av Sommar12

Trodde att jag hade allt under kontroll, att jag kunde dricka lagom.....
Dumt av mig, det kan jag ju inte....
Sabbade allt redan dag ett av semestern utomlands.
Idag tar jag steget mot ett liv utan vin.

Maria42
sön, 2012-11-04 - 08:25

Den påminnelsen behövde jag också, har varit samma för mig.

Sommar12
sön, 2012-11-04 - 08:32

Har följt dig hela helgen, det var lite som min för några veckor sedan och du klarade det, var stolt!!

santorini
sön, 2012-11-04 - 08:48

tack för påminnelsen Sommar12! Vissa resor jag gjort vill jag inte ens tänka på för det finns så skämmiga minnen av att jag blivit för full. Nu ska jag snart åka till Egypten och njuta fullt(!) ut med alla sinnen av en nykter semester. Årets sommar var i mångas tycke dålig, regnig, inte så varmt. Jag upplever den som en helt underbar sommar, dels för att jag förstås fick vara ovanligt länge ledig men huvudsakligen för att jag tagit hand om mej själv och njutit av att ständigt vara "närvarande".
Ha det fortsatt bra!

Sommar12
tis, 2012-11-06 - 22:06

Har bokat tid hos beroendemottagningen på måndag. Berättade allt för min psykolog som föreslog hjälp. Känns svårt och jobbigt men det är väl bra att ta all hjälp jag kan få. Känner att jag inte riktigt kommer någonstans med mina tankar just nu utan att allt bara snurrar omkring i skallen. Vill bara få komma till någon slags klarhet och lugn.

Stigsdotter
tis, 2012-11-06 - 22:36

Jättebra att du sökt hjälp. Det kan vara svårt, men ta all hjälp du kan få. Och du, var ärlig - både mot dig själv och mot läkaren/vårdgivaren!

Sommar12
ons, 2012-11-07 - 05:55

Jag tror att jag behöver hjälp att komma vidare.
Försöker prata med mannen om jag ska gå dit eller inte och om hur det har varit den här tiden osv osv osv. Men han sitter mest och lyssnar och säger inte så mycket. Han är väldigt dålig på att prata känslor så jag förstår, men blir rädd att han tycker att jag är besvärlig och krånglig med mina antidepp-piller och mitt a-problem. Kanske han tröttnar och inte orkar eller kanske han inte förstår?
Hur gör ni andra?
Det kanske är just därför jag behöver prata med någon på beroendemottagningen?

Sommar12
fre, 2012-11-09 - 16:35

Förut var fredagen min "bästa" dag.
Arbetsveckan slut och äntligen ledig, hem till god mat och såklart vin, vin och vin.
Nu känns det så tomt och tråkigt.
Sitter vid köksbordet, kollar resor på nätet och har druckit kaffe, ätit macka, druckit te och ätit godis, men jag saknar vinet.
Det är känslan av "ahh-det-är-helg" som jag saknar. Känslan av att få ha lite tid utan ansvar, lite tid utan mig själv och alla dessa tankar och måsten.
Måste handla i helgen, måste städa i helgen, måste prata med mannen om renoveringen, måste skjutsa till träningar, måste jobba, måste göra läxor med barnen, måste laga mat, borde träna, borde gå ut och gå.

Alla dessa måsten och borden fick ju vänta förut och jag fick på fredagkvällen bara vara i nuet och fly iväg från denna eviga vardag som bara upprepas och upprepas.

Funderar faktiskt på att strunta i det här nu. Senaste tiden har det känts som att jag helt tappat lusten för allting, känner inte igen mig själv längre. Känner mig som en hundraårig tant som bara vill sova och ligga i soffan. Vart tog jag vägen som kom hem glad och förväntansfull inför helgen, som bakade bröd och lagade god mat, köpte goda ostar och njöt med vin och prat med mannen?

