Trodde att jag hade allt under kontroll, att jag kunde dricka lagom.....
Dumt av mig, det kan jag ju inte....
Sabbade allt redan dag ett av semestern utomlands.
Idag tar jag steget mot ett liv utan vin.

Dionysos

... helt tvärtom för mig - har en grym aptit nu när jag har funnit nykterheten... har frossat rejält och det har satt sina spår... som det är dags att ta tag i :-)

kära vänner, läs på lite och prova det direkt! Man får äta sej mätt på god mat och det är inte svårt alls!Plåga er inte med pulversoppa och svältdiet! Jag gick ner 10 kg på 10 veckor i somras när jag slutade dricka alkohol och började äta enligt LCHF, eller egentligen GI-rivstart var det. Sen gick det så bra så jag ville inte börja med kolhydrater igen. Min enda motion var timslånga promenader några gånger i veckan och simning. Det tog också bort godis-och vinsuget för mej. Nu är jag på -15 kg efter 5 månader men jag har ätit lite mer mörk choklad och nötter. Det får gå lite långsammare. Jag går ner i sakta mak, har kanske 7 kg kvar. Får se vad jag tycker, helt ok redan!
Man behöver inte äta bacon och ägg på mornarna, jag äter varje morron turkisk yoghurt med bär (blåbär eller hallon) och en hemgjort nötblandning. Det finns lättbakat sesambröd om man måste ha bröd. Anna Halldén har bra recept, det finns på appar också.

Första gången jag sitter ner på hela dagen, jobb, jobb, handla, fixa ärenden, laga nya goda smala maten, diska, iväg till träning med sonen, kolla jympapåsar och läxor..... Äntligen får jag vila en stund.

Tänker när jag läser era inlägg att det här stället är jag så glad att jag tillhör.
Vilka härliga vänner jag har fått här.
Peppning och kloka ord, förståelse och tröst.
Det har sagts förr och jag säger det igen, det här är ett livsforum och alla vi som fallit för A tror jag vill ha ut lite, lite mer av livet och oss själva nu när vi är på väg genom detta.

Någon liten filosofisk tanke som kom flygande är att det är kanske meningen att vi ska kämpa oss igenom detta för att vi klarar det och att vi sedan så småningom får ett meningsfullt liv med ett inre lugn och styrka.

Kanske lite flummigt och svårt att förstå mig, men jag är liksom inte färdigtänkt här....

Askan

En liten fundering bara och snälla ta det här rätt. Om jag förstått saken rätt så tar du något SSRI-preparat just nu? Vad jag funderar på är om du (du ska inte svara, bara skänk det en tanke)står på en ganska så låg "underhållsdos". OM du gör det undrar jag om du inte borde prata med din läkare och kanske eventuellt höja doseringen under en period. När jag läser det du skriver så känns du helt enkelt kliniskt deprimerad och det är inte det minsta konstigt med alla förändringar du har gjort där kanske varken själ eller hjärna har hunnit med.
Bara en tanke. Kolla upp det med din läkare om du tror att jag kanske har en poäng.
Kramar
Askan
P.S BRA gjort att du tagit ett steg vidare med beroendemottagningen!

Jaha, då var det dags för stödsamtal hos beroendemottagningen.
Jag vet inte riktigt vad jag ska prata om.
Just nu är jag ju fokuserad på min viktnedgång och känner mig jättemotiverad och stark i mig själv.
Men jag tror att när jag väl är där så kommer väl tankarna igen.
Det kan väl oxå vara så att det är när jag känner mig så här stark som man kan bli vårdslös och falla.

Tänk att det faktiskt kan vara lätt som en plätt att tacka nej till A.
Har oroat mig för glöggmingel som var idag i en hel vecka.
Testat olika svar osv.
Men sedan hann jag inte riktigt fundera klart så jag var liksom inte klar när det var dags för minglet. Så när jag var där och det bjöds på glögg med frågan
"vill du ha 10 % eller starkvinsglögg?" så svarade jag bara,
"tack, men jag tar gärna lite julmust istället".
Sedan var det inge mer med det, så skönt och jag är så glad!

