13:30

Kan man väl i och för sig tänka sig att du gör då du nu fyller den. Men man kan ju också tänka sig det som att du hittar på trevliga saker att göra tillsammans med mamma och barnen ;-)

Försök se det från den ljusa sidan istället!! säger jag nu och är fullt medveten om att det låter äckligt klämkäckt. Bu på mig. Förlåt, det är så sällan jag känner mig såhär så då måste jag ut med det lite, kanske kan lite av det käcka smitta av sig så du blir liiiite gladare?

Tilde har rätt, vi måste lära oss att acceptera tristess. Herregud, häromdagen sa jag till och med till ungarna att "det är bra att ha tråkigt ibland annars märker man ju inte när man har kul!" vilket är en mer käck variant av något mamma brukade säga till mig (och som jag hatade, varför gör man så?? säger sådant som man lovade sig själv att aldrig göra??)

Mitt sockerintag är inte heller något att hurra för just nu. Men, en sak i taget tänker jag. Men, du måste kunna säga till din man att det inte är OK att han dricker när du inte kan. Det tog ett tag för min att fatta det. Nu frågar han ibland om det är OK att han köper en folköl eller så och nu känner jag mig så pass stark att jag klarar det. Men inte i början. Man ska kunna säga att man inte vill ha alkohol i sitt hus. Vi bjuder inte på alkohol längre när vi har folk hemma (och då brukade vi ha "riktiga" fester). Sätt ned foten din!

Sommar12
fre, 2012-11-02 - 16:14

Sitter framför tv:m med ungarna. Tända ljus, nystädat och mysigt. Stickar och tänker bara på att nu skulle det ju vara sååå mysigt och gott med ett glas rött. Kan liksom känna smaken i munnen och minns känslan av att hålla om kupan och bara få vara en stund i stunden. Börjar tänka tankar som att "det är klart att jag borde klara det". Jag drack ju aldrig på vardagar, jag tog aldrig återställare, jag var ju aldrig beroende. Jag råkade ju bara dricka lite för mycket när jag drack. Och inte alltid. Varför gav jag mig in på detta, nu har tre månader gått och nu känns det ju som värsta grejen om jag dricker igen. Försöker spela filmen fram och försöker fundera ut varför jag saknar vinet så mycket just nu, men kommer ingen vart i tankarna. Huvudet stannar vid bilden av ett stort glas rött i ljusens sken här bredvid mig på bordet. Jag är trött på detta, vill ha tillbaks vinet.

Sommar12
lör, 2012-11-03 - 08:33

Det gick bra utan vin, vilken tur att inget fanns hemma, vet att jag hade fortsatt dricka tills allt var slut och vaknat bakis i dag. I stället vaknade jag tidigt och nu känner jag att stormen är över. Det kommer alltid en dag efter så varför är de där eftermiddags/kvällstimmarnas vindrickande så viktiga? Varför byggs så mycket drömmar upp kring det?

vill.sluta
lör, 2012-11-03 - 09:05

Att det skall vara så trevligt och "mysigt" och känslan av att folk skulle bry sig för
att man INTE dricker är bara FEL.
Och det är bara du! Som kan bevisa
att det är så, och YES YOU CAN!!!
Du är så djävla! BÄST Sommar!
Kramar/A

Sommar12
sön, 2012-11-04 - 08:18

Ägnade morgonen åt att tänka tillbaks på en del resor och utflykter jag gjort de senaste åren. Kom fram till att jag varit bakfull på väldigt många platser och lidit mig igenom många sevärdheter och kända platser. Jag hade liksom "glömt" det.... Kändes bra med en påminnelse till mig själv om varför jag inte vill dricka mer och det var precis vad jag behövde nu.