Den tjejen är helt borta, har helt tappat intresset för allt sådant, äter smörgåsar, godis och yoghurt med söta flingor istället för mat.
Har tröttnat på keramiken, kommer hem från jobbet och lägger mig i soffan efter jag värmt nåt halvfabrikat till middag. Sover i soffan tills det är dags att gå och lägga sig, lägger mig, sover dåligt, mardrömmar, tar mig igenom arbetsdagen genom att bita ihop så hårt att jag har haft huvudvärk i flera veckor. Längtar inte till någonting längre, drömmer inte om något längre, härdar bara ut....

Vet inte om jag vill fortsätta leva om jag ska leva så som jag gör nu...

Berra
fre, 2012-11-09 - 17:54

Du håller nog på att bearbeta återhämtningen av ditt tidigare nyktra liv, och kroppen håller på att vila ut efter all alkoholstress...
Låt det få ta sin tid, och det är okej att du slappar ett tag, det är en sorts inre läkeprocess som gör att livet känns rätt meningslöst i jämförelse mot vad du hade tidigare.
Sluta jämföra och tänk på fördelarna, du mår nog egentligen lite bättre,eller hur?

Jag kunde må skitåligt av att i början av mitt nyktra leverne tacka nej till fester, jag som alltid gick tidigare,och alltid var bjuden...
Nä nu skulle jag sitta därhemma och vara tråkig i myspyskläder och det enda jag slet på var sofftyget och min självförtroende...
Veta att jag snart skulle vara blockad på de framtida gästlistorna, stämplad som fuck'n booring person...

Ja, och så låt det ske, konvalescensen efter ett sådant svårt beslut är att inte falla tillbaka för ett grupptryck du tror finns...
Närvaron är koncentrerad till att DU ska må bra, och då kostar det lite, vänskap om det så behövs...

Fredagen är kopplad till fri-tid, inte fri-sprit...
Låt dig sova på soffan, se det som en långsam process till något bättre, stressa inte fram något i-stället-för, om det inte känns bra...
Du kan göra allt som får dig att må bättre, men inte förstöra det med alkohol, enda regeln!

Du kan fortsätta äta de goda ostarna, men jag antar att du förknippar dem med det röda vinet, och att de gifter sig i smaken...
Men det röda vinet är en bigamist som även gifter sig med ångesten, precis om storebror spriten, lillebror ölen, och kusinen glöggen som har en förmåga att dyka upp under juletid, och tar sig en honnörsplats vid bordet, inbjuden såväl som oinbjuden...

Skit i traditionerna, och skapa dig egna, efter dina villkor, du har rätt att bestämma över dig själv, och vilka livsvillkor du har...
Mår du bra?, spara den i din ficka, och ta fram den vid behov, när du vill, vart du vill...dosera efter behag.
Så länge du mår bra, har du satt dina egna regler..!

Har du för många måsten, så strunta i dem för ett tag, måsten måste ibland få vänta...

Måste må bra, är ett bra måste...

Om du fick se dig själv i spegeln, vilka råd skulle du ge till henne där?
Se inte till det yttre med bantning eller sådana grejor, hur ser hon ut i sina ögon, knappast håglös eller???

Det finns en framtid för den som inte tittar bakåt, den ser bara vad som har hänt och jämför med var den står idag.
Det går inte att välja en riktning bakåt, men väl framåt, vart bär din hän?

Berra

Sommar12
fre, 2012-11-09 - 19:16

Läser din tråd och har gjort länge, men inte skrivit i den. När jag ser dig här hos mig och läser det du skriver blir jag varm inombords och ler. Har torkat tårarna och jobbat ett tag vid datorn med "skvalig" countrymusik i hörlurarna och en näve MnMs. Du har ett fantastiskt sätt att skriva och att få ihop orden, det du skrev går rakt in i mitt hjärta och jag ska läsa det om och om igen.