Stigsdotter

...behöver det faktiskt inte vara! Ofta är det ju vi som har problem med alkoholen som funderar en massa kring den. Andra "normala" människor bryr sig egentligen inte särskilt mhcket och de bryr sig definitivt inte om vi råkar vilja ha julmust istället för glögg!

vill.sluta

Tänker på dig och önskar dig allt gott.
Hoppas kanske vi ses, jag tackar för mig och lägger mig i bakgrunden.
Ordningen blev ruckad, jag ber alla om ursäkt!
//A

Länge sedan jag skrev. Går på stödsamtal en gång/vecka som fungerar bra, skönt att bara få prata med någon annan än mannen. Har fått medicin som ska minska suget, men har inte märkt någon skillnad efter en vecka. Jobbar väldigt mycket och hinner inte med så mycket annat just nu. Om allt går som jag vill kommer jag få gå ner i tid och vara ledig en dag i veckan efter jul. Det ser jag fram emot. Det ända jag vill och längtar till just nu är när jag får vara själv! Är trött efter höstens resa och behöver få lugn och ro att se tillbaks och reflektera över hösten och tid till att tänka framåt.

Har inte skrivit så mycket på sista tiden.
Har varit mycket jobb och renovering hemma.
Trivs med mig själv, men känner att jag har för lite tid ensam.
Som tur är så har jag fått chansen att gå ner i tid till våren.
Så från och med januari kommer jag ha ledigt på fredagar!
Känns så bra, ska skrota omkring hemma i myskläder, städa lite och läsa och kolla på film.
A känns som långt bort och som ett helt annat liv.
Jag, mannen och barnen åker till solen två veckor under jullovet och mannen har sagt att han oxå hoppar A den här semestern. Känns så himla bra att han oxå gör det.
Till sist vill jag skicka lite styrkekramar till alla ni som kämpar på.
Håll er till julmusten!!

höst trollet

Lång time- no se.. ;-D
Kul att höra att det går vägen för dig!

Styrke och jul-kramar tillbaks! /trollis

Julafton är förbi.

Jag klarade av dagen, men det var en kamp från morgon till kväll.
Gillar inte släktkalas och ville bara försvinna.
Glögg, snaps, öl och vin i alla sorter flödade.
Uthärdade men inte mer.
Skulle hämta mer läsk i köket och drog ett finger längs BIB:ens pip och luktade på vinet.
Har nog sällan haft ett sådant sug, men tänkte att ett glas vin "gör ju ändå ingen nytta"
och nu har jag ju liksom "outat" detta så nu har alla ögonen på mig.
Ska jag falla så ska jag falla rejält,
inte så här på "amatörernas afton" som jag tror Dompa sa om midsommarafton.

Smög i väg till julotta tidigt i morse när familjen sov.
Har inte varit på julotta sedan jag tvingades med som liten.
Det var som balsam för själen och precis vad jag behövde för att orka vidare på nästa släktmiddag idag.

Borde sedan känna mig lugn och glad inför resan i morgon,
men A-djävulen gör att jag känner mig rädd och orolig.

Du har klarat av en svår prövning. Jag kände också av suget igår, för första gången på länge. Men inte under middagen utan efter att gästerna gått. Det är ju nästan bästa tiden, hemskt att säga men, då jag reder upp, diskar och tänker på hur lyckad kvällen varit. DET är en gammal trigger. DÅ kan man slappna av och börja dricka:-). Den gamla känslan kom tillbaka igår och vin och annan alkohol finns det hemma. Men känslan var inte särskilt stark eller långvarig, jag kunde ganska omgående spela hela filmen och idag känner jag mej ännu starkare och gladare. Har vunnit ännu en seger över alkoholdjävulen.

Du ska se fram emot resan och njuta utan alkohol. Det går utmärkt! Jag var på en vecka all-inclusive semester i november och det är min bästa resa. Det är en semester jag gärna tänker tillbaka på. Där finns inga skämmiga inslag eller minnesluckor, bara äkta glädje. Bestäm dej och när du kommit över det första så går det nog bra. Jag luktade på vinet och kände ett liitet sug men beställde konstant in sparkling water. Det känns faktiskt som att det gav mej mer. Det var inte alls en misslyckad semester bara för att den var alkoholfri. Tvärtom. Ha det så skönt!

Nu är jag tillbaks i kalla Sverige igen. Har haft en lugn och skön semester. Tidigt i säng och ensamma tysta stunder med kaffe tidigt på morgonen. Strandpromenad med mannen pigg och vaken och redo för dagen. Helt annat än semester med A. Har så klart känt sug när man ser folk sitta på uteserveringar med öl och vin och många härliga strandbarer. Har frossat i glass och sötsaker och är nu solbränd och tjockare än någonsin!! Så jag ska försöka äta bättre och komma ut på promenad lite oftare. Ett ganska slitet nyårslöfte, men vill så gärna ta ett steg till mot den jag vill vara och som jag börjar känna mig som.