Tilde
fre, 2012-11-09 - 19:39

en stor bamsekram från en liten människa kommer faranade just nu till dig...
det kommer bättre dagar...
Tilde

Berra
fre, 2012-11-09 - 20:52

..du har en god smak, M-kulor är min favorit, men bara om jag får ha en egen påse, Lidl har en jättebra kopia på dem, större och billigare.
Men hästjazz, nja inte fullt ut min smak, det närmaste jag kan komma är vår svenska countrydrottning Jill Johnsson, och det var efter den här låten...
http://www.youtube.com/watch?v=eBOhFTpdhx4&feature=youtube_gdata_player

Ta're lugnt ikväll, och jobba på din navelluddssamling, skäm bort dig med en bra filmrulle och ett nytt gott te'.
Tillåt dig att berömma dig själv då och då att du är en duktigt tjej och inte faller för trycket/suget ifrån alkoholen, du duger, precis som du är!
Dessutom skriver du väldans närvarande, vilket tyder på att du har självinsikt, och det är bra, mycket bra...

Jag har också mycket mardrömmar, vilket jag har tänkt ta upp i min tråd framöver, jag har en kontroll om dagarna, men nättera, ooiijj...

Berra

Sommar12
lör, 2012-11-10 - 19:30

Är så irriterad på mannen, tycker att han inte förstår någonting.
Känns som att vi är oceaner ifrån varandra.
Han försöker väl på sitt sätt, men det blir så fel.
Han var och handlade och han lagar maten som vi alltid lagat och som jag nog låtsas tycka om för då kan man dricka vin medan man fixar i köket och till köttet måste det ju va rött, och ska vi inte ha en ostbit och kanske ta ett glas till?
Nu har jag nästan slutat äta kött och gått tillbaks till veg. mat som jag åt innan vi träffades, är helt ointresserad av att stå i köket och sippa Pepsi Max och av att sitta kvar vid bordet och prata - för jag vill inte prata.

Hur blir fortsättningen?
Hur ser livet tillsammans ut om man blickar framåt?
Just nu känns det som att vi lever på två olika planeter fast under samma tak.

vill.sluta
lör, 2012-11-10 - 20:33

Det är kanske en ahaupplevelse att plötsligt inse att den där skall jag leva med resten av mina dar?
Om det var vinet och mycket annat alkoholrikt som gjorde att man stod ut, ville umgås med.
Och att bara vara med, så blir det rätt tomt när alkoholen tas bort.

Inge kul att fixa maten ihop, inte kul att bara prata.

Kel och gos blir i en annan dimension.

Försök att hitta tilbaka till varandra.
Vad var det du föll för hos honom, samma sak för
honom. Vad var det han föll för som gjorde att "henne skall ja ha, MAMA MIA"

TRÅKIGT OM ALKOHOLEN VAR DEN NÄMNARE SOM GJORDE ATT MAN HÖLL IHOP, FÖR ER SKULL, FÖR BARNENS SKULL ETC.
PRÖVA ATT GÖRA SAKER TILLSAMMANS BARA DU OCH GUBBEN.

Sorry caps lock!

Eller hela familjen, spela spel, ut och ät och drick läsk!
Gå på bio. Laga mat hela familjen tillsammans.
Introducera de vegitariska rätterna i hushållet.
Det är en helt oupptäckt fantastisk värd att upptäcka.

GÖR SAKER TILLSAMMAS NI TVÅ!
Pussa och kramas mycket, ägna er tid till varandra.

Älska ofta, som tonåringar om det skulle fungera..........

Kramas och mys NYKTRA!
You´ll love it I promise!!!!!

Go for it!
//A

Berra
lör, 2012-11-10 - 21:09

...du är nog fortfarande i ..."..FÅR inte dricka alkohol.."-läget...

Försök att få över tankarna till ...VILL inte dricka...

Samma innebörd, men stor skillnad, en acceptans som kommer med tiden...

Nu ser du bara det orättvisa och alla nackdelar med att jämföra mot det tidigare förhållandet till drickandet...
Ny tid, nya rutiner...

Se möjligheter, inte motgångarna, vet att det låter omöjligt just nu, eftersom du saknar alkoholen...

Men låt det får ta sin tid, och du får sörja och sura, så länge det behövs...
Men låt det inte gå ut över andra, din man är nog lite oförstående, och behöver lite småprat om hur du mår....
Prata med honom, ge honom cred för att han står ut med dig just nu...

Livet kanske inte är var det har varit, men det betyder inte att det är sämre, bara förändrat...

Jag har lärt mig en sak, förändringar ÄR bra...
Står du i kvicksand för länge, så sjunker du...

Berra

vill.sluta
lör, 2012-11-10 - 21:52

Med eller utan kalllingar runt halsen så kommer det så mycket klokt från dig.
Ena sekunden så lockar du fram gapflabbet hos mig, nästa finner jag eftertanken i dna ord......

Byta "får inte" mot "VILL inte" DET SKALL JAG BÖRJA MED NU! Pronto!

Bara man smakar orden i munnen så funkar hjärna bra mycket bättre med VILL INTE.

Spelar filmen snabbt i bakhuvudet.
På en gång ser jag mig sovandes på en uteservering i Spanien med mina "kompisar".
Vilka lägger gurkor i ögonen när jag sover.

Ställer halv fulla glas på skallen när jag somnat in.

Då är det så lätt, JAG VILL INTE..........

Tack Berra, det är du som är KINGEN.., HÄR TRILLAR KINGEN IN, ..DING DING DING.....

//A

Sommar12
sön, 2012-11-11 - 22:09

Tack för gensvar, ni får mig att le och att se mig själv med andra ögon.
Har faktiskt sagt åt mannen idag att "jag är kanske lite svår att leva med just nu"
men så är det nu och jag kämpar på.

Ska på första samtalet på beroendemottagningen imorgon, känns jobbigt att gräva i detta, men jag kommer ju inte vidare just nu på egen hand.

Och en sak som jag lärt mig genom att ha gått igenom depression är att det är aldrig fel att söka hjälp.

vill.sluta
mån, 2012-11-12 - 03:26

Lite jobbig? Är väl bara förnamnet, man hugger likt en kobra imellanåt.
ångrar sig snabbt varför man var så tvär och stingslig. Men det hör väl till tillfrisknandet?
Fick spader på frun igår som kommenterade
att jad sAtt och läste här så mycket.
Men snälla du sade jag, först klagar du på att jag dricker.
Sedan när jag slutat dricka kommer ngt annat!
Vad vill du jag skall göra?
-Nej,inget det är bra.

Men ibland BLIR man så trött!
Kramar
/A

Sommar12
tis, 2012-11-13 - 10:08

Har varit och skrivit in mig på beroendemottagningen, bokat in läkartid och stödsamtal några veckor framöver. Tagit blodprov och blåst. En helt ny värld för mig. Skam och sorg, men ändå lättnad blandat med tvivel. Behöver jag detta, vem är jag nu, vem kommer jag bli, vem har jag varit?

Tilde
tis, 2012-11-13 - 12:35

Jag känner mycket med dig just nu. Jag förstår dina känslor av sorg och skam, jag har varit där. De frågor du ställer dig, känner jag väl...
Skam och skuld är inga bra känslor att bära. Bra att få hjälp att veta vad man ska göra med dem.
Sorg tror jag man måste tillåta sig känna.
Det här blir bra ska du se. Du kommer att gå från klarhet till klarhet. Ibland behövs en annan färdväg och den har du valt nu.
Vi skrev våra "trådar" här på forumet samma dag du och jag.
Tycker vi har följs åt på snårig väg framåt. Två steg fram och ett steg tillbaka stundom, men vi förflyttar oss absolut i rätt riktning!! Jag tror både för dig och mig så gäller det inte enbart detta med A utan livet i stort som utvecklingen handlar om.

Starkt av dig att söka hjälp nu.
Styrka till dig, forumsyster!

Tilde